Handläggningen av prövningen av ansökan om en fast förbindelse över Öresund

Betänkande 1994/95:BoU5

Bostadsutskottets betänkande 1994/95:BOU05

Handläggningen av prövningen av ansökan om en fast förbindelse över Öresund

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Bilaga 1

1994/95
BoU5

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens skrivelse
1993/94:95 Redogörelse för handläggningen av prövningen av
ansökan om en fast förbindelse över Öresund samt tre motioner
väckta med anledning av skrivelsen. I skrivelsen lämnar
regeringen riksdagen en redovisning av ärendets handläggning
enligt naturresurslagen och vattenlagen. Utskottet föreslår att
riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna. De med anledning
av skrivelsen väckta motionerna avstyrks av utskottet.
En reservation (mp) har fogats till betänkandet. Reservationen
avser utskottets ställningstagande till motionsförslag om
kontakterna med andra länder i samband med handläggningen av
frågan om Öresundsförbindelsen. Ledamöterna (v, mp) redovisar i
ett särskilt yttrande sin inställning till den genomförda
tillåtlighetsprövningen enligt miljölagstiftningen m.m.

Skrivelse

I skrivelsen 1993/94:95 Redogörelse för handläggningen av
prövningen av ansökan om en fast förbindelse över Öresund lämnar
regeringen riksdagen en redovisning av ärendets handläggning
enligt naturresurslagen, vattenlagen och miljöskyddslagen. I
skrivelsen behandlas också de åtgärder som vidtagits till följd
av internationella förpliktelser liksom de åtgärder som
vidtagits gemensamt med Danmark bl.a. i syfte att åstadkomma en
samverkan om Öresundsregionens miljö.

Motionerna

I betänkandet behandlas de med anledning av skrivelsen väckta
motionerna

1993/94:Bo14 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att utan ytterligare dröjsmål nu
pröva ansökan om en fast förbindelse över Öresund.

1993/94:Bo15 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en redovisning av överläggningarna med
Finland om en Öresundsbro.

1994/95:Bo1 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
det bör uppdras åt berörda miljömyndigheter att, utan att deras
beslut föregrips, göra fullständig tillåtlighetsprövning enligt
miljölagstiftningen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
samråd snarast bör inledas med alla berörda Östersjöstater.

Yttrande

Bostadsutskottet har berett jordbruksutskottet tillfälle att
yttra sig över regeringens skrivelse samt de aktuella
motionerna. Yttrandet (1994/95:JoU1y) har som bilaga 2 fogats
till detta betänkande.

Inledning

Bakgrund

Riksdagen godkände den 12 juni 1991 ett avtal mellan
regeringarna i Sverige och Danmark om en fast förbindelse över
Öresund (prop. 1990/91:158, TU31, rskr. 379). Sveriges regering
beslutade den 15 augusti 1991 att den svenska delen av den
planerade Öresundsförbindelsen skall prövas enligt
naturresurslagen (NRL) varvid regeringen skall ta ställning till
tillåtligheten av projektet. Samtidigt förordnade regeringen att
även den prövning av tillåtligheten av projektet enligt
vattenlagen (VL) som erfordras skall göras av regeringen.
Regeringen fattade den 16 juni 1994 beslut i dessa ärenden.
Ansökan om tillstånd enligt NRL och VL att bygga en fast
förbindelse över Öresund bifölls i det avseende
regeringsprövningen avsåg. Tillståndet är förknippat med vissa
villkor som skall beaktas vid projektets fortsatta handläggning.

Regeringen har hösten 1993 till riksdagen överlämnat en
skrivelse, 1993/94:95, Redogörelse för handläggningen av
prövningen av ansökan om en fast förbindelse över Öresund. Under
motionstiden för skrivelsen hösten 1993 avgavs två motioner.
Eftersom riksdagen beslutade att uppskjuta behandlingen av
skrivelsen till riksmötet 1994/95 har en ny motionstid gällt för
skrivelsen i början av innevarande mandatperiod. Under denna
motionstid väcktes ytterligare en motion.

