Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Insolvensrättsliga frågor

Betänkande 2004/05:LU15

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 mars 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Insolvensrättsliga frågor(pdf, 173 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:15 Insolvensrättsliga frågor

Beslut

Motioner om insolvensrättsliga frågor (LU15)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om insolvensrättsliga frågor. Riksdagen sade också säga nej till en motion om 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen. Motionen hade lämnats in med anledning av den storm som passerade södra Sverige den 9 januari 2005. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 11

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-02-10
Justering: 2005-03-08
Trycklov till Gotab och webb: 2005-03-15
Trycklov: 2005-03-15
Reservationer: 3
Betänkande 2004/05:LU15

Alla beredningar i utskottet

2005-02-08, 2005-02-10

Motioner om insolvensrättsliga frågor (LU15)

Lagutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om insolvensrättsliga frågor. Riksdagen föreslås också säga nej till en motion om 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen. Motionen har lämnats in med anledning av den storm som passerade södra Sverige den 9 januari 2005. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-03-23
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:LU15, Insolvensrättsliga frågor

Debatt om förslag 2004/05:LU15

Webb-tv: Insolvensrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Johan Löfstrand (S)
Anf. 42 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Lagutskottets betänkande nr 15 kommer nu att debatteras. I betänkandet behandlas elva motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2004. Frågorna rör huvudsakligen insolvensrättsområdet. Därutöver behandlas ett motionsyrkande som gäller 2003 års reform av förmånsrättslagstiftningen. Motionen är väckt enligt 3 kap. 13 § riksdagsordningen med anledning av händelse av större vikt. De motionsyrkanden som behandlas i betänkandet rör bland annat konkurser, skuldsanering, förmånsrättslagstiftningen, återtagandeförbehåll och skydd av skeppsvrak. Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden. Det huvudsakliga skälet till detta är att man hänvisar till tidigare ställningstaganden. I betänkandet finns tre reservationer. Med de orden lämnar jag ärendet till debattörerna.
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 43 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Varje vecka får jag brev eller mejl från personer som har fastnat i skuldträsket, och det är säkert flera här i kammaren som får det. Dessa människor har på grund av olika omständigheter råkat illa ut. Ofta har det varit småföretagare som har drabbats av konkurs. Ibland har de gått i borgen för någon annans lån som de sedan varit tvungna att stå för på grund av att banken brustit i sina rutiner och beviljat lån till någon som inte varit kreditvärdig. Ibland är det missbruk och andra personliga problem som har lett till att en person har dragit på sig stora skulder och betalningsanmärkningar med allt vad detta innebär. Alla dessa personer har trots sina varierande erfarenheter en sak gemensam. De riskerar att leva ett liv på i bästa fall existensminimum. I dag är det svårt att bli beviljad skuldsanering i Sverige. Det krävs att man själv har gjort i princip allt som står i ens makt för att få till stånd betalningsplaner med sina ofta många borgenärer. Fordringarna blir tillgångar i inkassobolagens verksamhet och säljs och köps medan gäldenären aldrig ges någon möjlighet till preskription. I dag ska jag inte prata om hur man kan förbättra skuldsaneringsförfarandet genom att till exempel utöka möjligheterna för dessa människor att få tillgång till skuldsanering. Jag ska inte här ta upp de brister som jag kan se i Skuldsaneringsutredningens betänkande som heter Ett steg mot ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande . Det är SOU 2004:81. Jag tänker nöja mig med att konstatera att betänkandet över huvud taget inte behandlar frågan om långtidsarbetslösa som beviljas skuldsanering och får ett arbete under tiden som denna pågår. Den frågan har alltså inte behandlats av utredningen. Som lagstiftningen ser ut i dag kan borgenären ansöka om att beslutet om skuldsanering ändras eller helt upphävs om gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligt förbättras. Detta innebär i praktiken att borgenären får del av det överskott som kallas ökat betalningsutrymme. I betänkandet föreslås ingen ändring i denna del. Det tycker jag är synd, eftersom utskottet har valt att avslå min motion med hänvisning till just det pågående