Insiderhandel

Betänkande 1990/91:NU15

Näringsutskottets betänkande 1990/91:NU15

Insiderhandel

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
NU15

Ärendet

I detta betänkande behandlas
dels proposition 1990/91:42 (finansdepartementet) om
insiderhandel,
dels tre motioner från allmänna motionstiden med yrkanden
om skärpt insiderlagstiftning.

Skrivelser i ärendet har inkommit dels från Svenska
fondhandlareföreningen, Svenska bankföreningen, Sparbankernas
Bank och Föreningsbankernas Bank (gemensamt), dels från Sveriges
industriförbund.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till ny insiderlag.
Genom denna lag utvidgas och skärps gällande förbud mot att
information om icke offentliggjorda kurspåverkande
omständigheter utnyttjas för handel på värdepappersmarknaden.
Även offentliga funktionärer omfattas av bestämmelserna och kan
enligt särskilda beslut bli skyldiga att anmäla innehav av
aktier etc. De uppgifter som då lämnas skall registreras men
skyddas av sekretess. Konstitutionsutskottet förutsätts komma
att pröva frågan om i vilken mån riksdagsledamöter och
tjänstemän hos riksdagen skall vara anmälningsskyldiga.

Propositionen

Förslag

I proposition 1990/91:42 föreslår regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Erik Åsbrink -- att riksdagen
dels antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. insiderlag,
2. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig
anställning,
3. lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),
4. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
5. lag om ändring i lagen (1985:571) om
värdepappersmarknaden,
6. lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
7. lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),
dels antar förslag till
8. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
9. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
10. lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
11. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
12. lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),
13. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
14. lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden,
dels godkänner den europeiska konventionen om
insiderhandel.
Förslaget till insiderlag återges i bilaga (s.8). De
övriga lagförslagen finns på s.12--18 i propositionen. Den av
Europarådet antagna konventionen om insiderhandel återges i
svensk översättning på s.210--218 i propositionen.

Huvudsakligt innehåll

Den nya lagstiftning som föreslås i propositionen innebär en
utvidgning av förbudet mot insiderhandel. Har någon i
anställning, uppdrag eller annan befattning fått information
eller kunskap om en icke offentliggjord kurspåverkande
omständighet är han enligt den föreslagna insiderlagen förbjuden
att utnyttja informationen för handel på värdepappersmarknaden.
Förbudet kommer sålunda också att gälla offentliganställda.
Aktieägare omfattas av förbudet såvitt rör information om
omständigheter i bolag där de äger aktier. Den som i sin handel
utnyttjar ett erhållet tips kan straffas för insiderbrott.
Förbudet utsträcks till att omfatta samtliga fondpapper och
därmed jämställda instrument, t.ex. optioner och terminer.

Personer med insynsställning i aktiemarknadsbolag föreslås ha
kvar sin anmälningsskyldighet för eget och vissa närståendes
innehav av fondpapper. Dessa personer får inte ha sina aktier
förvaltarregistrerade. Insiderregistret överflyttas från
bankinspektionen till Värdepapperscentralen VPC AB. Vidare
föreslås en möjlighet för myndigheter att ålägga vissa anställda
anmälningsskyldighet för sina innehav av fondpapper. Denna
skyldighet kan också åläggas ledamöter i verksstyrelser.
Riksbanksfullmäktige åläggs anmälningsskyldighet i
riksbankslagen. Anmälan skall göras till myndigheten och
uppgifterna är sekretessbelagda.

Bankinspektionen skall ha kvar sin uppgift som
tillsynsmyndighet, men det nuvarande kravet på åtalsmedgivande
från inspektionen tas bort. Inspektionen ges ökade möjligheter
att sekretessbelägga information som erhålls i det
internationella samarbetet med utländska myndigheter.

Straffet för insiderbrott skärps avsevärt.

Förslagen innebär en anpassning till kraven i EGs direktiv om
insiderhandel.

De nya lagreglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1991.

I propositionen föreslås också att riksdagen godkänner
Europarådets konvention om insiderhandel.

Värdepappersmarknadskommitténs förslag om begränsningar i
fråga om korttidsaffärer och om straffbestämmelser avsedda att
motverka otillbörlig kurspåverkan genomförs inte för närvarande.

Motionerna

De motioner som behandlas här är följande:

1989/90:N220 av Hadar Cars m.fl. (fp) såvitt gäller yrkandet
(3) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skärpta insiderregler.

1989/90:N293 av Bengt Silfverstrand (s) och Jan Andersson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av skärpt lagstiftning
mot insideraffärer.

