Husdjursgenetiska resurser

Betänkande 2004/05:MJU13

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande2004/05:MJU13

Husdjursgenetiska resurser

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse 2004/05:73
Husdjursgenetiska resurser jämte följdmotioner och motioner från den
allmänna motionstiden 2004, totalt nio yrkanden. Regeringen redovisar
i skrivelsen sin syn på bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska
resurser. Regeringen lyfter fram internationellt samarbete, långsiktiga
planer för arbetet med uppföljning, samordning och samverkan mellan
aktörer samt kunskap om husdjursgenetiska resurser som fyra områden som
bedöms ha särskild vikt för att målet om bevarande och hållbart nyttjande
av de husdjursgenetiska resurserna skall uppnås. I skrivelsen aviserar
regeringen dessutom avsikten att ge Statens jordbruksverk i uppdrag att
ta fram ett underlag för att möjliggöra en bedömning av mål, delmål och
medel i den andra fördjupade översynen av miljömålsarbetet. Dessutom
avser regeringen att ge Jordbruksverket i uppdrag att inrätta respektive
initiera ett antal formaliserade grupper för att bl.a. förbättra
samordningen och samverkan.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden i huvudsak med hänvisning
till vad regeringen anför i skrivelsen. I betänkandet finns fyra
reservationer och två särskilda yttranden.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ12 och 2004/05:MJ13 yrkande
1.
Reservation 1 (m)
Reservation 2 (fp)

2. Förstärkt samordning och samverkan för genetiska resurser
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ13 yrkandena 2, 3 i denna del
och 5 samt 2004/05:MJ14.
Reservation 3 (fp)

3. Vissa bevarandeinsatser
Riksdagen avslår motionerna 2004/05:MJ13 yrkandena 3 i denna del och
4, 2004/05:MJ233 och 2004/05:MJ505 yrkande 9.
Reservation 4 (fp)

4. Skrivelsen
Riksdagen lägger regeringens skrivelse 2004/05:73 till
handlingarna.

Stockholm den 14 april 2005
På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Catharina Elmsäter-Svärd
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Catharina Elmsäter-Svärd
(m), Åsa Domeij (mp), Sinikka Bohlin (s), Alf Eriksson (s), Lennart
Fremling (fp), Rune Berglund (s), Rolf Lindén (s), Sven Gunnar Persson
(kd), Christina Axelsson (s), Lars Lindblad (m), Jan Andersson (c),
Jan-Olof Larsson (s), Christin Hagberg (s), Ann-Kristine Johansson (s),
Cecilia Widegren (m), Sven-Erik Sjöstrand (v) och Marie Wahlgren (fp).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I januari 2005 överlämnade regeringen till riksdagen skrivelse 2004/05:73
Husdjursgenetiska resurser, vilken är framtagen i samarbete med
Vänsterpartiet och Miljöpartiet de gröna. Med anledning av skrivelsen har
tre motioner med totalt sju yrkanden väckts. Utskottet behandlar därutöver
två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2004. Motionerna återfinns
i bilagan.
Utskottet har tagit emot en skrivelse från organisationen Lantrasforum.

