Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Insolvens- och utsökningsrätt

Betänkande 2008/09:CU26

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
6 maj 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Insolvens- och utsökningsrätt(pdf, 124 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:26 Insolvens- och utsökningsrätt

Beslut

Nej till motioner om insolvensrättsliga frågor (CU26)

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om insolvensrättsliga frågor. Som insolvensförfaranden räknas i svensk rätt konkurs och företagsrekonstruktion. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om s.k. bilmålvakter, utmätning av bostäder, betalningstider i näringslivet, förbehållsbeloppet vid utmätning, konkurstillsyn med mera. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2008.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 25

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-04-02
Justering: 2009-04-21
Trycklov till Gotab och webb: 2009-04-22
Trycklov: 2009-04-22
Reservationer: 5
Betänkande 2008/09:CU26

Alla beredningar i utskottet

2009-04-02

Nej till motioner om insolvensrättsliga frågor (CU26)

Utskottet föreslår att riksdagen säger nej till ett antal motioner om insolvensrättsliga frågor. Som insolvensförfaranden räknas i svensk rätt konkurs och företagsrekonstruktion. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om s.k. bilmålvakter, utmätning av bostäder, betalningstider i näringslivet, förbehållsbeloppet vid utmätning, konkurstillsyn med mera. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2008.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-04-29
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:CU26, Insolvens- och utsökningsrätt

