Hinder för export av farliga varor

Betänkande 1990/91:NU32

Näringsutskottets betänkande 1990/91:NU32

Hinder för export av farliga varor

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1990/91
NU32

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1990/91:91 om hinder för export av
farliga varor, utom i vad avser ändring i produktsäkerhetslagen
(1988:1604),

dels en motion som har väckts med anledning av
propositionen.

I vad avser ändring i produktsäkerhetslagen behandlas
propositionen av lagutskottet (1990/91:LU31). Näringsutskottet
har avgivit yttrande (1990/91:NU7y) till lagutskottet över den
delen av propositionen och en därav föranledd motion.

Grossistförbundet Svensk handel har tillställt
näringsutskottet en skrivelse i ärendet.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de två lagförslag i propositionen som
behandlas här. Det ena avser en komplettering av livsmedelslagen
(1971:511), så att det kan beslutas om förbud mot återutförsel
av importerade livsmedel som kan orsaka allvarliga personskador.
Enligt det andra ändras lagen (1985:426) om kemiska produkter,
så att export av farliga kemikalier kan förbjudas eller förenas
med särskilda villkor. I en reservation (m, fp) avvisas båda
lagförslagen.

Propositionen

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås utökade möjligheter att förbjuda
eller annars reglera exporten av farliga varor och kemikalier.

De delar av förslaget som behandlas här innebär bl.a.
följande.
Återutförsel av livsmedel som förvaras på tullupplag eller
tullager eller i frihamn skall kunna förbjudas, om de kan orsaka
allvarliga personskador. Sådana livsmedel skall normalt också
förstöras.
Export av farliga kemikalier skall kunna förbjudas eller
annars förenas med särskilda villkor.

De nya reglerna skall enligt förslaget tas in i
livsmedelslagen (1971:511) och lagen (1985:426) om kemiska
produkter. De avses träda i kraft den 1 juli 1991.

Förslag

Regeringen föreslår -- efter föredragning av statsrådet Margot
Wallström resp. miljöminister Birgitta Dahl -- såvitt här är i
fråga att riksdagen antar förslag till
2. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),
3. lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter.

Det förra lagförslaget återges som bilaga (s.6). Det senare
finns på s.31f. i propositionen.

Motionen

Den motion som har väckts med anledning av här behandlade
delar av propositionen är

1990/91:N17 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari hemställs att
riksdagen avslår regeringens förslag i övrigt [dvs. utöver
förslaget till lag om ändring i produktsäkerhetslagen] om hinder
för export av farliga varor.

Utskottet

Proposition 1990/91:91 gäller en från handelspolitisk synpunkt
principiellt betydelsefull fråga. Skall export från Sverige av
varor som i viss ordning konstateras vara farliga kunna regleras
-- och eventuellt beläggas med förbud -- eller skall det helt
överlämnas åt importländerna att skapa skydd mot sådana varor?

Flera remissinstanser har diskuterat denna fråga i yttranden
över det betänkande som ligger till grund för propositionen.
Delvis har de ställt sig kritiska till en sådan lagstiftning som
nu föreslås. Detta antyds i propositionen, men de argument som
har framförts redovisas inte. Den sammanställning av
remissyttranden som nämns i propositionen (s.2) är inte
tillgänglig annat än efter särskild hänvändelse till
regeringskansliet. Det hade enligt näringsutskottets mening
varit önskvärt att propositionen -- i likhet med den ungefär
samtidigt avlämnade propositionen 1990/91:97 i ett närbesläktat
ämne, förbud mot utförsel av vissa produkter som kan användas i
massförstörelsesyfte -- hade innehållit en särskild, någorlunda
utförlig redovisning av remissyttrandena.

Såvitt propositionen avser ändring i produktsäkerhetslagen
behandlas den av lagutskottet (1990/91:LU31). Näringsutskottet
har i yttrande (1990/91:NU7y) till lagutskottet berört de
handelspolitiska aspekterna av regeringens förslag i den delen.

Näringsutskottet har att behandla två förslag i propositionen.
Det ena gäller möjlighet för regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer att under vissa betingelser förbjuda
återutförsel av importerade livsmedel som kan orsaka allvarliga
personskador, varvid dessa livsmedel normalt skall förstöras.
Det andra gäller motsvarande möjlighet att förbjuda export av
farliga kemikalier eller förena exporten med särskilda villkor.
Bestämmelserna i dessa hänseenden har sin plats i
livsmedelslagen (1971:511) resp. lagen (1985:426) om kemiska
produkter.

I motion 1990/91:N17 (m) yrkas att riksdagen inte skall
genomföra de föreslagna lagändringarna. Dessa fyller, menar
motionärerna, inte något praktiskt behov, och de skulle kunna
försämra Sveriges relationer till EG-länderna.