Bakgrund
Konventionen om biologisk mångfald, som antogs vid FN:s konferens om
miljö och utveckling i Rio de Janeiro år 1992, slår fast betydelsen av
att bevara och hållbart nyttja de husdjursgenetiska resurserna. Som en
följd av konventionen fattade riksdagen år 1993 beslut om en svensk
strategi för bevarande och hållbart nyttjande av biologisk mångfald
(prop. 1993/94:30, bet. 1993/94:JoU9, rskr. 1993/94:87). Därmed
fastställdes att Statens jordbruksverk skulle ha ansvaret för den domesticerade
delen av den biologiska mångfalden.
År 1999 fattade riksdagen beslut om 15 miljökvalitetsmål (prop. 1997/98:145,
bet. 1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Riksdagen har dessutom beslutat
om delmål och åtgärdsstrategier för respektive miljökvalitetsmål (prop.
2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Miljökvalitetsmålen
utgör grunden för den nationella miljöpolitiken. Biologisk mångfald, bl.
a. inom husdjursområdet, omfattas av miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap.
Inom FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation (FAO) pågår arbetet med
en rapport om husdjursgenetiska resurser som skall vara klar hösten
2006 (The First Report on the State of the World''''''''''''''''''''''''''''''''s Animal Genetic
Resources for Food and Agriculture). Mot denna bakgrund gav regeringen
den 20 juni 2001 Statens jordbruksverk i uppdrag att utarbeta ett
underlag till Sveriges bidrag till FAO-rapporten. Sveriges landsrapport
överlämnades till FAO i augusti 2002 (dnr Jo2002/1548). Den 29 november
2001 uppdrog regeringen åt Jordbruksverket att ta fram ett förslag till
nationellt program för husdjursgenetiska resurser. I maj 2003 presenterade
Jordbruksverket sitt förslag till nationellt program för förvaltning av
husdjursgenetiska resurser innehållande en rad åtgärdsförslag (dnr
Jo2003/1335, Rapport 2003:13). Regeringen har remissbehandlat detta
förslag.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen redovisar regeringen sin syn på bevarande och hållbart
nyttjande av husdjursgenetiska resurser.
Hållbar utveckling är ett övergripande mål för regeringens politik som
handlar om att värna om och nyttja givna resurser på ett långsiktigt
hållbart sätt. Husdjursgenetiska resurser är en del av den biologiska
mångfalden och att säkerställa de genetiska resurserna för framtiden är
därmed en del av en hållbar utveckling.
Stor artrikedom och unika egenskaper mellan och inom arterna, dvs. en
stor genetisk variation, har gjort det möjligt att utveckla förbättrade
husdjursraser. En minskad variation begränsar möjligheterna att hantera
framtida globala utmaningar som kan utgöras av fattigdom, miljöförstöring,
sjukdomar och hunger. Tillgången på husdjursgenetiska resurser har
därför stor betydelse för den framtida livsmedelsförsörjningen men också
för produktion av andra varor eller tjänster. Dessutom har de inhemska
hotade raserna ett kulturhistoriskt värde, och det finns även
naturskyddsmotiv för att bevara dessa raser.
Regeringen lyfter i denna skrivelse fram fyra områden som bedöms ha
särskild vikt för att målet om bevarande och hållbart nyttjande av de
husdjursgenetiska resurserna skall uppnås:
internationellt samarbete,
långsiktiga planer för arbetet med organiserad och regelbunden uppföljning,

samordning och samverkan mellan aktörer samt
kunskap om husdjursgenetiska resurser.
Regeringen avser att ge Statens jordbruksverk i uppdrag att med avseende
på husdjursgenetiska resurser ta fram ett underlag för att möjliggöra
en bedömning av mål, delmål och medel i den andra fördjupade översynen
av miljömålskvalitetsarbetet.
Regeringen avser dessutom att ge Jordbruksverket i uppdrag att
inrätta respektive initiera ett antal formaliserade grupper för att
förbättra samordning och samverkan,
kartlägga behovet av systematisk samling och lagring av genetiskt
material, t.ex. sperma, embryon och ägg samt
dels kartlägga och analysera konsekvenserna av hur nationella raser och
små populationer kan påverkas vid katastrofer såsom allvarliga
sjukdomsutbrott, dels föreslå en beredskapsplan för hur ett bevarande kan
säkerställas i dessa populationer.
Regeringen anser att ett krav på hänsynstagande beträffande bevarande
och långsiktig förvaltning av husdjursgenetiska resurser bör införas i
lagen (1985:342) om kontroll av husdjur m.m. och avser att återkomma
till riksdagen med ett sådant förslag.
Bevarande och hållbart nyttjande av husdjursgenetiska resurser är av
stor vikt för att tillförsäkra nuvarande och kommande generationer
möjligheter till livsmedelsförsörjning. Regeringen avser därför att noga
följa utvecklingen på området såväl nationellt som internationellt.

