Idrott

Betänkande 1997/98:KrU6

Kulturutskottets betänkande 1997/98:KRU06

Idrott

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1997/98
KrU6

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet motioner som rör idrott, väckta under
allmänna motionstiden år 1997.
Motionerna avser bl.a. frågor om idrottsrörelsens oberoende ställning,
idrottens etik, granskning av Riksidrottsförbundets interna material,
breddidrott och elitidrott, ledarutbildning, bolagisering, granskning av
elitklubbarnas årsredovisningar, jämställdhetsarbetet på idrottsområdet samt
handikappidrott. Samtliga motionsyrkanden avstyrks. Detta sker med hänvisning
till att motionerna rör frågor som behandlas av Idrottsutredningen, vars arbete
avslutas i maj 1998.
Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden om internationella idrottsfrågor,
om idrottsrörelsens sanktioner mot idrottsmän som använder dopningsmedel samt
om professionell boxning.
Till betänkandet har fogats fyra reservationer och ett särskilt yttrande.

Motionerna

1997/98:Kr270 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
76. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att koppla naturupplevelser och rekreation till kretsloppstänkande
och budskap om det ekologiska systemet,
78. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rikta framtida idrottsinvesteringar i första hand mot typiska
flickidrotter,
79. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att rikta de största ekonomiska satsningarna på idrott för ungdomar
i åldern 13-18 år,
80. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att reglera avtalen med RF så att RRV får ta del av RF:s interna
material.
1997/98:Kr506 av Gullan Lindblad m.fl. (m, v, kd) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en allsidig utredning rörande proffsboxning i Sverige i
enlighet med vad som anförts i motionen.
1997/98:Kr507 av Lars Stjernkvist och Berndt Sköldestig (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
det direkta och indirekta stödet till idrotten.
1997/98:Kr509 av Charlotta L Bjälkebring m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att öka andelen som deltar i föreningsliv,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om handlingsprogram för tillgänglighet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om könsfördelning och inflytande,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om invandrares inflytande och delaktighet,
6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om breddidrotten i
enlighet med var som anförts i motionen,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ledarstöd,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om Idrottsutredningen och könsperspektiv,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om revisorer.
1997/98:Kr510 av Fanny Rizell m.fl. (kd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottens etik,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om dopningspreparat,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att stärka breddidrotten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att skapa rimliga villkor för elitidrotten,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsarenors tillgänglighet för människor med
funktionsnedsättningar samt om behovet av forskning till förmån för
handikappidrotten,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att jämställdhetsarbetet inom idrotten drivs vidare,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsrörelsens inflytande i utredningen om idrott.
1997/98:Kr511 av Ingbritt Irhammar och Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att vi har en jämställd och rättvis fördelning inom
idrottsområdet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att det skall tas fram statistik om hur fördelningen och
jämställdheten ser ut i dag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om spontanidrottens betydelse för demokratifostran och jämställd-
hetsarbetet.
1997/98:Kr512 av Anders Ygeman och Lena Sandlin (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om idrotten som
folkrörelse samt om behovet av tilläggsdirektiv till den idrottspolitiska
utredningen.
1997/98:Kr513 av Rigmor Ahlstedt och Lars Stjernkvist (c, s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om de
olympiska sommarspelen.
1997/98:Kr516 av tredje vice talman Christer Eirefelt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsrörelsens oberoende ställning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att stödet till idrotten utformas på ett sätt som
befrämjar mångfalden.
1997/98:Kr517 av Bo Lundgren och Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om idrottsrörelsens oberoende ställning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljning av insatser gällande idrottens internationella
förutsättningar,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om elitidrott och olympiska spel.

Vissa bakgrundsuppgifter

Inledning
Efter beredning i kulturutskottet behandlar riksdagen årligen ett antal
idrottsfrågor. Fram till år 1996 har sådana frågor i allmänhet behandlats i ett
betänkande som avsett såväl idrottsbudgeten som idrottsfrågor som inte haft
något direkt eller omedelbart samband med budgeten. Den omläggning av
budgetprocessen som skedde år 1996 innebär att hela det utgiftsområde inom
statsbudgeten som omfattar idrottsbudgeten, nämligen utgiftsområde 17 Kultur,
medier, trossamfund och fritid, behandlas i ett betänkande. Utskottets förslag
till idrottsbudget för innevarande budgetår, som överensstämde med regeringens
förslag i budgetpropositionen, godtogs av riksdagen i december 1997 (prop.
1997/98:1 utg.omr. 17, bet. 1997/98:KrU1, rskr. 1997/98:100). Till stöd till
idrotten anvisades 483 240 000 kronor, vilket innebär en nedskärning med 5
miljoner kronor i förhållande till föregående budgetår. Till det angivna
beloppet skall läggas 60 miljoner kronor som enligt riksdagens beslut får
överföras från AB Svenska Spel till idrotten. Detta innebär i sin tur en ökning
med 5 miljoner kronor i jämförelse med föregående budgetår. Beaktas bör också
att landstingen lämnar utbildningsstöd/verksamhetsbidrag till Riksidrottsför-
bundets distriktsidrottsförbund samt att kommunala bidrag med betydande belopp
utgår såväl till anläggningar som till verksamhet.
Merparten av de motionsförslag som avser idrottsfrågor, och som väckts under
den allmänna motionstiden i början av innevarande riksmöte, behandlas i
förevarande betänkande.

Idrottsutredningen
Flertalet motionsförslag avser det arbete som den i slutet av år 1996 tillsatta
Idrottsutredningen (dir. 1996:84) skall genomföra. Utredningen har nyligen fått
tilläggsdirektiv (dir. 1997:146). Utredningens uppdrag redovisas i direktiven
(dir. 1996:84 s. 12-14). Uppdraget skall redovisas senast den 31 maj 1998.
Utredningen har avgivit delbetänkandet Motion och idrott. Idrottsutredningens
intervjuundersökning (SOU 1997:188). Vidare avger utredningen inom kort
delbetänkandet Historia, ekonomi och forskning. Fem rapporter om idrott (SOU
1998:33). Vid behandlingen av motionsförslagen hänvisar utskottet till pågående
utredningsarbete.

Utredningsdirektiv
Nedan återges utredningens ursprungliga uppdrag (dir. 1996:84).

Utvärdering

Kommittén skall utvärdera det nuvarande systemet för det samlade statliga
stödet till idrotten. Kommittén skall därvid analysera de av staten uppsatta
målen för stödet, särskilt med inriktning på måluppfyllelse och relevans.
Kommittén skall också bedöma effekterna av andra direkta och indirekta former
för statligt stöd till idrotten, exempelvis bidrag till utbildningsverksamhet,
skatteregler m.m. En särskild analys skall göras av effektiviteten i det
offentliga stödet till den lokala verksamheten för barn och ungdom på idrottens
område. Som en del i utvärderingen skall stödets nuvarande administrativa
hantering analyseras.
Kommittén skall belysa verksamheten inom idrottsrelaterad forskning. Dessutom
skall omfattning och inriktning på statens insatser bedömas. Kommittén skall
redovisa en analys av befintliga fakta i folkhälsofrågor med inriktning på den
fysiska aktiviteten i olika åldersgrupper.
Kommittén skall analysera hur idrottsrörelsens finansiering ser ut i dag,
dess omfattning och inriktning samt ta ställning till hur det bör påverka den
statliga bidragsgivningen. Kommittén får gärna lämna förslag som kan öka
idrottsrörelsens egenfinansiering.

