Handlingsplan mot buller

Betänkande 1993/94:JoU31

Jordbruksutskottets betänkande 1993/94:JOU31

Handlingsplan mot buller

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan

1993/94
JoU31

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1993/94:215 om en
handlingsplan mot buller samt 18 motionsyrkanden som lagts fram
med anledning av propositionen resp. under allmänna motionstiden
1994. Utskottet ansluter sig till vad regeringen förordar om mål
för och inriktning på handlingsplanen mot buller samt avslår
samtliga motionsyrkanden.

Propositionen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) föreslår i
propositionen att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om
mål för och inriktning på handlingsplanen mot buller (avsnitt
4.1).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas en samlad handlingsplan mot buller.
Denna syftar till att kraftigt begränsa bullerstörningarna i
samhället så att ljudnivåerna sänks och färre människor utsätts
för buller.

Buller i arbetsmiljön, boendemiljön och fritidsmiljön
behandlas. Vidare behandlas särskilt transportsektorns
bullerproblem, externt industribuller och buller från
byggarbetsplatser och vindkraftverk, buller från produkter samt
buller i det militära försvaret.

I propositionen föreslås en handlingsplan med såväl de
övergripande mål som bör gälla för arbetet med att begränsa
bullerstörningarna som de åtgärder som regeringen avser att
vidta inom olika områden.

Myndigheternas insatser inom bullerområdet behöver samordnas
för att handlingsplanen skall kunna genomföras på ett effektivt
sätt. Regeringen avser därför att ge Statens naturvårdsverk i
uppdrag att samordna här aktuella program för åtgärder som rör
den yttre miljön.

Trafikbullret bör minskas kraftigt. Regeringen avser därför
att uppdra åt

Vägverket att tillsammans med berörda myndigheter och
Kommunförbundet utarbeta ett program med syfte att minska
störningarna från vägtrafiken; programmet skall leda till att
vägtrafikbullret minskas till godtagbara nivåer genom fysiska
skyddsåtgärder,

Vägverket att utarbeta ett förslag till forskningsprogram för
minskat buller från fordon, däck och vägbanor,

Statens naturvårdsverk att i samarbete med Banverket föreslå
riktlinjer för minskade bullerstörningar från järnvägstrafiken
och spårvägarna,

Banverket att i samarbete med Statens naturvårdsverk utreda
möjligheterna att inom ramen för banavgifterna finansiera
åtgärder mot buller och

Berörda myndigheter att analysera skärpningar av
flygbullernivånormer, beräkningsmodeller för flygbuller, samt
behov av åtgärder, kostnader och tidplan för genomförande.

Uppdragen inom trafikområdet skall avrapporteras till
regeringen före den 1 mars 1995.

De som vistas i lokaler eller områden särskilt avsedda för
olika typer av fritidsaktiviteter skall inte behöva riskera att
utsättas för skadliga ljudnivåer. Regeringen avser därför att ge
Socialstyrelsen i uppdrag att i samarbete med Statens
naturvårdsverk utreda huruvida höga ljudnivåer vid konserter, på
diskotek och i liknande sammanhang leder till hörselskador eller
andra hälsoproblem.

För att begränsa störningarna från militärt skottbuller avser
regeringen att ge Försvarsmakten i uppdrag att i samarbete med
Fortifikationsförvaltningen (Fortifikationsverket) och Statens
naturvårdsverk utarbeta nya riktlinjer för skottbuller från
artilleri och andra tunga vapen.

Det finns behov av en ökad satsning på forskning inom
bullerområdet. Regeringen avser därför att ge
Teknikvetenskapliga forskningsrådet i uppdrag att i samarbete
med Arbetsmiljöfonden, Arbetarskyddsstyrelsen,
Arbetsmiljöinstitutet, Närings- och teknikutvecklingsverket och
Statens råd för byggnadsforskning utvärdera den tekniska
bullerforskningen och föreslå var tyngdpunkten i satsningarna
bör ligga. Vidare bör Arbetsmiljöfonden få till uppgift att i
samarbete med bl.a. Statens naturvårdsverk,
Arbetarskyddsstyrelsen, Arbetsmiljöinstitutet, Socialstyrelsen
och Medicinska forskningsrådet utvärdera den medicinska
effektforskningen. De två sistnämnda uppdragen skall
avrapporteras till regeringen före den 1 mars 1995.

Motioner

Motioner med anledning av propositionen

1993/94:Jo69 av Leo Persson m.fl. (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att överlåta till kommunerna att
utforma de regler som eventuellt bör tillkomma med anledning av
bl.a. Bullerutredningen,

2. att riksdagen beslutar att kommunerna skall redovisa
skoterleder och andra föreskrifter i kommunens översiktsplan.

1993/94:Jo70 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att det före den 1
januari 1995 kommer ett samlat förslag om hur bullret i
samhället skall minska,

2. att riksdagen hos regeringen begär att den i det samlade
förslaget om hur bullret skall minska även föreslår en
bullernorm vid musikarrangemang.

1993/94:Jo71 av Lennart Fridén (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av att i handlingsprogrammet jämväl inarbetas regler
om åtgärder mot bullerstörningar från stora offentliga
utomhusevenemang.

1993/94:Jo72 av Sören Norrby (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om buller i boendemiljö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om trafikbuller.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Jo616 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att minska bullret i arbets- och
fritidsmiljöer,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att minska bullret i boendemiljöer,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att målet skall vara att antalet människor
som störs av buller måste minska,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förorenaren betalar-principen skall
gälla med avseende på buller,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att öka medvetenheten om bullerproblemen,

6. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att öka
utbildnings- och forskningsanslagen som rör bullerproblematiken,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att minska vägtrafikbuller,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att minska flygtrafikbuller,

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att minska bullret från spårtrafik.