De föreslagna föreskrifternas förenlighet med bl.a. EGs
normsystem diskuteras i ett särskilt avsnitt i propositionen med
rubriken handelspolitiska synpunkter på ett exportförbud.
Regeringens slutsats är att den tillämpade regleringen inte kan
anses utgöra något sådant handelshinder som strider mot
föreliggande frihandelsavtal. De föreslagna ändringarna i lagen
om kemiska produkter bygger, framhålls det, på redan
internationellt accepterade rekommendationer.

Näringsutskottet ansluter sig till den bedömning i
handelspolitiskt hänseende av de föreslagna nya bestämmelserna
som regeringen ger uttryck för. I sak är det utskottets
uppfattning att det är värdefullt och välbefogat att det för
sådana fall som avses skapas möjligheter till reglerande ingrepp
mot export av farliga varor. Utskottet tillstyrker propositionen
i här aktuell del och avstyrker motion 1990/91:N17 (m).

På en punkt vill utskottet förtydliga motivuttalandena i
propositionen. I fråga om förbud mot återutförsel av livsmedel
framhålls (s.12) att det inte kan bli aktuellt att förbjuda
utförsel så snart ett livsmedel inte godtas för försäljning i
Sverige. Färgtillsatser och andra tillsatser som inte är
tillåtna här kan exempelvis godtas i andra länder, anförs det.
Likaså kan, heter det vidare, finnas skilda gränsvärden för den
halt av olika slags bakterier som godtas. Även detta senare
konstaterande får betraktas som en exemplifiering. Motsvarande
olikheter i fråga om gränsvärden kan förekomma när det gäller
växtskyddsmedelsrester, rester av veterinärmedicinska preparat
o.d.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande hinder för export av farliga varor
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:N17 antar i
proposition 1990/91:91 framlagda förslag till
1. lag om ändring i livsmedelslagen (1971:511),
2. lag om ändring i lagen (1985:426) om kemiska produkter.
res. (m, fp)

Stockholm den 2 maj 1991

På näringsutskottets vägnar

Lennart Pettersson

Närvarande: Lennart Pettersson (s), Hadar Cars (fp), Rune
Jonsson (s), Per Westerberg (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo
Finnkvist (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L Nilson (v), Lars
Norberg (mp), Leif Marklund (s), Mats Lindberg (s), Karin
Falkmer (m), Kjell Ericsson (c) och Christina Raud (s).

Reservation

Per Westerberg (m), Gunnar Hökmark (m), Karin Falkmer (m),
Hadar Cars (fp) och Gudrun Norberg (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s.3 som
börjar med "Näringsutskottet ansluter" och slutar med "preparat
o.d." bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet instämmer liksom motionärerna i den kritik
som särskilt kommerskollegium har riktat mot tanken på en sådan
reglering som regeringen nu föreslår. Något praktiskt behov av
detta slags bestämmelser synes inte föreligga. Samtidigt finns
det en påtaglig risk för att EG skulle komma att rikta
invändningar mot dem. Utskottet vill understryka att
lagstiftning med handelspolitiska implikationer bör utformas med
beaktande av regler som gäller inom EG och andra internationella
organ som berörs. Näringsutskottet ansluter sig med det nu sagda
till yrkandet i motion 1990/91:N17 (m) att regeringens förslag i
här aktuella delar av proposition 1990/91:91 skall avslås av
riksdagen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande hinder för export av farliga varor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:N17 avslår
proposition 1990/91:91 i vad avser ändring i livsmedelslagen
(1971:511) och i lagen (1985:426) om kemiska produkter.

Särskilt yttrande

Lars Norberg (mp) anför:

Produktsäkerhetslagstiftningen (i vid mening) har tillkommit
för att skydda den svenska allmänheten mot varor -- bl.a.
livsmedel -- som vid längre eller kortare bruk medför risker för
liv och hälsa.

Huvudregeln bör enligt miljöpartiet de grönas uppfattning
vara att sådana varor som anses skada svenskar inte skall
exporteras för användning i andra länder. Detta är den enda
moraliskt försvarbara grundinställningen. Vi svenskar bör vara
lika angelägna att skydda människor i andra länder mot skada som
vi är angelägna att skydda vårt eget lands invånare.

Miljöpartiets mening är att lagförslagen i proposition
1990/91:91 är för vagt utformade och saknar principiell grund.
Vi har dock inte velat motsätta oss den föreslagna
lagstiftningen, som vid en strikt tillämpning bör kunna ge
utländska medborgare ett lika gott skydd som svenska.

Det kan förekomma sällsynta och väldokumenterade fall där det
kan accepteras att en vara brukas eller konsumeras i ett annat
land trots att den av säkerhetsskäl inte får säljas i Sverige. I
sådana speciella fall bör det givetvis inte beslutas om
exportförbud.

Bilaga