Debatt om förslag 2008/09:CU26

Webb-tv: Insolvens- och utsökningsrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Fredrik Lundh (S)
Anf. 101 Fredrik Lundh (S)
Herr talman! Räcker inte pengarna till vinterkläder till barnen? Har småskulder raserat ekonomin? Många tänker nog att det aldrig kommer att drabba dem. Men det händer lättare än man tror. Orsakerna till överskuldsättning kan vara många: en livskris, arbetslöshet, sjukdom, skilsmässa eller ett misslyckat företagande. Så tappar du din kreditvärdighet, nekas banklån och bankkort. Du får inte hyra bostad eller starta ett telefonabonnemang. När man hör ordet insolvens tänker nog många på sms-lån, och det är fullt naturligt eftersom det är ett kraftigt växande problem i dagens samhälle. Det är många, inte minst unga människor, som hamnar i skuldfällor. Det är giriga kreditföretag som utnyttjar människor i utsatta lägen. Totalt har en halv miljon svenskar betalningsanmärkningar, och på några år kan den siffran växa till en miljon. Så här kan vi inte ha det. Utvecklingen är förödande, och det går alldeles för sakta från regeringens håll. Under tiden ökar antalet som tar lån och antalet som inte kan betala tillbaka. Människor drabbas. Framtiden krossas. Herr talman! Detta betänkande handlar om den mörka baksidan av insolvens. Det handlar om vardagen och verkligheten för människor som lever med skulder - utmätning av bostäder, förbehållsbeloppet vid utmätning men också frågor som lönegarantier och bilmålvakter. Vi socialdemokrater står bakom alla våra reservationer men väljer här att yrka bifall till reservation 2, Utmätning av bostäder. Herr talman! Jobbkrisen riskerar att leda till massavhysning av villa- och bostadsrättsägare. Allt fler klarar inte av att betala sina bostadslån. De förberedande rättsprocesserna inför det som riskerar att sluta med en exekutiv försäljning har ökat markant enligt kronofogden. Det är allvarligt att förlora sitt arbete, speciellt om man dessutom tvingats lämna a-kassan och inte har någon form av inkomstskydd. Men det är ännu allvarligare att förlora sin bostad. När det gäller utmätning av bostäder där det bor en barnfamilj anser vi socialdemokrater att lagstiftningen måste skydda barnen till dess att en annan bostad finns för familjen. Barnens bästa måste alltid komma i främsta rummet. Utmätning av en bostad måste vara det absolut sista steget. Alla andra alternativ måste ha prövats. De lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2008 om fullständig undersökning har i vissa fall lett till orimliga resultat. Det är bara att erkänna: Så här var det inte tänkt att bli. Till exempel har dyra bostadsrätter utmätts för relativt små skulder. I det lagstiftningsärendet gick inte dessa konsekvenser att överblicka. Men nu ser vi effekterna, och lagstiftningen måste snarast ses över. Herr talman! Köerna till socialkontoren runt om i landet växer. Det är tidigare okända grupper som behöver hjälp. Det är ungdomar, det är arbetslösa och det är sjuka som utförsäkrats. Samtidigt har Arbetsförmedlingens resurser kraftigt försämrats enligt en undersökning från fackförbundet ST. Hårdast slår krisen mot de unga som får gå först när varslen läggs. Numera ligger nivån på förbehållsbeloppet vid löneutmätning under gränsen för socialbidrag. Nivån är mycket viktig för de drygt 120 000 gäldenärer som är föremål för löneutmätning. Menar vi allvar med att vi vill minska gruppen fattiga måste förbehållsbeloppet överstiga nivån för socialbidrag. Helst borde nivån nå upp till Konsumentverkets beräkningar över skäliga levnadskostnader. Detta är en fråga regeringen nu måste hantera. Beloppet måste höjas. Samtidigt hoppas vi att regeringen också specificerar vilka kostnader som anses ingå i normalbeloppet. En sådan ändring skulle göra det möjligt att i större utsträckning än i dag medge tillägg för andra nödvändiga kostnader. Herr talman! Statens kostnader för lönegarantier skenar i takt med ökade konkurser. Även om lönegarantier säkerställer arbetstagarnas rättigheter finns det flera osäkerhetsfaktorer för de anställda om deras företag hamnar på obestånd. De fackliga organisationerna har flera exempel på där det gått så långt att anställda inte fått ut de ersättningar som de egentligen har rätt till. Så kan vi inte ha det. Vi måste säkerställa att anställda inte drabbas utan får ut sina löner. På ett plan är jag dock faktiskt riktigt imponerad: hur regeringen utan att skämmas kan hävda att ökade kostnader för en skenande massarbetslöshet är satsningar. Sverige möter i dag den globala lågkonjunkturen sämre än EU-snittet. Orsaken är inte främst att vi är ett exportberoende land som drabbas extra hårt. Nej, den svenska exporten står sig hyfsat. De stora problemen är i stället inhemska. Konsumtionen faller. Sparandet ökar. Med det följer också en ökad arbetslöshet. Därför pekar alla kurvor i dag på en dramatiskt ökad arbetslöshet, inte minst bland unga. Till viss del beror det på omvärldsfaktorer, till viss del inte. Den politiska debatten borde därför handla om två saker: Hur ser vi till att människor inte slås ut av arbetslöshet? Hur ser vi till att vi trots allt förlorar så få jobb som möjligt och lyckas skapa nya för att ersätta gamla? Att som regeringen gör skryta med att kostnaderna för a-kassa och andra passiva ersättningar till arbetslösa nu exploderar svarar inte på någon av dessa två frågor. Ingen blir ju glad av att placeras in i en jobb- och utvecklingsgaranti som varken ger jobb eller utveckling. I stället är det helt andra åtgärder som behövs. Men det, herr talman, får vi lämna till en helt annan debatt vid senare tillfälle.