Förslag till nya mål

Kommittén skall, med utgångspunkt i utvärderingen, föreslå tydligare mål för
statens samlade stöd till idrotten. Därvid skall en anpassning ske till den
förnyade statliga budgetprocessen samt till andra relevanta förändringar,
främst de som beskrivits i utgångspunkterna för uppdraget. Kommittén skall
också föreslå en modell för hur bidragets effekter och effektivitet skall
följas upp och utvärderas och hur bidraget skall administreras och
återrapporteras. I sitt förslag skall kommittén utgå från kravet på hög
effektivitet och att möjligheterna till medborgerlig insyn och kontroll vid
bidragsfördelningen skall säkerställas. Kommittén skall härvid pröva
möjligheterna och lämpligheten för regering och riksdag att närmare styra
anslagets inriktning.
Kommitténs förslag skall utgå från att kvinnor och män får lika möjligheter
att bedriva idrott. Detta gäller såväl bredd- och motionsidrott som
prestationsinriktad tävlingsidrott. Kommittén skall i sina förslag även utgå
från idrottens betydelse för unga människor liksom för folkhälsan i övrigt. Av
grundläggande betydelse är att målen för stödet utformas så att de bidrar till
att fler människor kan delta i idrottslig verksamhet utifrån sina egna
förutsättningar.
Det är av vikt att värna om mångfalden av idrotter. Av detta följer att
kommittén vid utformningen av målen för statens stöd till idrotten särskilt
skall beakta de skilda ekonomiska villkor som gäller för olika idrotters
möjligheter till egenfinansiering av såväl bredd- och motionsidrotten som
elitidrotten. Det statliga stödets utformning får samtidigt inte hindra en
förnyelse och utveckling av idrottsrörelsen.
En viktig utgångspunkt är alltjämt att statens stöd huvudsakligen bör
inriktas på att bidra till att det skapas ett bestående intresse bland
medborgare i alla åldrar för regelbunden fysisk aktivitet för att uppnå hälsa
och välbefinnande. Detta inom ramen för den levande folkrörelse som den
demokratiska idrottsrörelsen utgör.
Kommittén skall utöver det allmänna kommittédirektivet, att redovisa
konsekvenserna av sina förslag ur jämställdhetsperspektiv, även redovisa
konsekvenserna av sina förslag ur såväl integrations- som folkhälsoperspektiv.
Kommittén skall även ange kostnadskonsekvenser av de förslag som läggs fram.
I de fall förslagen medför ökade utgifter eller minskade inkomster för det
offentliga måste samtidigt förslag till finansiering genom omprioriteringar
lämnas. Ekonomiska konsekvenser av förslagen skall redovisas såväl för kommuner
och landsting som för statsförvaltningen.

Tilläggsdirektiv
Kommittén har enligt tilläggsdirektiven (dir. 1997:146) fått i uppdrag att
bedöma konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken om idrottsföreningar
väljer att bedriva en del av sin verksamhet i annan associationsform än den
ideella föreningens.

Fritidsutredningen
Fritidsutredningens slutbetänkande (SOU 1996:3) Fritid i förändring och
remissyttrandena över detta har överlämnats till Idrottsutredningen.
Beträffande Fritidsutredningen kan i korthet nämnas följande. Utredningen
gjordes av en särskild utredare som hade i uppgift att kartlägga
fritidsverksamheten för kvinnor och män och att analysera fördelningen av
offentliga resurser till sådan verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv.
Utredaren skulle undersöka de offentliga resursernas fördelning inom
fritidssektorn i kommuner och föreningar. Utredaren konstaterade att det
fortfarande finns alltför få redovisningar för att kunna ge tydligt svar på hur
offentliga bidrag fördelar sig på verksamhet för kvinnor och män. Ett förslag
från utredaren är att det i redovisningar av hur offentliga medel används skall
framgå hur resurserna har fördelats mellan kvinnor och män. I de analyser som
presenterades framgår att kvinnor missgynnas i jämförelse med män vid
användande av offentliga medel inom fritidsområdet.

Utskottet

Inledning
Utskottet vill inledningsvis anföra följande.
Den svenska idrottsrörelsen utför många viktiga uppgifter i samhället.
Idrotten erbjuder ett stort antal människor glädje, gemenskap och en hälsosam
och meningsfull fritidssysselsättning. Idrottsrörelsen aktiverar vidare fler
ungdomar än någon annan föreningsverksamhet.
Statens stöd till idrotten administreras genom Riksidrottsförbundet (RF) som,
utöver de anslag som avser förbundets egna och medlemsförbundens verksamhet,
har att ta befattning med anslag som avser vissa organisationer utanför
förbundet.
Inriktningen i stort av RF:s verksamhet läggs fast vid den vartannat år
återkommande RF-stämman. Den senaste stämman hölls i maj 1997.
Idrottens betydelse kan exemplifieras med följande uppgifter hämtade från
RF:s anslagsframställning för budgetåret 1998. Idrottsrörelsen är den enda
folkrörelse som vuxit under de senaste decennierna. Ett tecken på vitaliteten
är att tre fjärdedelar av alla pojkar och hälften av alla flickor på högstadiet
är medlemmar i en idrottsförening. RF framhåller att idrotten med sina 22 000
föreningar och 17 000 korpklubbar har landets mest förgrenade nätverk och de
mest spridda mötesplatserna.

Vissa allmänna idrottsfrågor

Övergripande frågor
Frågan om idrottsrörelsens oberoende ställning tas upp i två motioner. I motion
Kr516 (fp) framhålls att statens stöd till idrotten, liksom till övriga
folkrörelser, måste ge stort utrymme för rörelsens eget ansvar och inte
motverka dess initiativkraft. Motionärerna avvisar bestämt en starkare styrning
och mer detaljerade krav på hur bidragen skall användas (yrkande 1). I motion
Kr517 (m) betonar motionärerna att den svenska idrotten även i framtiden måste
ges möjlighet att agera självständigt och ha frihet att själv bestämma
verksamhetens innehåll, inriktning och mål. Motionärerna framhåller vidare att
det är utomordentligt viktigt att idrottsrörelsen inte byråkratiseras och
tvingas in i någon halvoffentlig roll. Den måste förbli en fri, obunden och
demokratiskt uppbyggd rörelse (yrkande 1).
Riksdagen har tidigare behandlat frågan om idrottsrörelsens oberoende
ställning (bet. 1994/95:KrU14 och bet. 1996/97:KrU4). Utskottet erinrade i det
sistnämnda betänkandet om att det i direktiven för Idrottsutredningen i ett
särskilt avsnitt med rubriken Demokratisk tradition och förnyelse framhålls att
det ideella föreningslivets integritet, självständighet och utvecklingsförmåga
är en viktig förutsättning för den offentliga bidragsgivningen till för-
eningslivet. Utskottet delade denna uppfattning och anförde att den angivna
utgångspunkten är viktig då utredningen skall utarbeta förslag till nya mål för
statens samlade stöd till idrotten.
Utskottet är inte av någon annan uppfattning i dag. Med hänvisning till det
anförda och till det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet motionerna
Kr516 (fp) yrkande 1 och Kr517 (m) yrkande 1.
I motion Kr510 (kd) yrkande 1 betonas betydelsen av etik inom idrotten.
Motionärerna framhåller att - i en tid när ungdomsvåld, drogmissbruk och rasism
utgör växande problem i samhället - idrottens roll som ungdomsfostrare blir
viktigare än någonsin. Därför bör idrottsrörelsen i högre utsträckning betona
de etiska frågorna. En fungerande och ansvarstagande ungdomsidrott bidrar till
att förebygga och motverka missbruk av alkohol och andra droger och sparar på
så sätt årligen mycket stora belopp åt samhället.
Utskottet som tidigare tagit upp frågan om etik inom idrotten (bet.
1994/95:KrU14 och 1996/97:KrU4) vill med anledning av motionsyrkandet anföra
följande. I direktiven till Idrottsutredningen framhålls att den demokratiskt
uppbyggda idrottsrörelsen genom sitt engagemang för en god samhällsetik
motverkar negativa yttringar och bidrar till integration av människor som
annars upplever ett utanförskap i samhället. Mot bakgrund av att
Idrottsutredningens arbete skall bedrivas bl.a. från denna utgångspunkt
påkallar det nu aktuella motionsyrkandet inte någon riksdagens åtgärd. Som
utskottet tidigare framhållit finns det en ökande insikt hos idrottsrörelsen -
centralt och lokalt - liksom hos andra folkrörelser om betydelsen av de frågor
som tagits upp i motionen. Motion Kr510 (kd) yrkande 1 avstyrks således.
I samma motion, Kr510 (kd) yrkande 18, framhåller motionärerna vikten av att
idrottsrörelsen får ett reellt inflytande i Idrottsutredningen. Utskottet
avstyrkte förra året (bet. 1996/97:KrU4) en liknande motion med hänvisning till
att Riksidrottsförbundet erbjudits och accepterat en plats som sakkunnig i
utredningen. Till utredningen har vidare knutits experter från bl.a. Svenska
Fotbollförbundet, Svenska Innebandyförbundet och Svenska Gymnastikförbundet.
Utskottet vill vidare erinra om att utredningens arbete bör präglas av dialog
och samråd med bl.a. idrottsrörelsen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr510 (kd) yrkande
18.
Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) yrkande 80 påpekar att Riksrevisionsverket
(RRV) i dag inte kan granska hur väl de idrottspolitiska målen för statens
bidrag till idrottsrörelsen uppfylls eftersom RF, som fördelar medlen, inte är
en myndighet utan en ideell förening. Motionärerna anser att RF skall fortsätta
att fördela medlen, men att det i ett avtal skall regleras att RRV får granska
RF:s interna material.
Frågor rörande uppföljning och kontroll av användningen av det statliga
idrottsanslaget behandlas för närvarande av Idrottsutredningen.
Utskottet vill här också nämna att Riksdagens revisorer i en skrivelse till
regeringen (förslag 1995:38) har föreslagit att regeringen, i likhet med vad
tidigare gällde, utser revisorer i RF.
I Idrottsutredningens direktiv anges att utredningen har i uppgift att
överväga bl.a. hur behovet av medborgerlig insyn och kontroll vid
bidragsfördelningen skall säkerställas. Samtidigt konstaterar utskottet att,
som anges i direktiven, idrottsrörelsens integritet, självständighet och
utvecklingsförmåga är en viktig förutsättning för den offentliga
bidragsgivningen till föreningslivet. Med hänvisning till det anförda och då
Idrottsutredningens arbete inte bör föregripas bör motion Kr270 (mp) yrkande 80
inte föranleda någon åtgärd av riksdagen. Yrkandet avstyrks.

