Ideella föreningar

Betänkande 1990/91:LU16

Lagutskottets betänkande 1990/91:LU16

Ideella föreningar

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
LU16

Sammanfattning

I betänkandet behandlas fyra motioner i vilka framförs
önskemål om lagstiftningsåtgärder beträffande ideella
föreningar.

Utskottet avstyrker bifall till motionerna. En reservation (m,
c) har avlämnats till förmån för motionerna. Vidare har en
motivreservation (mp) avlämnats.

Motionerna

1990/91:L201 av Martin Olsson m.fl. (c) vari -- med hänvisning
till vad som anförs i motion 1990/91:K206 -- yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utredning av frågan om grundläggande lagstiftning beträffande
ideella föreningar i syfte att stärka den enskildes ställning.

1990/91:L203 av Gullan Lindblad och Per Stenmarck (m) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
till lagstiftning beträffande ideella föreningar.

1990/91:L204 av Carl Bildt m.fl. (m) vari -- med hänvisning
till vad som anförs i motion 1990/91:K216 -- yrkas (yrkande 1)
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lagreglering av ideella föreningars
verksamhet,

1990/91:L209 av Karin Falkmer och Sonja Rembo (m) vari -- med
hänvisning till vad som anförs i motion 1990/91:N256 -- yrkas
att riksdagen hos regeringen begär förslag till lagstiftning
beträffande organisationers befogenheter gentemot sina
medlemmar.

Gällande ordning

I juridiskt hänseende skiljer man mellan ekonomiska föreningar
och ideella föreningar. De ekonomiska föreningarna regleras i
den sedan den 1 januari 1988 gällande lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar som ersatt 1951 års lag i samma ämne. För
att en förening skall kunna registreras som ekonomisk förening
fordras enligt 1 kap. 1 § i den nya lagen -- liksom enligt 1951
års lag -- att föreningen har till ändamål att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen genom sådan ekonomisk
verksamhet i vilken medlemmarna deltar som konsumenter eller
andra förbrukare, som leverantörer eller med egen arbetsinsats
eller genom att begagna föreningens tjänster eller på annat
liknande sätt. Det krävs alltså dels att föreningen bedriver
ekonomisk verksamhet, dels att verksamheten skall syfta till att
främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Saknas endera av dessa
förutsättningar är föreningen att anse som en ideell förening.

Ideella föreningar omfattas inte av lagen om ekonomiska
föreningar. Beträffande ideella föreningar saknas en sådan
detaljerad civilrättslig lagstiftning som finns rörande
aktiebolag och ekonomiska föreningar. Inte heller finns det i
lagstiftningen någon definition av begreppet ideell förening.

I rättspraxis har sedan länge ansetts att en ideell förening
äger rättskapacitet då den har antagit stadgar som inte är
alltför bristfälliga och valt styrelse. Förbindelser som ingås
för en sådan förening binder endast föreningen, inte de enskilda
medlemmarna. Om föreningen inte uppfyller nämnda förutsättningar
-- vanligt bland föreningar av enklare slag, såsom läsecirklar
och svagt organiserade sällskapsföreningar -- blir avtal som
ingås för föreningens räkning bindande endast för dem som har
ingått detta avtal. Enligt praxis anses vidare vissa andra
principer också gälla. En redogörelse därför finns i betänkandet
LU 1982/83:22.

Bestämmelser i stadgarna för en ideell förening vilka är
oskäliga mot medlemmarna kan ogiltigförklaras eller jämkas av
allmän domstol med stöd av 36 § avtalslagen. Sålunda har högsta
domstolen i ett rättsfall (NJA 1982 s. 853) ogiltigförklarat en
bestämmelse i stadgarna för en fackförening om att frågor om
medlems rätt till utträde ur föreningen skulle avgöras av en
skiljenämnd med viss sammansättning. I ett senare rättsfall (NJA
1987 s. 394) har högsta domstolen i motsats till
underinstanserna ansett att ett fackförbunds beslut att teckna
en kollektiv hemförsäkring för sina medlemmar inte avsett ett
ändamål som är uppenbart främmande för förbundets uppgift enligt
stadgarna.

Det privaträttsliga begreppet föreningsrätt förekommer också
inom arbetsrätten. Med föreningsrätt avses i lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet (MBL) rätten för arbetsgivare och
arbetstagare att tillhöra arbetsgivar- eller
arbetstagarorganisation, utnyttja medlemskapet samt verka för
organisationen eller för bildandet av sådan organisation utan
att bli utsatta för påtryckningar eller annan obehörig
inblandning från motpart i arbetsförhållandet. Förening äger för
egen del skydd i lagen endast så till vida, att den inte är
skyldig att tåla sådan kränkning av enskild arbetsgivares eller
arbetstagares föreningsrätt som innebär intrång i dess
verksamhet. Reglerna har enbart till syfte att skydda rätten att
organisera sig (den s.k. positiva föreningsrätten) men ger inte
något skydd för anspråk på att få vara oorganiserad eller för
rätt att inte tillhöra viss förening (den s.k. negativa
föreningsrätten).