Egon Frid (V)
Anf. 102 Egon Frid (V)
Herr talman! I betänkandet CU26 behandlar utskottet 25 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden 2007 och 2008 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gäller så kallade bilmålvakter, utmätning av bostäder, förbehållsbeloppet vid utmätning, Kronofogdemyndighetens försäljning av fast egendom med mera, bankernas uppsägning av lån, betalningstider i näringslivet, översyn av insolvensrätten, konkurstillsyn, lönegaranti och upphävande av en bestämmelse i handelsbalken. Inledningsvis, herr talman, vill jag nämna att jag står bakom samtliga våra reservationer men väljer i dag att yrka bifall till reservation 2 och 3 som jag vill kommentera vidare här. Herr talman! När det gäller utmätning av bostäder, som vi hörde från Fredrik Lundh tidigare, där det bor en barnfamilj anser vi liksom motionären bakom motion C371 att lagstiftningen måste skydda barnen till dess att en annan bostad finns för familjen. Barnens bästa måste alltid komma i främsta rummet. Enligt vår uppfattning måste utmätning av en bostad komma i fråga endast när alla andra alternativ prövats. De lagändringar som trädde i kraft den 1 januari 2008 och som innebär att Kronofogdemyndigheten alltid gör en fullständig undersökning av den skuldsattes tillgångar har i vissa fall lett till orimliga resultat. Till exempel har, som vi hörde, bostadsrätter utmätts för relativt små skulder, och stora delar av bohaget har utmätts. I det tidigare lagstiftningsarbetet gick inte dessa konsekvenser att överblicka, men det är nödvändigt att rätta till dem. Det finns olika möjligheter att underlätta för gäldenärer att behålla sina bostäder och få hjälp med att sanera sina skulder. Att utmätning leder till vräkning gynnar inte de enskilda individerna, familjerna och barnen. Vi vet att gäldenärerna är personer som drabbats av tillfälliga orsaker, faktorer utanför deras egen kontroll. Att vräka gäldenärer leder oftast till kvarstående skulder och en omöjlighet för dem att göra rätt för sig. Att alla vill göra rätt för sig är vår utgångspunkt i Vänsterpartiet och borde få styra inom insolvens- och utsökningsrätten. Herr talman! Förbehållsbeloppet är centralt inom insolvens- och utsökningsrätten. Numera ligger nivån på förbehållsbeloppet vid löneutmätning under gränsen för socialbidrag. Detta beror bland annat på att normalbeloppet räknas upp med konsumentprisindex, KPI, och att de kostnader som anses ingå i normalbeloppet inte ingår vid fastställandet av KPI. Nivån på förbehållsbeloppet är mycket viktig för de drygt 120 000 gäldenärer som är föremål för löneutmätning. I syfte att minska gruppen med små och svaga ekonomier måste förbehållsbeloppet, enligt vår uppfattning, klart överstiga nivån för socialbidrag och naturligtvis helst nå upp till Konsumentverkets beräkningar för skäliga levnadskostnader. Därför anser vi att regeringen snarast måste göra denna översyn av förbehållsbeloppet och återkomma till riksdagen med förslag som innebär att beloppet höjs. Därutöver anser vi att regeringen genom ändringar i utsökningsförordningen bör specificera vilka kostnader som anses ingå i normalbeloppet. En sådan ändring skulle göra det möjligt att i större utsträckning än i dag medge tillägg för andra nödvändiga kostnader. Dessa nödvändiga kostnader vet vi ofta är kopplade till familjers utgifter för sina barn. Familjer med barn som lever som evighetsgäldenärer, på existensminimum, vet vi alltför ofta inte kan leva som barnfamiljer med normala inkomster. Detta leder till en stor stigmatisering av barn till evighetsgäldenärer, och det måste förändras. Dock vore den största enskilda och nödvändiga förändringen absolut preskription av deras skulder.
Jan Lindholm (Mp)
Anf. 103 Jan Lindholm (Mp)
Herr talman! Självklart står Miljöpartiet bakom de reservationer som vi har medverkat till i betänkandet, men för tids vinnande nöjer jag mig med att i det här fallet yrka bifall till reservation nr 1, om bilmålvakter. Civilutskottets betänkande 26 handlar som vi har hört om motionsförslag, 25 stycken närmare bestämt. De avstyrks av majoriteten i huvudsak med motiveringen att man i Regeringskansliet på olika sätt arbetar med de frågor som motionerna lyfter fram. Jag tycker att en sådan avslagsmotivering ändå är lite uppmuntrande. Jag utgår från att det betyder att vi inom en inte alltför avlägsen framtid kan få se förslag från regeringen på de här områdena. Det måste vara det som är meningen. Herr talman! Problemet med bilmålvakter har vuxit de senaste åren. Det blir allt vanligare att bilar är skrivna på personer som saknar tillgångar i övrigt. De som verkligen använder de här bilarna struntar i regler och betalar inte vare sig fordonsskatt, trängselavgifter eller parkeringsavgifter och inte heller parkeringsböter i de fall det handlar om det. Enligt uppgift finns det i Kronofogdemyndighetens register ett hundratal så kallade bilmålvakter som var och en har skulder