Informationskrav i noterade företag, m.m.

Betänkande 2006/07:FiU17

Finansutskottets betänkande

2006/07:FiU17

Informationskrav i noterade företag, m.m.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till nya bestämmelser om informationskrav i noterade företag. I propositionen föreslås att det införs nya krav på informationslämnande i företag som är noterade på en reglerad marknad, t.ex. på Stockholmsbörsen. Sådana företag ska offentliggöra regelbunden finansiell information inom vissa fastställda tidsfrister. Förutom års- och koncernredovisning ska företagen också offentliggöra viss delårsrapportering. Företagen ska också löpande offentliggöra förändringar som påverkar de rättigheter som är knutna till de aktier m.m. (fondpapper) som företaget gett ut. Offentliggörande ska ske så att informationen blir tillgänglig för allmänheten i EU:s medlemsstater på ett snabbt och icke-diskriminerande sätt.

Dessutom föreslår regeringen nya bestämmelser i lag om offentliggörande av förändringar i större innehav i aktiemarknadsbolag, s.k. flaggning. I nuläget finns regler om flaggning i olika branschregelverk framtagna av Näringslivets Börskommitté (NBK) och Stockholmsbörsen, men dessa regler kan komma att upphöra i samband med att regler på området förs in i lag.

Regeringen föreslår att den information som ska offentliggöras enligt de nya reglerna också ska ges in till Finansinspektionen, som är behörig tillsynsmyndighet på området. Finansinspektionen får vissa särskilda befogenheter och rätt att besluta om sanktioner för att kunna utöva tillsyn över att myndigheten får del av informationen. Finansinspektionen ges också ansvar för att lagra informationen så att den är tillgänglig för alla som vill ta del av den.

Dessutom innehåller propositionen förslag till regler om hur tillsynen över de noterade företagens finansiella rapportering ska inrättas, s.k. redovisningstillsyn. Börser och auktoriserade marknadsplatser ges ett lagstadgat ansvar att övervaka att företagen upprättar sina finansiella rapporter i enlighet med gällande bestämmelser. Det slutliga tillsynsansvaret ligger dock på Finansinspektionen, som genom bemyndigande ges rätt att meddela föreskrifter om denna övervakning.

Regeringen föreslår också nya krav på information till aktieägare inför bolagsstämma och information till innehavare av vissa typer av skuldebrev.

I propositionen föreslås dessutom vissa ändringar i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Dessa ändringar rör godkännande av prospekt och tillägg till prospekt. Vidare föreslås en ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, med innebörden att kretsen av insynspersoner – personer med insynsställning – i aktiemarknadsbolag utvidgas något.

Genom de av regeringen föreslagna lagändringarna tillgodoses bestämmelserna om informationskrav i noterade företag i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Utskottet föreslår att riksdagen, med vissa mindre redaktionella ändringar, antar regeringens lagförslag.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 2007.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Informationskrav i noterade företag m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

2. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

3. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,

4. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

5. lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag med den ändringen att 9 kap. 3 § får den lydelse som utskottet föreslår i bilaga 3,

6. lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

7. lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten,

8. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,

9. lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,

10. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

11. lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

Därmed bifaller riksdagen delvis proposition 2006/07:65.

Stockholm den 8 maj 2007

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Pär Nuder (s), Ulf Sjösten (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Christer Nylander (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Jörgen Hellman (s) och Per Åsling (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I proposition 2006/07:65 Informationskrav i noterade företag, m.m. föreslår regeringen att nya eller ändrade bestämmelser införs i ett antal lagar rörande finansiell rapportering och redovisning m.m. för att genomföra EG-direktivet 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (öppenhetsdirektivet).1 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad och om ändring av direktiv 2001/34/EG (EUT L 390, 31.12.2004, s. 38).] Förslagen i propositionen beaktar även de genomförandeåtgärder som har beslutats av Europeiska kommissionen och påverkar genomförandet av direktivet, kommissionens direktiv 2007/14/EG2 [ Kommissionens direktiv 2007/14/EG av den 8 mars 2007 om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad (EUT L 69, 9.3.2007, s. 27).] och kommissionens beslut 2006/891/EG.3 [ Kommissionens beslut av den 4 december 2006 om tillämpningen av internationella redovisningsstandarder för tredjelandemittenter av värdepapper (EUT L 343, 8.12.2006, s. 96–98).] Förslagen i propositionen har granskats av Lagrådet. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 2.