Utskottets överväganden
Miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två motionsyrkanden (m, fp) med olika synpunkter på
arbetet med att bevara de husdjursgenetiska resurserna i förhållande
till de nationella miljökvalitetsmålen. Utskottet hänvisar till vad
regeringen anför om detta i skrivelsen.
Jämför reservationerna 1 (m) och 2 (fp).
Motionerna
Moderata samlingspartiet anför i kommittémotion MJ12 (m) att det
huvudsakligen är ett historiskt och kulturellt intresse att bevara gamla
husdjursraser. Det är en statlig uppgift och staten kan själv bedöma
nyttan av och bekosta bevarandet av det antal husdjur som anses motiverat.
Motionärerna anser därför att något miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska
resurser inte behövs.
Enligt Folkpartiets kommittémotion MJ13 (fp) yrkande 1 kan det i arbetet
med bevarande av hotade arter uppkomma flera frågor och problem av
övergripande karaktär. Det är då enligt motionärerna rimligt att delmål
om de husdjursgenetiska resurserna ingår i ett kommande 16:e miljökvalitetsmål
och inte endast i miljökvalitetsmålet Ett rikt odlingslandskap.
Utskottets ställningstagande
Riksdagen fattade år 1999 beslut om 15 övergripande mål för det
miljöpolitiska arbetet. Genom dessa miljökvalitetsmål anges vilket
miljötillstånd
som skall uppnås i ett generationsperspektiv (prop. 1997/98:145, bet.
1998/99:MJU6, rskr. 1998/99:183). Därutöver har riksdagen beslutat om
delmål och åtgärdsstrategier för respektive miljökvalitetsmål (prop.
2000/01:130, bet. 2001/02:MJU3, rskr. 2001/02:36). Biologisk mångfald,
bl.a. inom husdjursområdet, omfattas av miljökvalitetsmålet Ett rikt
odlingslandskap. Målet är formulerat som att odlingslandskapet och
jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion
skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena
bevaras och stärks. Ett delmål är att det senast 2010 skall finnas ett
tillräckligt antal individer för att långsiktigt säkerställa bevarandet
av de inhemska husdjursraser som finns i Sverige. Det är av stor vikt
att processen för att bevara och hållbart nyttja de husdjursgenetiska
resurserna säkerställs, och enligt utskottets uppfattning är miljömålsarbetet
en viktig del i denna process. Dess systematik, delmål, vägledande
åtgärdsstrategier och regelbundna utvärderingar möjliggör stabilitet och
kontinuitet samtidigt som den skall stimulera och vara pådrivande för
att förnya och utveckla miljöpolitiken. Utskottet delar därför inte de
synpunkter som framförs i motion MJ12 (m). Motionen avstyrks.
Av skrivelsen framgår att regeringen i samband med den fördjupade
översynen av miljömålsarbetet som skall lämnas till riksdagen våren 2005
avser att föreslå ett 16:e miljökvalitetsmål, Ett rikt växt- och djurliv.
Enligt vad utskottet erfarit skall detta mål bl.a. syfta till att stärka
landskapsperspektivet i arbetet med biologisk mångfald genom att behandla
sådana frågor som är av gränsöverskridande karaktär, dvs. spänner över