på över 100 000 kronor vid det här laget. Sammantaget, med de kanske närmare tusen stora bilmålvakter som finns och dessutom ett stort antal mindre, handlar det om väldigt många miljoner som undanhålls statskassan. Det är inte mindre än 11 motioner som tar upp det här problemet. Det pekar på att det finns många från flera olika partier som tycker att det här är ett stort problem och att det måste bli ett slut på användandet av de så kallade bilmålvakterna. Även om samtliga motioner avstyrks verkar det ändå, när man läser texten i avslagsmotiveringen, som om vi är rätt överens i utskottet om att det måste göras någonting åt det hela. Majoriteten pekar på att utredningar är på gång och att regeringen ska komma med förslag inom en snar framtid. Vi hoppas väl på det då. Det är klart att det är viktigt att en sådan här fråga hanteras grundligt, annars finns det en risk att det kommer ett lagförslag som efter ett tag visar sig innehålla kryphål så att man egentligen inte har åstadkommit särskilt mycket. Det ska ju vara ett förslag som verkligen fungerar. Rollfördelningen är ändå sådan att vi från oppositionens sida ska vara en blåslampa på regeringen. Därför tycker jag att det finns goda skäl för att vi ändå har en reservation i det här betänkandet. Jag kan för egen del lova att den här frågan kommer att ha hög prioritet efter nästa val, om den inte är löst innan dess, om Miljöpartiet har något större inflytande på regeringsarbetet efter nästa val. Min mening är att bilmålvakterna ska skrotas. När det gäller utmätning av bostäder noterar jag också tacksamt att regeringen har ett tydligt och uttalat mål, att inga barn ska vräkas och sättas på gatan. Det låter ju bra, men den bild av verkligheten som jag får mig till livs när jag är ute i samhället visar att regeringens politik inte har fått något större genomslag än så länge. Därför menar jag att en reservation också på det här området är nödvändig som en markering av att regeringen måste ta initiativ för att ett barnperspektiv kommer in i hanteringen när bostäder ska utmätas. Jag menar att bostadsfrågan för en familj faktiskt måste vara löst innan man mäter ut till exempel en bostadsrätt eller en enskild fastighet så att man tar hänsyn till barnen. Vi kommer naturligtvis från oppositionens sida att bevaka att regeringen jobbar seriöst med den här frågan. Sena betalningar tänkte jag också kommentera. Det finns en sådan punkt i betänkandet. Jag menar att det naturligtvis är ett stort problem. Särskilt nu under ekonomiskt kärva tider är min erfarenhet att det har ännu större negativa effekter för de små företag som drabbas. Även där är det så att majoritetssidan instämmer i att det här är en fråga som är jobbig och som man arbetar med. Det råkar vara så att jag själv faktiskt har erfarenheter inifrån ett stort företag där jag har sett hur man arbetar med att nästan diktera villkoren för de små underleverantörerna på ett mycket otrevligt sätt, tycker jag. De tvingas faktiskt att mot sin vilja till viss del fungera som de stora företagens finansiärer, om de inte vill bli strukna från leverantörslistorna. Många små företag har ju inte möjligheter att få sina banker att ställa upp med den här typen av krediter över huvud taget, inte när det kan vara fråga om så långa betalningstider som jag har sett att en del stora multinationella företag tillämpar. I vissa fall kan det faktiskt resultera i att det lilla företaget helt enkelt tvingas lägga ned. Andra företag, som lyckas få fram en sådan här finansiering, tvingas ofta betala väldigt dyrt för det. Deras marginaler äts mer eller mindre upp, och det blir ganska meningslöst att över huvud taget bedriva verksamhet och försöka vara leverantör till de här stora företagen. Sena betalningar är alltså ett ganska allvarligt problem. Det är ett problem som vi måste få bukt med, inte minst eftersom vi vet att det många gånger är just i de mindre företagen som kreativiteten och nytänkandet finns. Det är där utvecklingskraften finns för framtidens näringsliv. Det är alltså de tre frågor som jag vill trycka på i det här betänkandet, herr talman: skrota bilmålvakterna, stoppa vräkningarna av barn och se till att bekämpa orimligt långa och ofta ensidigt dikterade betalningstider! Alla ska ta sitt ekonomiska ansvar i trafiksystemet, tycker jag, barnen ska vi värna om och de stora företagen ska inte kunna pressa små företag till orimligt långa krediter.
Anti Avsan (M)
Anf. 104 Anti Avsan (M)
Herr talman! Det nu debatterade betänkandet innehåller ett antal insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Jag har för avsikt att under mitt anförande beröra det som gäller så kallade bilmålvakter, utmätning av bostäder, förbehållsbeloppet vid utmätning, betalningstider i näringslivet och slutligen frågan om lönegaranti. Jag börjar med bilmålvakter. Trots vad Jan Lindholm nämnde under sitt anförande ska jag kortfattat förklara vad en bilmålvakt är. En bilmålvakt är en person som mot betalning eller av någon annan anledning går med på att registreras som ägare till ett visst fordon, trots att han eller hon inte innehar fordonet. Genom registreringen undviker fordonets verkliga ägare betalningsansvaret för skatter och avgifter som är kopplade till fordonet. Dessa skatter och avgifter påförs därför i