Ärendefördelningen inom riksdagen är sådan att trafikutskottet
bereder ärenden om bl.a. infrastruktursatsningar för väg- och
järnvägstrafik. Det är mot denna bakgrund trafikutskottet år
1991 beredde frågan om avtalet mellan Sverige och Danmark om en
fast Öresundsförbindelse samt även sedan dess berett frågor om
förbindelsen sett ur ett trafikpolitiskt perspektiv. Inom
bostadsutskottets beredningsområde faller bl.a. frågor om fysisk
planering. Beredningsområdet innefattar de två lagar som under
de senaste åren stått i centrum för beredningen av
Öresundsförbindelseärendet, dvs. vattenlagen och
naturresurslagen. Det är därför bostadsutskottet som har att
bereda regeringens skrivelse 1993/94:95, Redogörelse för
handläggningen av prövningen av ansökan om en fast förbindelse
över Öresund, som i huvudsak avser handläggningen enligt dessa
två lagar.

Regeringens skrivelse lades fram för riksdagen redan i
november 1993. Vid denna tidpunkt förelåg redan ett
regeringsförslag samt motioner om Öresundsbron som remitterats
till trafikutskottet. Bostadsutskottet beslöt att avvakta med
beredningen av regeringens skrivelse, bl.a. i syfte att
möjliggöra en gemensam kammarbehandling av resp. utskotts
betänkande i Öresundsbrofrågan. Riksdagen beslöt sedermera att
uppskjuta behandlingen av såväl trafikutskottets som
bostadsutskottets ärende till riksmötet 1994/95. Efter det att
regeringen den 16 juni 1994 fattat beslut i vattenlagsärendet
och naturresurslagsärendet har regeringens beredning av
tillåtligheten för den svenska delen av Öresundsbroförbindelsen
avslutats. Trafikutskottet har helt nyligen tagit ställning till
vissa förslag från budgetpropositionen 1993 samt motioner i
Öresundsbrofrågan (bet. 1994/95:TU2). I trafikutskottets
betänkande behandlas bl.a. yrkanden om en omprövning av
riksdagens beslut i brofrågan år 1991 samt frågor om projektets
utformning, ekonomi m.m.

Skrivelsen m.m.

I skrivelsen redogörs för handläggningen av ansökan om
tillstånd enligt NRL och VL att få uppföra den svenska delen av
Öresundsförbindelsen. Ansökan inlämnades den 1 juli 1992 av
Öresundskonsortiet som är bildat av ett svenskt och ett danskt
statligt bolag. Redogörelsen i skrivelsen avser tiden fram till
november 1993. Bostadsutskottet har från regeringskansliet under
hand erhållit en kompletterande beskrivning av ärendenas
handläggning efter det att regeringens skrivelse 1993/94:95
redovisades för riksdagen. Huvuddragen i ärendehandläggningen
redovisas även i regeringsbesluten från den 16 juni 1994 som
utskottet tagit del av. I bilaga 1 till detta betänkande
redovisas kortfattat vissa beslut m.m. med anledning av
handläggningen av ansökan enligt NRL och VL. För en utförligare
beskrivning av ärendets handläggning hänvisas till regeringens
skrivelse samt till regeringsbesluten från juni 1994. Vad gäller
en beskrivning av projektets ekonomiska förutsättningar,
projektbeskrivning, byggnadsläge m.m. hänvisas till
trafikutskottets betänkande 1994/95:TU2.

Motionerna

I motion 1993/94:Bo14 (s) framhålls att de analyser som gjorts
av Öresundsbroprojektets miljöeffekter, ekonomiska konsekvenser
m.m. är av högsta kvalitet. Motionärerna anser att riksdagen bör
ge regeringen till känna att det framtagna beslutsunderlaget är
tillräckligt och att regeringen utan ytterligare dröjsmål bör
pröva ansökan om en fast förbindelse över Öresund.

Ett flertal frågor om bl.a. Öresundsförbindelsens
miljöeffekter och ekonomiska konsekvenser diskuteras i motion
1993/94:Bo15 (kds). Yrkandet i motionen avser dock endast en
fråga, nämligen vissa överläggningar hösten 1993 mellan Sverige
och Finland om en Öresundsbro. Motionären anser att riksdagen i
ett tillkännagivande bör begära en redovisning av dessa
överläggningar.

I motion 1994/95:Bo1 (mp) yrkande 1 föreslås att riksdagen
skall begära att berörda miljömyndigheter skall få i uppdrag att
göra en fullständig tillåtlighetsprövning enligt
miljölagstiftningen. Motionärerna hävdar att myndigheternas
miljöprövning har föregripits på ett orimligt sätt genom
regeringens handläggning av tillåtlighetsprövningen enligt NRL
och VL. Vidare framhålls att regeringens handläggning varit
mycket bristfällig och att regeringens sätt att hantera frågan
satt delar av miljöskyddslagen ur spel.