Utskottet

Inledning

Riksdagen uttalade hösten 1990 att en samlad handlingsplan mot
buller skyndsamt borde föreläggas riksdagen (1990/91:JoU17,
rskr. 27). Året därpå förnyade riksdagen sitt uttalande och
påtalade, särskilt mot bakgrund av det problem som buller utgör,
vikten av att ett samlat åtgärdsprogram mot buller tas fram
(1990/91:JoU30, rskr. 338).

Med stöd av regeringens bemyndigande utsåg chefen för Miljö-
och naturresursdepartementet våren 1992 en särskild utredare för
att utarbeta ett förslag till en samlad handlingsplan mot buller
(dir. 1992:20). Utredningen för en handlingsplan mot buller
överlämnade i juli 1993 betänkandet Handlingsplan mot buller
(SOU 1993:65). Utredningen presenterar en bred analys av
bullerproblemen i samhället och förslag till ett åtgärdsprogram.
Buller i såväl arbetsmiljön och boendemiljön som fritidsmiljön
behandlas. Vidare behandlas särskilt transportsektorns
bullerproblem, externt industribuller m.m., buller från vissa
produkter samt buller i det militära försvaret.

Handlingsplan mot buller m.m.

Propositionen

Enligt regeringen bör en handlingsplan mot buller läggas fast.
Som övergripande mål skall gälla att bullerstörningarna i
samhället begränsas kraftigt såväl avseende ljudnivåerna som
avseende antalet människor som utsätts för buller. Enligt
regeringen bör trafikbullret minskas kraftigt. Vidare bör det
externa industribullret och miljöstörningarna från
byggarbetsplatser minskas i första hand genom åtgärder i
industrin resp. tystare maskiner och metoder. Arbetet med att
minska bullerexponeringen i arbetslivet bör fortsätta. Frågan om
godtagbara bullernivåer för konsumenterna bör i första hand
lösas inom det europeiska standardiseringsarbetet. När det
gäller ljudnivån i nybyggda bostäder bör dygnsmedelnivån inte
överstiga 30 dBA. Ett system för att ljudklassa bostäder vid ny-
och ombyggnad bör införas på frivillig väg. De som vistas i
lokaler eller områden särskilt avsedda för olika typer av
fritidsaktiviteter skall inte behöva riskera att utsättas för
skadliga ljudnivåer. Försvarsmakten bör fortsätta sina
ansträngningar att minska bl.a. flygbuller och skottbuller.

Enligt regeringen bör myndigheternas insatser inom
bullerområdet samordnas för att den föreslagna handlingsplanen
mot buller skall kunna genomföras på ett effektivt sätt.
Naturvårdsverket bör få i uppdrag att samordna aktuella program
för åtgärder som rör den yttre miljön. På kommunnivån bör
arbetet med att begränsa buller t.ex. kunna ingå som en del i
utvecklingen och genomförandet av lokala Agenda 21.
Länsstyrelsernas arbete med regionala miljöstrategier (STRAM)
och regionala trafik- och miljöanalyser utgör ett stöd för
detta. Den fysiska planeringen bör utnyttjas i ökad utsträckning
för att åstadkomma en god ljudmiljö och ett mindre bullerstört
samhälle. Enligt regeringen är det en uppgift för Boverket och
Naturvårdsverket att utveckla metoder och ge råd för detta
arbete. Miljökonsekvensbeskrivningar bör ges en utökad
användning för att förstärka redovisningen av bullerfrågorna
inför ett ställningstagande även om det formellt sett inte är
fråga om ett tillståndsbeslut. Miljökvalitetsnormer bör kunna
meddelas inom bullerområdet.

Motionerna

Enligt motion Jo69 (s) har regeringen i sin skrivelse om
åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar (1993/94:175)
föreslagit att länsstyrelserna skall utarbeta förslag till
åtgärder mot bl.a. bullrande skotertrafik. I förslaget till
handlingsplan mot buller framhålls att bulleraspekterna bör
beaktas såväl i kommunernas fysiska planering enligt plan- och
bygglagen som i planering och beslut enligt andra lagar som rör
användningen av mark och vattenområden. Översiktsplanens
samordnande roll betonas särskilt. Enligt motionärerna bör samma
regler gälla även fjällområdena, och berörda kommuner bör därför
även få i uppdrag att utarbeta förslag till reglering av
skotertrafik m.m. i fjällområdena. Riksdagen bör överlåta till
kommunerna att utforma de regler som eventuellt bör tillkomma
med anledning av bl.a. Bullerutredningen (yrkande 1). Kommunerna
skall redovisa skoterleder och därmed förenade föreskrifter i
kommunens översiktsplan (yrkande 2). I motion Jo70 (v)
konstateras att propositionen saknar de flesta av de effektiva
förslag som redovisats av utredningen för en handlingsplan mot
buller. Flera bullerproblem, som är väl dokumenterade, behandlas
över huvud taget inte. Utredningens förslag är omfattande och
detaljerade, men regeringen föreslår i stort sett fortsatt
utredande. Regeringen bör därför före den 1 januari 1995 komma
med ett samlat förslag om hur bullret i samhället skall minskas
(yrkande 1). Enligt motion Jo616 (v) yrkande 3 måste kraftfulla
åtgärder vidtas för att förebygga och minska bullerproblemen i
samhället. Målet skall vara att antalet människor som störs av
buller minskar. Principen att förorenaren betalar skall även
gälla med avseende på buller. Detta innebär att företag och
tillverkningsindustri har ansvaret för att bullernivåerna inte
blir för höga när det gäller såväl produktion som produkter
(yrkande 4). Vidare framhålls att man måste öka medvetenheten om
bullerproblemen. Detta kan göras med hjälp av bl.a.
varudeklarationer, miljöundervisning, utvecklande av ekonomiska
styrmedel för främjande av tysta maskiner och bullerklassning av
fordon (yrkande 5).