arbetet. Och det man bereder inom Regeringskansliet är ett betänkande som borde ha omfattat fler frågor, bland annat den om utformningen av betalningsplaner för dem som är arbetslösa. Med hänvisning till detta, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 2 där jag tar upp det här. Jag tycker att det är beklagligt att inte utskottets majoritet i den här frågan faktiskt har valt att titta lite mer på vad som tas upp i motionen. Det här saknas faktiskt helt och hållet i betänkandet, så det finns inget beredningsunderlag, så som vi ser det från Vänsterpartiet, för regeringen när det gäller att komma fram även i den här frågan, vilket vi så klart skulle önska. I övrigt, herr talman, står jag bakom förslaget i utskottets betänkande, och jag yrkar avslag på reservationerna.
Raimo Pärssinen (S)
Anf. 44 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Det är ett litet betänkande men viktiga frågor. Låt mig dock ta mig rätten att vara väldigt kort. Jag börjar med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Sedan kommenterar jag reservationerna lite grann. Centerpartiet uttrycker en farhåga i den första reservationen om att konkursförvaltarna inte på bästa sätt tar till vara borgenärernas rätt vid försäljning av fast egendom. Därför kräver man att det alltid ska anlitas en fastighetsmäklare vid dylik försäljning. I dag kan sådan försäljning ske på olika sätt - och det gör den också - bland annat med hjälp av fastighetsmäklare. Vi har ett fungerande system som inte bör begränsas av lagstiftning. Och vi ska komma ihåg att konkursförvaltaren är utsedd av tingsrätt och är, om jag tillåter mig uttrycket, övervakad av tillsynsmyndigheten som är placerad regionalt hos kronofogdemyndigheten. Och förvaltaren har ett direkt skadeståndsansvar gentemot uppdragsgivaren. Tasso Stafilidis tog upp frågan om skuldsanering och Vänsterpartiets reservation. Den fångas faktiskt upp i det pågående arbetet med att bereda Skuldsaneringsutredningens betänkande, det som redovisades i augusti 2004. Det finns massvis med frågor som är angelägna inom det området, men det finns ändå inget skäl för oss att här i dag föregripa det remissarbete och den beredning som pågår av utredningsförslaget. Jag vill påstå att det är det gängse arbetssätt som vi har här i riksdagen. Slutligen, herr talman, vill jag kort kommentera Folkpartiets reservation angående förmånsrättslagstiftningen. Vi tycker att vi ska låta tiden få gå och att den ska få utvisa. Det har vi sagt många gånger tidigare. Vi ska vänta in och se hur den nyligen genomförda förändringen av lagstiftningen i fråga om förmånsrätten verkar. Utvärdering ska göras, men den låter sig inte göras förrän det finns ett gott underlag för att underlaget i sig ska bli trovärdigt. Och vi kan inte ändra lagstiftningen enbart på grundval av den olycksaliga stormen i södra Sverige i vintras.
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 45 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Det är glädjande att Raimo Pärssinen och Socialdemokraterna tror eller hävdar att den här frågan kommer att beredas under det arbete som pågår just nu. Det är framför allt det här som vi har varit väldigt kritiska mot från Vänsterpartiets sida, för när vi har läst själva betänkandet har vi inte hittat den här frågan över huvud taget. Så jag skulle vilja få någon form av lite skarpare garantier från Raimo Pärssinen och Socialdemokraterna, att de faktiskt lovar att se till att den här frågan kommer att inkluderas i det här beredningsarbetet, så att den inte trillar bort. Vi har ju just sett anledning att reservera oss eftersom den inte har funnits med någonstans. Jag hoppas att Raimo Pärssinen har lite mer ingående information om detta och att han kanske här också kan lova riksdagen och oss i Vänsterpartiet att frågan kommer att få vara med.
Raimo Pärssinen (S)
Anf. 46 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Det är nästan så att jag känner mig frestad att säga att det kommer att bli väldigt många frågor som ska inrymmas i det här beredningsarbetet. Precis som Tasso Stafilidis sade tidigare är det många som sitter fast i skuldfällor. Det finns många aspekter att lägga in i detta också. Utredningsuppdraget var ju att utvärdera och se hur det fungerar och sedan också föreslå förändringar. Och här finns massvis med förslag som har kommit som handlar om kommunens roll, Konsumentverket, kronofogden och tingsrätten. Här är också ett avsnitt som handlar om betalningsplanen, hur den kan förändras och förbättras. Det handlar om uppsamlingskonto och så vidare. Ja, Tasso Stafilidis har säkert läst detta. Men det finns också andra frågor som kommer att tas upp i den kommande beredningen. Jag kan inte direkt här säga att jag lovar att alla frågor kommer upp, men jag kommer personligen att se till att en del andra frågor också kommer upp när vi ska fortsätta arbetet med skuldsaneringslagen. Vi är många, Tasso, som, precis som du sade tidigare, har kontakt med folk som sitter illa till. Det kan handla om förbehållsbeloppet. Det kan också handla om vad som egentligen händer om man har gamla skulder och bor ensam men bildar ny familj och det kommer in andra aspekter som jag tycker är väldigt mänskliga och väldigt intressanta i det här fallet.