flera av de s.k. naturtypsanknutna miljökvalitetsmålen. Sådant som
omfattas av befintliga miljökvalitetsmål som behandlar biologiska resurser
skall hanteras i dessa. De frågor som enbart rör husdjursgenetiska
resurser skall enligt regeringen därför behandlas i miljökvalitetsmålet
Ett rikt odlingslandskap. Utskottet anser att den fråga som tas upp i
motion MJ13 (fp) yrkande 1 inte bör föregripas genom att riksdagen redan
nu uttalar sig. Regeringens förslag bör således avvaktas. Motionsyrkandet
avstyrks.
Förstärkt samordning och samverkan för genetiska resurser
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker tre motionsyrkanden (fp) dels om att tidsbegränsa
de arbetsgrupper regeringen avser att inrätta, dels med förslag på
inriktning av samarbetet mellan myndigheter. Dessutom avstyrker utskottet
ett yrkande (mp) om att regeringen bör utarbeta en strategi för
produktionsrasernas bevarande. Utskottet ansluter sig i dessa frågor till
vad regeringen anför i skrivelsen.
Jämför reservation 3 (fp).
Motionerna
I motion MJ13 (fp) anförs att ett alltför frekvent tillsättande av olika
grupper kan leda till att mycket resurser knyts upp i ett administrerande
av frågeställningar i stället för i faktiska åtgärder. Motionärerna
anser därför att dessa grupper bör tillsättas endast för en bestämd tid
och att deras verksamhet förlängs endast om behovet fortfarande är
tydligt påkallat (yrkande 5). Enligt motionen är det dessutom viktigt
att det i bevarandearbetet inte blir en alltför ensidig uppdelning mellan
hotade domesticerade arter och vilda arter. Även om villkoren för
domesticerade arter respektive vilda arter skiljer sig, bör man finna
samverkansformer mellan Naturvårdsverket och Jordbruksverket. Det kan
också vara så att åtgärder som gynnar bevarandet av hotade husdjursraser
också skyddar den biologiska mångfalden i något annat sammanhang. Det
bör t.ex. vara väsentligt att Centrum för biologisk mångfald arbetar
med biologisk mångfald både för domesticerade och för vilda djur (yrkande
2). Motionärerna anser dessutom att man inte endast bör koncentrera sig
på Jordbruksverkets resurser utan att man i stället bör undersöka om
det finns möjligheter att använda andra resurser inom området biologisk
mångfald (yrkande 3 delvis).
Enligt motion MJ14 (mp) har den biologiska mångfalden inom lantbruket
tunnats ut världen över, och denna utveckling fortsätter i en allt högre
takt. Många lokala varianter av kulturväxter får ge vika när multinationella
företag ger bönder större förtjänster för att odla dessa företags egna
sorter, vilka ibland är genmodifierade. De unika egenskaperna hos
inhemska sorter anpassade till det lokala klimatet och växtbetingelserna
kan förloras för all framtid. Även på djursidan har denna utveckling
skett och sker alltjämt. Det är därför enligt motionären viktigt även
för Sverige att ha en strategi för bevarandet, inte bara av de redan
hotade husdjursraserna, utan även för dem som i dag benämns produktionsraser.

