Höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (IBRD) (prop. 1988/89:27)

Betänkande 1988/89:FiU11

Finansutskottets betänkande
1988/89:FiUll

Höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken 1988/89

(IBRD) (prop. 1988/89:27) FiUl 1

Sammanfattning

Utskottet godkänner att regeringen bemyndigas att höja Sveriges kapitalinsats
i Världsbanken. Sveriges riksbank bör, liksom vid tidigare kapitalhöjningar,
svara för det svenska kapitaltillskottet.

Miljöpartiet yrkar i en motion att vissa villkor rörande behandlingen av
miljöfrågorna och u-ländernas skuldbörda i världsbanksgruppens verksamhet
måste vara uppfyllda för att Sverige skall biträda förslaget att höja
kapitalinsatsen. Vänsterpartiet kommunisterna kräver mot samma bakgrund
att förslaget i propositionen avslås. Dessa motionsyrkanden avstyrks.
Vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet reserverar sig gemensamt på
denna punkt.

I övrigt avlämnas reservationer inom följande områden:

- Miljöhänsyn vid val och genomförande av projekt finansierade av
Världsbanken (c, vpk, mp)

- Nedskrivning av u-ländernas skulder och reformering av Världsbanken
(vpk, mp)

Vad gäller Världsbankens behandling av miljöfrågorna avger folkpartiet ett
särskilt yttrande.

Propositionen

I proposition 1988/89:27 har regeringen (finansdepartementet) efter föredragning
av statsrådet Kjell-Olof Feldt föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att, i enlighet med föreliggande resolutionstext,
öka Sveriges kapitalinsats inom ramen för en allmän kapitalhöjning i
Världsbanken med 792 571 950 dollar genom att teckna ifrågavarande
andelar,

2. bemyndiga Sveriges riksbank att verkställa erforderliga utbetalningar
inom ramen för kapitalhöjningen,

3. bemyndiga regeringen att lämna Sveriges riksbank garanti för täckning
av förluster som kan uppkomma på den ökade kapitalinsatsen.

I propositionen förordas att Sverige höjer sin kapitalinsats i Världsbanken
och tecknar samtliga erbjudna 6 570 andelar å 120 635 dollar inom ramen för
den allmänna höjningen. Av nyteckningen skall 3 % betalas in, vilket vid
utgången av augusti 1988 motsvarade ca 154 milj. kr. Valutareserven

1 Riksdagen 1988/89. 5 sami. Nr II

kommer att vid betalningstillfället belastas med hela det till Världsbanken
inbetalda beloppet. Resterande belopp av kapitalhöjningen är ett garantiåtagande.
Sveriges riksbank har hittills finansierat de svenska kapitalinsatserna i
Världsbanken, och riksbanksfullmäktige har förklarat att riksbanken är
beredd att också denna gång tillskjuta de medel som erfordras för Sveriges
deltagande i den förestående kapitalhöjningen. Riksdagens medgivande bör
sålunda inhämtas så att den föreslagna höjningen av Sveriges kapitalinsats i
Världsbanken kan komma till stånd. Vidare bör hos riksdagen utverkas
bemyndigande för Sveriges riksbank att verkställa de utbetalningar som
föranleds härav. Det blir således inte aktuellt att föra upp något anslag i
statsbudgeten för att finansiera Sveriges ökade åtagande. I överensstämmelse
med vad som gällt vid tidigare kapitalhöjningar föreslås därutöver att
riksdagen bemyndigar regeringen att lämna Sveriges riksbank garanti för
täckning av eventuella förluster, som ligger inom ramen för den ökade
kapitalinsatsen.

Motionerna

I motion 1988/89:Fil av Pär Granstedt m.fl. (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om Sveriges
agerande i Världsbanken.