Utskottets överväganden

Målet med miljöpolitiken är bl.a. att skydda människors hälsa,
och försiktighetsprincipen skall vara en viktig ledstjärna.
Buller är den miljöfaktor som drabbar flest människor. Bullret
ökar också i samhället genom bl.a. intensivare trafik, bullrande
arbetsredskap, ökad ventilation och ökad användning av
motordrivna verktyg, musikanläggningar med förstärkt musik och
hushållsmaskiner. Trots detta har åtgärder mot bullerproblemen i
stor utsträckning hittills försummats.

Som regeringen anför krävs kraftfulla åtgärder mot buller i
vår omgivning för att tillförsäkra människor en god miljö som
inte negativt inverkar på hälsa och välbefinnande. Åtgärder
behöver genomföras på såväl central som regional och lokal nivå.
Detta ställer krav på berörda myndigheter avseende en genomtänkt
arbetsfördelning, samarbete och samordning vid både genomförande
och uppföljning. Myndigheternas insatser inom bullerområdet bör
samordnas för att den föreslagna handlingsplanen mot buller
skall kunna genomföras på ett effektivt sätt. Erfarenheterna
visar att fysisk planering i hög grad kan medverka till att
såväl begränsa som förebygga bullerstörningar. Åtgärder på
planeringsstadiet är ofta betydligt mer kostnadseffektiva än
åtgärder som måste genomföras i efterhand. Bulleraspekterna bör
således beaktas såväl i kommunernas fysiska planering enligt
plan- och bygglagen som i planering och beslut enligt andra
lagar som rör användningen av mark- och vattenområden och den
byggda miljön. Det är vidare angeläget att bullerproblemen
belyses i kommunernas översiktliga planering och i
åtgärdsprogram på miljöområdet. Sammanfattningsvis delar
utskottet regeringens bedömning att bullerstörningarna i
samhället måste begränsas såväl avseende ljudnivåerna som
avseende antalet människor som utsätts för buller. En
förutsättning härför är en åtgärdsinriktad handlingsplan som kan
ligga till grund för konkreta åtgärder. Utskottet föreslår
därmed att riksdagen godkänner vad regeringen förordat om mål
för och inriktning på handlingsplanen mot buller. Motionerna
Jo70 (v) yrkande 1 och Jo616 (v) yrkande 3 avstyrks i den mån de
inte kan anses tillgodosedda.

Med anledning av de i motion Jo616 yrkandena 4 och 5 framförda
synpunkterna beträffande ökad medvetenhet om bullerproblemen och
den s.k. PPP-principens (Polluter Pays Principle) tillämpning
vill utskottet anföra följande. Regeringens förslag till
handlingsplan mot buller bör kunna leda till ökad medvetenhet om
bullerproblemen och samtidigt underlätta aktiva insatser för en
tystare miljö från enskilda. I detta sammanhang bör även
möjligheterna till ökad användning av
miljökonsekvensbeskrivningar och miljökvalitetsnormer
uppmärksammas. Konsekvensbeskrivningar kan medverka till
förbättrad kunskap och insikt om miljö-, hälso- och
naturresursfrågor i samhället. De förbättrar även
beslutsunderlaget i enskilda avgöranden som kan påverka
människors hälsa eller miljön. Regeringen har i lagrådsremissen
om miljöbalken (avlämnad i mars 1994) uttalat sitt stöd för
Miljöskyddskommitténs förslag (SOU 1993:27) att i miljöbalken
införa ett principiellt krav på miljökonsekvensbeskrivningar i
fall av betydande hälso- eller miljöpåverkan.
Miljöskyddskommittén har i sitt förslag även framhållit att det
inom bullerområdet förefaller finnas särskilt stora
förutsättningar att införa miljökvalitetsnormer. Regeringen
delar kommitténs uppfattning när det gäller miljökvalitetsnormer
och konstaterar att sådana normer bör användas i det framtida
hälso- och miljöskyddsarbetet och att användningen bör regleras
i den nya samlade miljölagstiftningen. Miljöskyddslagen
(1969:387) bygger på principen att det är den som förorsakar
miljöstörningar som har att bekosta de åtgärder som behövs för
att förebygga eller avhjälpa dem. Denna princip är numera även
accepterad inom miljöpolitiken internationellt och finns
inskriven i Romfördraget som en av hörnpelarna i EU:s miljörätt
(artikel 130 r). Enligt nämnda lagrådsremiss skall den s.k.
PPP-principen även läggas till grund för den nya lagen.
Utskottet anser det lämpligt att avvakta resultatet av den
fortsatta beredningen av miljöbalken och föreslår därför att
motion Jo616 (v) yrkandena 4 och 5 lämnas utan någon riksdagens
vidare åtgärd.

