Idrott

Betänkande 1994/95:KrU14

Kulturutskottets betänkande 1994/95:KRU14

Idrott

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1994/95
KrU14

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslag i budgetpropositionen om det
statliga stödet och motioner med anknytning till denna del av
propositionen.

I tre motioner yrkas olika uttalanden om idrottens etik,
breddidrott och elitidrott, idrottens oberoende ställning samt
om inriktningen av samhällsstödet till idrotten. Yrkandena
avstyrks med hänvisning till att det i dessa frågor inte råder
något motsatsförhållande mellan vad som anförs i motionerna och i
propositionen.

Yrkanden i motioner om tillsättande av en parlamentarisk
utredning angående statens stöd till idrotten m.m., om
försöksverksamhet med stöd till idrottsrörelsen och andra ideella
organisationer på en krisdrabbad ort, om handikappidrott m.m.,
samt om tillåtande av professionell boxning avstyrks av
utskottet.

I två motioner yrkas uttalanden om idrottsrörelsens egna
insatser mot dopning inom idrotten. Med hänvisning till de
åtgärder som vidtagits inom idrottsrörelsen anser utskottet att
yrkandena inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet
-- som erinrar om att socialutskottet kommer att behandla
övergripande dopningsfrågor -- avstyrker yrkandena.

Utskottet föreslår ett anslag till stöd till idrotten på
792 260 000 kronor. Därvid har utskottet avräknat
102 434 000 kronor från regeringens förslag, eftersom detta
belopp avser bidrag till verksamhet utanför budgetåret 1995/96. I
anslutning härtill avstyrker utskottet ett motionsyrkande om
kompensation till de ideella organisationerna för de
kostnadsökningar höjda arbetsgivaravgifter medför.

Utskottet avstyrker ett motionsyrkande om att ett belopp om
8 400 000 kronor av anslaget Stöd till idrotten skall
disponeras av universitet och högskolor som stöd för
motionsverksamhet för studerande vid kårorterna och att det
direkta stödet till Riksidrottsförbundet skall minskas i
motsvarande mån.

Med anledning av ett regeringsförslag föreslår utskottet att
riksdagen skall godkänna att AB Tipstjänst under ettvart av åren
1995 och 1996 skall få lämna 55 000 000 kronor av sitt överskott
i bidrag till idrottsrörelsen.

Fyra reservationer har fogats till betänkandet.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 14
(Civildepartementet) under huvudavsnittet E. Folkrörelse- och
idrottsfrågor, kooperativa frågor m.m., punkt E 6. Stöd till
idrotten (s. 69--78)

dels föreslagit riksdagen att till Stöd till idrotten för
budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag på 894 694 000
kronor,

dels föreslagit riksdagen att godkänna det som regeringen
förordar angående AB Tipstjänsts stöd till idrotten,

dels föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om
överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges
Riksidrottsförbund.

Lagförslaget har intagits i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1994/95:Kr403 av Gullan Lindblad och Knut Billing (m) vari
yrkas att riksdagen beslutar tillåta professionell boxning i
Sverige.

1994/95:Kr406 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kompensation till de ideella organisationerna
för de kostnadsökningar höjda arbetsgivaravgifter medför.

1994/95:Kr407 av Carl-Johan Wilson (fp) vari yrkas
att riksdagen beslutar anslå 8 400 000 kronor för budgetåret
1995/96 till universitet och högskolor som stöd för
motionsverksamhet för studerande vid kårorterna och att anslaget
skall finansieras genom motsvarande minskning av statens anslag
till Riksidrottsförbundet.

1994/95:Kr412 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk
utredning om den långsiktiga finansieringen av statens stöd till
idrotten respektive idrottens möjligheter till ökad
självfinansiering.

1994/95:Kr413 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om idrottens etik,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om dopningspreparat,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av att stärka breddidrotten,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att skapa rimliga villkor för elitidrotten,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om idrottsarenors tillgänglighet för människor
med funktionsnedsättningar samt om behovet av forskning till
förmån för handikappidrotten,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bidragsgivning och vikten av att bibehålla
det lokala aktivitetsstödet på nuvarande nivå,

16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försöksverksamhet med en massiv stödinsats
till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer i en kris-
drabbad ort.

1994/95:Kr414 av Bo Lundgren och Stig Bertilsson (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande idrottsrörelsens oberoende
ställning.

1994/95:Kr417 av tredje vice talman Christer Eirefeldt m.fl.
(fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inriktningen av det statliga stödet till
idrottsrörelsen,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om insatser mot dopning.

Utskottet

Inledning

Den svenska idrottsrörelsen utför många viktiga uppgifter i
samhället. Idrotten erbjuder ett stort antal människor glädje,
gemenskap och en hälsosam och meningsfull fritidssysselsättning.
Idrottsrörelsen aktiverar vidare fler ungdomar än någon annan
föreningsverksamhet.

Idrottens betydelse kan exemplifieras med följande
statistikuppgifter, hämtade från Sveriges riksidrottsförbunds
(RF) anslagsframställning för budgetåret 1995/96. Omkring tre
miljoner svenskar, drygt en tredjedel av befolkningen, ägnar sig
regelbundet åt idrott, som aktiva utövare eller som ledare. Mer
än 500 000 personer lägger årligen ner sammanlagt 140 miljoner
timmar på att leda andra, främst barn och ungdomar, i någon av
landets över 20 000 idrottsföreningar.