Centern framhåller i sin kommittémotion Fil att miljöproblemen är centrala
frågor för utrikes-, bistånds- och den ekonomiska politiken. Det framstår,
sägs det i motionen, som särskilt angeläget att föra in miljöperspektivet också
i de internationellt sett högaktuella politiska utvecklingsfrågorna - skuldfrågorna,
valutapolitiken och den internationella ränte- och handelspolitiken.
Det måste bli ett erkänt faktum att rationellt, långsiktigt utnyttjande och
skydd av naturresursbasen är ett centralt utvecklingsmål. Det är angeläget att
Sverige snarast börjar arbeta på att utveckla strategier för att nå detta mål.
Sådana strategier bör, sägs det i motionen, ligga till grund för det svenska
agerandet i t.ex. Världsbanken.

I motion 1988/89:Fi2 av Jill Lindgren m.fl. (mp) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om Världsbankens lånevillkor och inriktning av låneverksamheten,

2. att riksdagen under förutsättning att yrkande 1 inte bifalls av riksdagen
avslår proposition 1988/89:27.

I miljöpartiets partimotion Fi2 understryks att när nu Världsbanken uppmärksammar
miljöfrågorna är det viktigt att inriktningen av biståndet
korrigeras så att det verkligen hjälper de fattigaste och minst bemedlade
människorna i världen.

De skulder som nu tynger u-länderna och som ofta direkt eller indirekt
tvingar fram nedskärningar på de områden som egentligen borde stärkas för
att hjälpa de sämst ställda utgör ett effektivt hinder för att stärka försörjningsmöjligheterna
för dessa människor i framtiden. Mot denna bakgrund
bör enligt motionärerna höjningen av Sveriges kapitalinsats villkoras.
Kraven bör vara att givna lån omedelbart görs amorteringsfria i 25-50 år

1988/89:FiUll

2

samtidigt som nya lån eller bidrag skall ges till ekologiskt välmotiverade
projekt som utnyttjar resurseffektiv teknik och på lång sikt tryggar försörjningen
av mat, kläder, bostäder och utbildning. Det slutliga målet bör vara
att skulderna helt avskrivs.

I motion 1988/89:Fi3 av Lars Werner m.fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ökad svensk kapitalinsats i
Världsbanken,

2. att riksdagen hos regeringen begär en redogörelse för Världsbankens
och Internationella valutafondens verksamhet och de ekonomiska, sociala
och ekologiska följderna av densamma,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till hur Sverige kan medverka
till en nedskrivning av u-ländernas skulder,

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag till svenskt initiativ för att i
enlighet med motionen reformera Världsbanken.

I vänsterpartiet kommunisternas motion Fi3 avvisas förslaget i propositionen
om en höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken. Motionärerna
framhåller att den senaste höjningen av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken
(1986) stöddes av partiet under stor tvekan. Det skedde i en situation då
ett visst nytänkande förmärktes i banken. Som motionärerna ser det är det
emellertid inte längre möjligt att stödja ytterligare kapitalförstärkningar.
Utvecklingsländernas katastrofalt växande skuldbördor gör att banken i dag
enligt motionärerna framstår som destruktiv med sin politik att u-länderna
skall exportera sig ur skuldfällan. Att denna politik innebär en social
katastrof för flera av dessa länder är helt uppenbart. Banken möter också en
allt hårdare kritik, framför allt för en rad stora projekt, som orsakat
miljökatastrofer i tredje världen. I motionen ges flera exempel på sådana.
Motionärerna kräver att Sverige måste medverka till en reformering av
Världsbanken och Internationella valutafonden (IMF). Antingen måste
banken frikopplas från IMF:s villkor för nya lån eller också måste IMF ändra
sina villkor, så att de främjar investeringar och tillväxt och blir socialt och
miljömässigt acceptabla. Förenta Staternas dominans måste brytas och
röstreglerna demokratiseras.

Utskottet

Utskottet behandlar inledningsvis de yrkanden i motionerna som tar upp
miljöaspekterna vid Världsbankens (IBRD) val av projekt, kravet på en
reformering av banken och frågor om en nedskrivning av skuldbördan för de
fattigaste u-länderna.