Inga motioner har väckts i ärendet.

Bakgrund

Regler om informationsplikt för noterade företag

Det bakomliggande syftet med att införa särskilda informationskrav för företag vars värdepapper handlas på en börs är att även en vanlig investerare ska ha möjlighet att bilda sig en välgrundad uppfattning om företagens resultat och ställning. Därför behöver kollektivet av potentiella investerare få tillgång till relevant, fullständig och korrekt information. Reglerna om informationsspridning föreskriver dels vad som ska offentliggöras av företagen, dels hur offentliggörandet ska ske så att informationen förmedlas på ett säkert och rättvist sätt. Reglerna kan anses utgöra en del av konsumentskyddet på det finansiella området, mer specifikt i form av skyddsregler för att förhindra att investerare blir felinformerade och fattar beslut på felaktiga grunder. Tillgång på adekvat information förbättrar också marknadens effektivitet och ökar förtroendet för dess funktion bland investerarna.

Nuvarande lagstiftning om informationskrav m.m.

I svensk lagstiftning finns i dag vissa regler om informationsskyldighet för företag som har emitterat fondpapper, t.ex. aktier, som handlas på en reglerad marknad (t.ex. Stockholmsbörsen). Enligt lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet har noterade företag en löpande informationsplikt gentemot allmänheten och är skyldiga att offentliggöra sådana upplysningar om verksamheten och fondpapperen som är av betydelse för bedömningen av kursvärdet på de noterade papperen. Sådana företag är dessutom skyldiga att ta fram prospekt med information när de erbjuder värdepapper till allmänheten eller börsnoterar värdepapper. Närmare bestämmelser om hur informationsspridningen ska gå till har fastställts av Finansinspektionen i föreskrifter (FFFS 1995:43). Av dessa framgår att företagen omedelbart ska offentliggöra halvårsrapport, bokslutskommuniké, beslut om emissioner, oren revisionsberättelse och affärshändelser eller avtal med vissa närstående personer. Sådan information ska lämnas till minst två etablerade nyhetsbyråer och minst tre rikstäckande dagstidningar, och dessutom läggas ut på företagets webbplats.

Det närmare innehållet i de finansiella rapporter som ska offentliggöras framgår av bestämmelser i redovisningslagstiftningen.

Dessutom är företag skyldiga att offentliggöra sina årsredovisningar enligt 6 kap. 2 § bokföringslagen (1999:1078).

Nuvarande lagstiftning om flaggningsplikt

I nuläget finns vissa flaggningsregler i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Bestämmelserna innebär att en person är skyldig att särskilt meddela när han eller hon förvärvar eller överlåter aktier i ett noterat bolag, om transaktionen får till följd att personens rösträttsandel i företaget passerar vissa tröskelvärden. Vid beräkningen av en persons andel ska enligt lagen sammanläggning ske med värdepapper som ägs av vissa närstående, t.ex. make eller sambo eller företag inom samma koncern. Anmälan ska göras inom sju dagar efter det att tröskelnivån passerades och ska därefter offentliggöras av det berörda företaget inom nio dagar efter det att anmälan mottogs, om inte börsen eller marknadsplatsen redan har offentliggjort den.

Andra regelverk om informationskrav, flaggningsplikt m.m.

Förutom lagstiftningen har det på den svenska värdepappersmarknaden också funnits flera olika regelverk i form av självreglering. Dels har företag som velat notera sig vid Stockholmsbörsen varit tvungna att uppfylla börsens krav på t.ex. rapportering av årsredovisning eller delårsrapporter och information till aktieägare, dels har det funnits regler som utarbetats av branschorganisationer och sedan gällt som praxis för företagen. Särskilt viktigt har det arbete som bedrivits av Näringslivets Börskommitté (NBK) varit. Kommittén har bl.a. tagit fram flaggningsregler som är mer omfattande än lagens krav. Genom att börsen refererat till NBK:s regler i sina noteringsavtal har dessa regler också bundit de börsnoterade företagen. Dessutom har, på redovisningsområdet, Redovisningsrådet tagit fram rekommendationer som också de följs av de börsnoterade företagen. Av Redovisningsrådets rekommendationer följer att noterade företag ska följa IFRS vid upprättande av koncernredovisning.