1989/90:N318 av Per Westerberg m.fl. (m) såvitt gäller
yrkandet (7) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om vikten av att införa en
insiderlagstiftning som står i överensstämmelse med EGs regler.

Utskottet

Med insiderhandel avses affärer på värdepappersmarknaden som
baseras på kännedom om ännu icke offentliggjorda kurspåverkande
omständigheter i ett aktiemarknadsbolag. Direkta förbud mot
insiderhandel infördes år 1985 genom lagen (1985:571) om
värdepappersmarknaden. Förbuden riktar sig mot en närmare
angiven krets av huvudsakligen styrelseledamöter, ledande
befattningshavare -- främst verkställande direktörer -- och
revisorer. Dessa personer är, enligt en ordning som
ursprungligen infördes år 1972, skyldiga att låta registrera
sina innehav av aktier etc. i det eller de bolag som de är
knutna till. Ändringar i innehavet skall också anmälas. För
mindre innehav och transaktioner gäller undantag.

När förslaget till lag om värdepappersmarknaden behandlades år
1985 uttalade näringsutskottet (NU 1984/85:29) att frågan om
avgränsningen av den personkrets som omfattades av förbud mot
insiderhandel borde övervägas ytterligare. Vissa
befattningshavare i företag med stora ägarintressen i annat
bolag samt portföljförvaltare hos aktieplacerande institutioner
nämndes såsom kategorier vilka syntes förtjäna uppmärksamhet.
Med hänvisning bl.a. till detta uttalande anförde utskottet i
ett betänkande följande år (NU 1986/87:4) att förnyade
överväganden om insiderreglerna tedde sig angelägna. I enlighet
med utskottets förslag i detta betänkande begärde riksdagen att
regeringen skulle föranstalta om en översyn av förhållandena på
värdepappersmarknaden. Det förslag till insiderlagstiftning som
riksdagen nu har att ta ställning till är resultat av denna
översyn, utförd av värdepappersmarknadskommittén och redovisad i
dess betänkande (SOU 1989:72) Värdepappersmarknaden i framtiden.

Med tillfredsställelse konstaterar utskottet att regeringen
har förelagt riksdagen förslag till en insiderlag som svarar mot
utskottets tidigare uttryckta önskemål. Betydelsefullt är att
den svenska insiderlagstiftningen, om riksdagen antar förslaget,
kommer att motsvara de krav som EG, enligt ministerrådsdirektiv
år 1989, ställer på medlemsstaterna i form av minimiregler mot
insiderhandel.

Den personkrets som omfattas av förbud mot insiderhandel
utvidgas enligt den nya lagen till att omfatta var och en som
genom anställning, uppdrag eller annan befattning har fått
kännedom om en icke offentliggjord kurspåverkande omständighet.
Om en sådan person för information vidare till en person utanför
den angivna kretsen träffas även denna såsom tipsmottagare av
förbudet. Offentliga funktionärer av olika slag omfattas också
av detta. Sådana personer skall, om det är påkallat med hänsyn
till tillgången på kurspåverkande information inom en myndighet
dit de är knutna, kunna påläggas skyldighet att anmäla innehav
av fondpapper och förändringar i innehavet. Reglerna täcker alla
slags fondpapper och likställda instrument som det handlas med
på värdepappersmarknaden. De täcker likaså varje typ av
information eller kunskap om en icke offentliggjord omständighet
som, när den blir allmänt känd, är ägnad att väsentligt påverka
kursen på fondpapper. Det sedan snart 20 år tillämpade systemet
med skyldighet för personer med insynsställning i
aktiemarknadsbolag att anmäla eget och vissa närstående
personers innehav av aktier i bolaget liksom ändringar i sådant
innehav bibehålls. Straffen för insiderbrott skärps avsevärt.

De tre motioner rörande insiderhandel som utskottet tar upp i
anslutning till propositionen har alla väckts under allmänna
motionstiden, dvs. innan ännu regeringens förslag till
insiderlag förelåg. Två av dem, motionerna 1989/90:N318 (m) och
1989/90:N220 (fp), går såvitt de behandlas här ut på att
riksdagen skall begära att regeringen lägger fram förslag om en
insiderlaglagstiftning som står i överensstämmelse med EGs
regler. Detta önskemål har blivit tillgodosett genom
propositionen.

