Immunitet och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen

Betänkande 2004/05:JUU8

Justitieutskottets betänkande2004/05:JUU8

Immunitet och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen

---

Sammanfattning
I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:171.
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett avtal om immunitet
och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen samt att riksdagen
antar en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa
fall.
Utskottet tillstyrker i huvudsak propositionen, dock med en smärre
justering i regeringens lagförslag.
Lagändringen föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Godkännande av avtal
Riksdagen godkänner det i bilaga 3 intagna avtalet om immunitet och
privilegier för Internationella brottmålsdomstolen. Därmed bifaller
riksdagen proposition 2003/04:171 punkt 1.

2. Ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661)
om immunitet och privilegier i vissa fall, dock med den ändringen att
i punkt 66 ordet "säte" ersätts med ordet "förfaranden". Därmed bifaller
riksdagen delvis proposition 2003/04:171 punkt 2.

Stockholm den 14 oktober 2004
På justitieutskottets vägnar

Johan Pehrson
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Johan Pehrson (fp),
Susanne Eberstein (s), Rolf Olsson (v), Margareta Sandgren (s), Beatrice
Ask (m), Lennart Nilsson (s), Helena Frisk (s), Peter Althin (kd),
Elisebeht Markström (s), Jeppe Johnsson (m), Yilmaz Kerimo (s), Torkild
Strandberg (fp), Johan Linander (c), Göran Norlander (s), Cecilia
Magnusson (m) och Joe Frans (s).

Utskottets överväganden
Den 1 juli 2002 trädde Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen
(Romstadgan) i kraft. Därmed inrättades den första permanenta internationella
brottmålsdomstolen. Domstolen utgör en permanent institution för lagföring
av enskilda personer, vilka står anklagade för de grövsta brotten som
angår hela det internationella samfundet. Dessa brott innefattar folkmord,
brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser samt, när väl en definition
fastslagits, aggressionsbrott (prop. 2000/01:122, bet. 2000/01:JuU30,
rskr. 2000/01:284). Romstadgan jämte en svensk översättning återfinns
i ett särtryck, bilaga 1, till proposition 2000/01:122.
Eftersom domstolen är en självständig internationell institution omfattas
den inte av befintliga överenskommelser om immunitet och privilegier
för exempelvis FN-organ utan behöver egna motsvarande bestämmelser.
Artikel 48 i Romstadgan ställer upp grundprinciperna för domstolens
immunitet och privilegier. Bestämmelsen har införlivats med svensk rätt
genom inkorporering i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i
vissa fall (prop. 2001/02:88, bet. 2001/02:JuU17, rskr.
2001/02:224).
Romstadgans artikel 48 uttrycker behov av en ytterligare överenskommelse
för att utveckla innebörden och ge en mer detaljerad reglering av den
generellt formulerade artikeln, framför allt för personal med lägre
befattningar. Genom ett avtal som antogs av domstolens stadgepartsförsamling
den 9 september 2002 har de grundläggande reglerna i artikel 48
kompletterats med ett separat och mer detaljerat avtal om domstolens immunitet
och privilegier. Efter beslut av regeringen den 12 februari 2004
undertecknades avtalet den 19 februari 2004. Avtalstexten bifogas på
engelska och i svensk översättning, se bilagorna 3 och 4.
Enligt artikel 48 i Romstadgan och artikel 3 i avtalet om immunitet och
privilegier skall domstolen inom varje parts territorium åtnjuta den
immunitet och de privilegier som är nödvändiga för att förverkliga
domstolens syften. Avtalet om immunitet och privilegier för Internationella
brottmålsdomstolen kan delas in i tre delar. Den första delen behandlar
immunitet och privilegier relaterade till domstolen som sådan, artiklarna
2-12. Den andra delen behandlar immunitet och privilegier för personer
med anknytning till domstolen, såsom domare, åklagare, registrator,
personalen i åklagarkammaren och registratorskontoret, personal lokalt
anställd av domstolen, försvarare, personer som biträder försvarare,
vittnen, brottsoffer, sakkunniga och statspartsombud. Dessa artiklar
behandlar i detalj vilken personkrets som omfattas av bestämmelserna
och omfånget av deras respektive immunitet och privilegier, artiklarna
13-30. Avtalets sista del innehåller regler om tvistlösning och
slutbestämmelser, artiklarna 31-39.
I propositionen framhålls att Sverige deltagit mycket aktivt i det arbete
som ledde fram till att Internationella brottmålsdomstolen inrättades
och nu börjar bli aktiv. Internationella brottmålsdomstolen innebär ett
stort steg framåt för att bl.a. förstärka folkrätten. Avtalet om immunitet
och privilegier är nödvändigt för att domstolen skall kunna arbeta
effektivt. Inte minst gäller detta brottsutredningar och annat arbete
utanför Nederländerna, som ofta sker i farliga miljöer. Mot den bakgrunden
anser regeringen att Sverige bör tillträda avtalet.
För att avtalets bestämmelser om immunitet och privilegier skall bli
gällande inför svenska domstolar och myndigheter måste de införlivas i
svensk rätt. Enligt 4 § lagen (1976:661) om immunitet och privilegier
i vissa fall åtnjuter de organ och personer med anknytning till sådana
organ som anges i bilagan till lagen immunitet och privilegier enligt
vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till
Sverige. Denna bilaga föreslås kompletteras så att den omfattar immunitet
och privilegier som följer av det aktuella avtalet. Regeringens lagförslag
finns i bilaga 2.
Avtalet träder i kraft 30 dagar efter det att det tionde instrumentet
för ratifikation, godtagande, godkännande eller anslutning deponerats
hos FN:s generalsekreterare. Med hänsyn till att det nu inte säkert går
att ange när avtalet träder i kraft föreslås att den aktuella lagändringen
träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag. Internationella
brottmålsdomstolen kan välja att förlägga sitt arbete utanför högkvarteret
i Haag, Nederländerna, se artikel 3 i Romstadgan. För att avtalets regler
om immunitet och privilegier för vittnen m.fl. skall kunna tillämpas
även i sådana situationer anser utskottet att det bör göras en ändring
i regeringens lagförslag. Ändringen framgår av utskottets förslag till
riksdagsbeslut.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2003/04:171 Sveriges tillträde till avtalet om immunitet
och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen:

1. Riksdagen godkänner avtalet den 9 september 2002 om immunitet
och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen.
2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Avtalet

Bilaga 4
Avtalet (svensk översättning)