Utskottets ställningstagande
När det gäller de farhågor som tas upp i motion MJ13 (fp) yrkande 5
vill utskottet anföra följande. Möjligheten att uppnå målet för att
bevara och hållbart nyttja de husdjursgenetiska resurserna är beroende
av utformningen av flera politikområden och många olika lagstiftningar.
Några exempel är lagen om kontroll av husdjur (djurhälso- och
avelskontrollfrågor), epizootilagen, djurskyddslagstiftningen,
miljölagstiftningen,
utformningen av den gemensamma jordbrukspolitiken och politiken för
landsbygdsutveckling. Samordning mellan områdena och samordning och
samverkan mellan aktörer har avgörande betydelse för möjligheten att
uppnå målet inom myndigheter och mellan myndigheter samt mellan myndigheter,
berörda organisationer och enskilda djurägare. Statens jordbruksverk
har huvudansvaret, inklusive samordningsansvaret, för bevarande och
hållbart nyttjande av de husdjursgenetiska resurserna. Det finns således
ett behov av ständig samverkan, och de arbetsgrupper för samverkan,
stöd och information som regeringen avser att inrätta syftar till att
öka och effektivisera denna. Regeringen anger i skrivelsen inte någon
tidsbegränsning för arbetet i arbetsgrupperna, men utskottet utgår från
att om det i framtiden visar sig obehövligt med dessa grupper, kommer
de att avvecklas. Utskottet anser motionsyrkandet tillgodosett med det
anförda och avstyrker det därför.
Utskottet instämmer i vad motionärerna i motion MJ13 (fp) yrkandena 2
och 3 (delvis) anför om vikten av att finna samarbetsformer som gynnar
den biologiska mångfalden. Jordbruksverkets huvudansvar, inklusive
samordningsansvar, för arbetet med att bevara och hållbart nyttja de
husdjursgenetiska resurserna kompletteras av att Skogsstyrelsen ansvarar
för de skogsgenetiska resurserna och Naturvårdsverket ansvarar för den
vilda floran och faunan. Därutöver fyller länsstyrelserna en viktig
funktion när det gäller samordning av olika projekt som berör genetiska
resurser direkt eller indirekt. Länsstyrelserna har bl.a. möjlighet att
bevilja projektstöd till landsbygdsutveckling, bedriva rådgivning om
skötsel av betesmarker med husdjur inom KULM-verksamheten och sprida
information i samband med kontroll av miljöersättning. Regeringens
initiativ att ge Jordbruksverket i uppdrag att initiera en samarbetsgrupp
som skall verka för att öka samverkan och samordningen av insatser mellan
de olika sektorerna i Sverige är värdefullt. Enligt vad utskottet erfarit
skall gruppen även kunna ge råd till de respektive ansvariga myndigheterna
i genetiska resursfrågor. En viktig fråga utifrån det husdjursgenetiska
perspektivet är att ge bevarande och hållbart nyttjande av de
husdjursgenetiska resurserna ett adekvat utrymme i arbetet med genomförandet
av konventionen om biologisk mångfald. Med hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motion MJ13 (fp) yrkandena 2 och 3 (delvis) i den
mån yrkandena inte kan anses tillgodosedda.
Det är, som anförs i motion MJ14 (mp), viktigt med en strategi inte
bara för de hotade husdjursgenetiska resurserna utan också för de
resurser som nu ingår i produktionen. Enligt skrivelsen avser regeringen
att ge Jordbruksverket i uppdrag att inrätta en referensgrupp för
husdjursgenetiska resurser med särskilt fokus på svenska raser och
populationer i Sverige, däribland frågor som rör bevarande och hållbar
förvaltning av våra produktionsraser. Referensgruppens huvudsakliga
uppgift skall vara att vara rådgivande till Jordbruksverket gällande
bevarande och hållbart nyttjande av de husdjursgenetiska resurserna.
Gruppen kommer dessutom att bistå Jordbruksverket med analyser och
konkreta förslag till åtgärder. Det är viktigt att referensgruppen har
en bred representation av deltagare för att kunna vara rådgivande i
såväl generella husdjursfrågor som i mer specifika frågor rörande
bevarande och husdjursgenetik. Utskottet anser mot bakgrund härav att
motionen är tillgodosedd. Motionen avstyrks.
Vissa bevarandeinsatser
Utskottets förslag i korthet
Utskottet avstyrker två yrkanden (fp) om att hotade husdjursraser bl.a.
skall omfattas av det kommande miljö- och landsbygdsprogrammet. Utskottet
hänvisar i det sammanhanget till det pågående arbetet. Dessutom avstyrker
utskottet tre yrkanden (fp, kd, mp) om bevarandeinsatser inom hästsektorn,
bl.a. kallblodstravaren. Utskottet förutsätter därvid att regeringen
särskilt uppmärksammar denna fråga i det fortsatta arbetet med att bevara