Statens stöd till idrotten administreras genom RF, som utöver
de anslag som avser förbundets egna och medlemsförbundens
verksamhet har att ta befattning med anslag som avser vissa
organisationer utanför förbundet.

Inriktningen i stort av RF:s verksamhet läggs fast vid de
återkommande riksidrottsmötena (RIM). Av beslut som fattats vid
dessa vill utskottet inledningsvis redovisa följande.

Vid RIM år 1989 antogs handlingsprogrammet "Idrottspolitisk
offensiv" som avsågs ligga till grund för idrottsrörelsens
utveckling under 1990-talet. I programmet regleras bl.a. frågor
om rörelsens mål och inriktning, förenings- och ledarutveckling,
förhållandet mellan motions- och elitidrott, rörelsens insatser
för handikappade och invandrare, finansiering samt forskning och
utveckling.

RIM år 1993 fastställde verksamhetsinriktning för perioden år
1994--1996. De fyra huvudpunkterna i denna inriktning är
individen i idrotten, anläggningstillgänglighet, idrottens
finansiering och internationellt agerande. Vid RIM år 1993
beslutades också att tillsätta utredningar som inför nästa RIM,
som äger rum i november 1995, skall genomföra en översyn och
lägga fram förslag till förändringar inom områdena program,
organisation och finansiering. I detta sammanhang behandlas
bl.a. idrottens mål och inriktning, förslag till idrottens
organisationsmodell samt dessutom en översyn av kriterierna av
fördelningen av det statliga bidraget till lokal
ungdomsverksamhet.

Vissa allmänna idrottsfrågor m.m.

Utskottet behandlar i detta avsnitt motionsyrkanden som tar upp
idrottsrörelsens förhållanden i allmänhet samt motionsyrkanden om
en ny statlig idrottsutredning och om försöksverksamhet med stöd
till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer på en
krisdrabbad ort.

I motion Kr413 (kds) betonas betydelsen av etik inom
idrotten (yrkande 1). Motionärerna konstaterar att idrotten
spelar en viktig fostrande roll för många barn och ungdomar och
att den lär deltagarna vad ansvarstagande innebär.
Ungdomsidrotten bidrar även till att förebygga och motverka
missbruk av alkohol och andra droger. Motionärerna understryker
att en viktig aspekt av god etik är hur barn- och ungdomsidrotten
utformas samt att det bör vara självklart att inte medverka till
utslagning och elittänkande när det gäller barn- och
ungdomsidrott.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i
motionen om barn- och ungdomsidrotten. Detta stämmer väl överens
med innehållet i propositionen. I denna påpekas att idrottens
etiska hållning är viktig inte minst med hänsyn till att
elitidrottare utgör förebilder för många barn och ungdomar.
Utskottet anser att motionen inte påkallar någon riksdagens
åtgärd. Motion Kr413 avstyrks därför i här aktuell del (yrkande
1).

I samma motion (yrkandena 4 och 6) behandlas sambandet mellan
breddidrott och elitidrott. Motionärerna framhåller att
alla människor som vill ska ha möjlighet att delta i idrottandet
samt att breddidrotten, som mer betonar kamratskap och vikten av
att vårda sin hälsa än de faktiska idrottsprestationerna, lever i
ett ömsesidigt beroendeförhållande med elitidrotten. Elitidrotten
bygger på de många människornas idrottsaktiviteter och fungerar
för många frisksportare som en inspirationskälla. Motionärerna
betonar att det för att stimulera breddidrotten är nödvändigt att
elitidrotten får rimliga verksamhetsvillkor.

Sambandet mellan breddidrott och elitidrott tas upp i
propositionen. Det konstateras därvid att elitidrotten är av stor
betydelse för såväl ungdomsrekryteringen som människors positiva
upplevelser och känsla av samhörighet på olika nivåer. Utskottet
delar dessa åsikter. Uttalandena i propositionen och i motionen
står enligt utskottets mening inte i strid med varandra. Motionen
erfordrar enligt utskottets mening inte någon åtgärd från
riksdagens sida. Utskottet avstyrker således motion Kr413 i här
aktuella delar (yrkandena 4 och 6).

I motion Kr414 (m) behandlas idrottsrörelsens oberoende
ställning (yrkande 1). Motionärerna anför att det mot bakgrund
av idrottens betydelse i samhället är viktigt för politiska
partier att engagera sig för de framtida villkoren för
idrottsrörelsen. Motionärerna betonar dock att den svenska
idrotten även i framtiden måste ges möjlighet att agera
självständigt och ha friheten att själv bestämma verksamhetens
innehåll, inriktning och mål.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om betydelsen av
idrottsrörelsens oberoende ställning. Även propositionen
innehåller uttalanden med detta innehåll. Det sägs sålunda i
propositionen att idrottsrörelsen är en fri folkrörelse som själv
ska forma sin framtid. Utskottet anser att det inte föreligger
någon motsättning mellan innehållet i propositionen och vad som
anförts i motionen i denna del. Innehållet i motionen erfordrar
därför inte något uttalande av riksdagen i denna del. Utskottet
avstyrker således motion Kr 414 i här aktuell del (yrkande 1).