EG-direktiv om harmoniserade informationskrav

Europaparlamentet och rådet antog den 15 december ett direktiv om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om företag som har emitterat värdepapper som handlas på en reglerad marknad (öppenhetsdirektivet). Direktivet utgör en vidareutveckling av tidigare EU-regler och innehåller bestämmelser om vilken information som ska offentliggöras av ett företag som gett ut värdepapper som handlas på en reglerad marknad. Direktivet uppställer krav på offentliggörande av regelbunden finansiell information (t.ex. årsredovisning och delårsrapport) och offentliggörande av ändringar i rättigheter knutna till de emitterade värdepapperen. Genom bestämmelser i direktivet regleras även vilken information som ska ges till dem som innehar företagets värdepapper, och hur dessa innehavare ska behandlas – t.ex. vilken information som ska ges till aktieägare inför en bolagsstämma. Direktivet innehåller dessutom flaggningsregler som innebär att en person är skyldig att särskilt meddela när hans eller hennes innehav av aktier i företaget passerar vissa angivna tröskelvärden. I direktivet finns även bestämmelser om tillsyn över att informationskraven uppfylls, och som anger att det i varje land ska finnas en myndighet som ansvarar för tillsynen över företagen som hör hemma i det landet (principen om hemlandstillsyn).

Närmare föreskrifter om hur rapportering ska gå till har angetts i bestämmelser som antagits enligt den s.k. Lamfalussyprocessen, där det ursprungliga direktivet kompletteras med föreskrifter i ett genomförandedirektiv som antas av Europeiska kommissionen med biträde av företrädare för medlemsstaterna. Ett genomförandedirektiv om öppenhetsdirektivet antogs den 8 mars 2007.

Det finns också en EG-förordning från 2002 som anger vilka redovisningsstandarder som noterade företag ska använda när de upprättar sin koncernredovisning, nämligen IFRS-standarder (International Financial Reporting Standards).4 [ Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).] Enligt öppenhetsdirektivet ska dessa redovisningsstandarder användas av berörda företag när de upprättar sina finansiella rapporter för koncernen. I december 2006 fattade Europeiska kommissionen ett beslut om att vissa företag (emittenter) i tredjeland under en övergångstid får använda andra redovisningsstandarder.

Förhållandet mellan öppenhetsdirektivet, svensk lag och självreglering

I Sverige har det funnits ett stort inslag av självreglering på värdepappersmarknadsområdet. De regler som har tillämpats av de berörda företagen, i enlighet med börsens noteringsavtal, NBK:s regler m.m., har ofta inneburit mer omfattande krav än svensk lag. De regler som uppställs i öppenhetsdirektivet är därför på flera punkter mer långtgående än nuvarande svensk lagstiftning. Samtidigt har självregleringen på den svenska marknaden inneburit att bolagen i flera avseenden omfattats av krav som är mer långtgående än även direktivets bestämmelser.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Nya regler för informationskrav i noterade företag

Regeringen föreslår att regler om upprättande och offentliggörande av regelbunden finansiell information genomförs genom nya bestämmelser i lagen om börs- och clearingverksamhet. Det materiella innehållet i den finansiella informationen, dvs. vad som ska tas med i årsredovisningar, delårsrapporter och annan rapportering, ska regleras i redovisningslagstiftningen.

Offentliggörande av års- och koncernredovisning

De berörda företagen ska offentliggöra sin års- och koncernredovisning så snart som möjligt och senast fyra månader efter räkenskapsårets slut, i enlighet med direktivets regler. Detta innebär en skärpning jämfört med dagens regler, där redovisningsreglerna innebär att årsredovisningen måste ges in till registreringsmyndigheten senast sju månader efter räkenskapsårets utgång. Års- och koncernredovisningen ska enligt de föreslagna reglerna vara granskad av företagets revisor, och revisionsberättelsen ska offentliggöras samtidigt. Dessutom införs en bestämmelse om att de hos företaget som ansvarar för innehållet i redovisningen också ska skriva under en särskild s.k. intygandemening, i enlighet med regler i öppenhetsdirektivet. De ansvariga ska intyga att redovisningarna även beskriver ”väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget/de företag som ingår i koncernredovisningen står inför”.