Breddidrott och elitidrott
Följande sex motionsyrkanden har till syfte att stärka breddidrotten.
I motion Kr509 (v) påpekas att personer med låg utbildning och låg inkomst
fortfarande är underrepresenterade när det gäller idrott, motion och
friluftsliv. Motionärerna anser att andelen som deltar i idrott, motion och
friluftsliv bör öka genom att fler av de inaktiva lockas (yrkande 1).
I samma motion anför motionärerna att ett handlingsprogram för ökat
deltagande i föreningsverksamhet på lika villkor för alla bör utarbetas.
Motionärerna anser att handlingsprogrammet bör utarbetas i samarbete med RF och
folkrörelser utanför RF (yrkande 2).
Motionärerna bakom samma motion, Kr509 (v), framhåller vikten av att
invandrare ges tillfälle att komma in i de organiserade föreningsaktiviteterna
(yrkande 5). Motionärerna påpekar att delaktighet i föreningslivet är en
naturlig bas för integration och ett sätt att motverka främlingsfientlighet och
rasism.
I samma motion anser motionärerna också att en utredning bör tillsättas som
utreder hur det breda föreningslivet kan utvecklas och hur man mer effektivt
kan utnyttja samhällsresurserna (yrkande 6). Breddidrotten, som även innefattar
friluftsliv och motion i olika former, behöver enligt motionärerna få en
starkare roll.
Motionärerna bakom motion Kr510 (kd) betonar vikten av att alla människor som
vill skall ha möjlighet att delta i idrott (yrkande 4). De understryker att
breddidrotten mer betonar kamratskap och vikten av att vårda sin hälsa än de
faktiska idrottsprestationerna.
I motion Kr516 (fp) anser motionärerna att idrotten bör utformas på ett
sådant sätt att den befrämjar mångfalden (yrkande 2). Motionärerna påpekar att
idrotts- och friluftsliv inte bara bedrivs inom idrottsrörelsen. Alltfler
väljer att motionera oorganiserat, dvs. man vill inte känna sig bunden till
föreningsaktiviteter och medlemskap.
Som utskottet redovisat tidigare i detta betänkande skall Idrottsutredningen
föreslå tydligare mål för statens samlade stöd till idrotten. Av grundläggande
betydelse för utredningens uppdrag är enligt direktiven att målen för stödet
utformas så att de bidrar till att fler människor kan delta i idrottslig
verksamhet utifrån sina egna förutsättningar. I direktiven till utredningen
påpekas vidare att idrottsrörelsen har en viktig funktion när det gäller att
skapa tillfällen till motionsaktiviteter för människor från olika åldrar och
samhällsgrupper. Dessutom anges att det är angeläget att skapa bättre
möjligheter än för närvarande för att utveckla såväl innehåll som omfattning av
den organiserade ungdomsidrotten så att verksamheten även blir tillgänglig för
de barn och ungdomar som i dag står utanför. I direktiven framhålls vidare
idrottens stora betydelse för att öka integrationen i samhället och att detta
bör tillvaratas och stödjas. Det är enligt direktiven vidare av vikt att värna
om mångfalden av idrotter. Av detta följer att Idrottsutredningen vid
utformningen av målen för statens stöd till idrotten särskilt skall beakta de
skilda ekonomiska villkor som gäller för olika idrotters möjligheter till
egenfinansiering av såväl bredd- och motionsidrotten som elitidrotten. Det
statliga stödets utformning får enligt direktiven samtidigt inte hindra en
förnyelse och utveckling av idrottsrörelsen.
Med hänsyn till att det synsätt på idrottsstödet som framförs i motionerna
står i god överensstämmelse med innehållet i utredningsdirektiven anser
utskottet att något särskilt uttalande i frågan av riksdagen inte är påkallat,
varför motionerna Kr509 (v) yrkandena 1, 2, 5 och 6, Kr510 (kd) yrkande 4 samt
Kr516 (fp) yrkande 2 avstyrks.
För att stimulera breddidrotten är det enligt motionärerna i motion Kr510 (kd)
nödvändigt att elitidrotten får rimliga verksamhetsvillkor (yrkande 5).
Elitidrottsutövarna fungerar enligt motionärerna som inspiratörer och
förebilder.
Utskottet har tidigare behandlat frågan om sambandet mellan breddidrott och
elitidrott (bet. 1994/95:KrU14 och bet. 1996/97:KrU4). Utskottets
ställningstagande innebar bl.a. att utskottet anslöt sig till ett
propositionsuttalande att elitidrotten är av stor betydelse för såväl
ungdomsrekryteringen som människors positiva upplevelser och känsla av
samhörighet på olika nivåer. I det sistnämnda betänkandet anfördes vidare att
med hänsyn till det intresse elitidrotten tilldrar sig - inte minst då det
gäller idrotter där Sverige kan hävda sig på det internationella planet såsom
ishockey, tennis, golf och skidor - det finns anledning att utgå från att
Idrottsutredningen kommer att uppmärksamma det samband som finns mellan
elitidrott och breddidrott.
De redovisade bedömningarna är fortfarande giltiga. Motionsyrkandet påkallar
därför inte någon åtgärd av riksdagen. Motion Kr510 (kd) yrkande 5 avstyrks
således.
Motionärerna i motion Kr270 (mp) anser det viktigt att breddidrotten inte
tappar utövare och att ungdomsidrotten inte är ensidig eller elitistisk.
Motionärerna påpekar att det är ungdomar i åldern 13-18 år som i regel tappar
intresset för idrotten och anser därför att det är för dessa ungdomar som de
största ekonomiska satsningarna behöver göras (yrkande 79).
Bidraget till lokal ungdomsverksamhet (LOK-stödet) riktar sig till barn och
ungdomar mellan 7 och 25 år. Av statens anslag på 483 240 000 kronor till
idrotten för år 1998 fördelas 180 000 000 kronor till lokal ungdomsverksamhet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att bibehålla
ungdomars intresse för idrott även i tonåren. I direktiven för
Idrottsutredningen påpekas att flera undersökningar av fritidsvanor visar att
ungdomar under senare år blivit alltmer stillasittande och att detta i ett
långsiktigt perspektiv är att se som allvarligt. Utredningen har detta som
utgångspunkt för sitt uppdrag. Enligt vad utskottet inhämtat kommer utredningen
inom kort att lägga fram ett delbetänkande Historia, ekonomi och forskning. Fem
rapporter om idrott (SOU 1998:33). En av rapporterna avser LOK-stödets
effekter.
Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet avstyrker utskottet motion
Kr270 (mp) yrkande 79.