Motionärerna bakom Kr412 (c) föreslår att det tillsätts en
parlamentarisk utredning med uppgift att utreda den långsiktiga
finansieringen av statens stöd till idrotten och idrottens
möjligheter till ökad självfinansiering (yrkande 1). Mot
bakgrund av det statsfinansiella läget och behov av långsiktiga
spelregler och stödsystem för idrotten föreligger det skäl till
en grundlig genomlysning av hur samhällets stöd till idrotten
skall se ut framgent och förutsättningarna för att idrotten skall
öka sin självförsörjning, anför motionärerna.

Utskottet har flera gånger behandlat motioner med yrkanden om
tillsättande av statliga utredningar på idrottens område.
Utskottet har därvid uttalat att det måste ankomma på
idrottsrörelsen att väcka frågan om tillsättande av sådana
utredningar.

Utskottets tidigare bedömning är alltjämt hållbar. Utskottet
vill vidare framhålla att RIM år 1993 tillsatte en utredning som
behandlar frågor rörande idrottens framtida finansiering.
Utskottet vill också hänvisa till att utskottet i sitt betänkande
1994/95:KrU13 Lotterifrågor ingående behandlar frågor om
möjligheterna för bl.a. idrottsrörelsen att få ökade intäkter
från kasino- och spelverksamheten. Med hänsyn till det anförda
avstyrks motion Kr412 i här aktuell del (yrkande 1).

I motion Kr413 (kds) behandlas inriktningen av samhällets
bidragsgivning till idrotten (yrkande 15 delvis). Motionärerna
anför att målsättningen för samhällets stöd till idrottsrörelsen
bör vara att ge resurser och möjligheter till idrottens utövande.
Stödet bör inriktas på investeringar i idrottsanläggningar och på
bidrag till ungdomsverksamhet och ledarutbildning. Reglerna för
det ekonomiska stödet skall vara enkla, rättvisa och inriktade på
en obyråkratisk hantering.

Motionärerna bakom motion Kr417 (fp) tar upp samma fråga
(yrkande 1). I motionen framhålls angelägenheten av att
resurserna fördelas på ett sätt som gör det möjligt att ta till
vara de ideellt arbetande ledarnas engagemang. Det måste finnas
väl fungerande anläggningar och resurser för utbildning. Goda
arbetsförhållanden är nödvändiga för att rekryteringen också i
fortsättningen skall bli tillräcklig.

Utskottet delar de åsikter som framförs i motionerna. Dessa
åsikter överensstämmer även i huvudsak med vad som i motsvarande
delar sägs i propositionen. Samtidigt är det dock, som utskottet
ovan anfört, viktigt att idrottsrörelsens självständiga ställning
bibehålls. Idrottsrörelsen bör därför ha en långtgående frihet
att avgöra på vilket sätt samhällets stöd till idrotten skall
fördelas. Med hänsyn härtill anser utskottet att motionerna inte
bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Utskottet
avstyrker således motionerna Kr413 yrkande 15 i här aktuell del
och Kr417 yrkande 1.

Motionärerna bakom motion Kr413 (kds) anser att det bör inledas
en försöksverksamhet med en massiv stödinsats till
idrottsrörelsen och andra ideella organisationer i en krisdrabbad
ort (yrkande 16). Motionärerna anför att en vetenskaplig
försöksverksamhet bör inledas i någon ort som drabbats av kraftig
arbetslöshet och ekonomiska bekymmer i syfte att dokumentära
idrottens stora fostrande och förebyggande möjligheter.

En motion med samma innehåll behandlades av utskottet år 1993
(bet. 1992/93:KrU14). Utskottet anförde därvid att sådana projekt
med väsentlig medverkan av idrottsrörelsens organisationer som
motionären hade efterfrågat -- med hänsyn till idrottsrörelsens
ställning som självständig folkrörelse -- i allmänhet inte borde
initieras av andra än rörelsens egna organ. Med hänsyn härtill
ansåg utskottet att motionen inte borde föranleda något initiativ
från riksdagen. Utskottet framhöll i sammanhanget att det kunde
finnas möjligheter att erhålla stöd för sådana projekt som
motionären avsåg bl.a. från Allmänna arvsfonden.

Utskottets tidigare bedömning är alltjämt gällande. Motion
Kr413 avstyrks därför i här aktuell del (yrkande 16).

Handikappidrott

I motion Kr413 (kds) behandlas frågor om idrottsarenors
tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar och om
behovet av forskning till förmån för handikappidrotten (yrkande
7). Motionärerna konstaterar att idrotten har stor betydelse vid
rehabiliteringen av handikappade liksom vid dessas integrering i
samhället i övrigt samt framhåller att idrottsarenorna måste
handikappanpassas så att de möjliggör för handikappade att utöva
idrott och även delta som åskådare. Motionärerna anför vidare att
Sverige via forskning kan bidra till utveckling och
vidareutveckling av teknik som gör det möjligt för handikappade
att utöva nya idrottsgrenar.