I den tredje motionen, 1989/90:N293 (s), påyrkas ett mera
allmänt hållet uttalande om behovet av skärpt lagstiftning mot
insideraffärer. Motionärerna utgår från
värdepappersmarknadskommitténs förslag till insiderlagstiftning
och menar att detta sannolikt är otillräckligt. Lagen borde
omfatta alla som har tillgång till s.k. inside information, och
inte bara fysiska utan också juridiska personer borde
inbegripas; de senare borde vid missbruk kunna ådömas
företagsbot. Motionärerna har också synpunkter på
utredningsarbetet vid misstanke om en insideraffär.

Vad beträffar lagens tillämplighet på juridiska personer
hänvisar utskottet till framställningen i propositionens
avsnitt om personkretsens avgränsning (s. 43 f.). En person i
insynsställning är, framhålls det, förbjuden inte bara att
handla själv utan också att föranleda att handel sker på den
juridiska personens vägnar. Detta förbud är straffsanktionerat;
de fysiska personer som vidtar de brottsliga åtgärderna kan
således straffas. Vinning av ett insiderbrott kan förverkas
antingen hos den juridiska personen eller hos den fysiska person
som är gärningsman eller hos båda. Den juridiska personen kan,
såsom närmare utvecklas i specialmotiveringen till 23§, ådömas
företagsbot enligt reglerna i 36 kap. 7--10§§ brottsbalken.
Varken såvitt gäller frågan om lagens tillämpning på juridiska
personer eller såvitt gäller övriga punkter som diskuteras i
motion 1989/90:N293 (s) ger denna, anser utskottet, anledning
för riksdagen att göra någon avvikelse från regeringens förslag
till insiderlag.

Med det sagda tillstyrker utskottet detta lagförslag i sak.
Utskottet föreslår några redaktionella ändringar i lagtexten,
såsom framgår av bilaga. För att de nya bestämmelserna skall
hinna publiceras tillräckligt lång tid före ikraftträdandet
föreslår utskottet att tidpunkten för detta flyttas till den
1februari 1991 resp. -- såvitt gäller 16§ -- den1maj
1991. Den frist som anges i punkt 3 i övergångsbestämmelserna
bör därvid förlängas till utgången av april 1991. Motsvarande
ändring av tidpunkten för ikraftträdandet bör givetvis göras i
den följdlagstiftning som regeringen föreslår; i övrigt ger
denna, utom såvitt gäller ändring i sekretesslagen (1980:100),
inte anledning till någon erinran från utskottets sida.

Förslaget till insiderlag innehåller som nämnts en föreskrift
enligt vilken sådana offentliga funktionärer som i sin
yrkesverksamhet har tillgång till icke offentliggjord
kurspåverkande information kan åläggas att anmäla sitt innehav
av fondpapper till den myndighet dit de är knutna.
Anmälningsskyldighetens primära funktion är att underlätta
tillsynen över att förbuden efterlevs av de berörda och minska
dessas benägenhet för otillåten handel. Därtill kommer att
förtroendet för funktionärerna och myndigheten kan stärkas om
anmälningsskyldighet gäller. Med hänsyn till svårigheten att i
lag ange bestämda kategorier av funktionärer som skall vara
anmälningsskyldiga föreslås en bestämmelse (11§) enligt vilken
regeringen beslutar att en förteckning över funktionärers
fondpappersinnehav skall föras vid en myndighet, medan
myndigheten själv bestämmer vilka funktionärer som skall vara
skyldiga att låta registrera sina innehav.

Av det sagda följer, såsom också berörs i propositionen, att
det i fråga om riksdagen och dess myndigheter erfordras särskild
lagstiftning för att motsvarande ålägganden skall kunna komma
till stånd. För riksbankens del föreslår regeringen att saken
regleras genom en ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges
riksbank. Näringsutskottet finner det angeläget att frågan om i
vilken mån registrering och anmälningsskyldighet skall
föreskrivas beträffande riksdagsledamöter och tjänstemän hos
riksdagen prövas genom konstitutionsutskottets försorg; genom en
skrivelse till konstitutionsutskottet fäster näringsutskottet
dess uppmärksamhet på detta.

För sådana uppgifter hos en myndighet som har lämnats enligt
beslut om uppgiftsskyldighet för innehav av fondpapper skall
gälla sekretess. Ett av regeringen framlagt förslag till ändring
i sekretesslagen (1980:100) innehåller bl.a. en bestämmelse
härom (9 kap. 23 §). Denna bestämmelse bör utformas med
beaktande av vad lagrådet har anfört om ifrågavarande paragraf i
det remitterade lagförslaget. Hänsyn bör vidare tas till att den
uppgiftsskyldige kan ha intresse av att komplettera sina
uppgifter med uppgifter om närståendes, särskilt makes, innehav
av fondpapper. Sekretessen bör omfatta även dessa uppgifter.
Utskottet föreslår en formulering av paragrafen som tillgodoser
detta. Frågan om en sådan utformning av paragrafen att behovet
av motsvarande sekretesskydd inom riksdagens område tillgodoses
även beträffande andra kategorier än funktionärer hos riksbanken
torde få tas upp av konstitutionsutskottet.