Övrigt
Motionärerna bakom motion Kr509 (v) anser att ledarutbildningen på förbunds-
och föreningsnivå måste prioriteras och stimuleras (yrkande 7). Det är enligt
motionärerna viktigt att ledarutbildningen får fortsatt och ökat stöd inom
kulturbudgeten och att idrottens eget studieförbund SISU administrerar
utbildningsinsatserna.
SISU får - som övriga statsbidragsberättigade studieförbund - medel från
Folkbildningsrådet, som fördelar det statliga bidraget till folkbildningen. Det
ankommer på Folkbildningsrådet att pröva huruvida ökade medel skall tilldelas
SISU och på SISU att besluta om inriktningen på sin studieverksamhet. Med
hänsyn härtill avstyrker utskottet motion Kr509 (v) yrkande 7.
Motionärerna bakom motion Kr270 (mp) anser att friluftsanläggningar i stor
utsträckning skall användas också för att väcka intresse för natur- och
miljövårdsfrågor och för att koppla naturupplevelser och rekreation till
kretsloppstänkande och budskap om det ekologiska systemet (yrkande 76).
Det ankommer på huvudmännen, i första hand kommunerna, att ansvara för
verksamhetsformerna runt friluftsanläggningar. Med hänsyn härtill avstyrks
motion Kr270 (mp) yrkande 76.

Idrottens finansiering m.m.
I två motioner tas bolagiseringsfrågan inom idrottsrörelsen upp.
I motion Kr507 (s) påpekas att idrotten erhåller ett betydande stöd från stat
och kommuner, dels ett direkt stöd i form av bidrag, dels ett indirekt stöd i
form av bl.a. subventionerade hyror och befrielse från att betala för
polisinsatser vid olika arrangemang. Motionärerna anser att det är bra att stat
och kommuner stödjer idrotten men anser att stödet inte får vara villkorslöst.
En förutsättning måste enligt motionärerna vara att idrotten är en folkrörelse
som styrs av medlemmarna och som har som mål att aktivera och engagera många.
Motionärerna anser att det är tveksamt om fotbollens och ishockeyns elitklubbar
kan beskrivas som ideella föreningar, när det köps och säljs för miljonbelopp
och när det ?trixas och fixas? med löner och skatter. När allt ansvar för
verksamheten läggs i ett aktiebolag har enligt motionärerna en definitiv gräns
passerats. Motionärerna anser att riksdagen och regeringen i handling måste
göra klart att stödet till idrotten, det direkta såväl som det indirekta,
förutsätter att verksamheten styrs demokratiskt och att vinsten av verksamheten
inte riskerar att hamna hos enskilda aktieägare.
Liknande synpunkter förs fram i motion Kr512 (s). Motionärerna påpekar att
samhällets resurser bara kan gå till föreningsverksamhet som omfattas av
samhällets övergripande målsättningar och att stödet måste inriktas på att
hjälpa idrottsrörelsen till ett framgångsrikt folkrörelsearbete. Enligt
motionärerna bör Idrottsutredningen ges tilläggsdirektiv vad gäller dels
tydliga skatteregler, dels bolagiseringsfrågan inom idrottsrörelsen.
Sedan motionerna väcktes har Idrottsutredningen genom tilläggsdirektiv fått i
uppdrag att bedöma konsekvenserna för den statliga idrottspolitiken om
idrottsföreningar väljer att bedriva en del av sin verksamhet i annan
associationsform än den ideella föreningens. Dessutom har RF tillsatt en
utredning, i enlighet med vad som beslutades på Riksidrottsförbundets stämma i
maj 1997, för att se över vilka alternativa associationsformer som
idrottsverksamhet skall kunna bedrivas i. Utredningsresultatet skall behandlas
vid stämman 1999. I Idrottsutredningens uppdrag ligger även att gå igenom
skattereglerna för ideella organisationer. Mot bakgrund av det anförda
avstyrker utskottet motionerna Kr507 (s) och Kr512 (s).
I motion Kr509 (v) anför motionärerna att skatteplanering blivit rutin för
klubbkassörerna. Motionärerna betonar att elitidrotten måste arbeta inom de
ramar som samhället lägger fast för all ekonomisk verksamhet i Sverige. Det
innebär enligt motionärerna t.ex. att ekonomifunktionen behöver förstärkas och
att auktoriserade revisorer bör granska elitklubbarnas årliga redovisningar
(yrkande 11).
Utskottet gör följande bedömning. Så länge s.k. elitklubbar inom idrotten
drivs i samma juridiska form som andra klubbar, dvs. som ideella föreningar,
bör samma redovisningsregler och regler om revisorer gälla för elitklubbarna
som för andra föreningar. Utskottet kan således inte förorda att det för
elitklubbarna skall uppställas särskilda regler i de hänseenden som
motionärerna tar upp. En annan sak är att skattemyndigheterna kan ha anledning
att mera ingående granska verksamheten hos en klubb med omfattande verksamhet
än en klubb med en mer begränsad verksamhet. Denna omständighet kan ge
elitklubbarna anledning att förstärka sin ekonomifunktion och skaffa sig mer
kvalificerade revisorer. I anslutning härtill kan nämnas att, enligt vad
utskottet inhämtat, många elitklubbar använder sig av godkända revisorer och
många också av auktoriserade revisorer. Utskottet har också inhämtat att tio av
tolv klubbar i elitserien i ishockey har auktoriserade revisorer. Med
hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte bör
föranleda någon åtgärd av riksdagen. Motion Kr509 (v) yrkande 11 avstyrks
således.