Utskottet konstaterar att propositionen innehåller uttalanden
om idrottens betydelse för rehabiliteringen och integreringen av
handikappade i samhället som i huvudsak överensstämmer med vad
som anförts i motionen. Utskottet vill vidare hänvisa till en
utredning av Handikappinstitutet, benämnd Utredning om hjälpmedel
för motion, sport och hobby, som genomförts på uppdrag av
regeringen. Utredningen överlämnades till regeringen i december
1994 och bereds för närvarande i Socialdepartementet. Utredningen
innehåller förslag till åtgärder för att underlätta för människor
med funktionsnedsättningar att utöva idrottsaktiviteter, bl.a.
genom tillhandahållande av fritidshjälpmedel i anslutning till
fritidsanläggningar och genom ekonomiskt stöd för
produktutveckling av fritidshjälpmedel. Utskottet vill också
nämna att Socialhögskolan i Lund, med stöd av Centrum för
idrottsforskning, bedriver forskning rörande bl.a. integration av
handikappidrotten i friskidrotten och i samhället i övrigt.
Såvitt gäller handikappidrottens villkor kan härutöver särskilt
nämnas att det av RF:s årsredovisning framgår att
Handikappidrottsförbundet, av 63 specialförbund, mottog det
sjunde största bidraget budgetåret 1993/94.

Utskottet finner mot bakgrund av det anförda att det inte
erfordras något uttalande av riksdagen med anledning av vad
motionärerna anfört. Motion Kr413 avstyrks därför i denna del
(yrkande 7).

Professionell boxning

I motion Kr403 (m) yrkas att riksdagen tillåter professionell
boxning i Sverige. Enligt motionärerna har lagen (1969:612) om
förbud mot professionell boxning spelat ut sin roll.

Förbudet mot professionell boxning infördes efter
riksdagsbehandling hösten 1969 genom ovan nämnda lag, som trädde
i kraft den 1 januari 1970 (prop. 1969:118, bet. 1969 1LU 51,
rskr. 1969:344). Förbudet infördes bl.a. mot bakgrund av att den
professionella boxningen ansågs farligare än amatörboxning. I
lagstiftningsärendet anförde departementschefen att det
utredningsarbete som hade föregått propositionen sammantaget med
remissyttrandena visade att de medicinska skadeverkningarna av
boxningen var allvarligare än man tidigare haft anledning att
räkna med. De var av sådan art att boxningen från medicinsk
synpunkt inte längre kunde godtas i sin dåvarande form, anförde
departementschefen. Första lagutskottet godtog
regeringsförslaget.

Utskottet behandlade år 1993 (bet. 1992/93:KrU14) ett
motionsyrkande om att riksdagen skulle upphäva lagen (1969:612)
om förbud mot professionell boxning. Utskottets ställningstagande
innebar att den bedömning av riskerna med professionell boxning
som hade gjorts i lagstiftningsärendet år 1969 alltjämt var
gällande. Motionen avstyrktes därför.

Utskottet anser att det inte heller senare har inträffat någon
omständighet som ger anledning att ompröva förbudet mot
professionell boxning. Motion Kr403 avstyrks därför.

Dopning

Frågor om dopning berörs i ett flertal motioner vid årets
riksmöte. Huvuddelen av motionerna innehåller yrkanden som tar
upp dopningen som samhällsproblem och är inte begränsade till
förhållandena inom idrotten. Ett yrkande, nämligen yrkande 6 i
motion Kr414 (m), avser bl.a. idrottsrörelsens möjligheter att
bidra med dopningskontroller även utanför den organiserade
idrotten. Yrkandet har samband med uppdraget för
Dopningsutredningen, som tillkommit efter förslag av
socialutskottet och vars uppdrag berörs i det följande. I en
annan motion, Kr412 (c), framställs med utgångspunkt i en
diskussion om dopning inom idrottsrörelsen bl.a. yrkanden om
kriminalisering av innehav och användning av dopningspreparat
(yrkande 3). Dessa båda yrkanden och ett antal andra yrkanden om
dopning behandlas i socialutskottets kommande betänkande
1994/95:SoU13. I förevarande betänkande behandlas två
motionsyrkanden som rör idrottsrörelsens egna insatser mot
dopning inom idrotten.

Regeringen tillsatte under år 1994 en parlamentarisk utredning
om dopning. Av kommittédirektiven (dir. 1994:78) framgår att
utredningen skall göra en allsidig översyn av dopningsproblemets
omfattning och karaktär, följder av missbruk av dopningspreparat
på kort och lång sikt samt bedöma behovet av ökade
informationsinsatser. Utredningen skall också föreslå de
ändringar i den rättsliga regleringen som utredningen kan finna
motiverade. Utredningsarbetet skall enligt direktiven vara
avslutat före utgången av år 1995.

Utskottet vill hänvisa till förra årets betänkande om idrott
(bet. 1993/94:KrU11) vari utskottet behandlade frågan om dopning
inom idrotten relativt ingående. Det framgår av detta betänkande
att ett flertal åtgärder har vidtagits för att motverka
användningen av dopningspreparat. Sålunda genomfördes 2 300
dopningstester under verksamhetsåret 1992/93 samt etablerades
samarbete mellan bl.a. Polisen, Tullen och RF. RF:s
dopningskommission medverkade vid en internationell
antidopningsutbildning och deltog i internationella möten om
dopning. Folkhälsoinstitutet medverkade även i arbetet, bl.a.
genom att ta fram och sprida information om dopning.

