Hanteringen av djurkadaver och annat animaliskt avfall

Betänkande 2000/01:MJU11

Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2000/01:MJU11

Hanteringen av djurkadaver och annat animaliskt avfall

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Utskottets överväganden
• Utskottets förslag till riksdagsbeslut

2000/01

MJU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas ett tiotal motionsyrkanden
om hanteringen av animaliskt avfall. Motionerna går
i huvudsak ut på att det bör införas nationella
undantag eller särlösningar för Norrlandslänen
såvitt avser EU:s regelverk för bortskaffande och
bearbetning av animaliskt avfall. Några motioner tar
också upp behovet av behandlingskapacitet för
animaliskt avfall. Utskottet anordnade en utfrågning
den 16 januari 2001 för att införskaffa information
om BSE-läget i stort inom EU samt om hanteringen av
animaliskt avfall i Sverige.

Motionerna avstyrks med hänvisning bl.a. till att
stora delar av norra Sverige omfattas av generella
undantagsbestämmelser i detta avseende. Vad gäller
behandlingskapaciteten för animaliskt avfall
hänvisar utskottet till att jordbruksministern
nyligen förordnat en utredare att se över frågan.

Utskottets överväganden

-----------------------------------------------
| |
| |
|Utskottets förslag i korthet |
| |
| |
| |
| |
| |
|Utskottet föreslår att riksdagen avslår |
|motioner (s, m, c) om särlösningar eller |
|undantag för norra Sverige när det gäller |
|föreskrifterna om insamling och bearbetning av
|
|animaliskt avfall. Utskottet hänvisar till att
|
|mer än två tredjedelar av berörda län omfattas
|
|av generella undantagsbestämmelser och att det
|
|dessutom finns möjlighet till dispens i |
|enskilda fall. Vidare föreslår utskottet att |
|riksdagen avslår motioner om |
|behandlingsanläggningar för animaliskt avfall|
|med hänvisning till en av jordbruksministern |
|nyligen tillsatt utredning i ämnet. |
| |
| |
| |
-----------------------------------------------

Utskottets ställningstagande

I betänkandet behandlas ett tiotal motionsyrkanden från
allmänna motionstiden 1999 respektive 2000 om
hanteringen av slaktavfall och kadaver. I de
flesta motionerna framhålls behovet av
särlösningar för Norrland när det gäller
föreskrifterna om insamling och bearbetning av
animaliskt avfall. Sådana yrkanden framförs i
motionerna 1999/2000:MJ222 (c) yrkande 9,
1999/2000:MJ512 (c), 1999/2000:MJ514 (m),
2000/01:MJ233 (c) yrkande 27, 2000/01:MJ254
(s), 2000/01:MJ258 (m) yrkande 5, 2000/01:MJ527
(c) yrkandena 1 och 2 och 2000/01:MJ532 (m).
Flera motionsyrkanden går ut på att samtliga
församlingar i Norrland bör få permanent
undantag från EU:s krav på insamling av
självdöda djur och annat animaliskt avfall.

I några motioner understryks att den
behandlingsanläggning som för närvarande finns
i Stenstorp inte ger tillräcklig kapacitet
(2000/01:MJ528, kd) och att det behövs en
särskild destruktionsanläggning i Norrland
(2000/01:MJ225, c).

Det huvudsakliga regelverket på detta område
finns i direktiv 90/667/EEG om bortskaffande
och bearbetning av animaliskt avfall. De för
Sverige gällande tillämpningsföreskrifterna
finns i Statens jordbruksverks författning
SJVFS 1998:34 med ändringar bl.a. i SJVFS
2000:150.

Regelverket för hantering av animaliskt
avfall

Utskottet erinrar inledningsvis om att det
aktuella direktivet och de beslut som senare
fattats inom EU främst syftar till att motverka
spridning av TSE (transmissibel spongiform
encefalopati) och då särskilt BSE (bovin
spongiform encefalopati, den s.k. galna ko-
sjukan) och andra smittsamma djursjukdomar.
Enligt regelverket skall allt animaliskt
avfall, både s.k. högriskavfall och s.k.
lågriskavfall, samlas in och bearbetas i
särskilda anläggningar. För den del av det
animaliska avfallet som definieras som
specificerat riskmaterial (SRM) finns särskilda
regler som omfattar både slakten, transporten
och den slutliga avfallshanteringen.

