Införlivande av vissa direktiv om enskilda näringsidkare enligt EES-avtalet, m.m.

Betänkande 1994/95:NU4

Näringsutskottets betänkande 1994/95:NU04

Införlivande av vissa direktiv om enskilda näringsidkare enligt EES-avtalet, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga

1994/95
NU4

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1994/95:39 om
införlivande av vissa direktiv enligt EES-avtalets Bilaga VII,
m.m.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de i propositionen framlagda
lagförslagen. Dessa avser två områden -- dels lagändringar som
syftar till att införliva vissa direktiv i EES-avtalet om
enskilda näringsidkare med svensk rätt, dels lagändringar
beträffande EG-märket.

Propositionen

I proposition 1994/95:39 föreslås att riksdagen antar
regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för
rättighets tillvaratagande i utlandet,
2. lag om ändring i lagen (1990:515) om auktorisation av
handelskamrar,
3. lag om ändring i lagen (1992:1534) om EG-märket,
4. lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav
på byggnadsverk, m.m.

Lagförslagen återges i bilaga.

Utskottet

Inledning

Propositionen innehåller dels förslag som syftar till att
införliva vissa direktiv i EES-avtalets Bilaga VII om enskilda
näringsidkare med svensk rätt, dels förslag till ändring i lagen
(1992:1534) om EG-märket.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Införlivande av vissa direktiv i EES-avtalets Bil. VII

Bakgrund

De grundläggande reglerna om personers fria rörlighet finns i
Romfördragets artiklar 48 (arbetskraft) och 52 (etablering).
Bestämmelserna motsvaras av artiklarna 28 och 31 i
EES-avtalet. I Romfördragets artikel 57 anges att direktiv
skall antas som syftar till ömsesidigt godkännande av diplom,
betyg och andra behörighetsbevis.

Enligt artikel 30 i EES-avtalet, som rör ömsesidigt erkännande
av utbildningsbevis, skall de avtalsslutande parterna söka
säkerställa ett ömsesidigt erkännande av utbildnings- och
examensbevis och andra behörighetsbevis i syfte att underlätta
det faktiska utövandet av etableringsrätten och friheten att
tillfälligt tillhandahålla tjänster. I Bilaga VII till
EES-avtalet finns en förteckning över de EG-direktiv som denna
artikel hänvisar till.

De direktiv i Bilaga VII som avser Näringsdepartementets
område rör handel och agenturverksamhet, industri och hantverk,
tjänster förknippade med transporter, filmindustri, vissa övriga
sektorer (t.ex. fast egendom) samt jordbruk. De flesta av de
aktuella direktiven innehåller bestämmelser om att
medlemsstaterna skall upphäva begränsningar av
etableringsfriheten. I Sverige har sådana diskriminerande regler
redan avskaffats.

I direktiven finns också bestämmelser som syftar till att lösa
de problem som uppstår när en medborgare i ett land där det inte
finns några formella etableringskrav avser att etablera sig i
ett annat land inom EU med formella etableringskrav. Svenskar
som vill etablera sig i annat land kan komma att drabbas av
sådana formella etableringskrav. Dessa kan avse god vandel,
yrkeskompetens och bevis om att företagaren inte är försatt i
konkurs. I propositionen redovisas vilka åtgärder som behöver
vidtas med anledning av de aktuella direktiven.

Vissa av direktiven reglerar hur krav på s.k. skötsamhetsbevis
skall kunna uppfyllas. I direktiven anges att utdrag ur
kriminalregistret skall godtas som tillräckligt bevis. Vissa
direktiv ställer "särskilda krav på gott anseende och god
vandel". I propositionen sägs att utdrag ur det största
polisregistret, person- och belastningsregistret, bör kunna
anses tillräckligt som intyg om aktsamhet och bevis om god
vandel. Rikspolisstyrelsen kommer att utses som behörig
myndighet, meddelas det i propositionen.