RF påpekar i sin årsredovisning år 1994 att kampen mot dopning
måste fortsätta och redogör för de åtgärder som i det syftet
vidtagits under verksamhetsåret enligt följande. Det samråd som
tidigare funnits mellan Polisen, Tullen och RF på central nivå
har under verksamhetsåret ersatts av en samrådsgrupp ledd av
Folkhälsoinstitutet. Gruppen består av 17 olika myndigheter, verk
och organisationer. Regionalt fortsätter det speciella samarbetet
mellan idrotten, Tullen och Polisen. Under år 1993 genomfördes
2 300 kontroller av 182 utbildade kontrollanter runt om i landet.
60 % av kontrollerna utfördes i samband med träning medan 40 %
gjordes vid tävlingar.

Utskottet vill även nämna att socialutskottet i februari 1995
höll en offentlig utfrågning om dopning. Vid detta tillfälle
deltog företrädare för bl.a. Folkhälsoinstitutet,
Rikspolisstyrelsen, sjukvården och RF. Ordföranden för RF,
professorn Arne Ljungqvist, lämnade en utförlig redovisning för
RF:s insatser -- i form av information, kontroll och utbildning
-- för att motverka dopning inom idrotten. Han framhöll bl.a. att
den svenska modellen har tjänat som förebild för ett stort antal
länder i världen. Beträffande det närmare innehållet i Arne
Ljungqvists anförande och vad som i övrigt förekom vid
utfrågningen hänvisar utskottet till socialutskottets kommande
betänkande 1994/95:SoU13.

Som angetts i det föregående behandlas i detta sammanhang två
yrkanden som rör idrottsrörelsens egna insatser mot dopning inom
idrotten.

I motion Kr413 (kds) konstateras att idrottsrörelsen gör stora
ansträngningar för att motverka användningen av dopningsmedel och
andra droger (yrkande 2). Motionärerna understryker att dopning
är oacceptabelt mot bakgrund av de extremt stora medicinska
riskerna samt anför att svensk idrottsrörelse både nationellt och
internationellt bör verka för kraftfulla idrottsliga påföljder
mot idrottsmän som nyttjar otillåtna preparat.

Motionärerna bakom motion Kr417 tar upp behovet av fortsatta
insatser mot dopning (yrkande 4). I motionen anförs att dopning
och annat idrottsligt fusk påverkar idrottens anseende negativt.
Även om dopning i dag är ett samhällsproblem och den stora
förbrukningen av dopningspreparat sker utanför idrotten är en
fortsatt intensiv antidopningsverksamhet från idrottsrörelsens
sida viktig.

Utskottet ser med tillfredsställelse att RF bedriver ett
kraftfullt arbete för att motverka dopning inom idrotten. Med
hänsyn till vad som anförs i motionerna vill utskottet särskilt
framhålla att, enligt vad utskottet inhämtat, Riksidrottsnämnden
i sin egenskap av idrottens högsta bestraffningsorgan bedömer
förekommande överträdelser mot idrottens dopningsregler mycket
strängt. Med hänsyn till bl.a. de åtgärder som redovisats i det
föregående om idrottsrörelsens arbete för att motverka att
idrottsmän använder dopningspreparat och för att upptäcka och
beivra överträdelser av förbud anser utskottet att det inte är
påkallat med något riksdagens initiativ för att ytterligare
insatser av de slag som åsyftas i de i detta betänkande
behandlade yrkandena skall komma till stånd. Utskottet finner
sålunda att motionerna Kr413 (yrkande 2) och Kr417 (yrkande 4)
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Anslags- och andra resursfrågor

Stöd till idrotten (E 6)

I propositionen föreslås ett anslag till RF om 894 694 000
kronor, varav 502 173 000 kronor beräknats för juli 1995--juni
1996. Anslaget fram till utgången av juni 1996 innebär en
minskning i förhållande till innevarande budgetår med
10 000 000 kronor. Från anslaget skall avräknas visst belopp,
som avser bidrag till verksamhet utanför budgetåret 1995/96.
Utskottet återkommer till denna fråga.

Anslagsfrågor tas upp i fyra motioner.

Motionären bakom motion Kr406 (c) tar upp frågan om
kompensation till de ideella organisationerna inom idrotten för
de kostnadsökningar som höjda arbetsavgifter medför. Motionären
framhåller de ideella organisationernas stora samhällsbetydelse
och anför att dessa har en hårt ansträngd ekonomi. De bör därför
kompenseras för de kostnadsökningar som den under hösten 1994
beslutade höjningen av arbetsgivaravgiften medför, anser
motionären.