När det gäller bullerproblemen i fjällområdena har utskottet
nyligen behandlat en skrivelse från regeringen med förslag till
åtgärder (1993/94:JoU21). Utskottet uttalar därvid bl.a. sitt
stöd för regeringens förslag att ge vissa länsstyrelser i
uppdrag att, med utgångspunkt i de förslag som lämnats av
Utredningen om åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar
m.m. (SOU 1993:51), göra en översyn av områden i fjällen med
begränsningar för trafik med snöskotrar m.m. och flyg. Kraven på
lokalt inflytande m.m. bör enligt utskottets mening i allt
väsentligt kunna tillgodoses genom det samråd som skall ske
mellan berörda länsstyrelser, kommuner, statliga myndigheter och
övriga intressenter. Utskottet avstyrker därmed framställda
yrkanden om att kommunerna skulle ges i uppdrag att utforma
ifrågavarande regler samt att föreskrifter om skoterleder m.m.
skulle redovisas i den kommunala översiktsplanen. Samma krav
återkommer nu i motion Jo69 yrkandena 1 och 2. Utskottet, som
vidhåller sin uppfattning, avstyrker motionen.

Transportsektorns bullerproblem

Propositionen

Enligt regeringen bör vägtrafikbullret minskas kraftigt. Vid
ny- eller väsentlig ombyggnad av vägtrafikleder bör åtgärder
vidtas för att begränsa bullernivån i bostadsmiljöer utomhus så
att den inte överstiger 55 dBA vid fasader eller, om sådana
åtgärder inte är rimliga, att inomhusnivåerna inte överstiger 30
dBA. För befintliga miljöer bör Vägverket i samarbete med
Naturvårdsverket, Boverket och Kommunförbundet utarbeta ett
program för hur man genom fysiska skyddsåtgärder kan minska
vägtrafikbullret. Önskvärt är att buller i befintliga
bostadsmiljöer överstigande 65 dBA vid fasader utomhus blir
föremål för åtgärder först. Programmet bör omfatta en
redovisning av kostnader och tidplan. Kostnadseffektivitet bör
prioriteras. Huvudansvaret för åtgärderna åvilar väghållaren.
Programmet skall ligga till grund för regeringens fortsatta
ställningstaganden när det gäller finansiering och genomförande.
Forskning om buller från däck, fordon och vägbanor bör stödjas,
och Vägverket skall därför ges i uppdrag att utarbeta ett
program härför.

När det gäller tågbuller bör riktvärden läggas fast.
Naturvårdsverket och Banverket bör ges i uppdrag att föreslå
sådana. I uppdraget bör även ingå att föreslå riktlinjer för
buller från järnvägsnätet, spårvägar och rangerbangårdar. I
första hand bör riktlinjerna avse ny- och ombyggnad. Ett program
för kartläggning av behov och kostnader beträffande åtgärder i
befintlig miljö bör tas fram av Banverket i samarbete med
berörda kommuner. Banverket ges även i uppdrag att i samarbete
med Naturvårdsverket utreda möjligheterna att inom ramen för
banavgifterna finansiera åtgärder mot buller samt
differentiering av dessa med hänsyn till bullerstörningarna från
den rullande materielen.

Luftfartsverkets arbete med att minska det civila flygets
bullerproblem bör fortsätta, såväl i internationella
organisationer som genom utvecklande av ekonomiska styrmedel.
Berörda myndigheter ges i uppdrag att analysera en skärpning av
flygbullernivånormen (FBN-normen) för planering av nya
flygplatser och nya bostadsområden samt i vissa fall en
skärpning för befintlig bebyggelse. Analysen bör även som
komplement innefatta en maximalbullernivå vid 70 dBA. Uppdraget
bör även omfatta att i samarbete med berörda kommuner analysera
behovet av åtgärder, kostnader samt tidplan för genomförande.
Samtliga uppdrag avseende bullerproblemen inom
transportsektorn skall avrapporteras till regeringen före den 1
mars 1995.

Motionerna

Enligt motion Jo72 (fp) yrkande 2 kommer de vanligast
förekommande bullerstörningarna från vägtrafik och i avgränsade
områden från flygtrafik. I första hand skall bullret motverkas
vid källan. Vägtrafikbuller domineras alltmer av
däck/vägbanebuller. Det mest kostnadseffektiva sättet att dämpa
detta torde vara med lågbullrande vägbeläggningar. För att få en
störningsrelaterad bedömning av trafikbuller räcker det inte
alltid med att för vägtrafik utgå från dygnsmedelvärde och för
flygtrafik årsmedeldygn. Hög andel tung trafik nattetid och
allmänflyg koncentrerat till några sommarmånader då människor i
större utsträckning vistas utomhus i närbelägen friluftsmiljö
kan innebära helt andra störningsbilder. Detta måste beaktas när
trafik- och flygbullernormer fastställs.

Enligt motion Jo616 (v) yrkande 7 störs flertalet av de
människor som är bullerstörda av buller från vägtrafik. Att
omfördela transporter från bilism till kollektiva trafikslag
innebär en liten men otillräcklig minskning av vägtrafikbullret.
En extra fordonsskatt på personbilar och tunga fordon skulle
kunna finansiera bulleråtgärder (vallar, skärmar, tysta
vägbeläggningar). I arbetet med miljöklasser för vägfordon skall
även fordonets bulleregenskaper vägas in. Flygtrafiken orsakar
lokala bullerproblem i huvudsak vid flygplatserna. Störningar
förekommer även bl.a. vid Flygvapnets övningsområden och i
områden med allmäntrafikflyg. Bullerkraven för
allmäntrafikflyget bör skärpas. Detta är en nödvändighet för att
tvinga fram en utveckling mot tystare och miljövänligare
flygmotorer. Ytterligare forskning om effekter krävs dock inom
detta område. En kraftig utbyggnad av snabbjärnvägar skulle även
kunna minska problemen med inrikesflyget. Vid planering av
bostadsområden måste skyddsavstånd införas för att undvika nya
flygbullerstörda bostäder (yrkande 8). I yrkande 9 framhålls att
riktvärden för buller från tågtrafik saknas. Pågående studier
vid Göteborgs universitet när det gäller effekter från tågtrafik
och vibrationer bör läggas till grund för prioritering av
åtgärder i befintlig, tågbullerexponerad, miljö.

