Inställda förhandlingar

Betänkande 2000/01:JuU28

Justitieutskottets betänkande 2000/01:JUU28

Inställda förhandlingar

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Följdmotioner
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut
• Reservationer
• Bilaga 2

2000/01

JuU28

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringen uppdrog i regleringsbrev för budgetåret
1999 åt Domstolsverket att lämna förslag till
åtgärder för att minska antalet inställda
huvudförhandlingar i brottmål vid tingsrätterna. Mot
bakgrund härav har en av Domstolsverket tillsatt
arbetsgrupp utarbetat en promemoria med förslag till
sådana åtgärder (regeringens dnr Ju2000/109).

Inom Domstolsverket har även vissa forumfrågor i
allmän domstol setts över. Det arbetet har lagts
till grund för en inom Justitiedepartementet
upprättad promemoria (dnr Ju2000/250).

De båda promemoriorna, som remissbehandlats,
ligger till grund för den av utskottet behandlade
propositionen.

Lagrådets yttrande har inhämtats över förslagen
och regeringen har följt Lagrådets synpunkter.
Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I detta betänkande behandlar
utskottet förutom propositionen de
motioner som väckts med anledning av
den, ett par motionsyrkanden som
väckts under den allmänna
motionstiden samt ett motionsyrkande
som väckts med anledning av
regeringens skrivelse Reformeringen
av domstolsväsendet - information
och uppföljning av handlingsplanen
(skr. 2000/01:112).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen ett antal
ändringar i rättegångsbalken och delgivningslagen
(1970:428) som syftar till att minska antalet
inställda huvudförhandlingar i brottmål vid
tingsrätterna. Förslagen innebär i huvudsak
följande. Kravet på utevaro vid ett tidigare
tillfälle för att domstolen skall kunna döma till
fängelse i högst tre månader i den tilltalades
utevaro tas bort. Möjligheterna till uppskov med
huvudförhandling i mål där den tilltalade är
anhållen eller häktad föreslås mjukas upp för mer
omfattande mål. Slutligen föreslås att tingsrätt
skall kunna använda förenklad delgivning i de fall
där den tilltalade i samband med föreläggande av
ordningsbot eller utredning av ett brott som enligt
48 kap. 13 § rättegångsbalken kunnat beivras genom
föreläggande av ordningsbot fått information om att
sådan delgivning kan komma att användas i
tingsrätten i händelse av att åtal väcks.

Vidare föreslår regeringen, som ett led i pågående
reformering av domstolsväsendet, att det genom en
förordning skall kunna bestämmas att ett ärende om
företagsrekonstruktion, skuldsanering eller
felparkering skall handläggas av en annan tingsrätt
än den tingsrätt som enligt de nu gällande reglerna
är behörig. En förutsättning skall dock vara att de
båda tingsrätterna har sina domkretsar inom samma
län.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
2001.

Sammanfattning

I detta ärende behandlar utskottet en proposition
med förslag till ändringar i rättegångsbalken och
delgivningslagen som syftar till att minska antalet
inställda huvudförhandlingar i brottmål vid
tingsrätterna. Det rör sig om utvidgade möjligheter
att döma till fängelse i den tilltalades utevaro,
att meddela uppskov med huvudförhandling i mål där
den tilltalade är anhållen eller häktad samt att
använda förenklad delgivning i vissa fall.

Vidare innehåller propositionen förslag till
ändringar i vissa forumregler. Regeringen föreslår,
som ett led i pågående reformering av
domstolsväsendet, att det genom förordning skall
kunna bestämmas att ett ärende om
företagsrekonstruktion, skuldsanering eller
felparkering skall handläggas av en annan tingsrätt
än den tingsrätt som enligt de nu gällande reglerna
är behörig, om de båda tingsrätterna har sina
domkretsar inom samma län.

Förutom två motioner som väckts i ärendet tar
utskottet upp ett motionsyrkande som väckts i ett
annat ärende liksom två motioner från den allmänna
motionstiden.

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens
förslag till lagändringar som syftar till att minska
antalet inställda huvudförhandlingar. Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 juli 2001.