Direktivet 67/43 EEG gäller bl.a. handel med och förvaltning
av fast egendom. För de områden detta direktiv omfattar finns
disciplinära förfaranden i Sverige för fastighetsmäklare, tolkar
och översättare samt för advokater. Föreskrifter om att den
myndighet som handhar registrering av och tillsyn över
fastighetsmäklare skall kunna utfärda bevis om att en mäklare
inte varit föremål för disciplinära åtgärder bör ske i
förordningsform, sägs det i propositionen. Därefter kan
tillsynsmyndigheten utses till behörig myndighet enligt
direktiven. För tolkar och översättare finns ett
auktorisationsförfarande hos Kammarkollegiet. Efter en
förordningsändring kan Kammarkollegiet utses som behörig
myndighet enligt direktiven, meddelas det i propositionen. För
advokater avses Sveriges Advokatsamfund komma att utses som
behörigt organ att utfärda bevis om att disciplinär åtgärd inte
har vidtagits mot medlem.

Beträffande två områden -- bevis om att en person inte varit
försatt i konkurs och krav på allmänna, merkantila eller
yrkesmässiga kunskaper och färdigheter för att få utöva
näringsverksamhet -- krävs lagändringar.

Ändring i lagen om upptagande av ed för rättighets
tillvaratagande i utlandet

I vissa av EU:s medlemsländer krävs att medborgarna för att få
utöva näringsverksamhet kan visa upp bevis om att de inte har
varit försatta i konkurs. Ett sådant intyg kan för medborgare i
andra medlemsländer ersättas av en försäkran under ed.

I praktiken är det nästan omöjligt att få fram uppgift om att
en person inte varit försatt i konkurs i Sverige, anförs det i
propositionen. Att införa en lagstadgad möjlighet att avlägga en
försäkran under ed torde därför, enligt regeringens bedömning,
vara nödvändigt för att skyldigheterna enligt direktiven på
denna punkt skall kunna uppfyllas.

Regeringen föreslår därför att lagen (1946:819) om upptagande
av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet ändras så att
den som för att få idka näring inom EES behöver bekräfta med ed
att han inte varit försatt i konkurs skall få avlägga sådan ed
inför tingsrätt. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1
januari 1995.

Ändring i lagen om auktorisation av handelskamrar

För att få påbörja eller utöva viss verksamhet krävs i vissa
medlemsstater att en person kan visa att han har allmänna,
merkantila eller yrkesmässiga kunskaper. Enligt några av
direktiven skall en medlemsstat i dessa fall som tillräckligt
bevis godta det faktiska utövandet av verksamheten i frågan.
Behörig myndighet eller behörigt organ i sökandens senaste
hemvistland skall enligt direktiven utfärda intyg om att en
sökande faktiskt har utövat viss verksamhet.

Handelskamrarna har sedan länge erfarenhet av liknande
intygsgivning, anförs det i propositionen. Regeringen föreslår
därför att uppgiften att utfärda de intyg som avses i direktiven
skall läggas på handelskamrarna. Lagen (1990:515) om
auktorisation av handelskamrar föreslås bli ändrad så att
regeringen, eller den myndighet regeringen bestämmer, får uppdra
åt auktoriserade handelskamrar att utfärda intyg för enskilda
personer om faktiskt utövande av verksamhet som dessa personer
kan behöva för att få idka näring inom EES. Det föreslås också
att det införs bestämmelser om rätt att överklaga dessa beslut
till allmän förvaltningsdomstol och om prövningstillstånd vid
överklagande till kammarrätten. Lagändringen föreslås träda i
kraft den 1 januari 1995.

Ändring i lagen om EG-märket, m.m.

Riksdagen beslöt hösten 1992 om en lag om EG-märket (prop.
1992/93:87, bet. NU13). Med EG-märket menas det märke, bestående
av bokstäverna CE, i viss typografi, som enligt vissa
EG-direktiv skall åsättas berörda produkter innan de släpps ut
på marknaden. Märket skall sättas på de aktuella produkterna
för att visa att dessa uppfyller gällande krav på produkters
egenskaper och säkerhet m.m.