Offentliggörande av halvårsrapport

De berörda företagen ska för varje räkenskapsår offentliggöra en rapport för årets första sex månader. Denna halvårsrapport ska offentliggöras så snart som möjligt och senast två månader efter rapportperiodens (halvårets) slut. Även i detta fall ska en särskild intygandemening skrivas under av de huvudansvariga i företaget. Dessutom ska information lämnas i halvårsrapporten om transaktioner med närstående som väsentligen påverkat företagets ställning. En sådan bestämmelse har tidigare funnits i Stockholmsbörsens noteringsavtal, och det föreslås nu att motsvarande regel tas in i lag. Om halvårsrapporten har granskats av en revisor ska den åtföljas av revisorns rapport. Det införs inte något krav på en sådan granskning, men om halvårsrapporten inte granskats av revisor ska detta anges i rapporten.

Skyldigheten att offentliggöra en halvårsrapport ska enligt de nya bestämmelserna gälla inte enbart noterade företag utan även samtliga kreditinstitut (banker m.m.) och värdepappersbolag. Dessutom införs nya bestämmelser om halvårsrapportering för sådana försäkringsföretag som omfattas av öppenhetsdirektivets krav på halvårsrapport.

Delårsredogörelse och kvartalsrapport

Enligt direktivet ska noterade företag offentliggöra minst två rapporter utöver årsredovisningen och halvårsrapporten. Två gånger per år, en gång under första halvåret och en gång under andra halvåret, ska företagen lämna delårsredogörelser. Delårsredogörelserna ska innehålla en allmän beskrivning av finansiell ställning och resultat, och dessutom en förklaring till väsentliga händelser och transaktioner som påverkat den finansiella ställningen under perioden.

Om företagen i stället lämnar kvartalsrapporter, antingen på grund av krav i nationell lag, självreglering eller på eget initiativ, bortfaller skyldigheten att offentliggöra delårsredogörelser enligt direktivet.

Regeringen föreslår i propositionen att det ska införas ett krav på delårsredogörelser från noterade bolag men att detta krav inte ska gälla om företaget i stället upprättar kvartalsrapporter i enlighet med de bestämmelser om delårsrapporter som finns i redovisningslagstiftningen.

Förändringar i rättigheter som är knutna till värdepapper

Information om förändringar i de rättigheter som är knutna till ett företags noterade värdepapper ska offentliggöras utan dröjsmål av företaget.

Offentliggörande av informationen

Regeringen föreslår att det i lag anges att informationen ska offentliggöras på ett sådant sätt att den snabbt och på ett icke-diskriminerande sätt blir tillgänglig för allmänheten i EES-länderna. Hur detta närmare ska gå till överlåts till regeringen eller Finansinspektionen att precisera i föreskriftsform.

De företag som har fondpapper noterade vid en börs eller auktoriserad marknadsplats ska, när de offentliggör de olika rapporterna, samtidigt ge in informationen till den börs eller auktoriserade marknadsplats där fondpapperen är noterade.

Flaggningsregler

Regeringen uppger i propositionen att NBK:s flaggningsregler kommer att upphävas i samband med att öppenhetsdirektivet genomförs i svensk rätt. De flaggningsbestämmelser som i nuläget finns i svensk lagstiftning är mindre omfattande än NBK:s regler. För att undvika att standarden i regelverket sänks föreslår regeringen att lagreglerna om flaggningsplikt utvidgas och att det införs bestämmelser i lag som i vissa avseenden går längre än både nuvarande lagstiftning och öppenhetsdirektivets regler.

Regeringen föreslår att den som innehar en flaggningspliktig aktiepost ska underrätta bolaget och dessutom ge samma information till Finansinspektionen. Det ska också anges i lag att flaggningsplikt inträder oavsett om det är andelen röster i bolaget eller andelen aktier i bolaget som förändras. Flaggningsplikten inträder när innehavet passerar något av tröskelvärdena 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50, 66 2/3 eller 90 % av röstetalet eller av antalet aktier.