Såvitt gäller ändringarna i vissa forumregler
föreslår utskottet att riksdagen avslår regeringens
förslag.

I ärendet finns tre reservationer (s, m, v, kd).

Propositionen

I proposition 2000/01:108 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i rättegångsbalken,

2. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

3. lag om ändring i lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift,

4. lag om ändring i skuldsaneringslagen (1994:334),

5. lag om ändring i lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion.

Följdmotioner

2000/01:Ju20 av Kia Andreasson m.fl. (mp):

Riksdagen avslår förslaget till nya forumregler.

2000/01:Ju21 av Ragnwi Marcelind m.fl. (kd):

1. Riksdagen avslår regeringens förslag till
förenklad delgivning.

2. Riksdagen begär att regeringen utreder frågan
om införande av privata stämningsmän.

3. Riksdagen avslår regeringens förslag till
forumregler.

Motion väckt med anledning av
regeringens skrivelse 2000/01:112
Reformeringen av domstolsväsendet

2000/01:Ju24 av Fredrik Reinfeldt m.fl. (m):

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
forumregler för ärenden om
skuldsanering,
företagsrekonstruktion och
felparkering.

Motioner från allmänna motionstiden

2000/01:Ju815 av Lars Wegendal (s):

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om höjning av
vitesbeloppet när vittnen uteblir från
domstolsförhandling.

2000/01:Ju930 av Gun Hellsvik m.fl. (m):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om inställda
huvudförhandlingar i brottmål.

8. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om tredskodom.

Utskottets överväganden

Åtgärder mot inställda huvudförhandlingar

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till ändringar i
rättegångsbalken som syftar till att minska
antalet inställda huvudförhandlingar i
brottmål. Vidare avstyrker utskottet motions-
yrkanden om att införa tredskodom i brottmål.
Jämför reservation 1 (m).

Utskottet tillstyrker också regeringens
förslag om ändring i delgivningslagen. Jämför
reservation 2 (m, kd).

Slutligen avstyrker utskottet bifall till
en motion med förslag till höjda vitesbelopp
för vittnen.

Bakgrund

Ungefär en fjärdedel av alla huvudförhandlingar i
brottmål ställs in. Av de undersökningar som
presenteras i regeringens proposition framgår att
det totala antalet inställda förhandlingar förvisso
minskat något under senare år. Andelen förhandlingar
som ställs in samma dag som förhandlingen skulle ha
hållits har emellertid ökat markant, liksom andelen
förhandlingar som ställs in samma dag på grund av
delgivningsproblem.

De inställda huvudförhandlingarna i brottmål leder
till negativa konsekvenser i flera avseenden.
Framför allt utgör de enligt utskottets mening en
risk för rättssäkerheten; det är av flera skäl
angeläget att handläggningen av brottmål inte drar
ut på tiden. Den omständigheten att en förhandling
ställs in innebär vidare effektivitetsförluster och
stora kostnader för både samhället och enskilda.

Det är enligt utskottets mening mot denna
bakgrund angeläget att överväga vilka åtgärder
som är möjliga att vidta för att minska antalet
inställda huvudförhandlingar i brottmål. Sådana
åtgärder har under senare år också efterfrågats
i ett antal motioner i riksdagen. Vid
behandlingen av dessa har utskottet hänvisat
till pågående beredningsarbete, vilket alltså
den nu behandlade propositionen är resultatet
av.

Den tilltalades utevaro, m.m.

Regeringsförslaget

Ett särskilt problem utgör det att den tilltalade -
trots att denne delgivits kallelse - uteblir från en
huvudförhandling i brottmål eller inställer sig
genom ombud då han förelagts att infinna sig
personligen. Här finns dock vissa bestämmelser som
innebär att förhandlingen inte måste ställas in.
Rätten kan nämligen hålla förhandlingen och avgöra
målet i den tilltalades utevaro. För detta krävs
emellertid att saken ändå kan utredas
tillfredsställande. Det skall inte heller finnas
anledning att döma till andra påföljder än böter,
fängelse i högst tre månader, villkorlig dom eller
skyddstillsyn eller sådana påföljder i förening.
Fängelse får bara ådömas om den tilltalade tidigare
har uteblivit från ett rättegångstillfälle för
huvudförhandling i målet.