Yrkande 2 i samma motion innebär att riksdagen i ett
tillkännagivande bör framhålla att samråd om
Öresundsförbindelsen snarast bör inledas med alla berörda
Östersjöstater.

Utskottet

I riksdagens beslut i juni 1991 om att godkänna avtalet mellan
regeringarna i Sverige och Danmark om en fast förbindelse över
Öresund (1990/91:TU31, rskr. 379) förutsattes att regeringen för
riksdagen redovisar hur projektet framskrider. Den nu behandlade
skrivelsen får ses som en del i denna redovisning. Skrivelsen
innehåller däremot inga förslag för riksdagen att ta ställning
till.

Bostadsutskottet vill inledningsvis för undvikande av
missuppfattningar klargöra att sakfrågan om
Öresundsförbindelsens genomförande m.m. inte är föremål för
överväganden i detta betänkande. Denna fråga har som ovan
redovisats år 1991 och även nyligen beretts av trafikutskottet.
Vad saken i stället här gäller är eventuella överväganden med
anledning av den i skrivelsen lämnade redovisningen av
handläggningen av ärendet enligt NRL och VL samt de motioner som
väckts i denna fråga. Det bör redan i detta sammanhang erinras
om att det inte är en uppgift för riksdagen och utskottet att
göra en överprövning av regeringens handläggning av
tillståndsfrågan enligt dessa lagar. För sådan överprövning
gäller särskilda rättsregler.

Vad gäller yrkandet i motion 1993/94:Bo14 (s) om behovet av
att påskynda handläggningen av ansökan om en fast förbindelse
över Öresund kan konstateras att sedan motionen skrevs har
regeringen den 16 juni 1994 fattat beslut i tillståndsfrågan
enligt naturresurslagen resp. vattenlagen. Något behov av det i
motionen förordade tillkännagivandet föreligger således inte,
varför motionen bör avslås av riksdagen.

Två motionsyrkanden tar upp frågor om kontakterna med andra
länder med anledning av överväganden om Öresundsförbindelsen.
I motion 1993/94:Bo15 (kds) föreslås att riksdagen skall begära
en redovisning av vissa överläggningar med Finland om
Öresundsbron hösten 1993. Enligt vad som förordas i motion
1994/95:Bo1 (mp) yrkande 2 bör samråd snarast inledas med alla
berörda Östersjöstater om Öresundsförbindelsen.

Den överläggning mellan företrädare för Sverige, Danmark och
Finland som avses i den förstnämnda motionen ägde rum den 19
oktober 1993. Med tanke på den tid som förflutit sedan
överläggningarna och att Öresundsförbindelsen fortlöpande
behandlas i olika sammanhang vid kontakter mellan representanter
för de berörda staterna kan det knappast anses som angeläget för
riksdagen att kräva en särredovisning enligt yrkandet i motion
1993/94:Bo15 (kds).

Bostadsutskottet har erfarit att möjligheter till utbyte av
information och synpunkter vad gäller frågor om den fasta
förbindelsen över Öresund ges t.ex. i samband med
Helsingforskommissionens årliga sammankomster. I övrigt finns i
skrivelsen redovisat olika åtgärder som regeringen fram till
november 1993 vidtagit till följd av internationella
förpliktelser på området. Regeringarna i Sverige och Danmark har
vidare inbjudit Östersjöstaterna att föreslå experter med
uppgift att medverka i bedömningarna av konsekvenserna för
miljön i Östersjön och Öresund av en fast Öresundsförbindelse.
Expertpanelen sammanfattade sitt dittillsvarande arbete i en
rapport i december 1993. Inte heller kan ett bifall till yrkande
2 i motion 1994/95:Bo1 (mp) anses erforderligt.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att förslagen i
motionerna 1993/94:Bo15 (kds) och 1994/95:Bo1 (mp) yrkande 2
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd. Motionerna avstyrks.