de husdjursgenetiska resurserna.
Jämför reservation 4 (fp).
Motionerna
Enligt motion MJ13 (fp) anser Folkpartiet att arbetet med de husdjursgenetiska
resurserna skall inkludera strategier för hur djur som inte omfattas av
den lista på djur som erhåller stöd via EU kan bevaras. Motionärerna
tar också för givet att man inkluderar de intentioner som kom till
uttryck i skrivelsen Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn (skr.
2003/04:54), i vilken regeringen anförde att det i samband med utarbetande
av ett nationellt program för förvaltning av husdjursgenetiska resurser
är lämpligt att även ta ställning till eventuella åtgärder för bevarande
av hotade hästraser (yrkande 3 delvis). Enligt motionärerna är det också
viktigt att se hur man kan stödja hela miljöer och samband som ökar
möjligheten att bevara hotade husdjursraser. Det kan t.ex. innebära att
man kombinerar miljöstöd för betande på ängsmark med krav på att betet
skall ske med hotade raser (yrkande 4).
Enligt motion MJ233 (mp) är antalet kallblodstravare så litet att rasen
får anses vara utrotningshotad. Inavelsgraden är på sikt ett problem,
och i motionen föreslås att man inför ett minoritetsskydd i avtalet
mellan staten och travsporten och ser över behovet av uppfödarpremier.
Att bl.a. kallblodstravaren tas med i det nationella programmet för
bevarande av husdjursgenetiska resurser är också enligt motion MJ505
(kd) yrkande 9 en angelägen fråga.
Utskottets ställningstagande
När det gäller förslagen i motion MJ13 (fp) yrkande 3 (delvis) och
yrkande 4 vill utskottet påpeka att ägare av utrotningshotade husdjursraser
där det ekonomiska utbytet av djurhållningen är lågt, inom ramen för
miljö- och landsbygdsprogrammet, kan få en miljöersättning som kompensation
för lägre intäkter. De raser som ingår i programmet är fjällko, rödkulla,
allmogeko, gutefår, ryafår, fin-ullsfår, allmogefår, lantrasget,
allmogeget och linderödssvin. Ersättningen är 1 000 kr per djurenhet för
nötkreatur, får och getter och 1 500 kr per djurenhet för grisar.
Kostnaden bedöms bli runt 20 miljoner kronor för hela programperioden.
Som regeringen anför i skrivelsen är de ekonomiska och innehållsmässiga
förutsättningarna för det nya miljö- och landsbygdsprogrammet för
perioden 2007-2013 ännu inte beslutade. Förhandlingarna inom EU pågår och
väntas bli helt klara tidigast i slutet av år 2005. Förberedelsearbetet
för det nya programmet har emellertid påbörjats, och regeringen har bl.
a. uppdragit åt Jordbruksverket att redovisa ett tekniskt inriktat
underlag. Uppdraget skall i huvudsak redovisas senast i slutet av april
2005. En del i arbetet med det nya programmet är att ta ställning till
hur djurägare fortsättningsvis kan stimuleras att hålla utrotningshotade
inhemska husdjursraser. I detta arbete torde de frågor som tas upp i
motionsyrkandena komma att behandlas. Med det anförda avstyrks motionen
i denna del. När det gäller frågan om bevarande av hästraser som tas
upp i motion MJ13 (fp) yrkande 3 (delvis) och motionerna MJ233 (mp) och
MJ505 (kd) yrkande 9 vill utskottet utöver vad som anförs ovan påpeka
att inom ramen för miljö- och landsbygdsprogrammet föreningar för
rasbevarande inom en rad olika djurslag har möjlighet att ansöka om medel
för utbildnings-, rådgivnings- och informationsinsatser. Bland de
hästraser för vilka medel sökts och beviljats finns gotlandsruss, nordsvensk
brukshäst och ardenner. Regeringen gav dessutom, i samband med sin
skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn,
Jordbruksverket i uppdrag att i samarbete med berörda myndigheter och
organisationer bl.a. analysera relevanta faktorer som bidrar till
utvecklingspotentialen i hästsektorn och som beskriver hästsektorns roll
och förutsättningar för näringsverksamhet i landet. Detta uppdrag
redovisades i februari 2005 och bereds nu i Regeringskansliet. Utskottet
instämde vid sin behandling av skrivelse 2003/04:54 (bet. 2003/04:MJU15)
i regeringens uppfattning att det, i anslutning till arbetet med att
bevara våra husdjursgenetiska resurser, är lämpligt att även ta ställning
till eventuella åtgärder för bevarande av hotade hästraser. Som utskottet
tidigare anfört förutsätter utskottet att bl.a. kallblodstravaren
uppmärksammas i det fortsatta arbetet. Med det anförda föreslår utskottet
att riksdagen inte nu vidtar några åtgärder med anledning av de behandlade
motionerna. Motionsyrkandena avstyrks.