Regeringen föreslår i propositionen att kravet på
utevaro vid ett tidigare tillfälle, för att rätten
skall få döma till fängelse i den tilltalades
utevaro, skall tas bort. Det föreslås dock inte
någon förändring av grundförutsättningarna för att
avgöra ett mål trots att den tilltalade inte har
infunnit sig till huvudförhandlingen.

Utskottet anser att förslaget ligger väl i linje
med vilka åtgärder som bör vidtas för att minska
antalet inställda huvudförhandlingar i brottmål vid
tingsrätterna. Enligt utskottets mening uppfyller
förslaget vidare de krav som man från
rättssäkerhetssynpunkt måste uppställa för att kunna
avgöra ett mål i den tilltalades utevaro. Detta
innebär alltså att utskottet anser att riksdagen bör
anta regeringens förslag till ändringar i
rättegångsbalken såvitt avser bestämmelserna om den
tilltalades utevaro.

I propositionen föreslår regeringen även att
möjligheterna till uppskov med huvudförhandling i
mål där den tilltalade är anhållen eller häktad
skall mjukas upp för mer omfattande mål. Utskottet
föreslår att riksdagen bifaller den föreslagna
lagändringen. Vidare ställer sig utskottet bakom de
bedömningar regeringen gjort i fråga om häktning vid
lindriga brott och uppdelning av handläggningen i
brottmål.

Tredskodom i brottmål

I motion Ju930 (m) föreslås att det i tvistemål
förekommande institutet tredskodom bör införas även
i brottmål, om det inte finns anledning att döma
till strängare påföljd än fängelse tre månader.

Den som inte inställer sig till en förhandling
inför rätten eller underlåter att svara på vissa
förelägganden från rätten kan i dispositiva
tvistemål - dvs. i mål där förlikning är tillåten -
råka ut för påföljden tredskodom. En tredskodom
innebär i regel att den som uteblir eller låter bli
att svara förlorar målet utan att rätten går in i
någon närmare prövning av det berättigade i
motpartens talan. En tredskodom kan inte överklagas
till högre instans av den part mot vilken den har
getts. Däremot kan den part mot vilken domen har
getts - normalt svaranden - söka återvinning hos den
tingsrätt som meddelat domen. Det måste göras inom
en månad från den dag då domen meddelades. Om
återvinning söks tar tingsrätten upp målet till
handläggning igen.

Utskottet anser att ett förslag om att införa
tredskodom i brottmål inger starka betänkligheter.
Det finns enligt utskottets mening
rättssäkerhetskrav som inte bör efterges, inte
heller när målet avgörs i den tilltalades utevaro.
Ett sådant krav är att utredningen i målet ger
tillräckligt underlag för en ur
rättssäkerhetssynpunkt godtagbar dom. En tredskodom
förutsätter att någon prövning över huvud taget inte
sker, vilket innebär att den tilltalade skulle dömas
i enlighet med åklagarens gärningspåstående utan
någon som helst prövning. Detta anser utskottet inte
vara godtagbart. En liknande inställning har
regeringen intagit i sina direktiv till
rättegångsutredningen, som bl.a. har till uppgift
att utreda frågor om möjligheterna att avgöra såväl
tvistemål som brottmål på handlingarna i stället för
efter huvudförhandling (dir. 1999:62). Regeringen
anför i direktiven att en reform för brottmålens del
enligt de principer som gäller för tredskodom i
tvistemål inte ens bör övervägas, eftersom man inte
kan låta en tilltalads passivitet inverka på
prövningen av ansvarsfrågan. Närmare ansåg
regeringen det, när direktiven skrevs år 1999, ligga
till hands att utvidga möjligheterna att avgöra ett
mål utan att den tilltalade inställer sig.