Utskottet övergår nu till att behandla den fråga som tas upp i
motion 1994/95:Bo1 (mp) yrkande 1. Motionärerna anser att
regeringens handläggning vad gäller tillåtlighetsprövningen
enligt svensk miljölagstiftning varit bristfällig och att delar
av miljöskyddslagen satts ur spel. Mot denna bakgrund föreslås
att det uppdras åt berörda miljömyndigheter att, utan att deras
beslut föregrips, göra fullständig tillåtlighetsprövning
enligt miljölagstiftningen. Jordbruksutskottet har i sitt
yttrande (1994/95:JoU1y) till bostadsutskottet framför allt
tagit upp detta yrkande till övervägande. Yttrandet har som
bilaga 2 fogats till detta betänkande. Ett enigt
jordbruksutskott anför:

Den närmare innebörden av yrkandet att berörda
miljömyndigheter skall göra en fullständig tillåtlighetsprövning
enligt miljölagstiftningen framstår som oklar. I huvudsak går
dock motionen ut på att riksdagen skall göra en formell
bedömning av hur regeringen tillämpat vissa rättsregler i ett
särskilt fall. Enligt utskottets mening finns det starka
principiella skäl som talar mot att riksdagen gör en sådan
prövning i annan ordning än den som föreskrivs i 12 kap. 1 §
regeringsformen om den konstitutionella granskningen av
regeringsärendenas handläggning. Det bör i sammanhanget
understrykas att de berörda lagarna är konstruerade så att ett
tillstånd enligt naturresurslagen är bindande vid
tillåtlighetsprövningen enligt miljöskyddslagen (se bl.a. 2 och
9 §§ miljöskyddslagen). Det torde således inte finnas någon
rättslig grund för att t.ex. begära att regeringen nu uppdrar åt
Koncessionsnämnden att göra en fristående tillåtlighetsprövning
enligt miljöskyddslagen av Öresundsförbindelsen. Om detta är
syftet med motion Bo1 yrkande 1 måste utskottet konstatera att
yrkandet på formella grunder ej kan bifallas.

Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att vissa
sakägare till Regeringsrätten ingett ansökningar om
rättsprövning av regeringsbesluten den 16 juni 1994 enligt
lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.
Regeringsrätten har därvid att pröva om avgörandet strider mot
någon rättsregel på grunder som i stor utsträckning sammanfaller
med motiveringen till motion Bo1 yrkande 1. Prövningen i
Regeringsrätten bör givetvis inte föregripas genom något
uttalande från riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
bostadsutskottet avstyrker motion Bo1 yrkande 1.

Bostadsutskottet, som instämmer i jordbruksutskottets
slutsats, vill för sin del tillägga följande. Enligt 12 kap. 1 §
regeringsformen skall konstitutionsutskottet granska statsrådens
tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. Därutöver
bör erinras om vad som anges i regeringsformens 11 kap. 8 § om
att rättskipnings- eller förvaltningsuppgifter inte får
fullgöras av riksdagen i vidare mån än som följer av grundlag
eller riksdagsordningen. Bestämmelsen klargör att riksdagen är
förhindrad att besluta i rättskipnings- eller
förvaltningsangelägenheter som enligt författningar ankommer på
regeringen, domstolar eller andra myndigheter.

Regeringen har genom ett beslut den 15 augusti 1991 med stöd
av vattenlagens 11 kap. 3 § förbehållit sig prövningen av
tillåtlighet av den svenska delen av Öresundsförbindelsen. Vid
samma tillfälle beslutade regeringen att förbindelsen skall
prövas enligt naturresurslagens 4 kap. 2 §. I denna paragraf
anges att regeringen får besluta att en anläggning eller åtgärd
som kan antas få betydande omfattning inte får utföras utan
tillstånd av regeringen enligt reglerna i NRL. Som framhålls i
jordbruksutskottets yttrande är tillståndsbeslutet enligt NRL
sedan bindande vid prövningen enligt miljöskyddslagen genom
bestämmelserna i 2 § i denna lag. Vidare gäller enligt
vattenlagen att vattendomstolen i sin fortsatta handläggning av
ansökan är bunden av regeringens ställningstagande till
tillåtligheten.

Tillämpningen av de ovan refererade lagreglerna samt
rättsprövningen i övrigt i ett enskilt rättsärende, som
exempelvis handläggningen av de aktuella ansökningarna från
Öresundskonsortiet, är således en fråga som inte kan prövas av
riksdagen på det sätt motionärerna förordar. Däremot är
riksdagen givetvis oförhindrad att med anledning av
erfarenheterna av rättstillämpningen överväga behovet av
eventuella lagändringar. Sådana överväganden har för övrigt helt
nyligen gjorts i bostadsutskottets betänkande om vattenrätt
(bet. 1994/95:BoU4), föranledda av ett motionsyrkande som
hänvisar till handläggningen av ansökan om Öresundsförbindelsen.
Utskottet anförde i detta betänkande bl.a. att frågan om
utformningen av prövningssystemet enligt NRL och VL naturligen
hör hemma i arbetet med förslaget till miljöbalk.