Med hänsyn till det rådande statsfinansiella läget är det
nödvändigt att ekonomiska besparingar görs inom alla
samhällssektorer. Utskottets överväganden leder mot den
bakgrunden till slutsatsen att vad som anförts i motionen inte
ger anledning att avvika från regeringens förslag om
medelstilldelning. Utskottet godtar således regeringens förslag
såvitt avser den totala medelsanvisningen till Stöd till
idrotten. Från det föreslagna beloppet, 894 694 000 kronor, bör
dock avräknas 102 434 000 kronor, som -- till följd av ändrad
periodisering av utbetalningar -- avser bidrag till verksamhet
utanför budgetåret 1995/96. Utskottet föreslår att riksdagen med
anledning av propositionen och med avslag på motion Kr406 till
Stöd till Idrotten anvisar ett reservationsanslag på
792 260 000 kronor.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
socialförsäkringsutskottet senare kommer att behandla ett i
motion Kr414 (m) framställt yrkande som avser
socialförsäkringsavgifter för idrottsmän.

Staten ger för närvarande bidrag till motionsverksamhet för
studerande vid kårorterna, vilka utgår till studentkårer eller
studentkårssammanslutningar. Under innevarande budgetår utgår ett
stöd om 5 611 000 kronor till sammanlagt 23 kårer eller
sammanslutningar. Stödet tillkom som ett särskilt stöd för att
främja studenternas motionsverksamhet. Stödet söks av respektive
studentkår eller sammanslutning av studentkårer på en och samma
ort genom RF. Dessa samråder även med Sveriges förenade
studentkårer innan regeringen föreläggs ett förslag på stödets
fördelning.

Regeringen har i propositionen beräknat att det särskilda
bidraget till stöd för motionsverksamhet för studerande vid
kårorterna skall upphöra från och med den 1 juli 1996.

I motion Kr407 (fp) hemställs att riksdagen beslutar att anslå
8 400 000 kronor för budgetåret 1995/96 till universitet och
högskolor som stöd för motionsverksamhet för studerande vid
kårorterna och att anslaget skall finansieras genom motsvarande
minskning av statens anslag till RF. Motionären anför att stödet
är mycket viktigt ur hälsosynpunkt och att något motsvarande stöd
från kommunernas sida inte kan påräknas.

Sveriges förenade studentkårer (SFS) har under behandlingen av
ärendet gjort en uppvaktning hos utskottet i syfte att stödet
skall bibehållas. SFS har anfört att motionsverksamheten är en
mycket viktig del av den förebyggande hälsovården för studenterna
och att 80 000 studenter motionerar regelbundet varje vecka. SFS
har även hävdat att statsbidraget endast i ringa utsträckning kan
ersättas av kommunalt aktivitetsstöd och att de driftsansvariga
studentidrottsföreningarnas existens därför är hotad.

Utskottet konstaterar att kommunerna som följd av ändringar i
folkbokföringslagen numera har ett tydligare ansvar för stöd till
studerandena vid kårorterna än vad som tidigare var fallet. Det
bör, som anförs i propositionen, även uppmärksammas att de
studerande vid kårorterna redan i dag har rätt till samma
statliga stöd för lokala ungdomsaktiviteter på idrottens område
som andra, förutsatt att de organiserar sig i en sådan ideell
idrottsförening som uppfyller kraven på medlemskap i något av de
specialförbund som ingår i RF. Utskottet vill också erinra om att
högskolorna har ansvar för studerandenas hälso- och sjukvård och
att det därför kan vara motiverat att högskolorna överväger
möjligheterna att inom ramen för sina resurser ge visst stöd till
motionsverksamheten. Utskottet vill slutligen framhålla
nödvändigheten av besparingar inom all statlig verksamhet.
Utskottet finner med hänsyn till det anförda att det i fråga om
stödet till motionsverksamheten för de studerande vid kårorterna
inte föreligger skäl till annan bedömning än den som gjorts i
propositionen. Motion Kr407 avstyrks därför.

Motionärerna bakom motion Kr413 (kds) berör det lokala
aktivitetsstödet (yrkande 15 delvis). Motionärerna framhåller
att detta stöd är det viktigaste systemet för stöd till
idrottsföreningarna och anför att stödet måste bibehållas på
minst nuvarande nivå.

Det lokala aktivitetsstödets betydelse uppmärksammas även i
propositionen. Regeringen har beräknat bidraget till minst
300 000 000 kronor, vilket innebär ett oförändrat bidrag i
förhållande till innevarande budgetår. Eftersom utskottet i det
föregående har godtagit regeringens förslag till medelsanvisning
kommer, om utskottsförslaget bifalls, yrkandet i motionen att bli
tillgodosett. Motion Kr413 i nu aktuell del (yrkande 15 delvis)
erfordrar således inte någon åtgärd från riksdagens sida.

Regeringen föreslår i propositionen att en särskild anslagspost
inrättas under anslaget Stöd till idrotten för att förbättra
kvaliteten samt reglera omfattningen och finansieringen av
elitidrottares specialidrottsverksamhet vid riksrekryterande
idrottsgymnasier. En närmare bakgrund till förslaget redovisas i
utbildningshuvudtiteln (bil. 9 s. 35). Utbildningsutskottet
behandlar frågan om reglering av idrotsgymnasier i sitt
betänkande 1994/95:UbU9. Regeringen anser att en särskild ram om
36 000 000 kronor bör avsättas för det angivna ändamålet från
och med läsåret 1996/97 och har sålunda beräknat ett belopp om
18 000 000 kronor för en särskild anslagspost. Det anförs i
propositionen att RF bör ansvara för fördelningen av medel ur
denna ram. RF:s fördelning av medel till riksidrottsgymnasier
utgör myndighetsutövning och förutsätter lagstöd. Regeringen
föreslår därför att riksdagen antar ett i propositionen framlagt
förslag till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till
Sveriges Riksidrottsförbund.