Enligt direktivet finns vissa möjligheter
att besluta om nationella undantag om det
berörda animaliska avfallet härrör från platser
som är svåra att nå eller kvantiteten och
avståndet inte gör det berättigat att ta vara
på avfallet. I sådana fall kan den nationella
myndigheten medge att avfallet bortskaffas
genom bränning eller nedgrävning.

I de nationella föreskrifterna (SJVFS
2000:150) finns dels bestämmelser om generella
undantag från kravet på bearbetning/förbränning
av animaliskt avfall i en speciell anläggning,
dels regler om undantag i speciella fall enligt
beslut av Jordbruksverket eller berörd
länsstyrelse. De generella undantagen tar bl.a.
sikte på enstaka smådjur som har dött eller
avlivats utan att smittsam sjukdom har
misstänkts. Jordbruksverket har vidare beslutat
att självdöda eller avlivade djur i
besättningar som är belägna i de församlingar
som anges i bilaga 1 till SJVFS 2000:150 inte
behöver bearbetas i en anläggning. Den
geografiska räckvidden av de undantagna
församlingarna motsvarar för närvarande totalt
37 kommuner (helt eller delvis) i Värmlands,
Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. I
nu angivna fall får det animaliska avfallet
grävas ned på en plats som anvisats av den
myndighet som utövar tillsyn på området, eller
på en godkänd avfallsdeponi. Utöver de
generella undantagen finns möjlighet för
Jordbruksverket eller, i den utsträckning
verket bestämmer, länsstyrelsen, att medge att
animaliskt avfall får grävas ned på motsvarande
sätt om bl.a. det animaliska avfallet härrör
från platser som är svåra att nå eller
kvantiteten och avståndet gör att det inte är
motiverat att ta hand om avfallet.
Länsstyrelsen kan vidare medge att självdöda
eller avlivade hästdjur får grävas ned eller
omhändertas genom kommunal avfallshantering.

Vid en interpellationsdebatt den 10 november
2000 framhöll jordbruksministern att undantagen
omfattar mer än två tredjedelar av Norrlands
yta (72 %) och att dispens i särskilda fall kan
medges i den resterande tredjedelen.

Vid utskottets utfrågning den 16 januari 2001
framkom bl.a. att de undantagna områdena utgörs
av församlingar i Norrland och Svealand med
relativt låg djurtäthet och att Jordbruksverket
för närvarande ser över gränsdragningen. De
berörda länsstyrelserna har fått i uppdrag att
avge yttranden i frågan till verket. Det
framhölls att Sverige gentemot EU har en
förpliktelse att bevaka den epidemiologiska
statusen i hela landet och att det av den
anledningen knappast kan komma i fråga att helt
undanta stora delar av landet. Det kan
tilläggas att de fem Norrlandslänen tillsammans
motsvarar 58 % av Sveriges landareal.

Utskottet konstaterar att de aktuella
motionerna i större eller mindre utsträckning
är tillgodosedda genom de nationella
föreskrifter som redovisats ovan och genom den
översyn som pågår i Jordbruksverket. Utskottet
hänvisar också till den utredning angående
kapacitetsbehovet för behandling av animaliskt
avfall som redovisas i det följande. I övrigt
bör framhållas att frågorna enligt gällande
beslut om ansvarsfördelningen skall avgöras på
myndighetsnivå. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1999/2000:MJ222 (c)
yrkande 9, 1999/2000:MJ512 (c), 1999/2000:MJ514
(m), 2000/01:MJ233 (c) yrkande 27,
2000/01:MJ254 (s), 2000/01:MJ258 (m) yrkande 5,
2000/01:MJ527 (c) yrkandena 1 och 2 och
2000/01:MJ532 (m).

Behandlingsanläggning för animaliskt avfall

Vid utfrågningen den 16 januari informerades
utskottet även om förhållandena vid
behandlingsanläggningen i Stenstorp som drivs
av Konvex AB. Företaget genomför för närvarande
studier av ny teknik för att omhänderta kadaver
genom direkt bränning. Syftet är att
anläggningen i Stenstorp skall läggas ned och
ersättas med en eller flera anläggningar.

Enligt det aktuella direktivet 90/667/EEG
skall medlemsstaterna för hela eller delar av
sitt territorium godkänna en eller flera
anläggningar för insamling och bearbetning av
högriskmaterial. En medlemsstat får besluta om
att anlita en anläggning för bearbetning av
sådant material i en annan medlemsstat efter
överenskommelse om detta med den andra
medlemsstaten.