Reservationer
Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har
föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets
förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

1. Miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser, punkt 1 (m)
av Catharina Elmsäter-Svärd (m), Lars Lindblad (m) och Cecilia Widegren
(m).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om att något miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska
resurser inte behövs. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ12 och
avslår motion 2004/05:MJ13 yrkande 1.
Ställningstagande
Det är främst av historiskt och kulturellt intresse att bevara gamla
husdjursraser, vilket huvudsakligen måste vara en statlig uppgift. Staten
kan själv bedöma nyttan av och bekosta bevarandet av det antal husdjur
som anses motiverat. Det är därför märkligt att detta skall beaktas vid
införandet av ett ytterligare miljökvalitetsmål. Vi anser att det inte
behövs något miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser. Detta
bör ges regeringen till känna.

2. Miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser, punkt 1 (fp)
av Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 1 borde ha
följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i
reservationen om att skyddet av husdjursgenetiska resurser omfattas av
ett 16:e miljömål. Därmed bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ13 yrkande
1 och avslår motion 2004/05:MJ12.
Ställningstagande
Till skillnad från regeringen delar vi Jordbruksverkets bedömning att
det är rimligt att delmål om de husdjursgenetiska resurserna ingår i
ett kommande 16:e miljömål. Detta skulle möjliggöra att man i ett
sammanhang behandlar flera olika frågor och problem av övergripande
karaktär inom det husdjursgenetiska området. Dessutom skulle man kunna
behandla gemensamma problem vad avser andra hotade arter. Vi anser
således att arbetet med att skydda husdjursgenetiska resurser skall ingå
i det 16:e miljökvalitetsmålet. Detta bör ges regeringen till känna.

3. Förstärkt samordning och samverkan för genetiska resurser, punkt 2
(fp)
av Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om vissa samordningsfrågor. Därmed bifaller
riksdagen motion 2004/05:MJ13 yrkandena 2, 3 i denna del och 5 samt avslår
motion 2004/05:MJ14.
Ställningstagande
Ett alltför frekvent tillsättande av olika grupper kan leda till att
mycket resurser knyts upp i ett administrerande av frågeställningar i
stället för att faktiska åtgärder vidtas. Vi anser därför att de grupper
regeringen tänker tillsätta får en bestämd tid till sitt förfogande och
att man sedan förlänger deras verksamhet endast om behovet fortfarande
är tydligt påkallat.
Det är viktigt att det inte blir en alltför ensidig uppdelning mellan
domesticerade och vilda raser när det gäller bevarande av hotade raser.
Även om villkoren för domesticerade och vilda raser skiljer sig åt bör
man finna samverkansformer mellan Naturvårdsverket och Jordbruksverket
på området. Det kan vara så att åtgärder som gynnar bevarandet av hotade
husdjursraser också skyddar annan biologisk mångfald. Det är viktigt
att Centrum för biologisk mångfald arbetar med biologisk mångfald både
vad avser domesticerade djur och vilda djur.
Vi anser slutligen att man inte bara bör koncentrera sig på Jordbruksverkets
resurser utan också bör undersöka om det finns möjligheter att använda
andra resurser inom området biologisk mångfald.
Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

4. Vissa bevarandeinsatser, punkt 3 (fp)
av Lennart Fremling (fp) och Marie Wahlgren (fp).
Förslag till riksdagsbeslut
Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 3 borde
ha följande lydelse:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som
anförs i reservationen om bevarandeinsatser för hotade raser. Därmed
bifaller riksdagen motion 2004/05:MJ13 yrkandena 3 i denna del och 4
samt avslår motionerna 2004/05:MJ233 och 2004/05:MJ505 yrkande 9.