Miljöhänsyn vid val och genomförande av projekt finansierade
av Världsbanken

I motion Fil (c) framhålls att Sverige i sitt agerande i Världsbanken på ett
mer uttalat sätt än hittills bör verka för att miljöaspekterna beaktas i bankens
verksamhet. I motion Fi3 (vpk) begärs i ett särskilt yrkande att regeringen
lämnar en redogörelse för de ekologiska, sociala och ekonomiska följderna
av Världsbankens agerande. I motion Fi2 (mp) framhålls att ökad hänsyn till

1988/89:FiUll

3

1* Riksdagen 1988/89. 5 sami. Nr 11

miljöproblemen måste vara ett av de i motionen angivna villkoren för att
Sverige skall bidra till en ökning av bankens kapital.

Utskottet är av samma mening som motionärerna i så måtto att miljöfrågorna
måste ha stor betydelse vid bedömningen av projekt som finansieras av
Världsbanken. Det råder i dag ingen tvekan om att vissa projekt inneburit en
rovdrift på naturresurserna och därvid också haft negativa sociala verkningar.

Flera medlemmar i banken, däribland Sverige och de övriga nordiska
länderna, har framhållit vikten av att stor hänsyn till miljön måste tas vid
bankens val och genomförande av ett projekt. Detta har nu resulterat i att
man inom banken byggt upp en betydande kompetens inom miljöområdet
för att kunna göra nödvändiga ekologiska bedömningar. Det ankommer
självfallet på de nordiska ländernas representant i banken att noggrant
bevaka miljöfrågornas fortsatta behandling i bankens verksamhet. Det kan i
detta sammanhang nämnas att miljöfrågorna intog en central plats i de
diskussioner som fördes vid Världsbankens och Internationella valutafondens
(IMF) gemensamma årsmöte i Berlin i slutet av september i år.

Av vad utskottet här anfört framgår att motionärernas önskemål i
huvudsak är tillgodosedda. Utskottet avstyrker därför motionerna Fil och
Fi3 yrkande 2.

Nedskrivning av u-ländernas skulder och reformering av
Världsbanken

I motionerna Fi2 (mp) och Fi3 (vpk) framhålls att u-ländernas oerhörda
skuldbörda med krav på räntebetalningar och återbetalning av skulderna
utgör ett effektivt hinder för att lindra nöden och stärka försörjningsmöjligheterna
i dessa länder. I motion Fi2 hävdas att ett krav för att Sverige skall
höja sin kapitalinsats i Världsbanken - vid sidan av det i betänkandet tidigare
nämnda miljökravet - bör vara att givna och planerade lån till de fattigaste
u-länderna görs amorteringsfria i 25-50 år. Slutmålet bör vara att lånen helt
avskrivs. Motsvarande skäl till nedskrivning av lånen anförs i motion Fi3
yrkande 3. I denna motion krävs även en reformering av banken med krav
bl.a. på ändring av röstreglerna och en frikoppling av sådana krav på
anpassningsåtgärder i samband med lån som uppställs av IMF.

Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden anföra följande.

Under 1980-talet ökade skuldbördan kraftigt för u-länderna. Vid slutet av
år 1985 uppgick de totala skulderna till drygt 850 miljarder dollar, vilket
innebar en ökning från år 1982 med nära 200 miljarder dollar. Under år 1988
har skuldbördan stigit till 1 200 miljarder dollar. Samtidigt som skuldbördan
ökar har under de senaste två åren emellertid u-ländernas samlade utlandsskuld
som andel av exporten minskat. En orsak till detta är bl.a. att priserna
ökat på råvaror exkl. bränslen. Tillväxttakten är emellertid alltjämt svag
bland u-länderna som helhet, men med stora skillnader länderna emellan.