Motionsmotiveringar

I motion L201 av Martin Olsson m.fl. (c) framhålls att det
finns starka skäl för en närmare utredning rörande såväl behovet
som den lämpliga utformningen av en lagstiftning om ideella
föreningar. En utgångspunkt för en lagstiftning måste vara att
variationsrikedomen i föreningslivet inte får begränsas och att
föreningslivet och organisationsväsendet inte får hindras.
Lagstiftningen bör reglera det som från samhällets synpunkt är
mest skyddsvärt, nämligen den enskildes ställning i förhållande
till organisationen. Enligt motionärerna kan det bli aktuellt
att införa t.ex. regler om rätten till inträde i och utträde ur
förening, negativ föreningsrätt, uteslutning ur förening samt om
föreningsbeslut som gäller medlemmens förhållande utanför det
område som är föreningens egentliga. Vidare bör övervägas en
lagreglering av minoritetsskyddet, föreningens ekonomi och
revision, ansvaret för uppkomna förbindelser och villkoren för
en upplösning av föreningen.

I motion L203 av Gullan Lindblad och Per Stenmarck (m)
framhålls att vissa grundläggande krav bör kunna ställas på
ideella organisationer. Enligt motionärerna behöver den
enskildes ställning i förhållande till organisationen stärkas
och ges ett lagfäst skydd bl.a. när det gäller rätten att stå
utanför och att utträda ur en ideell organisation samt rätten
att slippa kollektivanslutning till en sådan organisation.
Vidare anser motionärerna att regler bör införas mot s.k.
organisationsklausuler, där arbetsgivaren enligt avtal med
fackförbund förbinder sig att inte anställa personer som inte
tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen. Många
fackligt anslutna har också ställt sig frågande inför och
negativa till att bli anslutna till kollektiva hemförsäkringar.
Enligt motionärerna bör tyngdpunkten i en utredning och förslag
till en ramlagstiftning ligga i den enskilde medlemmens
ställning gentemot den ideella organisationen. En sådan
lagstiftning bör enligt motionärerna innehålla regler om en
medlems bundenhet av beslut som fattas utan medlemmens direkta
medverkan och om medlems inträde i samt utträde ur en
organisation.

Som motivering till yrkande 1 i motion L204 av Carl Bildt
m.fl. (m) framhålls att det för ideella föreningar -- trots den
betydelse organisationerna har på olika områden i samhällslivet
-- saknas normer av grundläggande karaktär. Motionärerna betonar
att det finns starka skäl för en utredning rörande såväl behovet
av som den lämpliga utformningen av lagstiftning om ideella
föreningar. Tyngdpunkten i en sådan lagstiftning bör ligga på
det som från samhällets sida är mest skyddsvärt, nämligen den
enskildes ställning i förhållande till organisationen.

I motion L209 av Karin Falkmer och Sonja Rembo (m) framförs
kritik mot systemet med kollektiva sakförsäkringar. I anslutning
härtill framhåller motionärerna att det saknas klara regler för
den enskilde medlemmens ställning i förhållande till
medlemsorganisationen. Det finns enligt motionärerna behov av en
lagstiftning som klargör hur långt organisationers befogenheter
sträcker sig i förhållande till den enskilde medlemmen.

Tidigare riksdagsbehandling

Frågan om lagstiftning rörande ideella föreningar har sedan år
1971 prövats åtskilliga gånger av riksdagen, senast våren 1990,
med anledning av motioner med samma syfte som de nu aktuella
motionerna. På förslag av lagutskottet har motionerna avslagits
av riksdagen. Beräffande frågans tidigare behandling och de
närmare skälen för ställningstagandena till motionerna hänvisas
till LU 1983/84:14, LU 1985/86:5, LU 1985/86:15, LU
1986/87:15, LU 1987/88:22, 1989/90:LU2 och 1989/90:LU16.

Utskottet

I betänkandet behandlar utskottet fyra motionsyrkanden i vilka
framförs önskemål om lagstiftningsåtgärder beträffande ideella
föreningar.