stället bilmålvakten, som inte bryr sig om att betala dem. Bilmålvakten saknar i regel tillgångar som kan utmätas av Kronofogdemyndigheten och kan därför fortsätta att dra på sig skulder utan att riskera några egentliga konsekvenser. Det finns skäl att framhålla att det har inletts ett arbete med att komma till rätta med problemet med bilmålvakter, och det har även lämnats förslag om att det ska införas en legal panträtt i fordon, vilket skulle innebära att staten har en rätt till fordonet motsvarande värdet av de obetalda skatterna eller avgifterna. En sådan panträtt skulle kunna resultera i en försäljning av fordonet för att betala de skulder som finns. Det har även lämnats förslag om att staten eller en kommun ska få flytta felparkerade fordon om den registrerade ägaren har mer än 10 000 kronor i obetalda parkeringsanmärkningar. Dessutom innebär förslaget att ett sådant flyttat fordon inte behöver lämnas ut förrän skulderna har betalats. Därutöver har det föreslagits att registrering av en ny ägare till ett fordon ska kunna vägras om den tidigare ägaren har obetalda fordonsrelaterade skulder. Transportstyrelsen och Kronofogdemyndigheten arbetar nu tillsammans med Skatteverket för att ta fram en slutlig rapport med förslag till lagändringar. Avsikten är att rapporten ska lämnas till regeringen nu under våren 2009. Civilutskottets majoritet anser, liksom motionärerna, att det är angeläget att åtgärder vidtas i syfte att förhindra den ökade verksamheten med att anlita bilmålvakter för att undgå olika typer av fordonsrelaterade skatter och avgifter. Vi ser naturligtvis därför positivt på det arbete som pågår och även det förhållandet att en slutrapport är på väg att presenteras i en nära framtid. Det saknas anledning för riksdagen att föregripa det pågående arbetet. Herr talman! När det gäller frågan om utmätning av bostäder finns det skäl att påpeka att nya regler trädde i kraft den 1 januari 2008 som rör utmätningsförfarandet hos Kronofogdemyndigheten i enskilda mål, vilka gäller verkställighet av privaträttsliga fordringar. Det finns numera en enhetlig reglering av tillgångsundersökningar, och handläggningen är inte tidsbegränsad som den var tidigare. När det gäller möjligheterna till utmätning är det viktigt att framhålla att en bostadsrätt som är gäldenärens stadigvarande bostad undantas från utmätning om inte gäldenären när han eller hon köpte lägenheten åsidosatte tillbörlig hänsyn till sina borgenärer, eller det med hänsyn till gäldenärens behov och bostadsrättens värde skulle vara oskäligt att bostadsrätten undantas från utmätning. Om det finns en familj ska skälig hänsyn också tas till vad familjen brukar eller behöver. Den typ av utmätningsregler som jag nu har refererat till innebär en avvägning mellan en borgenärs möjligheter att driva in skulder som inte har betalats och gäldenärens behov av ett grundläggande skydd. Lagändringen den 1 januari 2008 innebär inte någon ändring av de grundläggande reglerna för när utmätning i och för sig kan ske av exempelvis en bostadsrättslägenhet. Det finns i detta sammanhang också skäl att nämna den av regeringen presenterade strategin för att motverka hemlöshet och utestängning från bostadsmarknaden. Ett av målen i strategin innebär att antalet vräkningar ska minska och att inga barn ska vräkas. I den aktuella strategin har Socialstyrelsen för övrigt fått i uppdrag att i samråd med ett antal andra myndigheter leda och koordinera ett fortsatt arbete mot hemlöshet samt motverka vräkning och hemlöshet bland barn. Socialstyrelsen har också presenterat en vägledning i syfte att ge kommunerna stöd i att utveckla och säkra rutinerna i arbetet med att motverka vräkning, särskilt för barnfamiljer. Det saknas därmed skäl att för närvarande göra något ytterligare i denna fråga. Jag går nu över till frågan om förbehållsbeloppet vid utmätning. Här finns det skäl att framhålla att det har inletts en översyn av de gällande reglerna om gäldenärernas situation vid löneutmätning. En arbetsgrupp i Regeringskansliet håller på med att ta fram ett förslag till utmätningsregler som i större utsträckning än dagens regler ska tillförsäkra gäldenärerna ett tillfredsställande socialt skydd. Avsikten är att en promemoria ska skickas ut på remiss under 2009. Det finns därför inte heller i den här frågan skäl att föregripa det pågående arbetet genom någon åtgärd från riksdagen. När det sedan gäller frågan om betalningstider i näringslivet har en särskild utredare under september 2007 avlämnat betänkandet Betalningstider i näringslivet , SOU 2007:55. I betänkandet har det föreslagits flera olika åtgärder, bland annat ökade kostnader för den som inte betalar i tid, ökad transparens när det gäller betalningstider i större företag och informationsinsatser. Det pågår också arbete inom EU med frågan om bristande skyndsamhet med betalningar. I april i år lade kommissionen fram en ny strategi för att motverka sena betalningar och föreslog också vissa ändringar i ett direktiv som berör dessa frågor. För närvarande är betänkandet Betalningstider i näringslivet dessutom föremål för beredning inom Regeringskansliet. Vad jag nu har sagt innebär att det pågår arbete på såväl nationell som internationell nivå. Det pågående arbetet bör inte föregripas. Jag ska slutligen nämna något om lönegaranti. Det pågår ett förhållandevis omfattande reformarbete när det gäller stora delar av insolvensrätten. För inte så länge sedan gjordes för övrigt i lagstiftningsärendet om företagshypotek vissa ändringar när det gäller lönegaranti. Det pågående reformarbetet som gäller insolvensrätten bör avvaktas. Det finns därför slutligen inte heller beträffande denna fråga skäl att nu föreslå någon åtgärd från riksdagen. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i civilutskottets betänkande, vilket innebär att jag yrkar avslag på samtliga motioner.