Om en persons innehav passerar en tröskel på grund av en åtgärd från bolagets sida, inträder flaggningsplikten för denne person så fort han eller hon får kännedom om bolagets åtgärd. Detta kan inträffa t.ex. om bolaget minskar det totala aktiekapitalet så att personen, utan att själv ha gjort något, kommer att äga en något större andel av det totala antalet aktier än tidigare. Bolagen å sin sida blir skyldiga att offentliggöra de åtgärder som kan medföra sådana ägarförändringar senast den sista handelsdagen i den kalendermånad då förändringen skett.

En flaggningsanmälan ska ha kommit in till bolaget och Finansinspektionen senast dagen efter den dag anmälningsskyldighet uppkom. Finansinspektionen ska senast kl. 12.00 dagen därpå offentliggöra den inkomna flaggningsanmälan.

Tillsyn

I propositionen uttalas att Finansinspektionen i och med de nya reglerna kommer att åläggas flera betydande tillsynsuppgifter. Det rör sig om (1) övervakning av att företag lämnar information som de är skyldiga att offentliggöra och registrering av de publicerade uppgifterna, (2) tillsyn över att den finansiella rapporteringen uppfyller lagens krav (redovisningstillsyn) och (3) tillsyn över att flaggningsanmälningar görs, och ansvar för att sådana anmälningar publiceras.

Övervakningen av de noterade företagens löpande rapportering ska i första ledet skötas av de reglerade marknader (börser m.m.) där fondpapperen är noterade. Brott mot reglerna ska rapporteras till Finansinspektionen, som dessutom löpande ska få information om övervakningsverksamheten och i sin tur utövar tillsyn över de reglerade marknadernas övervakning.

Finansinspektionen ges befogenhet att förelägga ett företag att uppfylla sin informationsplikt, t.ex. genom att lämna uppgifter som saknas eller rätta fel i den lämnade informationen. Myndigheten får besluta om vite för det fall att företaget inte gör rättelse, och ges också befogenhet att genomföra undersökningar på plats hos företag i syfte att kontrollera att företaget uppfyller sin informationsplikt.

Finansinspektionen ges också möjlighet att besluta om sanktioner i fall då reglerna inte följs. Företag som offentliggör information för sent eller på ett felaktigt sätt ska betala en särskild avgift på lägst 50 000 kr och högst 10 miljoner kronor. Den som inte anmäler en flaggningspliktig transaktion eller händelse i rätt tid ska åläggas att betala en särskild avgift på mellan 15 000 kr och 5 miljoner kronor.

Dessutom anges i lag att Finansinspektionen ska samarbeta och utbyta information med andra länders tillsynsmyndigheter i den utsträckning som följer av öppenhetsdirektivet.

Ingivande och lagring av information

Ett företag ska, när det offentliggör obligatorisk information, t.ex. en finansiell rapport eller flaggningsinformation, även ge in samma information till Finansinspektionen. Informationen får även ges in i elektronisk form. Finansinspektionen ansvarar å sin sida för att den inkomna informationen samlas och lagras så att den blir lätt tillgänglig för den som vill ta del av den.

Information i samband med bolagsstämma i svenska aktiebolag m.m.

I propositionen föreslås också vissa ändringar när det gäller den information som ett svenskt aktiebolag ska vara skyldigt att ta med i kallelsen till bolagsstämma. Kallelsen ska i fortsättningen även innehålla uppgift om tid och plats för stämman samt uppgift om vem som har rätt att delta i stämman. För noterade företag ska det dessutom tas med uppgifter om det totala antalet aktier och röster i bolaget i kallelsen. Dessa företag blir också bl.a. skyldiga att tillhandahålla fullmaktsformulär som aktieägare kan använda för att ge någon annan fullmakt att rösta i deras ställe på stämman. I propositionen föreslås dessutom nya bestämmelser om skyldighet att ge information till innehavare av vissa typer av skuldebrev.

Ändringar i reglerna om prospekt

Regler om krav på information i form av prospekt när aktier m.fl. värdepapper erbjuds till allmänheten har, på grundval av EU-regler, införts i den svenska lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. För att uppnå en harmonisering av reglerna om prospekt och reglerna om informationskrav föreslår regeringen att det i denna lag nu ska införas en bestämmelse om när Sverige är hemmedlemsstat beträffande prospektreglerna.