Enligt utskottets mening måste man också fråga sig
i vilken mån tredskodomsinstitutet skulle leda till
färre inställda brottmålsförhandlingar. Såsom det är
utformat för tvistemål, och som motionärerna också
anser att det bör vara utformat i brottmål, har den
tilltalade en oinskränkt rätt att begära återvinning
av domen. Det innebär att tingsrätten i många fall
ändå måste ta upp målet till huvudförhandling, till
skillnad från när domen meddelas i den tilltalades
utevaro då denne måste överklaga till hovrätten.

Slutligen reser ett förslag om tredskodom i
brottmål enligt utskottet ytterligare ett antal
frågor som t.ex. i vilka situationer rätten skall
välja att meddela tredskodom eller att döma i den
tilltalades utevaro, med de olika rättsverkningar
detta kan få för den dömde.

Sammantaget anser utskottet alltså att tredskodom
inte bör införas i brottmål. I stället får de
nuvarande - och de genom detta lagstiftningsärende
föreslagna - bestämmelserna om att företa ett mål
till avgörande i den tilltalades utevaro uppfylla å
ena sidan kraven på de rättssäkerhetsgarantier som
måste uppställas och å andra sidan kravet på att
minska antalet inställda huvudförhandlingar i
brottmål.

Motion Ju930 i här aktuell del avstyrks.

Förenklad delgivning

Förenklad delgivning innebär att delgivning kan ske
genom att en myndighet sänder en handling med post
till den sökte under hans senaste kända adress och
minst en dag senare skickar ett meddelande om att
handlingen har sänts. Den sökte anses delgiven när
två veckor har förflutit från det att meddelandet
skickades med post, om det inte med hänsyn till
omständigheterna framstår som osannolikt att
handlingen före tvåveckorstidens utgång kommit fram
till den söktes senaste kända adress.

När möjligheterna till förenklad delgivning
infördes undantogs delgivning av handlingar som
innebär att mål eller ärenden inleds i domstolarna.
Härigenom undantogs i huvudsak ansökningar om
stämning. Genom en lagändring den 1 juli 1995 blev
det emellertid möjligt att genom förenklad
delgivning delge svaranden motsvarande handlingar i
mål som har överlämnats till tingsrätt,
Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd från den
summariska processen hos kronofogdemyndigheten,
förutsatt att svaranden under handläggningen där
fått information om att förenklad delgivning kan
komma att användas efter överlämnandet.

Regeringen föreslår nu att motsvarande möjlighet
skall införas när det gäller att delge en tilltalad
stämningsansökan i brottmål, om han eller hon i
samband med föreläggande av ordningsbot eller
utredning av ett brott som får beivras genom sådant
föreläggande har delgetts upplysning om att
förenklad delgivning kan komma att användas i målet.

I motion Ju21 (kd) yrkas avslag på propositionen
i denna del, eftersom ett sådant förenklat
delgivningsförfarande enligt motionärerna inte anses
uppfylla kraven på rättssäkerhet. Vidare anser
motionärerna att möjligheterna att införa privata
stämningsmän i stället bör utredas för att öka
antalet framgångsrika delgivningar.

Utskottet anser att förslaget om förenklad
delgivning ligger väl inom ramen för de åtgärder som
kan och bör vidtas för att minska antalet inställda
huvudförhandlingar i brottmål. Några invändningar av
rättssäkerhetskaraktär kan knappast riktas mot
förslaget.

Utskottet anser alltså för sin del att
förslaget om förenklad delgivning bör antas.
Därmed föreslår utskottet att motion Ju21 i nu
nämnda del avslås.

Vitesbelopp för vittnen

I motion Ju815 (s), från den allmänna motionstiden,
krävs höjda vitesbelopp när ett vittne uteblir från
domstolsförhandling som en åtgärd för att minska
antalet inställda förhandlingar.

Enligt 36 kap. 7 § rättegångsbalken skall den som
skall höras som vittne kallas vid vite. Om vittnet
uteblir kan frågan uppkomma om att utdöma vite eller
att hämta vederbörande till förhandlingen (20 §
samma kapitel). Kallas vittnet på nytt skall rätten
förelägga nytt vite.