Lennart Pettersson (C)
Anf. 105 Lennart Pettersson (C)
Herr talman! I dagens debatt om insolvens- och utmätningsrätt finns det en viss spridning av förslagen i de motioner som är föremål för prövning - dock med ett undantag. 11 av de 25 motionerna som vi ska debattera handlar nämligen om så kallade bilmålvakter. Ledamöter från alla partier utom Vänsterpartiet och Miljöpartiet tycker att det är stötande med den ordning, eller kanske ännu riktigare den oordning, som för närvarande råder. Dock får jag väl medge att jag tror att även de två partierna har samma uppfattning som vi andra, även om de inte har väckt några motioner. Bilmålvakter är uppenbarligen en fråga som engagerar, och jag tror att det gäller långt utanför dessa väggar. Man slutar aldrig att förvåna sig över hur folk kan bete sig när det gäller pengar. Att så medvetet och så tydligt strunta i lagstiftningen och dessutom smutsa ned namnet ytterligare för de personer som redan har det synnerligen besvärligt är både cyniskt och ovärdigt. För mig som inte är utbildad jurist synes det vara tämligen enkelt att täppa till den lucka i lagen som uppenbarligen finns. Det som pågår skapar bara rättsröta, och jag utgår från att det i relativ närtid kommer ett förslag från regeringen i frågan. Det finns en motion om utmätning av bostäder där det bor familjer med barn. Detta är en svår fråga. Det finns många sätt att se på dessa ärenden, med ytterligheterna att en familj aldrig ska kunna vräkas om det finns barn inblandade till att det inte ska spela någon roll om det finns barn eller inte, tillgångarna ska drivas in för att betala skulderna. Herr talman! Det kan aldrig vara meningen att man ska ha frisedel när det gäller utmätningar i det fall man har barn. Denna huvudlinje måste gälla. Det får inte heller i bedömningar göras skillnad på människor som bor i en villa, hyresrätt eller bostadsrätt. Tyvärr är det ganska mycket fokus på bostadsrätt och hyresrätt när det gäller utmätningar och vräkningar, men i mina ögon måste det vara lika plågsamt för de barn som bor i en villa. Enligt vad jag har kunnat bedöma har inte Kronofogdemyndigheten och domstolarna hanterat dessa ärenden på ett felaktigt sätt, utan min bild är att de är sakliga och tar sociala hänsyn i sina bedömningar. Att det alltid blir några som kommer i kläm får vi nog leva med, och i synnerhet om man ser det utifrån, utan all nödvändig bakgrundskunskap, blir besluten märkliga ibland. Det finns nästan 3 miljoner bostäder och drygt 3 miljoner barn. De första åtta månaderna 2008 hade 488 barn berörts av avhysningarna. Jag är fullt medveten om att var och en mår dåligt och att det är oerhört smärtsamt att bli tvingad att lämna sitt hem och sin bostad. Samtidigt, om jag försöker vara hyfsat objektiv, kan jag inte påstå att 750 barn på ett helt år är särskilt många om man ställer det i relation till 3 miljoner. Vi pratar om 0,25 promille. I likhet med utskottsmajoriteten ser jag därför inga skäl att skärpa lagstiftningen för närvarande. När det gäller förbehållsbelopp vid utmätning är det bara bra att frågan ses över på Justitiedepartementet. Att ha en gräns för försörjningsstöd, en annan vid utmätning och en tredje när Konsumentverket räknar på skäliga levnadsomkostnader känns inte särskilt rationellt. Även om det i betänkandet finns vissa förklaringar till skillnaderna bör det vara möjligt att förenkla och likställa beräkningarna. En motion handlar om att banker säger upp lån som sköts på ett korrekt sätt, med motiveringen att säkerheten inte är tillfredsställande. Detta är självklart inte acceptabelt. Dessutom är jag inte säker på att det är ekonomiskt och lönsamt för banken. Det kan bli så illa att det inte blir några pengar alls jämfört med att det kommer in löpande ränte- och amorteringsbetalningar även framöver. Herr talman! Betalningstider i näringslivet är rubriken på en annan motion. Att små företag i många fall får vänta på betalningar från sina större kunder är inte ovanligt. Däremot är det synnerligen osmakligt. Jag har inget emot att även större företag tjänar pengar, men det ska ske på ett sjyst och korrekt sätt. Att man medvetet är beredd att ställa till det för sina något mindre kolleger i näringslivet är en gåta för mig. Är det 30 dagar som gäller ska också räkningen vara betald senast inom denna tid. Precis som det står i motionen är det många små företagare som inte vågar lagsöka för att få ut sina pengar. Risken att bli av med en stor kund dämpar intresset för att skicka ut påminnelser och krav. Nu pågår även här ett beredningsarbete i Regeringskansliet och i detta fall på Näringsdepartementet, och det är bra. Det bästa vore dock om det inte behövdes några nya lagar utan att företagen själva löser detta genom överenskommelser mellan branschorganisationerna. Jag vill till sist, herr talman, yrka bifall till utskottets förslag till beslut och därmed också avslag på samtliga motioner och reservationer.