Jämställdhetsarbetet på idrottsområdet
Utskottet tar i detta avsnitt först upp till behandling tre motionsyrkanden som
har det allmänna syftet att främja jämställdhetsarbetet på idrottsområdet.
Motionärerna bakom motion Kr509 (v) anser att Idrottsutredningens
slutbetänkande bör omfatta dels en konsekvensanalys ur ett könsperspektiv, dels
en redovisning av hur hindren för jämställdheten inom idrotten kan åtgärdas
(yrkande 10).
I motion Kr510 (kd) framhålls vikten av att arbetet med idrottens
jämställdhet påskyndas (yrkande 7).
I den tredje motionen, Kr511 (c), anförs - mot bakgrund av att resurserna
till pojk- och flickidrotter fördelas mycket ojämnt - att förutsättningarna för
motions- och idrottsutövning för flickor och kvinnor måste förbättras (yrkande
1).
Kulturutskottet har under en följd av år ägnat betydande uppmärksamhet åt
frågor om jämställdheten och jämställdhetsarbetet på idrottsområdet ( se bet.
1996/97:KrU4 och där gjorda hänvisningar). Som framgår av nämnda betänkande är
resultatet av Fritidsutredningens arbete och det arbete som nu pågår inom
Idrottsutredningen av stor betydelse för att främja jämställdheten inom
idrotten.
Fritidsutredningen, vars slutbetänkande överlämnats till Idrottsutredningen,
konstaterade att det fortfarande finns alltför få redovisningar för att man
skall kunna ge tydligt svar på hur offentliga bidrag fördelar sig på verksamhet
för kvinnor och män. Ett förslag från utredningen är att det i redovisningar av
hur offentliga medel används skall framgå hur resurserna har fördelats mellan
kvinnor och män. I de analyser som utredningen presenterade framgår att kvinnor
missgynnas i jämförelse med män vid användande av offentliga medel inom
fritidsområdet.
Idrottsutredningen skall enligt sina direktiv vid utarbetande av förslag till
tydligare mål för statens samlade stöd till idrotten utgå från att kvinnor och
män får lika möjligheter att bedriva idrott. Detta gäller såväl bredd- och
motionsidrott som prestationsinriktad tävlingsidrott. För Idrottsutredningen
gäller också det allmänna kommittédirektivet att utredningen skall redovisa
konsekvenserna av sina förslag ur jämställdhetsperspektiv.
Utskottet anser att det är angeläget att sedan Idrottsutredningen lagt fram
sina förslag och dessa remissbehandlats riksdagen snarast möjligt får tillfälle
att ta ställning till bl.a. de förslag som har bäring på jämställdhetsfrågor.
Eftersom utredningen skall redovisa sitt uppdrag före sommaren och då
utredningens arbete inte bör föregripas, anser utskottet att någon åtgärd av
riksdagen inte behövs med anledning av de aktuella motionsyrkandena. Motionerna
Kr509 (v) yrkande 10, Kr510 (kd) yrkande 7 och Kr511 (c) yrkande 1 avstyrks
således.
Motionärerna bakom motion Kr511 (c) anser att spontanidrotten bör ägnas mer
uppmärksamhet. Motionärerna påpekar att i och med att spontanidrottens
möjligheter har minskat, på bekostnad av satsningar på de stora anläggningarna,
har också antalet flickor som går vidare till föreningslivet minskat. Flickor
går härigenom enligt motionärerna miste om sådana värden som demokratisk
fostran. De tränas inte som pojkarna in i styrelsearbete och ledarskap (yrkande
5).
Utskottet vill erinra om att det i första hand är en kommunal uppgift att
bedöma om stora idrottsanläggningar skall prioriteras framför mindre.
Idrottsutredningen skall, som angetts i det föregående, enligt sina direktiv
vid utarbetande av förslag till nya mål för det statliga bidraget till idrotten
utgå från att kvinnor och män får lika möjligheter att bedriva idrott. Vidare
framhålls i direktiven demokratins betydelse inom idrottsrörelsen.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion Kr511 (c) yrkande
5.
I motion Kr270 (mp) anser motionärerna att framtida idrottsinvesteringar i
första hand skall inriktas mot typiska flickidrotter (yrkande 78).
Utskottet vill framhålla att merparten av investeringarna på idrottsområdet
görs på kommunal nivå. Med hänsyn härtill och till Idrottsutredningens uppdrag
avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Könsfördelad statistik bör tas fram för att belysa fördelningen av medel inom
idrottsområdet. Detta framhålls i motion Kr511 (c) yrkande 4.
Utskottet vill i första hand hänvisa till att en av Idrottsutredningens
uppgifter är att föreslå en modell för hur statsbidragets effekter och
effektivitet skall följas upp och utvärderas och hur bidraget skall
administrera och återrapporteras. Vidare finns det skäl att erinra om att även
Fritidsutredningen påtalat bristerna då det gäller redovisningar av hur
offentliga bidrag fördelar sig på verksamheterna för kvinnor och män. Eftersom
utredningens slutbetänkande överlämnats till Idrottsutredningen finns det
befogad anledning utgå från att Idrottsutredningen kommer att ägna
uppmärksamhet åt den av motionärerna aktualiserade frågan. Motionsyrkandet
avstyrks därför.
I motion Kr509 (v) poängterar motionärerna att det är viktigt att uppmärksamma
hur könsfördelningen ser ut i styrelser och liknande organ och att verka för
att könsfördelningen i dessa organ blir lika (yrkande 4).
Vid Riksidrottsmötet (RIM) 1989 sattes som mål att jämställd idrott skall
vara en realitet när det nya seklet börjar. Vid RIM 1995 beslöts att ändra RF:s
stadgar och normalstadgarna för distriktsidrottsförbund (DF) på så sätt att
samtliga RF- och DF-organ som väljs av respektive stämma skall bestå av lika
många manliga som kvinnliga ledamöter. Dessutom beslöt RIM att under
specialidrottsförbundens (SF) åligganden föra in att SF i sina stadgar och i
normalstadgarna för specialidrottsdistriktsförbund (SDF) skall föreskriva att
styrelser och valberedningar skall bestå av kvinnor och män.
Vid RF-stämman (tidigare benämnd RIM) i maj 1997 lämnade Riksidrottsstyrelsen
(RS) en rapport som innefattade bl.a. statistikuppgifter om hur RIM-besluten om
stadgeändringarna uppfyllts. Av rapporten kunde utläsas bl.a. att den totala
andelen kvinnor i SF:s styrelser 1997 låg på 26 % och att den totala andelen
kvinnor i DF-styrelserna vid samma tid uppgick till 38 %. I rapporten nämndes
att den omfattade knappt ett och ett halvt år, vilket är en kort tid för att
stadgeändringsbesluten skall kunna få fullt genomslag. Det konstaterades att
målet inte nåtts trots att ett omfattande arbete lagts ner. RF-stämman beslöt
därför att ytterligare intensifiera arbetet med att öka den kvinnliga
representationen i beslutande organ inom idrottsrörelsen. RF-stämman uppdrog åt
RS att bevaka att RIM-besluten från 1995 får genomslagskraft och att lägga fram
en ny rapport vid RF-stämman 1999.
Utskottet vill framhålla att det i regeringens beslut om riktlinjer för
anslaget Stöd till idrotten för budgetåret 1998 ges detaljerade
återrapporteringskrav beträffande jämställdhetsarbetet bl.a. rörande RIM-
besluten från 1995.
Utskottet vill också erinra om att en av utgångspunkterna för
Idrottsutredningens överväganden är att kvinnor fortfarande är starkt
underrepresenterade i idrottsrörelsens beslutande organ.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motionsyrkandet inte
påkallar någon åtgärd av riksdagen. Motion Kr509 (v) yrkande 4 avstyrks
således.