Utskottets överväganden

När det gäller vägtrafikbullret anser utskottet i likhet med
regeringen att detta bör minskas kraftigt. Vägtrafikbuller från
fordon härrör i huvudsak från två skilda bullerkällor. Den ena
är fordonens motor och kraftöverföring och den andra de ljud som
uppkommer mellan däck och vägbana. Fordonens tekniska utrustning
regleras till stor del genom internationella överenskommelser
och genom EU-direktiv. Förändringar av kraven på fordon måste
därför i många fall genomföras i ett internationellt samarbete.
För att nå ytterligare reella effekter bör andra åtgärder
övervägas. Som anförs i propositionen är en ytterligare sänkning
av buller från fordonen bl.a. beroende av om nya
däck/hjulkonstruktioner kan tas fram och om vägbeläggningar kan
ges egenskaper som medför minskat buller. Även metoderna för
mätning av buller bör förbättras. En ökad satsning på forskning
och utveckling inom dessa områden är angelägen. Även om bullret
på sikt kan reduceras vid källan kommer behov av andra åtgärder
att finnas för de mest utsatta miljöerna. Det är därför
angeläget att vidta bullerbegränsande åtgärder på dessa platser.
Utskottet delar regeringens uppfattning när det gäller åtgärder
som bör vidtas för att begränsa bullernivån vid ny- eller
väsentlig ombyggnad av vägtrafikleder. För befintliga miljöer
bör det program som skall utarbetas av Vägverket i samarbete
med vissa andra myndigheter kunna ligga till grund för fortsatta
nödvändiga ställningstaganden i fråga om finansiering och
genomförande.

Som framhålls i propositionen är buller och vibrationer de
vanligaste miljöstörningarna från järnvägstrafiken. Utskottet
anser i likhet med regeringen att riktvärden för sådant buller
bör läggas fast. Det bör även vara möjligt för Banverket att
ställa krav på högsta ljudnivå från rullande materiel som får
trafikera olika banor. Vidare bör krav kunna ställas på högsta
ljudnivå under vissa tider på vissa sträckor.

Utfasning av äldre bullrande flygplan bör kraftigt kunna
minska antalet bullerstörda runt de svenska civila
flygplatserna. Luftfartsverket arbetar aktivt för att
kontinuerligt minska bullerstörningar från flygtrafiken. Vidare
fortsätter det internationella arbetet på detta område med sikte
på att ta fram överenskommelser om ytterligare skärpta
bullernormer. Luftfartsverket är pådrivande i detta arbete.
Nämnas bör även att Luftfartsverket sedan den 1 januari 1994
genomfört en bullerrelatering av sina landningsavgifter.
Utskottet delar regeringens uppfattning att
bebyggelseplaneringen runt flygplatserna bör förbättras så att
den inte leder till ökade bullerproblem genom tillkommande
bebyggelse närmare flygplatserna.

Sammanfattningsvis kan konstateras att transporter av personer
och gods har stor betydelse för vårt nuvarande samhälles
funktion men påverkar också miljön. Transporterna har hittills
ökat i takt med samhällets utveckling och ökad ekonomisk
tillväxt. De prognoser, nationella och internationella, som
gjorts i olika sammanhang pekar på en fortsatt ökning av
transporter inom i stort sett alla transportslag men framför
allt inom vägtrafiksektorn. De olika transportslagen ger upphov
till negativa effekter på miljön bl.a. genom att orsaka
bullerstörningar. Detta drabbar boendet eller minskar
möjligheten till ostörda naturupplevelser. Som framhålls i
propositionen är det med dagens teknik möjligt att vidta vissa
åtgärder för att minska bullerstörningarna från de olika
trafikslagen. Åtgärder kan vidtas vid källan, mellan källan och
mottagaren och vid mottagaren. Den mest effektiva åtgärden är
som regel att minska bullret vid källan även om bullerproblemen
härigenom aldrig kan undanröjas helt. Samhällsplaneringen har
stor betydelse för att minska bullerstörningar. Åtgärder på
planeringsstadiet är som nämnts ovan ofta betydligt mer
kostnadseffektiva än efterhandsåtgärder. De uppdrag som
regeringen redovisat i propositionen beträffande
transportsektorn bör kunna ligga till grund för de ytterligare
förslag som kan anses nödvändiga för att komma till rätta med
bullerstörningarna. Med det anförda avstyrker utskottet motion
Jo616 (v) yrkandena 7, 8 och 9, allt i den mån motionen inte
blivit tillgodosedd. När det gäller motion Jo72 (fp) yrkande 2
utgår utskottet från att motionärens synpunkter kan bli
tillgodosedda i samband med det fortsatta arbetet på förbättrade
mätmetoder för trafikbuller m.m.

Buller i arbets- och fritidsmiljöer

Propositionen

Arbetet med att minska bullerexponeringen i arbetslivet bör
fortsätta. Utgångspunkten bör vara vad som är praktiskt möjligt
med hänsyn till den tekniska utvecklingen och vilka möjligheter
det finns att begränsa exponeringen. Det bör vara en uppgift för
Arbetarskyddsstyrelsen att fortlöpande se över de
exponeringsvärden för buller som skall gälla i arbetslivet.