Ställningstagande
Vi anser att regeringens uppdrag till Jordbruksverket också skall omfatta
att utarbeta strategier för hur djur kan bevaras som inte ingår i EU:s
lista på djur som är berättigade till stöd.
Det är också viktigt att man undersöker hur man kan stödja hela miljöer
och samband som ökar möjligheten att bevara hotade husdjursraser. Det
kan t.ex. innebära att man kombinerar miljöstöd för betande på ängsmark
med krav på att betet skall ske med hotade raser.
Vi tar också för givet att regeringen inkluderar de intentioner som kom
till uttryck i skrivelse 2003/04:54 Handlingsplan för åtgärder inom
hästsektorn, att ta ställning till eventuella åtgärder för bevarande av
hotade hästraser i samband med det nationella programmet för förvaltning
av husdjursgenetiska resurser.
Vad som anförs ovan bör ges regeringen till känna.

Särskilda yttranden

1. Vissa bevarandeinsatser, punkt 3 (kd)
Sven Gunnar Persson (kd) anför:
Riksdagen har tidigare beslutat om insatser för bevarande av de
utrotningshotade raserna gotlandsruss, ardenner och nordsvensk brukshäst
och avsätter särskilda medel inom miljöersättningsprogrammets delprogram
för utbildning, information och demonstrationsobjekt (bet. 1997/98:JoU9,
rskr. 1997/98:116) för att främja bevarandet av dessa raser.
Dessvärre innefattades inte den utrotningshotade kallblodiga travaren
i denna bevarandeinsats. Den kallblodiga travaren bör självfallet också
ingå i de hästraser som omfattas av regeringens insats, eftersom
populationen och antal betäckta ston i stort sett är desamma för denna ras
som för andra hotade raser.
I den nu framlagda skrivelsen redovisas på ett övergripande plan
inriktningen av det pågående programarbetet och de fortsatta
bevarandeinsatserna.
Riksdagen har tidigare instämt i Kristdemokraternas förslag om att den
kallblodiga travaren bör ingå i det kommande programmet. Detta upprepas
i föreliggande betänkande med formuleringen: "Som utskottet tidigare
anfört förutsätter utskottet att bl.a. kallblodstravaren uppmärksammas
i det fortsatta arbetet", varför jag avstår från att reservera mig till
förmån för förslaget.

2. Vissa bevarandeinsatser, punkt 3 (mp)
Åsa Domeij (mp) anför:
Stödsystemen till bevarande av lantraser bör ses över. För att få en
större avelsbas är det viktigt att många individer av båda könen används
i aveln. Dagens ersättningssystem gynnar inte detta utan stödet till t.
ex. en stut är lika stort som stödet till en tjur. Ett annat problem är
att de mindre djuren ofta glöms bort. Det utgår inget stöd alls till
höns, ankor, gäss och kaniner. Ett framtida stödsystem bör beakta också
mindre djur.

Bilaga
Förteckning över behandlade förslag
Skrivelsen
Regeringens skrivelse 2004/05:73 Husdjursgenetiska resurser.
Följdmotioner
2004/05:MJ12 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (m):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att något miljökvalitetsmål för husdjursgenetiska resurser
inte behövs.
2004/05:MJ13 av Marie Wahlgren m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att skyddet av husdjursgenetiska resurser läggs in i
det 16:e miljömålet.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om samarbete mellan myndigheter och gränsöverskridning
vad avser domesticerade och vilda djur.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om innehållet i regeringens uppdrag till Jordbruksverket
avseende husdjursgenetiska resurser.
4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att man t.ex. kan villkora vissa bidrag för biologisk
mångfald med att betet sker med hotade raser.
5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om en tidsbegränsning för arbetet i de föreslagna
tvärsektoriella samarbetsgrupperna.
2004/05:MJ14 av Jan Lindholm (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om husdjursgenetiska resurser.
Motioner från allmänna motionstiden hösten 2004
2004/05:MJ233 av Ingegerd Saarinen (mp):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om behovet av att säkerställa kallblodstravarens överlevnad som
ras.
2004/05:MJ505 av Sven Gunnar Persson m.fl. (kd):

9. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i
motionen anförs om att den kallblodiga travaren skall omfattas av
bevarandeinsatserna.