Regeringen föreslår också att riksdagen skall godkänna en
europeisk konvention om insiderhandel som Europarådet har
upprättat i september 1989. Konventionen går framför allt ut på
att medlemsstaterna skall bistå varandra med ömsesidig
information om förhållanden som bevisar eller ger anledning att
tro att insiderhandel har ägt rum. Utskottet tillstyrker att
konventionen godkänns.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande insiderlag m.m.
att riksdagen
dels antar de i proposition 1990/91:42 framlagda förslagen
till
a) insiderlag,
b) lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig
anställning,
c) lag om ändring i fondkommissionslagen (1979:748),
d) lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
e) lag om ändring i lagen (1985:571) om
värdepappersmarknaden,
f) lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank,
g) lag om ändring i aktiekontolagen (1989:827),
h) lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
i) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
j) lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618),
k) lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
l) lag om ändring i föreningsbankslagen (1987:620),
m) lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska
föreningar,
n) lag om ändring i lagen (1983:1092) med reglemente för
allmänna pensionsfonden,
dock med ändringar innebärande att insiderlagen får den
lydelse som framgår av utskottets förslag i bilaga 1, att
samtliga övriga lagar träder i kraft den 1 februari 1991 och att
9 kap. 23§ sekretesslagen får den lydelse som framgår av
utskottets förslag i det följande:
Regeringens förslag Utskottets förslag
9 kap.
23§
Sekretess gäller för Sekretess gäller för
sådan uppgift hos sådan uppgift hos myndighet
myndighet, som person som om innehav av fondpapper som
avses i 1 kap. 6§ lämnat har lämnats till
till myndigheten enligt myndigheten till följd av
särskilt beslut om särskilt beslut enligt
uppgiftsskyldighet för 11§ insiderlagen (1990:000)
innehav av fondpapper, om det eller till följd av 38§
inte står klart att andra stycket lagen
uppgiften kan röjas utan (1988:1385) om Sveriges
att den som uppgiften rör riksbank, om det inte står
lider skada eller men. klart att uppgiften kan
röjas utan att den som
uppgiften rör lider skada
eller men.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år.

dels avslår motion 1989/90:N220 yrkande 3, motion
1989/90:N293 och motion 1989/90:N318 yrkande 7,

2. beträffande konvention om insiderhandel
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:42 i
ifrågavarande del godkänner Europarådets konvention om
insiderhandel.

Stockholm den 4 december 1990

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Per
Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Per-Ola Eriksson (c),
Birgitta Johansson (s), Bo Finnkvist (s), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif
Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Isa
Halvarsson (fp), Björn Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).

Reservationer

Förslag till
Insiderlag
Bilaga

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser
1 §Denna lag innehåller bestämmelser om förbud att
handla med fondpapper på värdepappersmarknaden samt om
skyldighet att anmäla innehav
av fondpapper.
Handel med och förvaltning av fondpapper skall bedrivas så
att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden
upprätthålls och enskildas
kapitalinsatser inte otillbörligen äventyras.

Regeringens förslag Utskottets förslag

Definitioner
2 §I denna lag förstås med
1. handel på värdepappersmarknaden: handel på börs eller
annan organiserad marknadsplats eller genom mellanhand som
yrkesmässigt bedriver
handel med fondpapper,
2. fondpapper: aktie, annat bevis om delaktighet i
bolag, obligation,
förlagsbevis och liknande skuldebrev avsett för allmän
omsättning samt
andel i aktiefond,
3. fondkommissionär: den som har tillstånd att driva
fondkommissionsrörelse enligt fondkommissionslagen (1979:748),

4. aktiemarknadsbolag: svenskt 4. aktiemarknadsbolag: svenskt
aktiebolag som utgivit aktier aktiebolag som utgivit aktier
som är inregistrerade vid vilka är inregistrerade vid
Stockholms fondbörs eller Stockholms fondbörs eller
som trätt i stället som trätt i stället
för utgivare av sådana för utgivare av sådana
aktier (börsbolag) eller aktier (börsbolag) eller
svenskt aktiebolag som svenskt aktiebolag som
träffat avtal med träffat avtal med
fondkommissionär om att fondkommissionär om att
denne på begäran skall denne på begäran skall
ange kurser på aktier i ange kurser på aktier i
bolaget och till dessa kurser bolaget och till dessa kurser
köpa och sälja aktier i köpa och sälja aktier i
bolaget (OTC-bolag), bolaget (OTC-bolag),