Vad gäller eventuella överväganden om ekonomiska styrmedel
konstaterar regeringen att Beredningen (S 1993:07) för en ny
ordning för sjuk- och arbetsskadeförsäkringarna har fått till
uppgift att bl.a. överväga om och i så fall i vilken omfattning
arbetsgivaravgifterna bör differentieras utifrån företagens
kostnader för arbetsskador och sjukfrånvaro. Regeringen finner
därför inte anledning att nu föreslå några särskilda åtgärder i
den här delen.

När det gäller buller i vissa fritidsmiljöer anser regeringen
att Socialstyrelsen bör ges i uppdrag att i samarbete med
Naturvårdsverket utreda huruvida höga ljudnivåer vid konserter,
på diskotek och i liknande sammanhang leder till hörselskador
eller andra hälsoproblem. Visar utredningen att det finns risk
för skador hos publiken bör myndigheten redovisa huruvida det är
möjligt att fastställa övre gränser för ljudexponering, förslag
på sådana gränser samt hur efterlevnaden skall kunna
kontrolleras.

Motionerna

Enligt motion Jo616 (v) yrkande 1 beräknas hörselskadande
buller i arbetsmiljön drabba 200 000 till 400 000 personer.
Buller kan ge obotliga skador på hörseln, och självfallet leder
detta till försämrade möjligheter till ett gott socialt liv,
sämre arbetsförmåga och därmed totalt sett en lägre
livskvalitet. Nuvarande gräns för hörselskaderisk måste därför
sänkas. En tystare och från bullersynpunkt riskfri arbetsmiljö
ger vinster för såväl individen som för företag och samhälle.
Vidare bör uppmärksammas att höga bullernivåer vid konserter,
diskotek etc. kan ge en tillfällig hörselnedsättning och ibland
bestående skador. Restriktioner bör införas för buller vid
rockkonserter och dylika musikarrangemang. Leksaker bör ej få
avge hörselskadligt buller. Enligt motion Jo70 (v) kan
ljudnivåer vid vissa musikarrangemang vara skadliga och drabbar
då framför allt yngre människor hårt. Riksdagen bör ge
regeringen i uppdrag att utarbeta ett förslag till bullernorm
för sådana musikarrangemang (yrkande 2). I motion Jo71 (m)
konstateras att en främst på stora orter mycket påfrestande
bulleremittent på senare år har varit stora evenemang med
mycket förstärkar- och högtalareffekt. Regeringen tar upp frågan
om risker för skador på hörseln etc. för dem som bevistar
moderna musikevenemang. Det är mycket bra. Emellertid berörs
inte störningar i bostadsområden orsakade av dylika
tillställningar. I handlingsprogrammet bör jämväl inarbetas
regler om åtgärder mot bullerstörningar från stora offentliga
utomhusevenemang.

Utskottets överväganden

Arbetslivet har under de senaste decennierna genomgått en
omfattande förändring. Den tekniska utvecklingen går mycket
snabbt och kraven på förbättrad produktivitet och effektivitet
har ökat. Förändringarna i arbetslivet påverkar arbetsmiljön och
riskerna för olika arbetsskador. Att långvarig exponering för
buller kan ge upphov till en hörselskada är en klassisk
arbetsmiljöfråga som inte förändras i takt med utvecklingen av
arbetslivet. Inom industrin är bullret fortfarande ett av de
vanligaste arbetsmiljöproblemen. Det är därför nödvändigt med
fortsatta satsningar inom bullerbekämpningsområdet i syfte att
skapa arbetsplatser med en god ljudmiljö och att förhindra
uppkomsten av hörselskador och andra skador. Sådana insatser
faller inom områdena förbättring av den fysiska arbetsmiljön,
teknikutveckling och minskad bullerexponering
(arbetsorganisation och rehabilitering). Som regeringen anför
bör ett arbete med denna inriktning fortsätta inom ramen för
Arbetarskyddsverkets verksamhet med bl.a. en kontinuerlig
översyn av de exponeringsvärden för buller som skall gälla i
arbetslivet. Enligt utskottets mening kan syftet med motion
Jo616 (v) yrkande 1 delvis därmed i allt väsentligt anses
tillgodosett. Motionen bör således inte medföra någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida i denna del.

I dag har vi goda kunskaper om buller och dess effekter och
hur vi skall förebygga bullerskador. Medan man i arbetslivet kan
se ett trendbrott när det gäller hörselskador är förhållandet
inte lika gynnsamt i fråga om bullriga fritidsaktiviteter. Nya
bullriga företeelser dyker upp under vår fritid och ljudnivåerna
tenderar att öka. Ansvaret för att skydda sig för buller faller
nästan helt på den enskilde. Som regeringen anför måste man på
alla nivåer i samhället arbeta för att förhindra att
hörselskador eller hörselnedsättningar uppkommer på grund av
buller i olika miljöer. Detta gäller också lokaler eller områden
särskilt avsedda för olika typer av fritidsaktiviteter. I likhet
med regeringen vill utskottet betona betydelsen av att
tillämpningen av befintliga anvisningar, normer och allmänna
råd, som finns att tillgå både från Statens naturvårdsverk och
Socialstyrelsen samt andra centrala myndigheter, följs
uppmärksamt av de huvudmän som har ansvaret för boendemiljö och
bebyggelse i närheten av källor till störande ljud. I
propositionen aviserar regeringen ett uppdrag till
Socialstyrelsen att i samarbete med Naturvårdsverket utreda
huruvida höga ljudnivåer vid konserter, på diskotek och i
liknande sammanhang leder till hörselskador eller andra
hälsoproblem. Som regeringen anför får utredningen visa om det
finns risk för skador hos publiken och i så fall bör myndigheten
skyndsamt redovisa huruvida det är möjligt att fastställa övre
gränser för ljudexponering, förslag på sådana gränser samt hur
efterlevnaden skall kunna kontrolleras. Utskottet föreslår mot
bakgrund av det anförda att motionerna Jo70 (v) yrkande 2 och
Jo616 (v) yrkande 1 i återstående del nu lämnas utan någon
riksdagens vidare åtgärd.