Sammanfattningsvis anser utskottet med hänvisning till det
ovan anförda att riksdagen på formella grunder bör avslå motion
1994/95:Bo1 (mp) yrkande 1.

Den vidare frågan om andra förhållanden än projektets
laglighet bör föranleda riksdagen att begära att
grundförutsättningarna i avtalet med Danmark omförhandlas har,
som ovan framhållits, nyligen behandlats i trafikutskottets
betänkande 1994/95:TU2. Trafikutskottet framhöll i betänkandet
att avtalet bör följas och avstyrkte motionsyrkanden med annan
innebörd. I en gemensam reservation till utskottets
ställningstagande anförde ledamöterna från Centerpartiet,
Vänsterpartiet och Miljöpartiet att regeringen bör påkalla en
omförhandling med Danmark som syftar till att avtalet om en fast
förbindelse över Öresund hävs.

Utskottet har ovan i huvudsak uppehållit sig vid de frågor om
handläggningen av ansökan om Öresundsförbindelsen som väckts
genom motionsyrkanden. Regeringens skrivelse i övrigt ger
inte utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Skrivelsen bör således läggas till handlingarna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande behovet av att påskynda handläggningen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Bo14,

2. beträffande kontakterna med andra länder
att riksdagen avslår motionerna 1993/94:Bo15 och 1994/95:Bo1
yrkande 2,
res. (mp)

3. beträffande tillåtlighetsprövningen enligt
miljölagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1994/95:Bo1 yrkande 1,

4. beträffande regeringens skrivelse
att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1993/94:95 till
handlingarna.

Stockholm den 24 november 1994

På bostadsutskottets vägnar

Knut Billing

I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson
(s), Rune Evensson (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Britta Sundin (s),
Sten Andersson (m), Marianne Carlström (s), Ingrid Skeppstedt
(c), Lars Stjernkvist (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp),
Lena Larsson (s), Owe Hellberg (v), Lilian Virgin (s), Inga
Berggren (m), Per Lager (mp) och Ulf Björklund (kds).

Reservation

Kontakterna med andra länder (mom. 2)

Per Lager (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Den överläggning" och slutar med "Motionerna avstyrks" bort
ha följande lydelse:

I de två motionerna beskrivs det bristfälliga agerandet vad
gäller kontakterna med andra Östersjöstater i Öresundsbrofrågan.
De svenska och danska regeringarna har i denna fråga agerat som
om ett oåterkalleligt ingrepp i Öresund enbart berörde dessa två
länder och endast viss information behövde lämnas till övriga
stater. Så är självklart inte fallet. Ingrepp som riskerar att
negativt påverka Östersjöns ekologiska balans kan för all
framtid riskera den marina miljön i samtliga Östersjöstaters
närområde. Sveriges olika internationella åtaganden på
miljöområdet borde ha resulterat i att den svenska regeringen
redan för flera år sedan tagit initiativ till ett omfattande
internationellt samrådsförfarande.

Utskottet anser mot denna bakgrund att regeringen snarast bör
ta de nödvändiga kontakterna med övriga Östersjöstater i syfte
att få till stånd ett verkligt samrådsförfarande om utformningen
av en eventuell Öresundsförbindelse. I avvaktan på detta bör
inga beslut fattas som ytterligare binder upp den fortsatta
handläggningen av frågan.

Vad utskottet ovan med anledning av motionerna 1993/94:Bo15
(kds) samt 1994/95:Bo1 (mp) yrkande 2 anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2. beträffande kontakterna med andra länder
att riksdagen med anledning av motionerna 1993/94:Bo15 och
1994/95:Bo1 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

Särskilt yttrande

Tillåtlighetsprövningen enligt miljölagstiftningen m.m.

Owe Hellberg (v) och Per Lager (mp) anför:

Bostadsutskottet har i detta betänkande på formella grunder
avstyrkt ett yrkande i Miljöpartiets partimotion med krav på en
förnyad tillståndsprövning enligt miljölagstiftningen och
föreslagit att regeringens skrivelse om handläggningen av
Öresundsbroärendet skall läggas till handlingarna. Vi vill i
detta särskilda yttrande kortfattat redogöra för varför vi valt
att inte reservera oss på dessa punkter samt för vår allmänna
inställning i Öresundsbrofrågan.