5. värdepapperscentralen: Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag.
Vad som föreskrivs om aktie skall också tillämpas på
emissionsbevis,
interimsbevis, optionsbevis, konvertibelt skuldebrev, skuldebrev
förenat
med optionsrätt till nyteckning, vinstandelsbevis, aktieoption
och aktietermin. Utfärdande av köpoption skall likställas med
försäljning av de
aktier optionen avser medan utfärdande av säljoption skall
likställas med
köp av aktierna.
Med fondpapper jämställs i denna lag ränteoption,
räntetermin, indexoption och indextermin.
Om fondpapper ägs av två eller flera med samäganderätt,
skall en
delägare vid tillämpningen av denna lag anses vara ägare till så
många av
fondpapperen som svarar mot hans lott i det samfällda innehavet.

3 §Om en juridisk person äger så många aktier eller
andelar i en annan svensk eller utländsk juridisk person att den
har mer än hälften av rösterna för samtliga aktier eller
andelar, är vid tillämpningen av denna lag den förra
moderföretag och den senare dotterföretag. Äger ett
dotterföretag
eller äger ett moderföretag och ett eller flera dotterföretag
tillsammans
eller äger flera dotterföretag tillsammans aktier eller andelar
i en annan
juridisk person i den omfattning som angetts nu, är även den
sistnämnda
juridiska personen dotterföretag till moderföretaget.
Har en juridisk person i annat fall på grund av aktie- eller
andelsinnehav
eller avtal ensam ett bestämmande inflytande över en annan
juridisk person och en betydande andel i resultatet av dess
verksamhet, är den förra moderföretag och den senare
dotterföretag.
Moderföretag och dotterföretag utgör tillsammans en koncern.
Om två juridiska personer äger så många aktier eller andelar
i en annan
svensk eller utländsk juridisk person att de har hälften var av
rösterna för
samtliga aktier eller andelar, är vid tillämpningen av denna lag
de förstnämnda juridiska personerna att jämställa med
moderföretag och den
sistnämnda att jämställa med dotterföretag.

Förbud att handla med fondpapper på värdepappersmarknaden i
vissa fall

4 §Har någon anställning, uppdrag eller annan
befattning som normalt
innebär att han får kännedom om omständigheter som har betydelse
för
kursen på fondpapper och har han på grund härav fått information
eller
kunskap om en icke offentliggjord omständighet som är ägnad att
väsentligt
påverka kursen på fondpapper gäller följande. Innan
omständigheten blivit
allmänt känd eller upphört att ha betydelse för kurssättningen
får han inte
för egen eller annans räkning köpa eller sälja sådana fondpapper
på värdepappersmarknaden. Han får inte heller med råd eller på
annat därmed
jämförligt sätt föranleda någon annan till sådant köp eller
sådan försäljning.
Förbudet i första stycket gäller även den som har fått
information eller
kunskap om en omständighet som rör ett aktiebolag i vilket han
äger
aktier.
Den som i annat fall än som sägs förut i denna paragraf fått
kännedom om
en icke offentliggjord omständighet, som är ägnad att väsentligt
påverka
kursen på fondpapper och som måste ha röjts av någon som avses i
första
eller andra stycket eller eljest kommit ut obehörigen, får inte
för egen eller
annans räkning köpa eller sälja sådana fondpapper på
värdepappersmarknaden innan omständigheten blivit allmänt känd
eller upphört att ha betydelse för kurssättningen.

5 §Omständighet som enligt 4 § är ägnad att väsentligt
påverka kursen på fondpapper kan exempelvis vara
1. en åtgärd som syftar till och är ägnad att leda till ett
offentligt
erbjudande av en juridisk person till en vidare krets om förvärv
av aktier i
ett aktiebolag,
2. någon annan omständighet i ett aktiebolags eller dess
moderföretags
verksamhet som det normalt lämnas upplysning om i
årsredovisning, delårsrapport, årsbokslut eller i annan form,
3. beslut av fondpappersförvaltare eller kapitalplacerande
institution om
köp eller försäljning av fondpapper och liknande
marknadsinformation,
4. ränteändring, valutakursändring, författningsändring och
annan liknande händelse.