När det gäller bullerstörningar från stora offentliga
utomhusevenemang vill utskottet utöver vad som anförs ovan
framhålla att i den mån boende upplever ljud från konserter i
närheten som störande kan detta bedömas som sanitär olägenhet.
Enligt 6 § hälsoskyddslagen (1982:1080) är det ägaren eller
nyttjanderättshavaren till berörd egendom som skall vidta
skäliga åtgärder för att förebygga eller undanröja sanitär
olägenhet. Det ankommer på berörd kommunal nämnd att i
förekommande fall självständigt pröva frågan. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Jo71 (m) i den mån motionen inte kan
anses tillgodosedd.

Buller i boendemiljön

Propositionen

Ett frivilligt system för ljudklassning av bostäder vid ny-
och ombyggnad bör införas. Enligt regeringen måste information
till blivande brukare om bostadens ljudisoleringsnivå anses vara
en betydelsefull konsumentupplysning. Boverket bör tillsammans
med aktörerna på bostadsmarknaden utarbeta ett system för
ljudklassning.

Den nyligen inledda obligatoriska kontrollen av
ventilationssystem bör även i fortsättningen begränsas till att
omfatta systemens funktion. Det kan emellertid finnas fördelar
med att låta funktionskontrollen omfatta även mätning av
ljudnivåer. En sådan samordning bör då liksom för närvarande
ske på fastighetsägarens initiativ.

Motionerna

Enligt motion Jo72 (fp) yrkande 1 störs många människor
allvarligt av buller i sin boendemiljö. Höga bullernivåer
orsakas ofta av vägtrafikbuller i kombination med dålig
ljudisolering, buller från fläktar och ventilationssystem,
bullriga hushållsmaskiner och dålig ljudisolering mellan
lägenheter. En avgörande förutsättning för minskat buller är
välinformerade bostadskonsumenter och ett frivilligt
producentansvar. Grunden för marknadsekonomin är att
konsumenterna genom sin efterfrågan styr produktionens
inriktning. När det gäller bostäder är konsumenten ofta i
underläge gentemot producenten. Därför är det särskilt angeläget
med informationsstöd till bostadskonsumenter liksom med helst
obligatoriska funktionskontroller för att främja efterfrågan på
tysta bostäder. Enligt motion Jo616 (v) yrkande 2 är vägtrafiken
den helt dominerande bullerkällan i boendemiljön. Andra
bullerkällor i boendemiljön är extremt buller från industrier,
byggarbetsplatser samt andra verksamheter såsom vindkraftverk.
Lågfrekvent buller från installationer inne i byggnader, t.ex.
från fläktar, värmepumpar och kompressorer, utgör ett särskilt
problem. Buller leder till många andra effekter än obotliga
eller tillfälliga hörselskador. Den vanligaste effekten av
buller i våra boendemiljöer och skolor är negativ inverkan på
olika aktiviteter som samtal, koncentrationsförmåga vid arbete
och inlärning, vila och avkoppling samt sömnstörningar.
Motionärerna ställer sig avvisande till att införa
miljöklassning av nya bostäder. Alla skall ha rätt till en ur
bullersynpunkt god miljö. Däremot kan man tänka sig en
miljöklassning vad avser buller för befintliga bostäder. Det kan
ofta vara svårt för den enskilde att vid val av bostad avgöra
bullernivån i den tilltänkta bostaden. De riktvärden som
föreslagits av utredningen för att förebygga och minska olika
typer av bullerstörningar i boendemiljö, skolmiljö m.m. bör
införas. Vad avser lågfrekvent buller från
ventilationsanläggningar m.m. krävs ytterligare
forskningsinsatser rörande störningseffekter.

Utskottets överväganden

Som anförs i propositionen trädde nya regler för byggandet i
kraft den 1 januari 1994. De nya reglerna gäller vid uppförande
av nya byggnader. En utgångspunkt för översynen av byggreglerna
har varit att åstadkomma en EU-anpassning av dessa samt att
åstadkomma en avreglering i syfte att uppnå lägre byggkostnader.
De nya reglerna innehåller bl.a. en gräns för högsta ljudnivå
från installationer i utrymmen i bostäder avsedda för sömn och
vila. Syftet är att motverka problem med lågfrekvent buller från
installationer. I sammanhanget kan nämnas att på motsvarande
sätt har krav införts för installationer i undervisningslokaler
samt vissa vårdlokaler. I nya allmänna råd om ljudnivå
(dygnsekvivalent) i nybyggda bostäder har gränsvärden för
vägtrafikbuller fastställts. Nutidsmänniskan utsätts nästan
ständigt för omfattande påverkan av ljud. Enligt genomförda
boendestudier prioriteras ljudisolering mycket högt bland de
kvalitetsfaktorer som kan sägas karaktärisera en god bostad.
Ljudisoleringen i dagens bostäder är eftersatt. Kraven är inte
anpassade till förekommande bullerkällor och livsmönster. Mot
denna bakgrund skall de nya krav som införts i form av
föreskrifter och allmänna råd ses. Enligt utskottets mening kan
en information till blivande brukare om bostadens
ljudisoleringsnivå tillsammans med andra komponenter som är
viktiga från t.ex. hälsosynpunkt anses vara en betydelsefull
konsumentupplysning från fastighetsägarna. Som regeringen anför
kan fastighetsägaren beträffande en sådan information dock
endast svara för ljudisolering av byggnaden samt av
installationerna. Förändringar när det gäller bl.a. trafikbuller
och mänskligt beteende är svårhanterliga i detta sammanhang. Det
är vidare förenat med varierande kostnader att ljudisolera
byggnader enligt olika klasser. Frågan är också hur de
ljudisoleringsnivåer skall bestämmas som skall eliminera eller
mildra så olika bullerkällor som här är i fråga. Mot den angivna
bakgrunden delar utskottet regeringens slutsats att en
deklaration från fastighetsägaren om bostadshusets prestanda,
vari ljudisoleringsnivå ingår, utgör ett viktigt underlag för
bostadsval. Utformningen av en sådan deklaration måste dock vara
frivillig. Utskottet delar även regeringens uppfattning att det
kan finnas fördelar med att låta funktionskontrollen beträffande
ventilationssystem omfatta även mätning av ljudnivåer. En sådan
samordning bör dock, som regeringen anför, ske på
fastighetsägarens initiativ. Utskottet vill i detta sammanhang
även erinra om att byggprodukter enligt byggproduktlagen
(1992:1535) för att ingå i byggnadsverk skall vara lämpliga för
avsedd användning. Kraven hänför sig till egenskaper hos den
färdiga byggnaden såsom t.ex. hygien, hälsa och miljö samt
bullerskydd. Mot bakgrund av det anförda är utskottet inte
berett att föreslå någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna Jo72 (fp) yrkande 1 och Jo616 (v) yrkande 2.
Motionerna avstyrks i berörda delar.