Det bör inledningsvis understrykas att vi helt står bakom de
sakinvändningar mot handläggningen av Öresundsbroärendet som
framförs i Miljöpartiets partimotion. Bostadsutskottet anför
emellertid att riksdagen genom grundlagen är förhindrad att
begära en förnyad prövning av projektets tillåtlighet enligt
miljölagstiftningen. Vi vill givetvis inte medverka till att
riksdagen sätter gällande lagar ur spel. Som enskilda
riksdagsledamöter förbehåller vi oss emellertid rätten att
ifrågasätta om regeringen i sin tillståndsprövning tillgodosett
motsvarande krav på lagefterlevnad. Under den hittillsvarande
tillåtlighetsprövningen enligt vattenlagen och naturresurslagen
har det således framkommit en rad invändningar mot Öresundsbron
som var och en borde ha varit tillräcklig för att avslå de
aktuella ansökningarna. Inte minst Koncessionsnämnden för
miljöskydd har i sitt yttrande anfört att Öresundsbron skulle
strida mot gällande miljölagar på flera punkter. Dessa och andra
tungt vägande invändningar mot en tillståndsgivning har
regeringen genom sitt beslut i juni 1994 helt förbigått.

Som framgår av utskottets betänkande pågår för närvarande en
prövning i Regeringsrätten av överklagandet mot
regeringsbesluten enligt rättsprövningslagen. En av landets
ledande miljöjurister har i detta sammanhang som ombud för
sakägare pekat på ett flertal förhållanden som gör att
regeringsbesluten måste anses strida mot svensk lag. I
Regeringsrätten kommer emellertid endast en mycket formaliserad
prövning av beslutens laglighet att ske. Oavsett utfallet i
Regeringsrätten borde i Öresundsbroärendet regeringen ha
möjlighet att inte bara följa lagens bokstav utan även agera i
enlighet med miljölagarnas anda och avsikt. Det är i
sammanhanget viktigt att beakta det faktum att regeringen/staten
i detta ärende iklätt sig tredubbla roller som beställare av
projektet, som hälftenägare av det tillståndssökande bolaget och
som rättsutövande instans.

En mycket viktig utgångspunkt för regeringens agerande borde
givetvis vara att Sverige genom undertecknandet av
Riodeklarationen har förbundit sig att tillämpa den s.k.
försiktighetsprincipen. I regeringens NRL-beslut avfärdas
emellertid invändningarna mot Öresundsbroprojektet enligt denna
princip mycket lättvindigt.

Vid en sammantagen bedömning av regeringens agerande i
Öresundsbrofrågan finner åtminstone vi det inte förvånande att
farhågor yppats om att regeringen låtit politiska önskemål gå
före en saklig bedömning i ärendet. Som anförs i utskottets
betänkande kan frågor i anslutning härtill bli föremål för en
granskning i konstitutionsutskottet.

Vi vill avslutningsvis redogöra för hur vi fortsättningsvis
kommer att agera i riksdagen i syfte att ändra på beslutet att
bygga Öresundsbron som enligt vår mening strider mot svensk
miljölagstiftning, mot våra internationella åtaganden samt inte
minst mot sunt förnuft.

I den vidare riksdagsbehandlingen av bostadsutskottets
betänkande 1994/95:BoU5 avses en samordning ske med
trafikutskottets betänkande 1994/95:TU2 vad gäller kammardebatt
och riksdagsbeslut. Till trafikutskottets betänkande är fogad en
för c, v och mp gemensam reservation om Öresundsbrons
genomförande. I denna reservation begärs, med hänvisning till
den bristfälliga miljöprövningen men också till andra tungt
vägande skäl, att regeringen skall påkalla en omförhandling med
Danmark som syftar till att avtalet om en fast förbindelse över
Öresund hävs. Vidare begärs i reservationen att en ny utredning
om en järnvägstunnel under Öresund skall tillsättas. Vi kommer
givetvis i den fortsatta riksdagsberedningen att ställa oss
bakom denna reservation.

Vi vill i sammanhanget också hänvisa till vår gemensamma
reservation om regeringsprövningen enligt NRL och VL i
bostadsutskottets betänkande 1994/95:BoU4 om vattenrätt. I denna
reservation begär vi en lagändring som syftar till att avskaffa
regeringens förprövning i tillståndsfrågan enligt dessa lagar.
Om en sådan lagändring genomförs blir det i framtiden inte
möjligt att "föregripa" en saklig miljöprövning på det sätt som
skett i Öresundsbroärendet.