6 §En sådan åtgärd som avses i 5 § 1 skall alltid
anses ha vidtagits när
1. frågan om offentligt erbjudande väckts i den juridiska
personens
styrelse eller hos någon annan som kan fatta beslut om
erbjudandet,
2. företrädare för den juridiska personen kommit överens med
företrädare för aktiebolaget om att inleda överläggningar som
syftar till ett
offentligt erbjudande, eller
3. den juridiska personen påbörjat eller låtit påbörja en
utredning om de
affärsmässiga förutsättningarna för ett offentligt erbjudande
eller en plan
för erbjudandets genomförande.

7 §Utan hinder av 4 § får
1. befattningshavare hos fondkommissionär fullgöra köp-
eller säljorder
i rörelsen,
2. köp ske av annat än option eller termin då den icke
offentliggjorda
omständigheten är ägnad att sänka kursen eller försäljning ske
av annat än
option eller termin då omständigheten är ägnad att höja kursen,
3. uppgifter fullgöras som åligger någon på grund av vad som
föreskrivits i lag eller annan författning,
4. köp ske i fall som avses i 5 § 1 för den juridiska
personens räkning av
aktier i aktiebolaget,
5. innehavare av option när optionens löptid går ut köpa
eller sälja den
underliggande tillgången eller sälja optionen,
6. utfärdare av option i samband med lösen sälja eller köpa
den underliggande tillgången som optionen avser,
7. köpare och säljare av termin vid slutdag fullgöra
avtalet.

Anmälningsskyldighet

8 §Följande fysiska personer anses enligt denna lag ha
insynsställning i ett aktiemarknadsbolag:
1. ledamot eller suppleant i bolagets eller dess
moderföretags styrelse,
2. verkställande direktör eller vice verkställande direktör
i bolaget eller
dess moderföretag,
3. verkställande direktör eller annan ledande
befattningshavare i ett
dotterföretag, om befattningshavaren normalt kan antas få
tillgång till icke
offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka
kursen
på aktierna i bolaget,
4. revisor eller revisorssuppleant i bolaget eller dess
moderföretag,
5. bolagsman i ett handelsbolag som är bolagets
moderföretag, dock inte
kommanditdelägare,
6. innehavare av annan ledande befattning i eller annat
kvalificerat
uppdrag av stadigvarande natur för bolaget eller dess
moderföretag, om
befattningen eller uppdraget normalt kan antas medföra tillgång
till icke
offentliggjord information om sådant förhållande som kan påverka
kursen
på aktierna i bolaget,
7. den som äger aktier i bolaget, motsvarande minst tio
procent av
aktiekapitalet eller av röstetalet för samtliga aktier i
bolaget, eller äger
aktier i denna omfattning tillsammans med sådan fysisk eller
juridisk
person som är aktieägaren närstående på det sätt som anges i 10
§ första
stycket.
Bankinspektionen skall på begäran av aktiemarknadsbolaget
eller dess
moderföretag pröva frågan, om en befattningshavare eller
uppdragstagare
har en sådan ledande ställning eller ett sådant kvalificerat
uppdrag som
avses i första stycket 3 eller 6.
En person med insynsställning eller en honom närstående
person som
anges i 10 § första stycket får inte ha sina aktier i
aktiemarknadsbolaget
förvaltarregistrerade.

9 §Den som har insynsställning i ett
aktiemarknadsbolag skall skriftligen anmäla innehav av aktier i
bolaget och ändring i innehavet till värdepapperscentralen.
Bankinspektionen kan medge befrielse från
anmälningsskyldigheten om
motsvarande uppgifter kan erhållas på annat sätt.
Anmälningsskyldigheten gäller dock inte
1. innan den som avses i 8 § första stycket 3 eller 6 tagit
emot underrättelse enligt 14 eller 15§,
2. om innehavet inte uppgår till 200 aktier eller, om
innehavet avser
värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med aktier,
understiger ett
marknadsvärde motsvarande 50000 kronor,
3. om ändring i innehavet efter den senast gjorda
anmälningen inte uppgår till 200 aktier eller, om ändringen
avser värdepapper som enligt 2 § andra stycket likställs med
aktier, understiger ett marknadsvärde motsvarande 50000
kronor,
4. om ökning i innehavet föranletts av fondemission eller av
att akties
nominella belopp sänkts genom att aktien delats upp,
5. interimsbevis som erhållits i utbyte mot annat
värdepapper som avses
i 2 § andra stycket.
Av 10 § framgår att anmälningsskyldigheten omfattar även
vissa närståendes aktieinnehav.