Jan Ertsborn (Fp)
Anf. 106 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! I ärenden där vi i utskottet i sak är väldigt överens går det inte att komma ifrån att det blir väldigt mycket upprepning, och det är naturligtvis lite tråkigt. Debatter får lite mer spänst om man har motsatta uppfattningar. Men här är vi i sak väldigt överens på de flesta punkter. Jag vill ändå uppehålla mig en liten stund vid några av de här frågorna. Det första är frågan om bilmålvakterna, och vi har nu hört vad det egentligen handlar om. Jag vill dock utveckla det lite grann genom att ge två exempel på hur det kan vara, och jag har hämtat dem från pressen. En man, dessvärre från mina hemtrakter i Halland, är registrerad för 29 fordon, som huvudsakligen inte är körbara eftersom de inte är besiktigade. Han har skulder för dessa fordon på ca 370 000. Men om man tittar närmare på mannen har han dessutom andra skulder till både statsverket och enskilda fordringsägare på 535 000 kronor. Jag tror att vi skulle kunna kalla honom en evighetsgäldenär - det är jag helt övertygad om. En annan person som också är så kallad bilmålvakt kommer från Borås. Han har inget körkort, men han står registrerad för 296 bilar. Han har skulder för trängselskatter, som rimligtvis borde vara härifrån Stockholm, på 43 000, felparkeringar på 330 000 och vägtrafikskatt för fordonen på drygt 400 000. Han har omkring 800 000 kronor sammanlagt i skulder. Vissa av bilarna kanske inte rullar på vägarna nu, men många av dem gör det. Den verklige ägaren utnyttjar detta. Det här är någonting som vi naturligtvis inte kan acceptera i vårt samhälle. Det är svårt att tala om för alla andra människor att de ska betala sina felparkeringar när man vet att det finns ett visst antal personer som aldrig betalar sina felparkeringar men ändå har tillgång till bil och kör dagligen. Nu tror jag att det här har blivit så uppmärksammat sedan något år tillbaka att det kommer att lösa sig ganska snabbt. Det är i varje fall min förhoppning, och jag försöker själv påverka att det går fort. Jag tror att det förslag som Vägverket och Kronofogdemyndigheten har lagt fram om en panträtt på fordonen är den enda möjliga vägen. Man får alltså helt enkelt från Kronofogdemyndighetens sida ta hand om bilen, och om den inte löses ut av den som påstår sig vara ägare får man sälja den eller möjligen skrota den. I en del fall blir det säkert skrotning. Jag hoppas verkligen att det här förslaget kommer vidare under detta år så att vi får slut på det här eländet. Några andra frågor inom insolvensrätten som är aktuella här och som mina företrädare i talarstolen har talat om tycker jag att man måste ta på fullt allvar. Det jag framför allt tänker på är förbehållsbeloppet vid utmätningar. Genom att ha olika beräkningssystem vid olika tillfällen, som Lennart Pettersson angav, har vi kommit fel, och vi har för låga förbehållsbelopp. Det är ingen rimlig levnadsnivå att ha utmätning i sin lön, pension eller liknande månad efter månad hela året om och år efter år. Jag tar tacksamt emot uppgiften om att man har börjat arbeta speciellt med den här frågan. Men jag tycker, som jag har framfört i olika sammanhang, att Justitiedepartementet måste tillsätta den lite större utredningen om hela utmätningsförfarandet, hela utsökningsbalken. Jag vet att det är trångt om möjligheter att få till stånd fler utredningar inom den närmaste tiden, och jag har förståelse för att det kostar väldigt mycket pengar med utredningar sedan jag själv numera driver en utredning. Jag tycker ändå att detta är ett angeläget område, så jag kommer att fortsätta att göra vad jag kan för att den här utredningen ska komma i gång. Förutom att fixa förbehållsbeloppet tycker jag också att man ska se över försäljningen av fast egendom, som Kronofogdemyndigheten i dag gör i normalfallet genom att hålla en exekutiv auktion dit det kommer ytterst få personer och där intresset oftast är väldigt svagt. Dessutom har Kronofogdemyndigheten sedan någon tid tillbaka centraliserat arbetsuppgifterna med att försälja fastigheter på ett visst antal orter i Sverige, vilket innebär att personal som har hand om försäljningar exekutivt i dag inte har den lokalkännedom man hade förr. Det är till exempel så att försäljningar exekutivt av fastigheter i Värmland numera sköts av Kronofogdemyndighetens personal i Örebro. Förutom att det kostar ett antal resor när man ska köra dit och titta på fastigheten, besiktiga den och hålla auktionen någonstans i Värmland har man alltså tappat lite av lokalkännedomen. Jag tycker att Kronofogdemyndigheten ska stå för det administrativa förfarandet när det gäller exekutiva försäljningar, men den praktiska försäljningen ska man uppdra åt fastighetsmäklare att göra. Det finns möjligheter enligt gällande lagstiftning att göra så i dag, men det utnyttjas väldigt lite. Därför menar jag att vi behöver ändra lite grann i lagstiftningen så att huvudregeln blir att Kronofogdemyndigheten anlitar fastighetsmäklare på orten där fastigheten är belägen att sälja fastigheten. Sedan