Anmälningsskyldighet för insynspersoner

I propositionen föreslås också en ändring av de nuvarande reglerna om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument. Reglerna innebär att personer som har s.k. insynsställning i ett företag (insynspersoner: ofta används uttrycket ”insiders”) ska anmäla förändringar i sitt innehav till Finansinspektionen som publicerar de anmälda transaktionerna och händelserna i sitt insynsregister. Regeringen föreslår nu att anmälningsskyldigheten utvidgas till att även gälla en ny kategori insynspersoner, nämligen personer vars närstående äger en viss andel i företaget. Detta gäller dock enbart innehav hos närstående juridiska personer, inte fysiska personer. En fysisk person ska alltså inte hamna i insynsställning enbart därför att hans eller hennes närstående (föräldrar, make, sambo m.fl.) innehar en viss andel av företaget.

Datum för ikraftträdande

Av öppenhetsdirektivet framgår att medlemsstaterna ska genomföra direktivet i nationell lag senast den 20 januari 2007. Beredningen har dock inte kunnat slutföras inom en tidsram som medger ikraftträdande inom denna frist. När det gäller kommissionens genomförandedirektiv (2007/14/EG) löper fristen för genomförande ut först den 8 mars 2008. Regeringen föreslår att samtliga föreslagna lagändringar träder i kraft den 1 juli 2007.

Lagrådets yttrande

Lagrådet uttalade i sitt yttrande över propositionen att det finns flera kopplingar mellan öppenhetsdirektivet och MiFID-direktivet, som innehåller regler för verksamhet på värdepappersmarknaden. MiFID-direktivet har beretts i Regeringskansliet parallellt med propositionen om informationskrav i noterade bolag. Enligt förslagen i den nu aktuella propositionen kommer reglerna om informationskrav m.m. att införas den 1 juli 2007. Den nya lagstiftningen för att genomföra MiFID-direktivet, som innebär att en ny lag om värdepappersmarknaden införs, förutses träda i kraft först den 1 november 2007. Lagrådet uttalar att denna ordning innebär vissa olägenheter genom att delar av de förslag som nu behandlas kommer att behöva ändras i samband med att MiFID genomförs i svensk rätt. Bestämmelserna som föreslås i den aktuella propositionen kommer då att behöva ändras i fråga om terminologi, definitioner och tillämpningsområde. Lagrådet anför dock att tillvägagångssättet kan accepteras, trots olägenheterna, med hänsyn till intresset att undvika längre förseningar i genomförandet av öppenhetsdirektivet.

Därutöver hade Lagrådet lagtekniska synpunkter på vissa enskilda bestämmelser. Regeringen gjorde vissa ändringar i lagförslaget för att beakta de lagtekniska synpunkter som framförts.

Utskottets överväganden

Informationskrav i noterade företag m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lagändringar för att genomföra EG-direktivet om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.

Propositionen

Regelbunden rapportering av finansiell information

Regeringen föreslår att öppenhetsdirektivets bestämmelser om upprättande och offentliggörande av regelbunden finansiell information genomförs genom att bestämmelser om offentliggörande tas in i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet. Det materiella innehållet i den information som ska offentliggöras framgår dock inte av bestämmelserna i denna lag. De krav som ställs på de berörda företagens (emittenternas) finansiella information anges i stället i redovisningslagstiftningen.

Emittenter som har Sverige som hemmedlemsstat och vars fondpapper är noterade vid börs eller auktoriserad marknadsplats eller upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES ska offentliggöra sin års- och koncernredovisning senast fyra månader efter räkenskapsårets slut. Års- och koncernredovisningen ska vara granskad av företagets revisor och revisionsberättelsen ska offentliggöras samtidigt. Dessutom införs en bestämmelse om att de hos företaget som ansvarar för innehållet i redovisningen särskilt ska intyga att redovisningen även beskriver ”väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som företaget/de företag som ingår i koncernredovisningen står inför”.

Svenska emittenter av aktier eller skuldebrev ska dessutom offentliggöra en halvårsrapport senast två månader efter rapportperiodens (halvårets) slut. Även i detta fall ska en särskild intygandemening skrivas under av de huvudansvariga i företaget. Dessutom ska information om transaktioner med närstående som väsentligen påverkat företagets ställning lämnas i halvårsrapporten.