10 §Vid tillämpning av 9 § skall följande aktier i
aktiemarknadsbolaget
likställas med den anmälningsskyldiges egna, nämligen sådana som
ägs av
1. make eller sambo till den anmälningsskyldige,
2. omyndiga barn som står under den anmälningsskyldiges
vårdnad,
3. juridisk person över vars verksamhet den
anmälningsskyldige har ett
väsentligt inflytande och i vilken den anmälningsskyldige eller
någon som
avses i 1 eller 2 eller flera av dem tillsammans innehar
ägarandel, uppgående till tio procent eller mer av
aktiekapitalet eller av
andelarna, eller
ekonomisk andel, innefattande rätt att uppbära tio procent
eller mer av
avkastningen, eller
röstandel, uppgående till tio procent eller mer av röstetalet
för samtliga
aktier eller av röstetalet hos det högsta beslutande organet.
Om flera personer är anmälningsskyldiga för samma
aktieinnehav eller
för ändring i innehavet, behöver anmälan endast göras av en av
dem.

11 §Om det med hänsyn till tillgången på
kurspåverkande information
inom en myndighet är påkallat för kontroll av att förbudet i 4 §
första stycket
efterlevs, får regeringen besluta att det vid myndigheten skall
föras en förteckning över fondpappersinnehav avseende
ledamöterna i styrelsen samt
de arbetstagare, uppdragstagare eller andra funktionärer som
myndigheten
bestämmer med hänsyn till deras särskilda insynsställning.
En kommun har motsvarande befogenhet som avses i första
stycket i fråga
om ledamöter och ersättare i kommunala organ samt arbetstagare,
uppdragstagare och andra funktionärer hos kommunen.
Den som omfattas av en förteckning enligt denna paragraf
skall till myndigheten skriftligen anmäla sitt innehav av
fondpapper och ändringar i
innehavet.

12 §Anmälan enligt 9 § skall innehålla uppgift om
1. den anmälningsskyldiges namn, personnummer och adress,
2. aktiemarknadsbolagets firma,
3. vilket slag av insynsställning den anmälningsskyldige
har,
4. antal eller värde och olika slag av aktier som den
anmälningsskyldige
tillsammans med närstående enligt 10 § första stycket äger i
bolaget,
5. storleken av ökningen eller minskningen av
aktieinnehavet,
6. tidpunkten för ändringen eller ändringarna,
7. vilken persons aktieinnehav som ändrats och i
förekommande fall dennes släktskap med eller anknytning till den
anmälningsskyldige.

13 §Anmälan enligt 9 § om aktieinnehav eller ändring i
innehavet skall göras senast fjorton dagar efter det att
1. aktie i bolaget inregistrerats vid Stockholms fondbörs
eller sådant
avtal som avses i 4 § första stycket 3 lagen (1985:571) om
värdepappersmarknaden antecknats hos bankinspektionen,
2. insynsställning uppkommit enligt 8 § första stycket 1, 2,
4, 5 eller 7
eller den som avses med 8 § första stycket 3 eller 6 tagit emot
underrättelse
enligt 14 eller 15 §,
3. den anmälningsskyldige förvärvat eller överlåtit aktier i
bolaget eller
annan ändring skett i aktieinnehavet, eller
4. den anmälningsskyldige fått vetskap om att närstående,
som avses i
10 §, innehar, förvärvat eller överlåtit aktier i bolaget eller
att annan
ändring skett i den närståendes aktieinnehav.

14 §Ett aktiemarknadsbolag skall utan dröjsmål anmäla
till värdepapperscentralen vilka personer som har
insynsställning enligt 8 § första
stycket 1--4 och 6. Aktiemarknadsbolaget skall genast
skriftligen underrätta
personer med insynsställning enligt 8 § första stycket 3 eller 6
om anmälan.

Regeringens förslag Utskottets förslag

15 §Ett aktiemarknadsbolags 15 §Ett aktiemarknadsbolags
moderföretag skall utan moderföretag skall utan
dröjsmål anmäla till dröjsmål anmäla till
värdepapperscentralen vilka värdepapperscentralen vilka
personer i moderföretaget personer i moderföretaget
som har insynsställning som har insynsställning
enligt 8 § första enligt 8 § första
stycket 1, 2, 4--6. stycket 1, 2 och 4--6.
Moderföretaget skall genast Moderföretaget skall genast
skriftligen underrätta skriftligen underrätta
personer med personer med
insynsställning enligt 8 insynsställning enligt 8
§ första stycket 6 om § första stycket 6 om
anmälan. anmälan.