För de fattigaste länderna - dvs. huvudsakligen länderna söder om Sahara
och vissa av Asiens länder som exempelvis Bangladesh - är situationen nu
liksom tidigare prekär. De är i det närmaste helt utan kreditvärdighet och
deras skulder fortsätter att stiga. I här aktuella motioner uppmärksammas

1988/89:FiUll

4

särskilt de allra fattigaste ländernas skuldsituation. Utskottet vill dock erinra
om att Världsbankens (IBRD) låntagare inte omfattar de fattigaste uländerna.
Dessa länder erhåller i stället lån från bankens systerorganisation,
Internationella utvecklingsfonden (IDA). IDA:s lån ges på väsentligt mer
fördelaktiga villkor än Världsbankens. En administrativ avgift på 0,75 % tas
ut. Lånens löptid är på 40 år med en betalningsfrist på 10 år. Avskrivning av
lån till IBRD/IDA görs inte. Däremot beslöts nyligen att söka hjälpa länder,
som tidigare även lånade från IBRD men som nu endast får lån från IDA på
grund av sin fattigdom, att betala tillbaka IBRD-skulderna. En viss andel av
återbetalningen på IDA-skulderna skall kunna ges till dessa länder i samband
med s.k. struktur- och anpassningsprogram.

Därutöver kan nämnas att vad gäller skulder till offentliga kreditorer (den
s.k. Parisklubben) nåddes ett genombrott vid Världsbankens och Internationella
valutafondens gemensamma årsmöte i Berlin i slutet av september i år.
Länderna i Parisklubben har nu enats om ett arrangemang som möjliggör
skuldomförhandlingar på mjukare villkor än tidigare och att därvid även
begränsade skuldavskrivningar måste kunna genomföras.

Utskottet delar inte den uppfattning som framförs i motion Fi3 att krav på
anpassningsåtgärder för att stabilisera ett låntagarlands ekonomi inte får
ställas av Världsbanken. Det är enligt utskottets mening en rimlig utgångspunkt
för bankens utlåningsverksamhet att ett enskilt projekt inte har stora
utsikter att lyckas om ett låntagarland för en ekonomisk politik som förvärrar
en redan svår ekonomisk situation. Vad gäller beslutsordningen i Världsbankens
styrelse som tas upp i motion Fi3 kan tilläggas att besluten vanligen
fattas med consensus. Till skillnad mot vad som sägs i motionerna Fi2 och Fi3
anser utskottet att det varken är ett lämpligt eller framkomligt tillvägagångssätt
att genom ultimativa krav söka påverka bankens ställningstagande i
viktiga frågor.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion Fi2 yrkande 1
och motion Fi3 yrkandena 3 och 4.

Höjningen av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken

Utskottet delar regeringens uppfattning att Sverige skall stödja Världsbanken
i dess ansträngningar att främja ekonomiskt och socialt framåtskridande
i u-länderna. Sverige har också sedan inträdet i banken år 1951 utnyttjat
samtliga erbjudanden att teckna andelar i Världsbanken. Banken har en
viktig roll vad avser investeringsverksamhet och anpassningsprogram i
u-länderna, vilket accentueras av de allvarliga skuldproblemen i dessa
länder. Om Världsbanken även fortsättningsvis skall kunna driva verksamheten
i nuvarande omfattning krävs en höjning av det auktoriserade
kapitalet. Som utskottet ser det är det också nödvändigt att bereda utrymme
för en ökad utlåning. Utskottet biträder sålunda förslaget att Sveriges
kapitalinsats i Världsbanken höjs. Utskottet har därför inte något att erinra
mot de bemyndiganden till regeringen som begärs i propositionen.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört om Världsbankens verksamhet
avstyrks motion Fi2 (mp) yrkande 2 och motion Fi3 (vpk) yrkande 1 i
vilka krävs att riksdagen skall avslå proposition 27.