Enligt öppenhetsdirektivet ska noterade företag även offentliggöra minst två rapporter per år utöver årsredovisningen och halvårsrapporten. Kraven på vad som ska ingå i dessa delårsredogörelser framgår av direktivet och genomförandebestämmelserna. Om företagen i stället lämnar kvartalsrapporter, antingen på grund av krav i nationell lag, självreglering eller på eget initiativ, bortfaller dock skyldigheten att offentliggöra delårsredogörelser. Regeringen föreslår i propositionen att det ska införas ett krav på delårsredogörelser från noterade bolag, men att detta krav inte ska gälla om företaget i stället upprättar kvartalsrapporter i enlighet med de bestämmelser om delårsrapporter som finns i redovisningslagstiftningen.

Information om förändringar i rättigheter knutna till en emittents noterade fondpapper ska enligt förslag i propositionen offentliggöras utan dröjsmål av företaget. Detsamma gäller för information om nya låneemissioner, som alltså ska offentliggöras av emittenten i fråga.

Den finansiella information som ska offentliggöras enligt de föreslagna reglerna ska offentliggöras på ett sådant sätt att den snabbt och på ett ickediskriminerande sätt blir tillgänglig för allmänheten i EES-länderna, och den närmare regleringen överlåts till regeringen eller Finansinspektionen att precisera i föreskriftsform.

De bestämmelser som föreslås i propositionen innebär i förhållande till den nuvarande lagstiftningen att rapporteringen i vissa fall ska ske snabbare än med dagens regler. Kravet på en intygandemening i berörda företags årsredovisningar, koncernredovisningar och halvårsrapporter är också nytt. Under beredningen i utskottet har det framkommit att smärre ändringar krävs i de av regeringen föreslagna bestämmelserna rörande rapporteringskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag. Utskottet föreslår därför ändringar i 9 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Dessa ändringar är av redaktionell karaktär och syftar till att undvika oklarheter i lagstiftningen.

Flaggningsregler

Enligt regeringens förslag inträder plikt att anmäla innehav av aktier när innehavet passerar något av tröskelvärdena 5, 10, 15, 20, 25, 30, 50, 66 2/3 eller 90 % av röstetalet eller av antalet aktier i det berörda företaget. Den som innehar en ”flaggningspliktig” aktiepost ska förutom att underrätta företaget också ge samma information till Finansinspektionen.

Om en persons innehav passerar en tröskel på grund av att företaget gör något (t.ex. om företaget minskar det totala aktiekapitalet så att personen, utan att själv ha gjort något, kommer att äga en något större andel av det totala antalet aktier) inträder flaggningsplikten för denne person så fort han eller hon får kännedom om detta. Företagen å sin sida blir skyldiga att offentliggöra de åtgärder som kan medföra sådana ägarförändringar senast den sista dagen i den månad då förändringen skett.

Propositionens förslag innebär, jämfört med nuvarande lagstiftning, en mer långtgående flaggningsplikt. De föreslagna bestämmelserna är dessutom mer omfattande än de krav som uppställs i öppenhetsdirektivet. I propositionen motiveras detta med att de mer omfattande flaggningsregler som tagits fram av Näringslivets Börskommitté kommer att upphävas i samband med att den nu föreslagna lagstiftningen införs. För att undvika en betydande inskränkning i flaggningsplikten föreslås därför att det i svensk lag införs strängare krav än direktivets minimibestämmelser.

Tillsyn

Finansinspektionen tilldelas i och med de nya reglerna flera nya tillsynsuppgifter, samtidigt som viss övervakning av de noterade företagens löpande rapportering i första ledet ska skötas av de berörda reglerade marknaderna.

Finansinspektionen ges befogenhet att förelägga ett företag att uppfylla sin informationsplikt och att besluta om vite för det fall då företaget inte gör rättelse. Myndigheten ges också viss befogenhet att genomföra undersökningar på plats hos företag och att besluta om sanktioner i fall då reglerna inte följs.

Finansinspektionen ska även ansvara för att inrapporterad finansiell information samlas och lagras så att den blir lätt tillgänglig för den som vill ta del av den, och myndigheten ska dessutom samarbeta och utbyta information med andra länders tillsynsmyndigheter.

Övriga lagförslag i propositionen

I propositionen föreslås också vissa ändringar när det gäller den information som ett svenskt aktiebolag ska vara skyldigt att ta med i kallelsen till bolagsstämma.