Utskottet tillstyrker förslaget till medelsberäkning samt
föreslår att riksdagen antar det av regeringen upprättade
förslaget till lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter till
Sveriges Riksidrottsförbund.

AB Tipstjänst

En del av AB Tipstjänsts vinst lämnas i bidrag till RF:s
verksamhet. Riksdagen har vid flera tillfällen bifallit förslag
från regeringen att AB Tipstjänsts bolagsstämma skall ges
möjlighet att besluta om stöd till idrotten i form av ett samlat
bidrag till RF.

I propositionen anförs att bolagsstämman bör ges fortsatt
möjlighet att besluta om ett bidrag till RF. Ramen bör enligt
regeringens uppfattning även framdeles uppgå till oförändrade
55 000 000 kronor per år.

Utskottet anser att riksdagen med anledning av regeringens
förslag bör godkänna att AB Tipstjänsts bolagsstämma under
ettvart av åren 1995 och 1996 ges möjlighet att besluta om ett
bidrag till RF inom den angivna ramen 55 000 000 kronor per år.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande uttalanden om idrottens etik

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 1,

2. beträffande breddidrott och elitidrott

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkandena 4 och 6,

3. beträffande idrottsrörelsens oberoende ställning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr414 yrkande 1,
res. 1 (m, c, fp, kds)

4. beträffande tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppgift att utreda den långsiktiga
finansieringen av statens stöd till idrotten och idrottens
möjligheter till ökad självfinansiering

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr412 yrkande 1,
res. 2 (mp, c)

5. beträffande bidragsgivningen och inriktningen av
samhällets stöd till idrotten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr413 yrkande 15 i
denna del och 1994/95:Kr417 yrkande 1,

6. beträffande försöksverksamhet med en massiv
stödinsats till idrottsrörelsen och andra ideella
organisationer på en krisdrabbad ort

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 16,
res. 3 (kds)

7. beträffande uttalanden om idrottsarenors
tillgänglighet för människor med funktionsnedsättningar
och om behovet av forskning till förmån för
handikappidrotten

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 7,

8. beträffande tillåtande av professionell boxning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr403,

9. beträffande insatser mot dopning inom idrotten

att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Kr413 yrkande 2
och 1994/95:Kr417 yrkande 4,

10. beträffande medelsanvisningen till Stöd till
idrotten

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och
med avslag på motion 1994/95:Kr406 till Stöd till
idrotten för budgetåret 1995/96 under trettonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag på 792 260 000 kronor,

11. beträffande stöd för motionsverksamhet för studerande
vid kårorterna

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr407,
res. 4 (fp, v, mp)

12. beträffande det lokala aktivitetsstödet

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr413 yrkande 15 i
denna del,

13. beträffande lag om överlämnande av förvaltningsuppgifter
till Sveriges Riksidrottsförbund

att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
överlämnande av förvaltningsuppgifter till Sveriges
Riksidrottsförbund,

14. beträffande stöd till idrotten från AB
Tipstjänsts överskott

att riksdagen med anledning av regeringens förslag godkänner
vad utskottet anfört.

Stockholm den 7 mars 1995

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Elisabeth
Fleetwood (m), Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo
Persson (s), Stig Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Björn
Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp), Monica
Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta Ringman (s),
Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Erik Arthur Egervärn (c) och
Ulla-Britt Hagström (kds).

Reservationer

1. Idrottsrörelsens oberoende ställning (mom. 3)

Elisabeth Fleetwood (m), Stig Bertilsson (m), Lennart Fridén
(m), Carl-Johan Wilson (fp), Jan Backman (m), Erik Arthur
Egervärn (c) och Ulla-Britt Hagström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "(yrkande 1)" bort
ha följande lydelse:

Mot bakgrund av idrottens betydelse i samhället är det viktigt
för de politiska partierna att engagera sig för de framtida
villkoren för idrottsrörelsen. I detta sammanhang är det dock
enligt utskottets mening mycket viktigt att komma ihåg att det
ideella engagemanget i idrottsrörelsen sker av egen fri vilja och
inte genom styrning från krafter utifrån. Utskottet anser att den
svenska idrotten även i framtiden måste ges möjlighet att agera
självständigt och ha friheten att själv bestämma verksamhetens
innehåll, inriktning och mål. Utskottet konstaterar att vissa
uttalanden i propositionen ger anledning till tvivel i frågan om
huruvida regeringen delar denna uppfattning. Det anförs t.ex. i
propositionen att RF i sin anslagsframställning ej i tillräcklig
omfattning redovisat nödvändiga prioriteringar och att det därför
ankommer på regeringen att särskilt beräkna vissa delar av
anslaget. Utskottet finner mot den redovisade bakgrunden att
riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna vad som i
motionen har anförts om idrottsrörelsens oberoende ställning.
Utskottet tillstyrker således motion Kr414 i här aktuell del
(yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under mom. 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande idrottsrörelsens oberoende ställning