1988/89:FiUll

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande miljöhänsyn vid val och genomförande av projekt
finansierade av Världsbanken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fil och 1988/89:Fi3 yrkande
2,

2. beträffande nedskrivning av u-ländernas skulder och reformering
av Världsbanken

att riksdagen avslår motionerna 1988/89:Fi2 yrkande 1 och 1988/89:Fi3
yrkandena 3 och 4,

3. beträffande höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken

a) att riksdagen med avslag på motionerna 1988/89:Fi2 yrkande 2
och 1988/89:Fi3 yrkande 1 bemyndigar regeringen att, i enlighet med
föreliggande resolutionstext, öka Sveriges kapitalinsats inom ramen
för en allmän kapitalhöjning i Världsbanken med 792 571 950 dollar
genom att teckna ifrågavarande andelar,

b) att riksdagen bemyndigar Sveriges riksbank att verkställa erforderliga
utbetalningar inom ramen för kapitalhöjningen,

c) att riksdagen bemyndigar regeringen att lämna Sveriges riksbank
garanti för täckning av förluster som kan uppkomma på den ökade
kapitalinsatsen.

Stockholm den 24 november 1988

På finansutskottets vägnar

Anna-Greta Leijon

Närvarande: Anna-Greta Leijon (s), Roland Sundgren (s), Lars Tobisson
(m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m).
Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s). Filip Fridolfsson (m), Ivar Franzén
(c), Hans Petersson (vpk), Marianne Carlström (s), Sonia Karlsson (s),
Ingela Mårtensson (fp), Claes Roxbergh (mp), Ingvar Johnsson (s) och
Margareta Jonback (fp).

Reservationer

1. Miljöhänsyn vid val och genomförande av projekt
finansierade av Världsbanken (mom. 1)

Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Hans Petersson (vpk) och Claes
Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Flera
medlemmar” och slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

1988/89:FiUll

6

Som utskottet ser det är internationellt samarbete en absolut förutsättning
för att kunna avvärja de globala miljöhoten, som t.ex. drivhuseffekten,
nedbrytningen av ozonlagret samt förstörelsen av de tropiska regnskogarna.
Det internationella miljösamarbetet för att lösa de regionala och globala
miljöproblemen har utvecklats parallellt med det nationella arbetet. Internationellt
har det emellertid gått betydligt långsammare, i synnerhet vad gäller
graden av konkreta åtgärder.

Kortsiktiga ekonomiska intressen motverkar i alla länder ökade krav på
miljöåtgärder. Utskottet vill understryka att miljöfrågorna är en central
fråga för utrikes-, bistånds- och den ekonomiska politiken. Det framstår
därför som särskilt angeläget att miljöperspektivet förs in också i de aktuella
utvecklingsfrågorna - skuldfrågorna, valutapolitiken och den internationella
ränte- och handelspolitiken. Det måste bli ett erkänt faktum att rationellt,
långsiktigt utnyttjande och skydd av naturresursbasen är ett centralt
utvecklingsmål. Kompetensen i miljöfrågor har stärkts i Världsbanken. Det
är emellertid angeläget, som framhålls i motion Fil, att Sverige i detta
sammanhang utvecklar klara strategier för att nå det här angivna målet.
Sådana strategier bör ligga till grund för det svenska agerandet i t.ex.
Världsbanken.

Vad utskottet här anfört om hänsynstagande till miljöproblemen i
Världsbankens verksamhet bör av riksdagen ges regeringen till känna.

I motion Fi3 (vpk) begärs en redogörelse av regeringen angående bl.a. de
miljöproblem som Världsbanken ställs inför och vilka effekterna blir när
banken går in som finansiär i olika projekt. Enligt utskottets mening vore det
värdefullt att få dessa frågor bättre dokumenterade.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande miljöhänsyn vid val och genomförande av projekt
finansierade av Världsbanken

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:Fil och med anledning av
motion 1988/89:Fi3 yrkande 2 som sin meningger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