Enligt 3 § lagen (1985:206) om viten skall vite
fastställas till ett belopp som med hänsyn till vad
som är känt om adressatens ekonomiska förhållanden
och till omständigheterna i övrigt kan antas förmå
honom att följa det föreläggande som är förenat med
vitet. Vitet skall fastställas till ett bestämt
belopp.

Domstolen bestämmer vitesbeloppets storlek. Enligt
vad utskottet inhämtat från bl.a. Stockholms
tingsrätt kallas vittnen i dag vid vite om 2 000 kr.
Kallas vittnet på nytt sätts vitet normalt högre än
i den första kallelsen.

Enligt utskottets mening är bestämmelserna
angående vite för vittnen ändamålsenligt utformade.
Det finns enligt utskottets mening inte heller
anledning att närmare ange vid vilka vitesbelopp
vittnen bör kallas; det bör även fortsättningsvis
vara domstolen som bestämmer storleken på beloppet.

Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motion Ju815.

Vissa forumregler

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen avslår
förslaget om att regeringen skall ges
möjlighet att föreskriva att ett ärende om
företagsrekonstruktion, skuldsanering eller
felparkering skall handläggas av en annan
tingsrätt än den tingsrätt som enligt de nu
gällande reglerna är behörig, om de båda
tingsrätterna har sina domkretsar inom samma
län. Jämför reservation 3 (s,v).

En näringsidkare som har betalningssvårigheter kan
enligt lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion få
till stånd ett särskilt förfarande för att
rekonstruera sin verksamhet. En ansökan får enligt 2
kap. 1 § den lagen göras av gäldenären eller av en
borgenär. Behörig tingsrätt är den där gäldenären
bör svara i tvistemål som angår betalningsskyldighet
i allmänhet. Ingen tingsrätt är alltså undantagen
från rätten och skyldigheten att pröva ansökan.
Ärendet hos tingsrätten omfattar hela
rekonstruktionsförfarandet. Det handläggs enligt
lagen (1996:242) om domstolsärenden (ärendelagen).

Skuldsanering innebär att en fysisk person helt
eller delvis befrias från de skulder som han eller
hon har. Frågor om skuldsanering handläggs i första
hand av kronofogdemyndighet. Myndigheten kan enligt
21 § skuldsaneringslagen (1994:334) överlämna
ärendet till tingsrätten i den ort där gäldenären är
bosatt. Enligt 29 § samma lag kan vissa beslut av
myndigheten överklagas i domstol enligt ärendelagen.

Ärenden om överträdelser av det allmännas
föreskrifter som rör parkering eller stannande av
fordon handläggs enligt lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift i första hand av
polismyndigheten. Den som ålagts att betala en
avgift kan överklaga till den tingsrätt inom vars
domkrets överträdelsen har ägt rum. Ärendet
handläggs enligt ärendelagen.

Regeringen föreslår i propositionen att de
nuvarande forumreglerna för de tre ärendetyperna
skall behållas, men med det tillägget att regeringen
skall kunna meddela föreskrifter om undantag. Genom
förordning skall regeringen sålunda kunna föreskriva
att ett ärende om företagsrekonstruktion,
skuldsanering eller felparkeringsavgift skall
handläggas av en annan tingsrätt än den tingsrätt
som är behörig, om de båda tingsrätterna har sina
domkretsar inom samma län.

I motionerna Ju20 (mp), Ju21 (kd) och Ju24 (m)
yrkas avslag på propositionen i denna del.
Motionärerna befarar såväl att de kansliorter som
blivit resultatet av det pågående reformarbetet
riskerar att bli uppsamlingsplats för enklare mål
såsom de nu aktuella som att de mindre tingsrätterna
kommer att få allt färre mål och till slut helt
rationaliseras bort. Slutligen hänvisas till de
högre kostnader som kan uppstå för parter och andra
till följd av att ärendena koncentreras till en ort
i länet.