Såvitt utskottet kan bedöma råder stor
enighet om att behandlingsanläggningen i
Stenstorp inte har tillräcklig kapacitet för
att hantera det animaliska avfall som uppkommer
i Sverige. Enligt beslut av Koncessionsnämnden
för miljöskydd får företaget årligen bearbeta
16 000 ton animaliskt högriskavfall. Företagets
ansökan om att få bearbeta 24 000 ton
animaliskt avfall har avslagits av
Koncessionsnämnden. Efter överklagande till
regeringen har företaget fått tillstånd att
bearbeta totalt 18 800 ton under år 2000.
Överskjutande kvantiteter förs för närvarande
ut till Danmark för bearbetning. Även Finland
tar emot visst avfall för bearbetning. Med
anledning av BSE-krisen har beslut fattats inom
EU som inom kort kommer att innebära att
kvantiteten animaliskt avfall som kräver
särskild behandling kommer att öka kraftigt.

Jordbruksdepartementet har den 15 december
2000 förordnat en utredare att undersöka bl.a.
kapacitetsbehovet för att omhänderta och
bearbeta animaliskt högriskavfall och
specificerat riskmaterial, hur många
anläggningar för ändamålet som bör inrättas och
var i landet dessa skall vara belägna. Även
omfattningen av ett eventuellt statligt
engagemang i frågan skall utredas. Det
understryks i beslutet att utförsel av
animaliskt avfall till annan medlemsstat endast
kan ses som en tillfällig lösning på problemet.
Uppdraget skall redovisas senast den 15 april
2001.

Det anförda innebär enligt utskottets
bedömning att motionerna 2000/01:MJ225 (c) och
2000/01:MJ528 (kd) inte för närvarande påkallar
någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Utskottet utgår från att motionärernas
synpunkter beaktas i det fortsatta arbetet och
att frågan får en lösning som tillgodoser både
smittskyddsintresset och de berättigade
önskemålen om att animaliskt avfall ej skall
behöva transporteras så långa sträckor som i
dag är fallet.

Särskilda yttranden

1. Hantering av djurkadaver

Ulf Björklund (kd) och Ester Lindstedt-Staaf
(kd) anför:

I Sverige finns bara en anläggning för
destruktion av riskavfall från djur, Konvex,
belägen i Stenstorp i Västergötland.
Anläggningen hade år 2000 koncession att
bearbeta 18 800 ton men kapacitet finns för
bearbetning av större mängd riskavfall.
Koncession för större mängd har avslagits,
eftersom anläggningen ligger i samhället och
besvärar kringboende starkt. Man har länge sökt
efter en annan plats men inte lyckats finna
något lämpligt ställe.

5000 ton riskavfall om året har hitintills
fraktats till Trondheim i Norge. Nya EU-regler
förbjuder frakt av riskavfall utanför EU.
Exporten till Norge måste därför upphöra.
Avfall lagras nu vid Konvex i Stenstorp som
köttmjöl, varav en del går till förbränning.
Akut har frågan lösts genom avtal med Danmark,
som tar emot svenskt riskavfall för vidare
bearbetning. Men om ett fall med BSE upptäcks i
Sverige, torde Danmark vägra ta emot det
svenska riskavfallet.

De nya EU-reglerna innebär också, att det som
klassificeras som riskavfall och specificerat
riskmaterial ökar betydligt.

Läget är akut och kan genom ett BSE-fall bli
ännu mer akut. Det oroar oss kristdemokrater,
att regeringen låtit problemet så länge förbli
olöst. En utredning tillsattes i december 2000
och skall vara klar i april 2001. Där ska även
omfattningen av ett eventuellt statligt
engagemang utredas.

Enligt det aktuella direktivet 90/667/EEG
skall medlemsstaterna för hela eller delar av
sitt territorium godkänna en eller flera
anläggningar för insamling och bearbetning av
högriskmaterial. En medlemsstat får besluta om
att anlita en anläggning för bearbetning av
sådant material i en annan medlemsstat efter
överenskommelse. Dessa formuleringar gör det
klart, att man inom EU anser, att staten har
ett ansvar för att lösa frågan om destruktion
av animaliskt högriskavfall.

Kristdemokraterna vill starkt framhålla, att
det ligger i samhällets intresse, att
riskavfall omhändertas på ett säkert sätt.