I juridiskt hänseende skiljer man mellan ekonomiska föreningar
och ideella föreningar. De förstnämnda föreningarna regleras i
lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. För att en förening
skall kunna vinna registrering som ekonomisk förening fordras,
liksom enligt äldre lag, dels att föreningen bedriver ekonomisk
verksamhet, dels att verksamheten skall syfta till att främja
medlemmarnas ekonomiska intressen. Saknas någon av dessa
förutsättningar är föreningen att anse som en ideell förening.
Till skillnad från vad som gäller beträffande de ekonomiska
föreningarna saknas en närmare lagreglering av de ideella
föreningarna i civilrättsligt hänseende.

I motion L201 av Martin Olsson m.fl. (c) begärs att frågan om
grundläggande lagstiftning för ideella föreningar utreds, och i
motion L203 av Gullan Lindblad och Per Stenmarck (båda m) yrkas
att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag till
lagstiftning beträffande ideella organisationer. Även i motion
L204 av Carl Bildt m.fl. (m) begärs (yrkande 1) att en utredning
genomförs angående behovet och den lämpliga utformningen av en
lagstiftning om ideella föreningar. Slutligen begär Karin
Falkmer och Sonja Rembo (båda m) i motion L209 att riksdagen hos
regeringen begär förslag till lagstiftning beträffande
organisationers befogenhet gentemot sina medlemmar. Enligt
motionärerna i samtliga motioner bör utgångspunkten för en
lagstiftning vara den enskilde medlemmens ställning i
förhållande till den ideella föreningen eller organisationen. I
motionerna L201 och L203 framhålls att lagstiftningen bör
innehålla grundläggande regler särskilt om medlems inträde i och
utträde ur en förening, rätten för medlem att stå utanför en
förening samt om medlems bundenhet av föreningsbeslut.

Utskottet erinrar om att motioner med yrkanden om
lagstiftningsåtgärder beträffande ideella föreningar har prövats
av riksdagen i stort sett varje år under de senaste 13 åren.
Senast prövades frågan hösten 1990 (se 1989/90:LU16) då
utskottet fann att det saknades skäl för att införa en
lagstiftning om ideella föreningar i vårt land. Någon anledning
för riksdagen att nu inta en annan ståndpunkt i frågan
föreligger inte. Utskottet avstyrker följaktligen motionerna
L201, L203, L204 yrkande 1 och L209.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1990/91:L201, 1990/91:L203,
1990/91:L204 yrkande 1 och 1990/91:L209.

res. 1 (m, c)
res. 2 (mp) - motiv.

Stockholm den 19 februari 1991

På lagutskottets vägnar

Rolf Dahlberg

Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s), Owe
Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp), Martin
Olsson (c), Inger Hestvik (s), Allan Ekström (m), Bengt Kronblad
(s), Gunnar Thollander (s), Margareta Gard (m), Stina Eliasson
(c), Elisabeth Persson (v), Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson
(s), Maj-Inger Klingvall (s), Gunilla Andersson (s) och Lola
Björkquist (fp).

Reservationer

1. Rolf Dahlberg (m), Martin Olsson (c), Allan Ekström (m),
Margareta Gard (m) och Stina Eliasson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet erinrar" och slutar med "och L209." bort ha
följande lydelse:

Som utskottet framhållit då frågan om en lagstiftning
beträffande ideella föreningar tidigare varit aktuell utgör
dessa föreningar en viktig del av vårt samhälle. De fullgör
betydelsefulla uppgifter på många olika områden, exempelvis inom
facklig, politisk och humanitär verksamhet samt vid
religionsutövning, vetenskaplig forskning och idrott. Utskottet
kan liksom tidigare också konstatera att många ideella
organisationer lagstiftningsvägen kommit att få ett starkt
inflytande över samhällsutvecklingen. Till detta kommer, som
motionärerna påpekat, att samhället på olika sätt stöder
organisationer och föreningar av skiftande slag.