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 47 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! Ja, just den här specifika frågan handlar ju om huruvida en långtidsarbetslös person som har beviljats skuldsanering kan ta ett arbete under tiden. Vad är det som egentligen händer, och hur ser regelverket ut? Men jag tar ändå Raimo Pärssinen på orden och ser det som ett löfte, att Raimo Pärssinen kommer att se till att den här frågan inte glöms bort i utredningen. Och jag ska försöka göra allt jag kan själv. Men så länge reserverar vi oss, och så får vi se sedan vad som kommer att hända i frågan. Men jag är i alla fall nöjd med att Raimo Pärssinen tycker att den här frågan om de långtidsarbetslösa är väldigt viktig och ska prioriteras.
Raimo Pärssinen (S)
Anf. 48 Raimo Pärssinen (S)
Herr talman! Då kan jag replikera Tasso Stafilidis och säga att det kan vara bra om han påminner oss om den här frågan. Det finns egentligen inte anledning att titta på den specifika frågan i dag, men man kan fråga sig vad som händer om man har en skuld som man ska betala av och får ett jobb och bättre betalningsförmåga. Vad ska då hända med skulden? Det kan vägas på olika sätt. Skulden kanske betalas av fortare. Vi ska inte svara på det nu, Tasso Stafilidis. Men jag lovar att skuldsaneringslagen är en mycket intressant fråga. Det har vi även hört från Folkpartiet som har haft synpunkter på det tidigare i debatten. Låt oss med friskt mod och gott hjärta gå in i det arbetet!
Gunvor G Ericson (Mp)
Anf. 49 Gunvor G Ericson (Mp)
Herr talman! Miljöpartiet har inte några reservationer i det här betänkandet. Det beror på att vi inte har någon ordinarie ledamot i utskottet. Jag kommer nu att redogöra för Miljöpartiets ståndpunkter när det gäller de två viktigaste förslagen, skydd av skeppsvrak och förmånsrättslagstiftningen. Det är väldigt viktigt att värna det kulturarv som finns i de svenska vattnen. De vrak som är särskilt utsatta är förlista för mindre än hundra år sedan, vilket innebär att de saknar skydd enligt kulturminneslagen. Därmed står också lagen om ensamrätt till bärgning i direkt motsats till möjligheten att bevara och skydda ett vrak. I andra länder finns en lagstiftning som innebär att alla vrak som kan betraktas som övergivna och ägarlösa tillhör staten. Det är för att förhindra plundring. Jag tycker att det är viktigt att vi inför en sådan lagstiftning i Sverige också för att ge möjlighet att från antikvarisk sida argumentera för det kulturhistoriska värdet i vraken, trots att de förlist för mindre än hundra år sedan. Kärnan till problemet är att det är lagligt att plundra eller bärga övergivna eller ägarlösa fartyg yngre än hundra år, så kallad ockupation. Eftersom alla sådana vrak ändå alltid faller inom statens ansvar vid miljöskada, bärgning etcetera är det rimligt att de också tillhör staten innan de plundrats. Vad innebär då detta för plundraren? Det innebär att all bärgning förbjuds om handlingar som utvisar att man äger fartyget eller har rätt att bärga föremål därifrån saknas. För Kustbevakningen blir det då mycket enkelt att ingripa på plats. För plundraren innebär det att han själv måste efterforska ägaren, ty om han misslyckas med detta ägs fartyget automatiskt av staten. Lagutskottets majoritet anför som svar på denna motion att det inte anförs något i motionen som nu påkallar någon åtgärd från riksdagens sida. Jag delar inte alls den åsikten. Riksdagen skulle mycket väl kunna uttrycka en politisk vilja att förhindra vrakplundring och därmed förändra lagstiftningen i Sverige. Varför har inte Socialdemokraterna någon politisk vilja i denna fråga? Ett stärkt skydd i kulturminneslagen i form av ett införande av att alla vrak som kan betraktas som övergivna eller ägarlösa övergår i statens ägo skulle ge möjligheter att från antikvarisk sida argumentera för det kulturhistoriska värdet även i dessa vrak, trots att de förlist för mindre än hundra år sedan. Om vi inte skapar detta utökade skydd riskerar vi att successivt förlora generationer av skeppsvrak. De utgör en betydelsefull del av vårt gemensamma kulturarv för vilket ansvaret delas av alla. Det är mycket viktigt att dessa övergivna vrak kommer i