Forskning och utbildning

Propositionen

Enligt regeringen bör en ökad satsning på forskning inom
bullerområdet komma till stånd. Teknikvetenskapliga
forskningsrådet bör få i uppdrag att i samarbete med
Arbetsmiljöfonden, Arbetarskyddsstyrelsen,
Arbetsmiljöinstitutet, Närings- och teknikutvecklingsverket och
Statens råd för byggnadsforskning utvärdera den tekniska
bullerforskningen och att föreslå var tyngdpunkten i
satsningarna bör ligga. Arbetsmiljöfonden bör få i uppdrag att i
samarbete med Naturvårdsverket, Arbetarskyddsstyrelsen,
Arbetsmiljöinstitutet, Socialstyrelsen och Medicinska
forskningsrådet utvärdera den medicinska effektforskningen.
Uppdragen skall avrapporteras till regeringen före den 1 mars
1995.

Motionen

Enligt motion Jo616 (v) yrkande 6 krävs goda kunskaper om
buller och dess uppkomst och effekter för att förebygga och
minska bullerproblemen i samhället. Med rätta kunskaper,
förebyggande åtgärder och planering kan kostnadseffektiva
åtgärder vidtas. Detta förutsätter i sin tur utbildning och
forskning inom bullerområdet. Ytterligare medel behövs för
förstärkning av utbildning och forskning vid de tekniska
högskolorna och universiteten. Härigenom kan grundläggande
teknisk och miljömedicinsk forskning utvecklas och
vidmakthållas. Risken är annars uppenbar att kompetensen på sikt
kommer att urholkas. En förlorad baskompetens tar lång tid att
bygga upp igen. När det gäller mer tillämpat forsknings- och
utvecklingsarbete bör sektorsorganen och näringslivet svara för
en större del av resurserna.

Utskottets överväganden

Som regeringen anför bör en ökad satsning på forskning inom
bullerområdet komma till stånd. Det är viktigt att denna
satsning även riktas mot utbildning och grundvetenskap.
Fördelningen av de medel som satsningen skulle innebära måste
dock föregås av en vetenskaplig utvärdering av området för att
identifiera starka och svaga områden samt garantera den
vetenskapliga kvaliteten. I avvaktan på resultatet av de i
propositionen aviserade uppdragen på detta område anser
utskottet det inte meningsfullt att nu föreslå något
riksdagsuttalande med anledning av motion Jo616 (v) yrkande 6.
Motionen avstyrks i berörd del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande handlingsplan mot buller

att riksdagen godkänner vad i propositionen förordas om mål
för och inriktning på handlingsplanen mot buller samt avslår
motionerna 1993/94:Jo70 yrkande 1 och 1993/94:Jo616 yrkande 3,

2. beträffande ökad medvetenhet om bullerproblemen m.m.

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo616 yrkandena 4 och 5,

3. beträffande åtgärder mot buller i fjällområdena

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo69,

4. beträffande transportsektorns bullerproblem

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo72 yrkande 2 och
1993/94:Jo616 yrkandena 7, 8 och 9,

5. beträffande buller i arbetsmiljön

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo616 yrkande 1 delvis,

6. beträffande bullerrestriktioner för vissa
musikevenemang

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo70 yrkande 2 och
1993/94:Jo616 yrkande 1 delvis,

7. beträffande bullerstörningar från utomhusevenemang

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo71,

8. beträffande buller i boendemiljön

att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Jo72 yrkande 1 och
1993/94:Jo616 yrkande 2,

9. beträffande forskning och utbildning

att riksdagen avslår motion 1993/94:Jo616 yrkande 6,

Stockholm den 19 maj 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Margareta Winberg

I beslutet har deltagit: Margareta Winberg (s), Ivar
Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Inga-Britt Johansson (s), Åke
Selberg (s), Lennart Brunander (c), Inge Carlsson (s), Mona
Saint Cyr (m), Kaj Larsson (s), Max Montalvo (nyd), Ulla
Pettersson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s), Lennart
Fremling (fp) och Carl Olov Persson (kds).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.