Registrering av aktieinnehav
16 §Värdepapperscentralen skall föra register
(insiderregister) över anmälningar som gjorts enligt 9, 14
och 15 §§ eller, i fall som avses i 9§ andra stycket, över
däremot svarande uppgifter från register som förs med stöd av
aktiekontolagen (1989:827).
Uppgifter som inte längre omfattas av anmälningsskyldighet
får avföras
ur registret. Uppgifterna skall dock bevaras i minst tio år
efter det att de
avförts.
Registret skall föras med hjälp av automatisk
databehandling. Bankinspektionen är registeransvarig enligt
datalagen (1973:289) för registret.
Inspektionen skall på lämpligt sätt underrätta de registrerade
om registret.
Registret skall vara offentligt.

Tillsyn
17 §Bankinspektionen övervakar efterlevnaden av
bestämmelserna i
denna lag.

18 §Om det finns anledning anta att en bestämmelse i 4
§ överträtts, har bankinspektionen rätt att få de uppgifter som
den behöver för sin utredning från
1. den som det finns anledning anta har gjort överträdelsen,
2. ett aktiebolag eller en juridisk person i övrigt vars
fondpapper överträdelsen gäller,
3. den juridiska person som lämnat det offentliga
erbjudandet om aktieförvärv,
4. moderföretaget till det aktiebolag eller den juridiska
person som avses
i 2 eller 3,
5. myndighet,
6. fondkommissionär,
7. någon annan som köpt eller sålt fondpapper, om det finns
anledning anta att köpet eller försäljningen föranletts av
otillåtet råd eller därmed jämförlig åtgärd som avses i 4 §.
Om det finns anledning anta att någon har överträtt andra
bestämmelser
i denna lag och är överträdelsen belagd med straff, får
inspektionen i
utredningssyfte också infordra uppgifter av denne.

Vite
19 §Om någon inte fullgör sin skyldighet enligt 18 §
första stycket 2--4 eller 6 får bankinspektionen förelägga vite.

Överklagande
20 §Bankinspektionens beslut enligt denna lag får
överklagas hos
kammarrätten. Inspektionen får bestämma att ett beslut skall
gälla omedelbart.

Straff
21 §Den som uppsåtligen bryter mot 4 § skall för
insiderbrott dömas till böter eller fängelse i högst två år, om
gärningen inte är belagd med strängare straff i brottsbalken.
Är brottet med hänsyn till värdepappersaffärens omfattning
och övriga
omständigheter grovt, skall dömas till fängelse lägst sex
månader och högst
fyra år, om gärningen inte är belagd med strängare straff i
brottsbalken.
Den som av grov oaktsamhet bryter mot 4 § skall för
vårdslöst insiderförfarande dömas till böter eller fängelse i
högst ett år.
I fall som kan antas sakna betydelse för allmänhetens
förtroende för
värdepappersmarknaden eller som annars är ringa skall inte dömas
till
ansvar enligt denna paragraf.

22 §Till böter eller fängelse i högst sex månader
skall den dömas som
uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. underlåter att inom föreskriven tid göra anmälan enligt
9§,
2. lämnar oriktig eller vilseledande uppgift vid fullgörande
av anmälningsskyldighet enligt 9 § eller vid fullgörande av
uppgiftsskyldighet som
avses i l8 § första stycket 2--4 och 6,
3. underlåter att iaktta åliggande enligt 14 eller 15 §.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.

Förverkande
23 §Vinning av brott enligt 21 § skall förklaras
förverkad om det inte är oskäligt.

Kostnad för tillsyn
24 §För att bekosta bankinspektionens övervakning
enligt denna lag skall de institut som står under
bankinspektionens tillsyn betala årliga avgifter enligt de
närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

Regeringens förslag Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft 1. Denna lag träder i kraft
den 1 januari 1991 med den 1 februari 1991 med
undantag av 16 § som undantag av 16 § som
träder i kraft den 1 april träder i kraft den 1 maj
1991. 1991.
2. Den som vid lagens ikraftträdande är skyldig att enligt
lagen (1985:571) om värdepappersmarknaden anmäla innehav av
aktier och ändring i innehavet skall senast vid utgången av juni
1991 anmäla innehavet till värdepapperscentralen även om någon
förändring inte inträffat sedan den senaste anmälan.
3. Den som vid lagens 3. Den som vid lagens
ikraftträdande har sina ikraftträdande har sina
aktier aktier
förvaltarregistrerade och förvaltarregistrerade och
som omfattas av förbudet i som omfattas av förbudet i
8 § tredje stycket skall 8 § tredje stycket skall
registrera sina aktier i eget registrera sina aktier i eget
namn senast vid utgång av namn senast vid utgången av
mars 1991. april 1991.