statlig ägo för att deras eventuella vetenskapliga eller kulturella värde ska kunna bedömas av universitet, högskolor och museer. Det är också lämpligt att länsstyrelserna får bestämma över vraken i respektive län så att det finns en möjlighet att driva seriösa projekt utifrån dem. Jag yrkar bifall till motion Kr217 yrkande 3. När det gäller förmånsrättslagstiftningen vet ni säkert vid det här laget att Miljöpartiet de gröna påtalat risken för småföretagare att få befintliga krediter indragna och svårigheter med att få lån på grund av den nya lagen. Vi stöder Folkpartiets reservation och instämmer i att det är angeläget att ompröva de ändringar i förmånsrättslagstiftningen som trädde i kraft vid årsskiftet.
Viviann Gerdin (C)
Anf. 50 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Jag vill börja med att klarlägga Centerpartiets ställningstagande i betänkande 15 angående obeståndssituationer. Vi stöder utskottsmajoritetens förslag på alla punkter utom 1 och 3. Som motivering till reservation 1 under rubriken "Konkurs" vill jag framföra följande skäl. En konkurs är alltid ett misslyckande. Om det är en personlig konkurs får det också allvarligare följder eftersom det inträder ett personligt ansvar för de obetalda skulderna. Det är skulder som kan följa den drabbade under en lång tid. Tingsrätten tar beslut om konkursen och utser även en förvaltare som sedan har ansvaret för konkursboet. I detta skede borde det vara viktigt för alla intressenter att de värderingar som görs av fast egendom och övriga tillgångar och som ska ligga till grund för att täcka de obetalda skulderna är tillförlitliga. Det ska inte råda något som helst tvivel om att värdet är marknadsanpassat. Här finns det problem inbyggda i nuvarande system. Det förekommer i dag att värderingar av fast egendom kan uppvisa stora skillnader på flera hundra tusen, på mellan 500 000 och 1 miljon, mellan olika värderingsmän. Ett sätt att lösa problemet med stora spännvidder mellan värderarnas bedömningar vore att låta den öppna marknaden avgöra slutpriset. Genom att införa en skyldighet för kronofogdemyndigheten att all egendom till försäljning ska förmedlas via fastighetsmäklare ökar gäldenärernas förutsättning att göra rätt för sig. Försäljningen av fast egendom kan även ske på ett värdigare sätt. Fordringsägare som banker och andra borde också vara väldigt måna om att dagens regler förbättras. Exekutiva auktioner kan vara bra för köparna och är bevisligen ett sätt att snabbt lösa de ekonomiska problemen. Många köpare gör klipp, men om vi ser till den konkursdrabbade och fordringsägarna borde försäljning av fast egendom inte ske via exekutiva auktioner. Konkursförvaltaren som företräder konkursboet borde för att höja intäkterna använda fastighetsmäklare, också i syfte att öka återbetalningsgraden till fordringsägarna. Jag vill göra ett klarläggande vad gäller punkt 3. Jag vill redovisa att Centerpartiet ansluter sig till reservation 3. För att det inte ska råda något tvivel om var vi i Centerpartiet står vill jag säga att vi tidigare har motionerat och i kammaren påtalat att den nya förmånsrättslagstiftningen inte borde ha införts. Nu är den införd, och då bör den omprövas. De nya bestämmelserna angående bankernas företagshypoteksregler som gäller med full kraft från den 1 januari 2005 har visat sig slå väldigt hårt. Speciellt nu efter den storm som har varit i södra Sverige kan vi se att det vi i Centerpartiet befarade tyvärr har besannats. Många har fått sina lån uppsagda, faktiskt bara två dagar efter det att deras skog har rasat.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-03-23
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Konkurs

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L244, 2004/05:L335 och 2004/05:L371 yrkande 1.
    • Reservation 1 (c)
  2. Skuldsanering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L267, 2004/05:L355 och 2004/05:L384.
    • Reservation 2 (v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1120032
    m381016
    fp360012
    kd25008
    v02207
    c16006
    mp13004
    -0100
    Totalt24024085
    Ledamöternas röster
  3. Förmånsrättslagstiftningen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:L337 yrkande 5, 2004/05:L339 och 2004/05:MJ5 yrkande 29.
    • Reservation 3 (fp)
  4. Återtagandeförbehåll

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:L330.
  5. Skydd av skeppsvrak

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr217 yrkandena 2 och 3.
    Omröstning i sakfrågan
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1120032
    m390016
    fp360012
    kd25008
    v22007
    c16006
    mp01304
    -1000
    Totalt25113085
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.