För närvarande pågår en omfattande reformering av
domstolsväsendet. Ett antal tingsrätter har lagts
ned och tidigare självständiga tingsrätter utgör
numera s.k. kansliorter till andra tingsrätter. Den
nu föreslagna ordningen om en föreskriftsrätt för
regeringen att besluta om handläggningen av vissa
ärenden inger enligt utskottets mening mot denna
bakgrund viss oro. Å ena sidan ligger det nära till
hands att föreställa sig en ökad koncentration av, i
det här fallet, ärenden till de större
tingsrätterna, varigenom behovet av att bevara de
mindre tingsrätterna ytterligare minskar. Å andra
sidan finns det en risk för att de nu aktuella
ärendena, som ofta är av relativt enkel
beskaffenhet, kommer att läggas ut på de mindre
kansliorterna som kan komma att bli uppsamlingsplats
för mål och ärenden av enklare beskaffenhet. Det
senare skulle enligt utskottets mening leda till en
utarmning av de små tingsrätterna.

Ytterligare en omständighet som enligt utskottet
inger betänkligheter är avsaknaden av
medborgarperspektiv i den tilltänkta ordningen. Även
om parters och andras ökade kostnader för resor
enligt propositionen skall beaktas när man bestämmer
vilken tingsrätt i länet som skall vara behörig att
handlägga en viss typ av ärenden, är ökade kostnader
en enligt utskottet sannolik effekt av förslaget.

Det nu aktuella förslaget utgör enligt utskottets
mening i praktiken ytterligare en organisatorisk
förändring. Enligt utskottets mening bör några
ytterligare ändringar inte göras i forum- eller
andra handläggningsregler, i vart fall inte förrän
den pågående domstolsreformen avslutats och funnit
sina former. Om regeringen därefter har för avsikt
att återkomma med förslag av motsvarande innebörd
som de nu aktuella bör man återigen överväga om
detta skall ske genom reglering i lag eller genom
förordning.

Sammantaget anser utskottet således att det finns
så starka skäl som talar mot att införa förslaget om
vissa forumändringar att riksdagen bör avslå
propositionen i denna del. Därmed föreslår utskottet
att riksdagen bifaller motion Ju20 samt motionerna
Ju21 och Ju24 i nu aktuella delar.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Den tilltalades utevaro, m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i rättegångsbalken.

2. Tredskodom i brottmål

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju930 yrkandena 7
och 8.

Reservation 1 (m)

3. Förenklad delgivning

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i delgivningslagen (1970:428) och avslår
därmed motion 2000/01:Ju21 yrkandena 1 och 2.

Reservation 2 (m, kd)

4. Vitesbelopp för vittnen

Riksdagen avslår motion 2000/01:Ju815.

5. Vissa forumregler

Riksdagen avslår regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift,

2. lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334) och

3. lag om ändring i lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion.

Därmed bifaller riksdagen motionerna
2000/01:Ju20, 2000/01:Ju21 yrkande 3 och
2000/01:Ju24 yrkande 3.

Reservation 3 (s ,v)

Stockholm den 3 maj 2001

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Reinfeldt

Följande ledamöter har deltagit i beslutet:
Fredrik Reinfeldt (m), Ingvar Johnsson (s), Märta
Johansson (s), Margareta Sandgren (s), Alice Åström
(v), Ingemar Vänerlöv (kd), Ann-Marie Fagerström
(s), Maud Ekendahl (m), Helena Zakariasén (s),
Morgan Johansson (s), Yvonne Oscarsson (v), Ragnwi
Marcelind (kd), Jeppe Johnsson (m), Kia Andreasson
(mp), Gunnel Wallin (c), Anita Sidén (m) och Staffan
Werme (fp).

Reservationer

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och
ställningstaganden har föranlett följande
reservationer. I rubriken anges inom parentes vilken
punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som
behandlas i avsnittet.

1. Tredskodom i brottmål (punkt 2)

av Fredrik Reinfeldt (m), Maud Ekendahl (m),
Jeppe Johnsson (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 2 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager med anledning av motion
2000/01:Ju930 yrkandena 7 och 8 som sin mening för
regeringen vad som anförs i reservation 1.