Handikappidrott
I motion Kr510 (kd) behandlas frågor om idrottsarenors tillgänglighet för
människor med funktionshinder samt behovet av forskning till förmån för
handikappidrotten (yrkande 6). Motionärerna konstaterar att idrotten har stor
betydelse vid rehabilitering av handikappade liksom vid dessas integrering i
samhället i övrigt. De framhåller att idrottsarenorna måste handikappanpassas
så att de handikappade där kan utöva idrott och även delta som åskådare.
Motionärerna anför vidare att Sverige genom forskning kan bidra till utveckling
och vidareutveckling av teknik som gör det möjligt för handikappade att utöva
nya idrottsgrenar.
Idrottens stora betydelse vid rehabiliteringen och integreringen av
handikappade i samhället har utskottet framhållit vid flera tillfällen.
Utskottet har tidigare (bet. 1996/97:KrU4) behandlat ett liknande motions-
yrkande. Utskottet uttalade då bl.a. att kommunen har ett stort ansvar då det
gäller idrottsarenors tillgänglighet för människor med funktionshinder. Vidare
framhöll utskottet att det i direktiven för Idrottsutredningen i ett avsnitt om
förslag till nya mål anges att det är av grundläggande betydelse att målen för
det statliga stödet utformas så att de bidrar till att fler människor kan delta
i idrottslig verksamhet utifrån sina egna förutsättningar. Handikappinstitutet
har tidigare genomfört en utredning benämnd Utredning om hjälpmedel för motion,
sport och hobby. Regeringen har härefter för ett vart av åren 1996, 1997 och
1998 till Handikappinstitutet ställt 4,5 miljoner kronor ur Allmänna arvsfonden
till förfogande för försöks- och utvecklingsverksamhet avseende sport- och
hobbyhjälpmedel för personer med funktionshinder. När det gäller forskning runt
handikappidrott färdigställdes under hösten 1997 en slutrapport
?Handikappidrott - mellan tävling och rehabilitering -? utarbetad vid
Socialhögskolan i Lund, med stöd av Centrum för idrottsforskning. Rapporten rör
bl.a. frågan om integration av handikappidrott i friskidrotten och i samhället
i övrigt. Det bör också nämnas att Bollnäs kommun startat ett Resurs- och
Utvecklingscentrum för Svensk Handikappidrott (RUSH) som bl.a. inrättat en
forsknings- och utvecklingsavdelning med inriktning mot handikappidrott. För
forskning rörande CP-skadade och deras andning har RUSH erhållit 1,5 miljoner
kronor från Allmänna arvsfonden. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer
Idrottsutredningen att inom kort lägga fram betänkandet Historia, ekonomi och
forskning. Fem rapporter om idrott (SOU 1998:33). En av rapporterna redovisar
en kartläggning av idrottsrelaterad forskning i Sverige.
Utskottet finner mot bakgrund av det anförda och vad som anförts om
kommunernas ansvar då det gäller idrottsarenornas tillgänglighet att motions-
yrkandet inte bör föranleda något initiativ av riksdagen. Motionsyrkandet Kr510
(kd) yrkande 6 avstyrks.

Internationella frågor
I motion Kr513 (c, s) anser motionärerna att de olympiska sommarspelen alltid
bör förläggas till Aten.
En liknande motion behandlades av utskottet förra året (bet. 1996/97:
KrU4). Utskottet uttalade då att utskottet vid flera tillfällen intagit
ståndpunkten att det bör ankomma på idrottsrörelsen att avgöra på vad sätt
idrottstävlingar skall arrangeras. Detta har också blivit riksdagens
ståndpunkt. Utskottet finner inte skäl att ompröva detta ställningstagande.
Motion Kr513 (c, s) avstyrks härmed.
Motionärerna bakom motion Kr517 (m) anser att staten bör engagera sig mer i det
skede där en ansökan om att få anordna OS byggs upp. Motionärerna föreslår att
en arbetsgrupp, där bl.a. staten skall vara representerad, skall tillsättas i
syfte att diskutera hur en mera långsiktig satsning på elitidrott och olympiska
spel i Sverige kan uppnås (yrkande 8).
Utskottet vill erinra om att det av den Internationella Olympiska Kommitténs
(IOK) stadgar framgår att varje stad som ansöker om värdskap för olympiska spel
skall erbjuda sådana ekonomiska garantier som IOK:s verkställande styrelse
betraktar som tillfredsställande. Sådana garantier kan lämnas av staden själv,
lokala, regionala eller nationella samhällsinstitutioner, staten eller annan.
Statliga ekonomiska garantier har lämnats vid sju tillfällen avseende spel
anordnade i en eller flera av följande kommuner, nämligen Göteborg, Falun,
Östersund, Åre, Ragunda och Stockholm. Senast gavs en statlig ekonomisk garanti
för genomförande av de olympiska sommarspelen i Stockholms kommun år 2004
(prop. 1995/96:189, bet. 1995/96:KrU15, rskr. 1995/96:273).
Sveriges Olympiska Kommitté (SOK) - som erhåller statsbidrag genom RF - har i
första hand som uppgift att förbereda och genomföra ett svenskt deltagande i
olympiska spel. Statens särskilda anslagspost för bidrag för deltagande vid
olympiska spel, under idrottsanslaget, avser i första hand omkostnader för
själva deltagandet. Utskottet har inhämtat att Idrottsutredningen tagit upp
frågor som rör bidrag till OS-deltagande, SOK:s anslag och
elitidrottssatsningar. Med hänvisning härtill avstyrks motion Kr517 (m) yrkande
8.
I samma motion, Kr517 (m), anser motionärerna att Sveriges intressen i
Europeiska gemenskapen bör följas upp och bevakas av såväl företrädare för
idrotten som för Regeringskansliet (yrkande 5). Enligt motionärerna bör också
de insatser som den borgerliga regeringen gjorde för idrotten i Baltikum och de
nya demokratierna i Öst- och Centraleuropa följas upp.
En juridisk kartläggning och analys av EG-fördragets inverkan på svensk
idrott färdigställdes av en arbetsgrupp i mars 1997. Gruppens resultat
redovisades i rapporten EG-rätten och svensk idrott (Ds 1997:27). Rapporten
innehöll inte några förslag men gruppen konstaterade att den svenska
idrottsrörelsen alltjämt kan organiseras enligt den svenska
folkrörelsemodellen. Samtidigt konstaterades att EG-rätten kan få betydelse för
och påverka vissa företeelser inom idrotten.
När det gäller idrottsrörelsens engagemang i Europeiska gemenskapen kan
påpekas att på RF-stämman i maj 1997 satte RF som mål bl.a. att öka det
nationella engagemanget i fråga om EU och idrotten och att stärka svensk
idrottsrörelses internationella inflytande genom att ytterligare höja antalet
svenska representanter av båda könen i internationella/europeiska organ.
Beträffande de insatser som gjorts i Baltikum och de nya demokratierna i Öst-
och Centraleuropa kan följande upplysas. RF leder sedan 1993 ett Sida-stött
projekt för uppbyggnad och utveckling av en demokratisk och samlad
idrottsorganisation i Lettland genom kunskapsöverföring, uppbyggnad av en
utbildningsorganisation, klubbutveckling, ledarutbildning och direktkontakter
mellan de svenska och lettiska specialidrottsförbunden (SF). Detta arbete
kommer att avslutas under 1998. RF har även gjort stödinsatser i de s.k. nya
demokratierna i Europa, såsom Bosnien-Hercegovina, Slovenien, Estland, Ryssland
m. fl. - främst i form av information och föreläsningar. På begäran av
Europarådet har RF genom sin internationella sekreterare lett en arbetsgrupp
för kartläggning av möjligheterna att genom handikappidrott hjälpa till med
rehabilitering av krigsskadade i Bosnien-Hercegovina.
Vidare beslutade regeringen i februari 1997 om ett bidrag på 70 000 kronor
till utbildning av ledare för döva idrottsutövare i Sarajevo i Bosnien-
Hercegovina och ett bidrag på 48 000 kronor för utbildning av ledare inom
handikappidrotten i Bosnien-Hercegovina.
Med hänvisning till den lämnade redovisningen anser utskottet att det inte
erfordras något riksdagens uttalande med anledning av motionsyrkandet. Motion
Kr517 (m) yrkande 5 avstyrks.