I propositionen som låg till grund för beslutet förutsattes
att lagen skulle ha tillfällig karaktär i avvaktan på att
generella bestämmelser skulle antas inom EG och införas i
EES-avtalet. Gemensamma bestämmelser har dock inte antagits. I
stället intogs vissa riktlinjer för användningen av EG-märket i
det s.k. modulbeslutet från år 1990 för utformning av tekniska
harmoniseringsdirektiv. Numera talas också genomgående om
CE-märkning ("CE-marking"; CE = Communautés européennes) i
stället för EG-märket.

Inom regeringskansliet har frågan om vilka ändringar som krävs
i lagen om EG-märket beretts inom en interdepartemental
arbetsgrupp.

I propositionen föreslås -- med ikraftträdande den 1 januari
1995 -- att lagen (1992:1534) om EG-märket ändras på följande
sätt:
lagens rubrik ändras till "lagen om CE-märkning",
"CE-märkning" ersätter även i övrigt "EG-märket" i lagen,
CE-symbolen i bilagan till lagen ersätts med en något
modifierad symbol,
bestämmelser om märkets utformning samlas i 3 §,
en ny paragraf tas in med innebörd att om CE-märkning har
anbringats utan att det är berättigat skall den som ansvarar för
CE-märkningen se till att överträdelsen upphör.

I propositionen föreslås också konsekvensändringar i lagen
(1994:847) om tekniska egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.,
vilken innehåller bestämmelser om EG-märket och som enligt
tidigare beslut av riksdagen (prop. 1993/94:178, bet. BoU18)
skall träda i kraft den 1 januari 1995.

Utskottet har noterat att regeringen i proposition 1994/95:106
om ändrat ikraftträdande av ändringar i plan- och bygglagen,
m.m. har föreslagit att ikraftträdandet av lagen om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. skall uppskjutas till den 1
juli 1995. Fram till dess föreslås i stället byggproduktlagen
(1992:1535) gälla. De konsekvensändringar i lagen om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, m.m. som föreslås i proposition
1994/95:39 kommer sålunda inte, om regeringens förslag bifalls
av riksdagen, att träda i kraft förrän den 1 juli 1995.
Bostadsutskottet avser att behandla proposition 1994/95:106 i
betänkande 1994/95:BoU8. Riksdagsbeslut planeras till den 12
december 1994.

Utskottets ställningstagande

Utskottet ser de framlagda lagändringsförslagen som nödvändiga
anpassningar av svensk rätt till följd av EES-avtalet. Förslagen
har samma relevans i EES som vid ett EU-medlemskap. Utskottet
tillstyrker de aktuella lagförslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar de i proposition 1994/95:39 framlagda
förslagen till
a) lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande av ed för
rättighets tillvaratagande i utlandet,
b) lag om ändring i lagen (1990:515) om auktorisation av
handelskamrar,
c) lag om ändring i lagen (1992:1534) om EG-märket,
d) lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska egenskapskrav
på byggnadsverk, m.m.

Stockholm den 22 november 1994

På näringsutskottets vägnar

Birgitta Johansson

I beslutet har deltagit: Birgitta Johansson (s), Bo
Finnkvist (s), Per Westerberg (m), Reynoldh Furustrand (s), Mats
Lindberg (s), Karin Falkmer (m), Bo Bernhardsson (s), Kjell
Ericsson (c), Mikael Odenberg (m), Barbro Andersson (s), Lennart
Beijer (v), Marie Granlund (s), Chris Heister (m), Eva Goës
(mp), Göran Hägglund (kds), Dag Ericson (s) och Sten Tolgfors
(m).

Regeringens lagförslag

Bilaga

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1946:819) om upptagande
av ed för rättighets tillvaratagande i utlandet

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:515) om
auktorisation av handelskamrar

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1534) om
EG-märket

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1994:847) om tekniska
egenskapskrav på byggnadsverk, m.m.