2. Nedskrivning av u-ländernas skulder och reformering av
Världsbanken (mom. 2)

Hans Petersson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Under
1980-talet” och på s. 5 slutar med ”och 4” bort ha följande lydelse:
U-ländernas skuldbörda har under 1980-talet ökat explosionsartat och
närmar sig nu 1 500 miljarder dollar. Flera av de svårast skuldsatta länderna
har genom skuldomförhandlingar fått sina skulder omsatta och därvid mer
eller mindre tvingats anta s.k. anpassningsprogram. Som framhålls i motionerna
Fi2 (mp) och Fi3 (vpk) har dessa bl.a. inneburit nedskärningar i
statsutgifterna på just de områden som i stället borde stärkas för att hjälpa de
sämst ställda, dvs. bostäder, hälsovård, matsubventioner och utbildning.
Den ekonomiska situationen för de allra fattigaste länderna har genom

1988/89:FiUll

7

Världsbanken och Internationella valutafondens politik i realiteten blivit
ohållbar.

Som utskottet ser det måste därför Sverige medverka till att en nedskrivning
av u-ländernas skuldbörda kommer till stånd. Slutmålet bör enligt
utskottets mening vara att lånen helt avskrivs. Som en första åtgärd bör
Sverige kräva att befintliga och planerade lån omgående görs amorteringsoch
räntefria i 25-50 år.

Utskottet ställer sig också bakom kravet i motion Fi3 att Världsbanken
måste reformeras. Det är inte rimligt att i-länderna disponerar 63 % av
rösterna i banken medan motsvarande andel för u-länderna följaktligen
endast är 37 %. Ej heller är det acceptabelt att Förenta Staterna med en
röstandel på nära 20 % har en helt dominerande ställning i banken. Sverige
bör ta initiativ till en demokratisering av Världsbankens styrelse. Målet bör
vara att de regler som gäller för Förenta nationerna - dvs. ett land en röst -även skall gälla för Världsbanken. Utskottet vill även understryka att Sverige
i detta sammanhang måste verka för att parlamenten men också allmänheten
får insyn i Världsbankens verksamhet och planer.

Vad utskottet här anfört om nedskrivning av u-ländernas skulder och
reformering av Världsbanken bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande nedskrivning av u-ländernas skulder och reformering
av Världsbanken

att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi2 yrkande 1 och
1988/89:Fi3 yrkandena 3 och 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken (mom. 3)

Hans Petersson (vpk) och Claes Roxbergh (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”proposition 27” bort ha följande lydelse:

I propositionen framhålls att Världsbanken i sin verksamhet främjar
ekonomiskt och socialt framåtskridande i u-länderna. Utskottet kan inte
godta denna beskrivning av bankens verksamhet. Världsbanksgruppens
nuvarande inriktning innebär för många u-länder att både miljöproblemen
och de sociala problemen förstärks. Utskottet delar därför den uppfattning
som framförs i motion Fi2 (mp) och Fi3 (vpk) att Sverige inte bör godta en
höjning av kapitalinsatsen mot bakgrund av Världsbanksgruppens nuvarande
inriktning av verksamheten.

Utskottet avstyrker följaktligen förslaget i propositionen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande höjning av Sveriges kapitalinsats i Världsbanken
att riksdagen med anledning av motionerna 1988/89:Fi2 yrkande 2 och
1988/89:Fi3 yrkande 1 avslår proposition 1988/89:27.

1988/89:FiUll

8

Särskilt yttrande

1988/89: FiU 11

Miljöhänsyn vid val och genomförande av projekt finansierade
av Världsbanken

Ingela Mårtensson och Margareta Jonback (båda fp) anför:

Vi har i en partimotion utvecklat vår syn på biståndspolitiken. Bl. a. har vi
där framfört att Sverige kraftfullt bör verka för att ökad hänsyn tas till såväl
behovet av stöd till en demokratisk samhällsutveckling och respekt för
mänskliga rättigheter som behovet att i högre grad beakta och främja
miljöaspekterna. Som grund för en mer aktiv svensk politik i de multilaterala
biståndsorganen bör en parlamentariskt förankrad samlad översyn av det
svenska multilaterala biståndsarbetet göras. Vid utrikesutskottets behandling
av motionen avslogs kravet på översyn, mot vilket vi reserverade oss.

9

ab Stockholm 1988 16208