Professionell boxning
I motion Kr506 (m, v, kd) yrkas att det skall tillsättas en allsidig utredning
om professionell boxning i Sverige. Utredningen bör enligt motionärerna
bedrivas skyndsamt och innefatta förslag till ställningstagande huruvida
professionell boxning fortsättningsvis skall vara förbjuden enligt lag. Skulle
utredningen komma fram till att professionell boxning skall tillåtas bör
övervägas huruvida den svenska boxningen skall regleras i lag och omfattningen
av en sådan lag.
Lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning trädde i kraft den 1
januari 1970 (prop. 1969:118, bet. LU 1969:51, rskr. 1969:344). Förbudet mot
professionell boxning infördes bl.a. mot bakgrund av att den professionella
boxningen ansågs farligare än amatörboxning. I lagstiftningsärendet anförde
departementschefen att det utredningsarbete som hade föregått propositionen
sammantaget med remissyttrandena visade att de medicinska skadeverkningarna av
boxningen var allvarligare än man tidigare haft anledning att räkna med. De var
av sådan art att proffsboxningen från medicinsk synpunkt inte längre kunde
godtas i sin dåvarande form, anförde departementschefen. På förslag av första
lagutskottet antog riksdagen regeringens förslag till lag om förbud mot
professionell boxning.
Utskottet har flera gånger behandlat motionsyrkanden av liknande innebörd som
den nu aktuella motionen, senast våren 1997 (bet. 1996/97:KrU4). Utskottets
ställningstagande har inneburit att den bedömning av riskerna med professionell
boxning som gjordes i lagstiftningsärendet år 1969 alltjämt var gällande.
Motionsyrkandena avstyrktes därför och avslogs av riksdagen.
Utskottet anser att det inte heller efter förra årets riksdagsbehandling har
inträffat någon omständighet som ger anledning att ompröva förbudet mot
professionell boxning. Motion Kr506 (m, v, kd) avstyrks därför.

Sanktioner vid användning av dopningspreparat
I motion Kr510 (kd) yrkande 2 framhåller motionärerna att idrottsrörelsens
kunskaper och erfarenheter utgör en viktig del i arbetet med att bekämpa den
ökande spridningen av dopningsmedel. Enligt motionärerna bör svensk
idrottsrörelse nationellt och internationellt verka för kraftfulla sanktioner
mot idrottsmän som nyttjar otillåtna preparat.
Utskottet har under senare år vid flera tillfällen relativt ingående
behandlat idrottsrörelsens insatser mot dopning (bet. 1993/94:KrU11, bet.
1994/95:
KrU14 och bet. 1996/97:KrU4). I betänkandet Doping i folkhälsoperspektiv (SOU
1996:126) av Utredningen om dopning lämnas en utförlig redovisning för bl.a.
idrottsrörelsens åtgärder mot dopning. I ett särskilt avsnitt redovisas
gällande bestraffningsregler. Dopningsförseelse föreligger enligt
Riksidrottsförbundets stadgar inte bara då en idrottsutövare intagit förbjudet
medel eller använt förbjuden metod utan även bl.a. då han eller hon vägrat att
medverka vid dopningskontroll. Enligt praxis bestraffas dopningsförseelse
alltid med diskvalifikation. Diskvalifikationstidens längd är enligt stadgarna
högst två år. Utskottet har tidigare inhämtat att Riksidrottsnämnden i sin
egenskap av idrottens högsta dömande instans ser mycket strängt på
överträdelser av idrottens dopningsregler. I vissa internationella
specialförbund förekommer livstids diskvalifikation. RF har emellertid tagit
ställning mot att så hårda bestraffningar får tillgripas eftersom de anses
inhumana och i strid med svensk rättstradition.
Internationella Olympiska Kommitténs ?Athletes Commission? har i en
resolution från april 1997 krävt att procedurer och regler runt dopning
harmoniseras. Kommittén anser att kontrollprocedurer och straffsatser måste
vara lika länderna emellan. Det förekommer vidare på regeringsnivå ett
omfattande internationellt samarbete i antidopningsfrågor i vilket Sverige
deltar.
Utskottet vill tillägga att det ovan nämnda betänkandet Doping i
folkhälsoperspektiv innehåller en rad förslag, bl.a. av straffrättslig natur,
som har till syfte att motarbeta användningen av dopningspreparat. Bl.a.
föreslås att bruk av dopningsmedel som inte äger rum i medicinskt eller
vetenskapligt syfte kriminaliseras och att ett grovt brott införs och att
straffmaximum därigenom höjs från två års till fyra års fängelse. Betänkandet
bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Här kan också nämnas att Socialdepartementet i mars 1997 tillsatte en
arbetsgrupp som fick i uppdrag att bl.a. utreda och analysera nuvarande
regelsystem beträffande kontroll av syntetiska droger och andra farliga ämnen
som används i berusningssyfte. Arbetsgruppen redovisade i november 1997 sitt
uppdrag i promemorian (Ds 1997:70) Kontroll av syntetiska droger m.m.
Arbetsgruppen föreslår ett antal olika åtgärder som tillsammans bör ge
möjlighet till ett snabbare utredningsförfarande och en förbättrad rättslig
kontroll. Promemorian är för närvarande föremål för remissbehandling.
Regeringen har aviserat en proposition under våren 1998.
Utskottet anser att regeringens överväganden rörande förslagen i betänkandet
Doping i folkhälsoperspektiv (SOU 1996:126) och promemorian Kontroll av
syntetiska droger m.m. (Ds 1997:70) inte bör föregripas. Med hänsyn härtill och
till det arbete som idrottsrörelsen nationellt och internationellt lägger ner
på att motverka att idrottsmän använder dopningspreparat och för att upptäcka
och beivra överträdelser av gällande förbud anser utskottet att motionsyrkandet
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motion Kr510 (kd) yrkande 2
avstyrks således.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande idrottsrörelsens oberoende ställning
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr516 yrkande 1 och 1997/98:Kr517
yrkande 1,
2. beträffande etik inom idrotten
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 1,
3. beträffande idrottsrörelsens inflytande i Idrottsutredningen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 18,
4. beträffande granskning av RF:s interna material
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 80,
res. 1 (mp)
5. beträffande breddidrott
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr509 yrkandena 1, 2, 5 och 6,
1997/98:Kr510 yrkande 4 och 1997/98:Kr516 yrkande 2,
res. 2 (v)
6. beträffande elitidrott
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 5,
7. beträffande satsning på ungdomar i åldern 13-18 år
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 79,
8. beträffande ledarutbildning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr509 yrkande 7,
res. 3 (v) - motiv.
9. beträffande friluftsanläggningar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 76,
10. beträffande bolagiseringsfrågan
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr507 och 1997/98:Kr512,
11. beträffande auktoriserade revisorer
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr509 yrkande 11,
12. beträffande främjande av jämställdhetsarbetet på idrottsområdet
att riksdagen avslår motionerna 1997/98:Kr509 yrkande 10, 1997/98:
Kr510 yrkande 7 och 1997/98:Kr511 yrkande 1,
13. beträffande spontanidrott
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr511 yrkande 5,
14. beträffande idrottsinvesteringar
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr270 yrkande 78,
15. beträffande könsfördelad statistik
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr511 yrkande 4,
16. beträffande könsfördelningen i styrelser
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr509 yrkande 4,
17. beträffande handikappidrott
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 6,
18. beträffande olympiska sommarspel
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr513,
19. beträffande långsiktig satsning på elitidrott och olympiska spel i
Sverige
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr517 yrkande 8,
20. beträffande Europeiska gemenskapen
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr517 yrkande 5,
21. beträffande utredning om professionell boxning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr506,
res. 4 (2 m)
22. beträffande dopning
att riksdagen avslår motion 1997/98:Kr510 yrkande 2.

Stockholm den 19 februari 1998

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Anders
Nilsson (s), Leo Persson (s), Lennart Fridén (m), Björn Kaaling (s), Marianne
Andersson (c), Monica Widnemark (s), Jan Backman (m), Charlotta L Bjälkebring
(v), Annika Nilsson (s), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell (kd), Lars Lilja (s),
Elizabeth Nyström (m) och Christer Eirefelt (fp).