Ställningstagande

För att komma till rätta med inställda
huvudförhandlingar kan det civilrättsliga systemet
med tredskodom införas även i brottmål, om det inte
finns anledning att döma till strängare påföljd än
fängelse tre månader. I de fall där den åtalade inte
infinner sig skall det vara möjligt för domstolen
att tillämpa tredskodom och därmed avkunna dom i den
tilltalades utevaro. Den tilltalade skall givetvis
kunna söka återvinning inom viss angiven tid. Det
torde sedan ligga i den dömdes intresse att inställa
sig till en ny förhandling.

Det får ankomma på regeringen att utreda hur
ett sådant tredskodomsinstitut kan utformas
och därefter återkomma till riksdagen med
ett lagförslag.

2. Förenklad delgivning (punkt 3)

av Fredrik Reinfeldt (m), Ingemar Vänerlöv (kd),
Maud Ekendahl (m), Ragnwi Marcelind (kd), Jeppe
Johnsson (m) och Anita Sidén (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 3 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i delgivningslagen (1970:428) och ger
regeringen till känna vad som anförs i reservation
2. Därmed bifaller riksdagen motion 2000/01:Ju21
yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Vi har tidigare konsekvent motsatt oss användningen
av förenklad delgivning, särskilt i brottmål. Enligt
vår mening talar rättssäkerhetsskäl mot användandet
av denna form av delgivningar. Den omständigheten
att förstatligandet av stämningsmannafunktionen lett
till att delgivning i dag inte sker på ett
tillfredsställande sätt får enligt vår mening inte
motivera en utvidgad tillämpning av den förenklade
delgivningen. I stället bör frågan om att införa
privata stämningsmän utredas. Det får ankomma på
regeringen att tillsätta en sådan utredning och
återkomma till riksdagen med förslag på en
nyordning.

3. Vissa forumregler (punkt 5)

av Ingvar Johnsson (s), Märta Johansson (s),
Margareta Sandgren (s), Alice Åström (v), Ann-
Marie Fagerström (s), Helena Zakariasén (s),
Morgan Johansson (s) och Yvonne Oscarsson (v).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 5 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1976:206) om
felparkeringsavgift,

2. lag om ändring i skuldsaneringslagen
(1994:334) och

3. lag om ändring i lagen (1996:764) om
företagsrekonstruktion.

Riksdagen avslår därmed motionerna 2000/01:Ju20,
2000/01:Ju21 yrkande 3 och 2000/01:Ju24 yrkande
3.

Ställningstagande

Enligt vår mening skulle en koncentration av
handläggningen av de föreslagna ärendetyperna få
flera positiva följder. Framför allt skulle
förslaget kunna leda till en högre flexibilitet i
handläggningen, inte minst genom att en tingsrätt
kan sättas in för att hjälpa en annan, näraliggande
tingsrätt. Detta kan vara särskilt värdefullt under
en sådan reformperiod som för närvarande pågår inom
domstolsväsendet. En flexibilitet är värdefull också
när det gäller att möta sådana akuta anhopningar av
ärenden som kan uppstå t.ex. till följd av att det
på en viss ort sätts i system att överklaga en viss
typ av myndighetsbeslut. En koncentrering av de
ärenden det nu gäller kan vidare under vissa
förutsättningar bidra till att man kan rationalisera
handläggningen och den kan därmed leda till att
ärendena handläggs snabbare. Genom en koncentrering
av ärendena kan det i vissa fall också bli möjligt
att i ökad utsträckning tillåta att arbetsuppgifter
delegeras till domstolsbiträden.

Genom den föreslagna föreskriftsrätten skulle det
enligt vår mening skapas en möjlighet att relativt
enkelt tillgodose de krav som den praktiska
verkligheten i domstolsarbetet i särskilda fall kan
komma att ställa. Mot denna bakgrund anser vi att
den av regeringen föreslagna möjligheten till
undantag från vissa forumregler skall införas.
Därmed avstyrker vi motion Ju20 samt motionerna Ju21
och Ju24 i nu aktuella delar.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Bilaga 2

Regeringens lagförslag