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr414
yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift att
utreda den långsiktiga finansieringen av statens stöd till
idrotten och idrottens möjligheter till ökad självfinansiering
(mom. 4)

Ewa Larsson (mp) och Erik Arthur Egervärn (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Utskottets tidigare" och slutar med "(yrkande 1)"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att -- som regeringsförslaget innebär -- en
nivåsänkning av stödet till idrotten av statsfinansiella skäl
bara kan accepteras om detta följs av en genomgripande analys av
hur stödet skall utvecklas på lång sikt. Det bör t.ex. inte
finnas någon självklar automatik i att samhällets stöd minskar i
takt med ökad möjlighet till självfinansiering utan detta måste
avvägas totalt sett. Mot bakgrund av det statsfinansiella läget
och behovet av långsiktiga spelregler och stödsystem för idrotten
är det enligt utskottets mening skäl att göra en grundlig
genomlysning av hur samhällets stöd till idrotten skall se ut
framgent och av förutsättningarna för att idrotten skall kunna
öka sin självfinansiering. Utskottet anser att regeringen bör
tillsätta en parlamentarisk utredning med medverkan även från
idrottsrörelsen för att lämna förslag i dessa avseenden.
Utskottet tillstyrker således motion Kr412 i nu aktuell del
(yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under mom. 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande tillsättande av en ny parlamentarisk utredning
med uppgift att utreda den långsiktiga finansieringen av statens
stöd till idrotten och idrottens möjligheter till ökad
självfinansiering

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr412 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Försöksverksamhet med en massiv stödinsats till
idrottsrörelsen och andra ideella organisationer på en
krisdrabbad ort (mom. 6)

Ulla-Britt Hagström (kds) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottets tidigare" och slutar med "(yrkande 16)" bort ha
följande lydelse:

Under perioder av långvarig arbetslöshet kan framför allt
ungdomar lätt förlora tron på sig själva och samhället. Utskottet
anser att det skulle vara utomordentligt intressant att i en ort
som drabbats särskilt av arbetslöshet och ekonomiska bekymmer
tillförsäkra idrottsrörelsen rikliga resurser för att göra en
massiv insats för ungdomen. Därmed skulle troligen de sociala
effekterna den tid en person är arbetslös kunna lindras. Försöket
borde på ett vetenskapligt sätt utvärderas och följas upp för att
dra slutsatser som kan tillämpas även på andra orter och i andra
sammanhang. Utskottet anser således att en försöksverksamhet av
det slag som motionärerna föreslår bör komma till stånd. Motion
Kr413 tillstyrks därför i denna del (yrkande 16).

dels att utskottets hemställan under mom. 6 bort ha
följande lydelse:

6. beträffande försöksverksamhet med en massiv stödinsats
till idrottsrörelsen och andra ideella organisationer på en
krisdrabbad ort

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr413 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Stöd för motionsverksamhet för studerande vid kårorterna
(mom. 11)

Carl-Johan Wilson (fp), Charlotta L Bjälkebring (v) och Ewa
Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att motionsverksamheten vid kårorterna ur
hälsoförebyggande och studiesocial synvinkel är av mycket stor
betydelse. Med hänsyn till kommunernas och högskolornas
ansträngda ekonomiska förhållanden kan det inte påräknas att
dessa tillskjuter medel till den aktuella motionsverksamheten om
det statliga stödet upphör. Bidraget bör utan svårighet kunna
finansieras genom att stödet till RF minskas i motsvarande mån.
Mot denna bakgrund delar utskottet motionärens bedömning att det
under anslaget Stöd till idrotten för budgetåret 1995/96 bör
inrättas en anslagspost om 8 400 000 kronor som disponeras av
universitet och högskolor som stöd för motionsverksamhet för de
studerande. Utskottet tillstyrker således motion Kr407.

dels att utskottets hemställan under mom. 11 bort ha
följande lydelse:

11. beträffande stöd för motionsverksamhet för studerande
vid kårorterna

att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Kr407 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

I propositionen framlagt lagförslag

Bilaga

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Utskottet 3
Inledning 3
Vissa allmänna idrottsfrågor m.m. 4
Handikappidrott 6
Professionell boxning 7
Dopning 8
Anslags- och andra resursfrågor 9
Stöd till idrotten (E 6) 9
AB Tipstjänst 12
Hemställan 12
Reservationer
1. Idrottsrörelsens oberoende ställning (m, fp, c,
kds) 13
2. Tillsättande av en parlamentarisk utredning med uppgift
att utreda den långsiktiga finansieringen av statens stöd till
idrotten och idrottens möjligheter till ökad självfinansiering
(mp, c) 14
3. Försöksverksamhet med en massiv stödinsats till
idrottsrörelsen och andra ideella organisationer på en
krisdrabbad ort (kds) 15
4. Stöd för motionsverksamhet för studerande vid kårorterna
(fp, v, mp) 15
Bilaga
I propositionen framlagt lagförslag 17