Reservationer

1. Granskning av RF:s interna material (mom. 4)
Ewa Larsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Övergripande frågor som
börjar med ?Frågor rörande? och slutar med ?Yrkandet avstyrks? bort ha följande
lydelse:
I likhet med motionärerna anser utskottet det viktigt att RRV kan gå in och
granska hur väl de idrottspolitiska målen för statens bidrag till
idrottsrörelsen uppfylls. Utskottet anser att det i ett avtal med RF bör
regleras att RRV får granska RF:s interna material. Utskottet föreslår att
riksdagen med bifall till motion Kr270 (mp) yrkande 80 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande granskning av RF:s interna material
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr270 yrkande 80 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Breddidrott (mom. 5)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Breddidrott och
elitidrott som börjar med ?Som utskottet? och slutar med ?2 avstyrks? bort ha
följande lydelse:
I likhet med motionärerna i motion Kr509 (v) anser utskottet att andelen som
deltar i föreningslivet, innefattande idrott, motion och friluftsliv, måste öka
genom att fler av de inaktiva lockas.
Utskottet anser att ett handlingsprogram för ökat deltagande i
föreningsverksamhet på lika villkor för alla bör utarbetas i enlighet med vad
som föreslås i motion Kr509 (v). Programmet bör som motionärerna påpekar bl.a.
ta upp frågor om aktiviteters och anläggningars fysiska tillgänglighet samt
frågor om verksamheters sociala och kulturella tillgänglighet. Utskottet vill
betona vikten av att handlingsprogrammet utarbetas i nära samarbete med
Riksidrottsförbundet och folkrörelser utanför Riksidrottsförbundet, såsom
Friluftsfrämjandet samt handikapp- och invandrarorganisationer.
Det är vidare viktigt, enligt utskottets mening, att åtgärder vidtas för att
ge invandrare tillfälle att komma in i de organiserade föreningsaktiviteterna.
Delaktighet i föreningslivet är som motionärerna i motion Kr509 (v) påpekar en
naturlig bas för integration och ett sätt att motverka främlingsfientlighet och
rasism.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion Kr509 (v) att
breddidrotten, som innefattar friluftsliv och motion i olika former, behöver få
en starkare roll. En utredning bör därför enligt utskottet tillsättas som får i
uppdrag att utreda hur det breda föreningslivet kan utvecklas och hur man mer
effektivt kan utnyttja samhällsresurserna.
Riksdagen bör med bifall till motion Kr509 (v) yrkandena 1, 2, 5 och 6 som
sin mening ge regeringen till känna vad utskottet sålunda anfört.
Utskottets överväganden i det föregående tillgodoser i väsentliga delar även
motionerna Kr510 (kd) yrkande 4 och Kr516 (fp) yrkande 2.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande breddidrott
att riksdagen med bifall till motion 1997/98:Kr509 yrkandena 1, 2, 5 och 6 och
med anledning av motionerna 1997/98:Kr510 yrkande 4 och 1997/98:Kr516
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Ledarutbildning (mom. 8, motiveringen)
Charlotta L Bjälkebring (v) anser att den del av utskottets yttrande under
rubriken Övrigt som börjar med ?SISU får? och slutar med ?yrkande 7? bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill framhålla att det i sak inte finns något hinder för riksdagen
att ge extra stöd till Folkbildningsrådet för att stimulera ledarutbildning
inom idrott och föreningsverksamhet. Eftersom Idrottsutredningen skall bedöma
effekterna av direkta och indirekta former för statligt stöd till idrotten, där
bidrag till viss utbildningsverksamhet ingår, och arbetet inte bör föregripas
avstyrks emellertid motionsförslaget. Motion Kr509 (v) yrkande 7 avstyrks
således.

4. Utredning om professionell boxning (mom. 21)
Elisabeth Fleetwood och Elizabeth Nyström (båda m) anser
dels att den del av utskottets yttrande under rubriken Professionell boxning
som börjar med ?Lagen (1969:612)? och slutar med ?avstyrks därför? bort ha
följande lydelse:
Utskottet har vid ett flertal tillfällen under senare år avslagit
motionsönskemål om upphävande av lagen (1969:612) om förbud mot professionell
boxning. Detta har skett med hänvisning till att den bedömning av de medicinska
riskerna med professionell boxning som gjordes i lagstiftningsärendet vid
lagens tillkomst fortfarande var gällande (bet. 1992/93:KrU14 och bet.
1994/95:KrU14). Med hänsyn till vad som anförs i motionen anser utskottet att
starka skäl talar för att bärkraften i detta argument bör prövas, särskilt mot
bakgrund av att det gått mer än 25 år sedan man tog ställning till argumenten.
I motionen uttalas att säkerheten i proffsboxningen kan höjas väsentligt.
Motionärerna pekar på att detta kan ske genom tillämpning av samma regler för
medicinsk kontroll som i amatörboxningen. De pekar också på att säkerheten kan
höjas genom tillämpning av amatörboxningens regler i flera andra avseenden,
bl.a. då det gäller utrustningen.
Då det gäller övriga argument som motionärerna åberopar för sitt yrkande
beaktar utskottet särskilt att - i motsats till vad som var fallet år 1969 -
proffsboxning i mycket stor utsträckning numera når den svenska
televisionspubliken genom sportkanaler som sänds över satellit.
Lagen (1969:612) om förbud mot professionell boxning har som ovan nämnts nu
varit i kraft i mer än 25 år. Sammantaget anser utskottet att de skäl som
anförs i motionerna talar för att motionsyrkandena om en utredning rörande
lagen skall bifallas. Utskottet vill understryka att utskottet i detta ärende
inte tar ställning till frågan om det finns skäl att upphäva lagen.
Utskottet anser således att regeringen bör tillsätta en utredning med uppgift
att bl.a. se över de medicinska riskerna och lägga fram förslag om huruvida
professionell boxning bör vara förbjuden även i fortsättningen. Utredningen bör
arbeta skyndsamt. Om utredningen skulle komma fram till att professionell
boxning bör tillåtas bör den också överväga om den professionella boxningen
skall regleras i lag och omfattningen av en sådan lag.
I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion Kr506 (m)
om en utredning om den professionella boxningen.
dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:
21. beträffande utredning om professionell boxning
att riksdagen med anledning av motion 1997/98:Kr506 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Auktoriserade revisorer (mom. 11)
Charlotta L Bjälkebring (v) anför:
Som anförs i motion Kr509 (v) är elitidrotten i praktiken att betrakta som en
näringsidkande verksamhet med avlönade spelare och ledare. Skatteplanering har
blivit rutin för många klubbkassörer. Jag vill betona att elitidrotten måste
arbeta inom de ramar som samhället lägger fast för all ekonomisk verksamhet i
Sverige, vilket bl.a. innebär att ekonomifunktionen bör förstärkas och att
auktoriserade revisorer bör anlitas för att granska elitklubbarnas årliga
redovisningar. För det fall Idrottsutredningen inte kommer fram med något
förslag om en ändring på denna punkt av nu rådande system anser jag att det bör
falla på idrottsrörelsen att själv ta ansvar för att en sådan ändring
genomförs.

Innehållsförteckning

Sammanfattning........................................1
Motionerna............................................1
Vissa bakgrundsuppgifter..............................3
Inledning 3
Idrottsutredningen 4
Utredningsdirektiv 4
Tilläggsdirektiv 5
Fritidsutredningen 5
Utskottet.............................................6
Inledning 6
Vissa allmänna idrottsfrågor 6
Övergripande frågor 6
Breddidrott och elitidrott 8
Övrigt 10
Idrottens finansiering m.m. 10
Jämställdhetsarbetet på idrottsområdet 11
Handikappidrott 13
Internationella frågor 14
Professionell boxning 16
Sanktioner vid användning av dopningspreparat 16
Hemställan 18
Reservationer........................................20
1. Granskning av RF:s interna material (mom. 4), (mp) 20
2. Breddidrott (mom. 5), (v) 20
3. Ledarutbildning (mom. 8, motiveringen), (v) 21
4. Utredning om professionell boxning (mom. 21), (2 m) 21
Särskilt yttrande....................................23
Auktoriserade revisorer (mom. 11), (v) 23