Vissa beslut m.m. angående Öresundsförbindelsen -- i
huvudsak vad gäller handläggningen av prövningen enligt
naturresurslagen och vattenlagen

Bilaga 1

00>1991-03-23 29>Avtal träffas mellan regeringarna i
Sverige och Danmark om en fast förbindelse över Öresund. Enligt
avtalet skall förbindelsen utföras som en kombinerad järnvägs-
och vägförbindelse mellan Kastrup och Limhamn. Förbindelsen
skall bestå av en sänktunnel mellan Kastrup och en konstgjord ö
sydväst om Saltholm samt en bro därifrån till Limhamn.

00>1991-06-12 29>Avtalet godkänns av den svenska riksdagen
(prop. 1990/91:158, TU31, rskr. 379).

00>1991-08-15 29>Regeringen beslutar att Öresundsbron
skall prövas enligt 4 kap. 2 § i naturresurslagen (NRL).
Beslutet innebär att tillstånd av regeringen enligt NRL fordras
för projektet. Regeringen beslutar även, enligt 11 kap. 3 §
vattenlagen (VL), att frågan om tillåtligheten av
vattenföretaget som erfordras för anläggningen skall prövas av
regeringen.

00>1991-08-24 29>Avtalet om en fast förbindelse över
Öresund ratificeras av den svenska och den danska regeringen.

00>1992-01-27 29>Öresundskonsortiet bildas av det svenska
bolaget Svedab och det danska ASÖF, ägda av resp. stat.
Konsortiet skall äga samt svara för planering, projektering,
byggande, drift m.m. av Öresundsförbindelsen.

00>1992-07-01 29>Öresundskonsortiet ansöker hos regeringen
om tillstånd enligt NRL att uppföra och driva den svenska delen
av Öresundsförbindelsen. Vidare ansöker konsortiet vid
vattendomstolen (Växjö tingsrätt) om tillstånd enligt VL att få
uppföra den svenska delen av Öresundsförbindelsen.

00>juli 1992--
oktober 1993 29>Ansökan enligt NRL remissbehandlas.
Öresundskonsortiet redovisar
kompletteringar och synpunkter på framförda remissynpunkter.
Öresundskonsortiets kompletterande material remitteras till
vissa av remissinstanserna. Öresundskonsortiet lämnar ett
yttrande med anledning av de synpunkter som förts fram med
anledning av det kompletterande materialet.

00>juli 1992--
oktober 1993 29>Vattendomstolen kungör ansökan enligt VL
och sänder ut den på remiss. Öresundskonsortiet yttrar sig över
remissinlagorna samt inkommer med kompletteringar.
Vattendomstolen ger remissinstanserna möjlighet att
inkomma med förnyade yttranden. Vattendomstolen håller
huvudförhandling i tillåtlighetsfrågan.

00>1993-11-15 29>Vattendomstolen avger yttrande till
regeringen i tillåtlighetsfrågan. I yttrandet tillstyrker
vattendomstolen att den svenska delen av Öresundsförbindelsen
byggs under vissa förutsättningar, bl.a. att förbindelsen utförs
som en "nollösning" enligt en av domstolen redovisad definition.

00>november 1993--
januari 1994 29>Vattendomstolens yttrande
remissbehandlas. Öresundskonsortiet bereds tillfälle att inkomma
med kompletteringar till sin ansökan.

00>1994-01-13 29>Regeringen fattar beslut om olika
förberedelseåtgärder inför ett eventuellt tillåtlighetsbeslut,
bl.a. uppdrag till trafikverken att utarbeta förslag om
miljöanpassat transportsystem för Öresundsregionen.

00>1994-02-03 29>Regeringen beslutar tillkalla en särskild
utredare med uppdrag att lämna förslag till genomförande och
finansiering av en eventuell Citytunnel i Malmö. Uppdraget
redovisas 1994-04-28 (SOU 1994:78).

00>1994-02-14 29>Öresundskonsortiet redovisar till
regeringen kompletterande uppgifter till ansökan.

00>1994-02-1629>Regeringen anmodar vattendomstolen att
inkomma med yttrande över om huruvida nu föreliggande uppgifter
visar att de av vattendomstolen angivna förutsättningarna enligt
yttrandet 1993-11-15 kan uppfyllas.