För att uppnå en harmonisering av reglerna om prospekt och reglerna om informationskrav föreslår regeringen vidare att det i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument ska införas en bestämmelse som klargör när Sverige är hemmedlemsstat beträffande prospektreglerna.

I propositionen föreslås också en ändring av de nuvarande reglerna om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument, innebärande att anmälningsskyldigheten utvidgas till att även gälla personer vars närstående äger en viss andel i företaget. Detta gäller dock enbart innehav hos närstående juridiska personer, inte fysiska personer.

Finansutskottets ställningstagande

Finansutskottet anser att krav på offentliggörande av finansiell information om noterade företag fyller en viktig funktion, inte minst som en del av konsumentskyddet på värdepappersområdet. Det är i detta sammanhang positivt att en gemensam miniminivå för företagens rapportering nu införs i hela EU- och EES-området i och med att öppenhetsdirektivet genomförs i medlemsländerna. Enligt utskottets mening har lagförslagen som syftar till att genomföra direktivet i svensk lagstiftning fått en lämplig utformning. Utskottet tillstyrker därför proposition 2006/07:65, med vissa mindre redaktionella ändringar avseende den av regeringen föreslagna bestämmelsen i 9 kap. 3 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersmarknadsbolag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2006/07:65 Informationskrav i noterade företag, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

2.    lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

3.    lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,

4.    lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),

5.    lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

6.    lag om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

7.    lag om ändring i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten,

8.    lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa innehav av finansiella instrument,

9.    lag om ändring i lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk vid handel med finansiella instrument,

10.  lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),

11.  lag om ändring i lagen (2006:451) om offentliga uppköpserbjudanden på aktiemarknaden.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag

Bilaga 3

Utskottets lagförslag

5 Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag

Regeringens förslag	Utskottets förslag
3 §1 [ Senaste lydelse 2006:872.]
Utöver vad som följer av 9 kap. 2 § första stycket årsredovisningslagen (1995:1554) om tillhandahållande av delårsrapport m.m. skall delårsrapporten – i sparbanker genast lämnas även till de huvudmän som begär det, samt – i banker och hypoteksinstitut ges in till registreringsmyndigheten enligt 8 kap. 5 § denna lag så snart det kan ske och allra senast inom två månader efter rapportperiodens utgång. I delårsrapporten skall, utöver vad som anges i 9 kap. 3 § årsredovisningslagen, uppgifter lämnas om utvecklingen av inlåningen och utlåningen sedan föregående räkenskapsårs utgång. Sådana uppgifter om koncernen som anges i 9 kap. 3 § femte stycket årsredovisningslagen behöver inte lämnas, om 1. företaget i enlighet med 7 kap. 2 § årsredovisningslagen inte har upprättat någon koncernredovisning för närmast föregående räkenskapsår, 2. det moderföretag vars koncernredovisning har getts in till registreringsmyndigheten enligt 7 kap. 2 § årsredovisningslagen har upprättat en delårsrapport som omfattar samma rapportperiod som företagets delårsrapport, 3. moderföretagets delårsrapport innehåller likvärdiga uppgifter som omfattar även koncernen, 4. företaget i sin egen delårsrapport lämnar uppgift om moderföretagets namn, organisationsnummer eller, i förekommande fall, personnummer samt säte, och 5. förutsättningarna i 7 kap. 5 § första stycket 1 och 2 denna lag är uppfyllda.
Om uppgifter om koncernen utelämnas enligt andra stycket gäller bestämmelserna i 9 kap. 2 § årsredovisningslagen för den delårsrapport som avses i andra stycket 2. Är den delårsrapporten inte avfattad på svenska, får registreringsmyndigheten, om rapporten skall sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga företaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det.	Om uppgifter om koncernen utelämnas enligt tredje stycket gäller bestämmelserna i 9 kap. 2 § årsredovisningslagen för den delårsrapport som avses i tredje stycket 2. Är den delårsrapporten inte avfattad på svenska, får registreringsmyndigheten, om rapporten skall sändas in till registreringsmyndigheten, förelägga företaget att sända in också en bestyrkt översättning till svenska. Ett sådant föreläggande skall utfärdas om någon begär det.