2. Hantering av djurkadaver

Eskil Erlandsson (c) anför:

Redan innan den senaste BSE-krisen då allt fler
fall av sjukdomen upptäckts i Fastlandseuropa
hade BSE ökat uppmärksamheten kring
smittskyddsaspekter och hantering av
riskavfall. Den nuvarande hanteringen innebär
långa transporter för kadaver och annat
riskmaterial främst från Norrland då
anläggningen för destruktion finns i södra
Sverige. Kostnaderna för detta är inte
obetydliga vilket försvårar den ekonomiska
situationen för bland annat små lokala
slakterier. Detta i sin tur leder till att
levande djur får transporteras längre. Till
detta kan läggas miljöaspekterna vid långa
transporter. Vad gäller kadaver- och
riskmaterialhanteringen i Norrland är det
viktigt att en lösning kommer till stånd som är
acceptabel ur smittskyddssynpunkt och som inte
allvarligt försvårar för lokala näringsidkare
att bedriva sin verksamhet. Dagens situation
uppfyller inte dessa båda krav till fullo.

Jag vill i detta sammanhang påpeka vikten av
att Sverige får anläggningar med en sådan
kapacitet att destruktion av animaliskt avfall
kan ske på ett fullgott sätt.

Förteckning över behandlade
förslag

Motioner från allmänna
motionstiden 1999

1999/2000:MJ222 av Lennart Daléus m.fl. (c)
vari yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
översyn av reglerna för kadaverhanteringen i
Norrland,

1999/2000:MJ512 av Åke Sandström (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av
ett permanent undantag i norra Sverige från EG-
direktivet beträffande insamling av självdöda
djur i norra Sverige.

1999/2000:MJ514 av Ola Sundell (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om permanent
undantag från EG-direktivet om självdöda djur.

Motioner från allmänna
motionstiden 2000

2000/01:MJ225 av Erik Arthur Egervärn (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av en
destruktionsanläggning för djur i Norrland.

2000/01:MJ233 av Lennart Daléus m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

27. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om
särlösningar för kadaverhanteringen i Norrland.

2000/01:MJ254 av Berit Andnor och Rune Berglund
(s) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om
insamling av självdöda djur i norra Sverige.

2000/01:MJ258 av Patrik Norinder och Anne-
Katrine Dunker (m) vari föreslås att riksdagen
fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om insamling
av djurkadaver.

2000/01:MJ527 av Sven Bergström m.fl. (c) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om en
rimligare hantering av djurkadaver och annat
animaliskt avfall främst i Norrland.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som
sin mening vad i motionen anförs om att
samtliga församlingar i Norrland skall undantas
från insamlingskravet.

2000/01:MJ528 av Ester Lindstedt-Staaf och
Caroline Hagström (kd) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut: Riksdagen
tillkännager för regeringen som sin mening vad
i motionen anförs om att frågan om destruktion
av riskavfall av djur snarast löses.

2000/01:MJ532 av Ola Sundell och Anders Sjölund
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut: Riksdagen tillkännager för regeringen
som sin mening vad i motionen anförs om ett
permanent undantag för norra Sverige från EG-
direktivet om självdöda djur.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Med hänvisning till de motiveringar som
framförs under Utskottets överväganden
föreslår utskottet att riksdagen fattar
följande beslut:

1. Regler för hantering av animaliskt
avfall i norra Sverige m.m.

Riksdagen avslår motionerna 1999/2000:MJ222
yrkande 9, 1999/2000: MJ512, 1999/2000:MJ514,
2000/01:MJ233 yrkande 27, 2000/01:MJ254,
2000/01:MJ258 yrkande 5, 2000/01:MJ527 yrkandena
1 och 2 och 2000/01:MJ532.

2. Behandlingsanläggning för bearbetning
och bränning av animaliskt avfall

Riksdagen avslår motionerna 2000/01:MJ225 och
2000/01:MJ528.

Stockholm den 6 februari 2001

På miljö- och jordbruksutskottets vägnar

Ulf Björklund

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Ulf
Björklund (kd), Sinikka Bohlin (s), Göte Jonsson
(m), Inge Carlsson (s), Jonas Ringqvist (v), Alf
Eriksson (s), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson
(s), Ann-Kristine Johansson (s), Kjell-Erik Karlsson
(v), Caroline Hagström (kd), Catharina Elmsäter-
Svärd (m), Eskil Erlandsson (c), Harald Nordlund
(fp), Lars Lindblad (m) och Carina Ohlsson (s).

Ärendet och dess beredning

Utfrågning

Utskottet anordnade den 16 januari 2001 en
utfrågning med representanter för Statens
jordbruksverk och Konvex AB samt länsveterinären i
Jämtlands län angående BSE-krisen i EU, regelverket
för hantering av animaliskt avfall samt vissa frågor
rörande behandlingsanläggningen för animaliskt
avfall vid Stenstorp i Västergötland.