sköter Kronofogdemyndigheten naturligtvis fördelning av medel och så vidare. Slutligen några frågor om insolvensrätten lite mer generellt. Den utredning som jag har haft förmånen att leda lade fram ett betänkande om förändringar i skuldsaneringslagen i höstas. Det pågår efter ett remissförfarande fullt arbete med att det ska bli en proposition till hösten som innebär mycket större möjligheter för våra evighetsgäldenärer och andra överskuldsatta personer att få skuldsanering och på det viset komma tillbaka till ett mer sunt ekonomiskt liv. I utredningen fortsätter vi med andra frågor som har med företagsrekonstruktioner och konkurser att göra. Där kommer vi in på punkterna 7, 8 och 9 i betänkandet. De kommer att beröras i det kommande slutbetänkande som jag alltså har förmånen att arbeta med. Det kommer att dröja ytterligare några månader innan det slutbetänkandet kommer, men det kommer i höst. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget till beslut och avslag på reservationerna.
Yvonne Andersson (Kd)
Anf. 107 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Inte kan jag på något sätt komma med någon ny information omkring betänkandet efter de anföranden som på ett sympatiskt sätt har visat på vad det här innebär. Men jag har lust att nämna särskilt tre saker som jag tycker är väldigt viktiga när vi debatterar insolvens och utsökningsrätt. Det ena är balansen mellan borgenärerna och deras rätt att få tillbaka det de har lånat ut och gäldenärernas situation och deras behov av skydd och rättssäkerhet. Jag tycker att det är en intressant balansgång som vi måste göra som lagstiftare för att skydda båda de här parterna i ett väl fungerande samhälle. Det andra är en sak som har tagits upp av andra men som jag tycker är nog så viktig, och det gäller bostäderna. Under alla år har vi sett att familjer har drabbats av konkurser och blivit utan bostad, inte minst har barnen då drabbats. Därför är jag väldigt stolt över att vår regering ändrade reglerna i april 2007. Man tog ett klart ställningstagande för att undvika utmätning av bostadsrätter och av annan ägd bostad när det var barn med i bilden. Det är jag som kristdemokrat synnerligen nöjd med. Det tredje som jag vill beröra är insolvensrätten. Jag är väldigt stolt över att vi har en utredning som lämnades i höstas och som kom med förslag till generösa regler för dem som blir skuldsatta. Vi vet att vi är inne i en finansiell och ekonomisk kris, och vi vet att i dag är det många konkurser bland små och medelstora företag, företag som är välskötta men som av olika anledningar inte har likvida medel för att klara det. Det innebär att det många gånger kan bli en skuldsättning som man inte kan ta sig ur. Priset blir riktigt högt för att man har försökt driva ett företag och trott på sin idé. En kompetens, en vilja och ett engagemang är uppskattat i ett samhälle, men ibland blir det snett. Jag ser fram mot det som regeringen kommer att komma med efter utredningens betänkande. Jag ser fram mot att vi kommer att lagstifta på ett generöst sätt för dem som utan förskyllan har hamnat i olika skuldsituationer. Med dessa tre påpekanden och fokuseringar yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-05-06
Förslagspunkter: 10, Acklamationer: 7, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Så kallade bilmålvakter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:C204, 2008/09:C205, 2008/09:C220, 2008/09:C248, 2008/09:C293, 2008/09:C294, 2008/09:C304, 2008/09:C330, 2008/09:C384, 2008/09:C386 och 2008/09:C394.
    • Reservation 1 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0107023
    m840013
    c22007
    fp21007
    kd20004
    v01804
    mp01306
    Totalt147138064
    Ledamöternas röster
  2. Utmätning av bostäder

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:C371.
    • Reservation 2 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0107023
    m840013
    c22007
    fp21007
    kd20004
    v01804
    mp01306
    Totalt147138064
    Ledamöternas röster
  3. Förbehållsbeloppet vid utmätning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:C450 och 2008/09:C462.
    • Reservation 3 (s, v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (s, v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0107023
    m840013
    c22007
    fp21007
    kd20004
    v01804
    mp13006
    Totalt160125064
    Ledamöternas röster
  4. Kronofogdemyndighetens försäljning av fast egendom m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:C217.
  5. Bankers uppsägning av lån

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:C225, 2008/09:C233 och 2008/09:C435.
  6. Betalningstider i näringslivet

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2007/08:A400 yrkande 11.
    • Reservation 4 (s, mp)
  7. Översyn av insolvensrätten

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2008/09:C352, 2008/09:C431 yrkande 1 och 2008/09:C466.
  8. Konkurstillsyn

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:C378.
  9. Lönegaranti

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:C305.
    • Reservation 5 (s, v)
  10. Upphävande av en bestämmelse i handelsbalken

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2008/09:C328.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.