Trots den betydelse som olika organisationer sålunda har
saknas i dag normer av grundläggande karaktär beträffande
organisationernas förhållanden. För associationer av annan typ
är läget det motsatta. För bl.a. aktiebolag och ekonomiska
föreningar föreligger noggrann lagreglering. Avsaknaden av
regler angår sådana centrala ämnen som den enskildes rätt att
inträda i, kvarstanna i eller utträda ur en förening, och hans
rätt att slippa bli ansluten till en förening mot sin vilja
(negativ föreningsrätt, kollektivanslutning). Inte heller finns
det regler mot s.k. organisationsklausuler av innebörd att
arbetsgivaren förbinder sig att icke anställa personer som ej
tillhör den avtalsslutande arbetstagarorganisationen.
Ytterligare exempel på frågor som -- i enlighet med vad som
anges i motionerna -- är oreglerade är minoritetsskyddet,
ekonomi och revision, skadeståndsskyldighet, ansvar för uppkomna
förbindelser och upplösning av förening.
Enligt utskottets mening ger utvecklingen under senare år
tveklöst stöd för ståndpunkten att den enskildes ställning i
förhållande till organisationerna behöver ges ett lagfäst skydd.
Det har sålunda inträffat fall där medlem uteslutits ur en
förening eller vägrats utträde under uppmärksammade former eller
där en skiljedomsklausul i stadgarna för ett LO-förbund
underkändes som oskälig. Ett annat uppseendeväckande exempel är
det i motionerna omnämnda rättsfallet (NJA 1987 s. 394). Där
ansåg högsta domstolen -- i motsats till underinstanserna -- att
ett fackförbunds beslut att teckna en kollektiv hemförsäkring
för sina medlemmar inte avsåg ett ändamål som var uppenbart
främmande för förbundets uppgift enligt stadgarna, något som
enligt högsta domstolen krävdes för att klandertalan skulle
kunna bifallas.

Andra händelser som tilldragit sig betydande intresse har
varit blockader som riktats mot företagare utan anställda eller
med anställda som inte är medlemmar i den blockerande
organisationen.

Vidare bör också framhållas svårigheten att fastställa en
ideell organisations hemvist, vilket har betydelse i exempelvis
konkursärenden.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det
ovedersägligen finns starka skäl för en närmare utredning
rörande såväl behovet som den lämpliga utformningen av
lagstiftningen om de ideella föreningarna.

Beträffande den närmare inriktningen av utredningsarbetet vill
utskottet framhålla att en viktig utgångspunkt måste vara att
variationsrikedomen inom föreningslivet inte får begränsas. Det
är vidare angeläget att föreningslivet och organisationsväsendet
inte hindras eller försvåras. Tyngdpunkten i en ifrågasatt
lagstiftning bör ligga i det som från samhällets sida är mest
skyddsvärt, nämligen den enskilde medlemmens ställning i
förhållande till organisationen. Viktigt är också att -- som
motionärerna påpekat -- det tillskapas grundläggande regler om
organisationen som sådan, bl.a. villkoren för att en förening
skall anses vara en juridisk person. Andra angelägna uppgifter
för utredningen bör som framgått vara att utforma bestämmelser
om medlems inträde i, avgång från och uteslutning ur förening,
medlems bundenhet av beslut som fattats utan hans medverkan
eller som rör frågor utanför föreningens verksamhetsområde,
förhållandet till tredje man, skadeståndsskyldighet,
firmateckning, ansvarighet för uppkomna förbindelser och
föreningens upplösning. En del av bestämmelserna bör enligt
utskottets mening kunna utformas efter förebild av den
lagstiftning om ideella föreningar som finns i Finland. Det bör
ankomma på regeringen att närmare bestämma formerna för
utredningsarbetets bedrivande och återkomma med förslag till
riksdagen.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionerna L201,
L203, L204 yrkande 1 och L209 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottet bort hemställa
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:L201,
1990/91:L203, 1990/91:L204 yrkande 1 och 1990/91:L209 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
utredning av frågan om lagstiftning beträffande ideella
föreningar.

2. (Utskottets motivering) Elisabet Franzén (mp) anser att den
del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Utskottet
erinrar" och slutar med "och L209." bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de förhållanden, som beskrivs i motionerna
är allvarliga och att det därför ligger nära till hands att
föreslå att de regleras genom lagstiftning. Detta låter sig
emellertid svårligen göras utan att på något sätt begränsa den
fria föreningsrätten.

Grunden för föreningsrätten är föreningsfriheten. Att rätts-
systemet erkänner medborgarnas rätt att bilda föreningar samt
att oberoende av den offentliga makten uttrycka sin vilja i och
genom föreningen är en grundläggande rättighet, och förenings-
friheten i vårt land är tryggad genom stadganden i grundlag. Att
även i framtiden ha en fri föreningsrätt är för utskottet av
avgörande betydelse. Därför avvisar utskottet krav på en
generell lagstiftning om ideella föreningar. En sådan
lagstiftning kan enligt utskottets uppfattning inte genomföras
utan att det leder till en icke önskvärd offentlig styrning av
det enskilda föreningslivet. Hur ideella organisationer skall
arbeta anser utskottet vara en fråga för medlemmarna själva att
bestämma om i de former som gäller för föreningen. Således bör
föreningsfriheten bygga på att medlemmarna tar ett eget ansvar
för sin förening och för sitt medlemskap, och ställer krav på
föreningen och dess styrelse, byter den vid behov, eller lämnar
föreningen och eventuellt startar en ny.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna
L201, L203, L204 yrkande 1 och L209.