00>1994-05-20 29>Vattendomstolen kommer in till regeringen
med det begärda nya yttrandet. Enligt domstolen är det ej visat
att en nollösning, med de förutsättningar domstolen uppställt,
kan uppfyllas. Enligt vattendomstolen bör Öresundskonsortiet
innan regeringen fattar beslut i tillåtlighetsfrågan för
regeringen redovisa beräkningar utifrån domstolens definition av
en nollösning.

00>1994-05-24 29>Regeringen bereder Öresundskonsortiet
tillfälle att inkomma med de kompletteringar till sin ansökan
som vattendomstolens yttrande kan föranleda. Kompletteringarna
inkommer 1994-06-01.

00>1994-06-16 29>Regeringen fattar beslut i
vattenlagsärendet och i naturresurslagsärendet. Ansökningarna om
tillstånd enligt 4 kap. NRL resp. om tillåtligheten enligt VL
vad gäller förbindelsen över Öresund bifalls. Tillståndet resp.
beslutet om tillåtlighet förknippas med vissa villkor (bl.a. om
nollösning och Öresundskonsortiets ekonomiska ansvar för
undersökningar, tillsyn m.m.).

00>1994-09-16 29>Tiden för överklagan av NRL- resp.
VL-beslutet enligt lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa
förvaltningsbeslut går ut. Regeringsbesluten är överklagade.
Prövningen i Regeringsrätten är ännu ej avslutad (november
1994).

Jordbruksutskottets yttrande

1994/95:JoU1y
Bilaga 2
En fast förbindelse över Öresund

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har den 18 oktober 1994 beslutat bereda
jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över regeringens
skrivelse 1993/94:95 -- Redogörelse för handläggningen av
prövningen av ansökan om en fast förbindelse över Öresund, jämte
motionerna 1993/94:Bo14, 1993/94:Bo15 och 1994/95:Bo1.

Skrivelsen

I skrivelsen erinras om att regeringarna i Sverige och Danmark
den 23 mars 1991 träffade avtal om en fast förbindelse över
Öresund. Enligt avtalet skall en fast förbindelse utföras som en
kombinerad järnvägs- och vägförbindelse mellan Kastrup och
Limhamn. Förbindelsen skall bestå av en sänktunnel mellan
Kastrup och en konstgjord ö sydväst om Saltholm samt en bro
därifrån till Limhamn. Avtalet godkändes av den svenska
riksdagen den 12 juni 1991 (prop. 1990/91:158, bet.
1990/91:TU31) och av det danska folketinget den 14 augusti
1991.
Den slutliga utformningen av en Öresundsförbindelse skall
enligt avtalet ske med hänsyn till vad som är ekologiskt
motiverat, tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt så att
skadliga verkningar på miljön förebyggs. Sverige och Danmark är
enligt avtalet ense om att de prövningar som skall ske enligt
respektive stats lagstiftning kan leda till avvikelser från vad
som sägs i avtalets bilaga 1 om förbindelsens sträckning och
tekniska utformning.

Vid riksdagens behandling av avtalet har trafikutskottet
förutsatt att regeringen i samband med att den återkommer till
riksdagen och redovisar hur projektet framskrider även behandlar
de fortsatta miljömässiga avvägningar som erfordras och de
insatser som planeras ske så att skadliga verkningar på miljön
förebyggs.

Enligt regeringsförklaringen från 1991 skall miljöprövningen
gälla en fast förbindelses regionala påverkan och effekter på
Östersjön. Avgörande i denna bedömning är att den så kallade
nollösningen vad gäller vattenströmningen mellan Östersjön och
Kattegatt kan säkerställas.

Regeringen vill med skrivelsen redovisa handläggningen med
anledning av prövningen av ansökan om tillstånd till en fast
förbindelse över Öresund. För Sveriges del prövas tillåtligheten
av en fast Öresundsförbindelse enligt lagen (1987:12) om
hushållning med naturresurser m.m. och vattenlagen (1983:291).
Vidare skall enligt regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 en
prövning ske enligt miljöskyddslagen (1969:387).

Motionerna

Enligt motion 1993/94:Bo14 (s) bör riksdagen göra ett
uttalande om behovet av att utan ytterligare dröjsmål nu pröva
ansökan om en fast förbindelse över Öresund.

I motion 1993/94:Bo15 (kds) anförs en rad synpunkter på
Öresundsförbindelsens ekonomiska och miljömässiga effekter och
på handläggningen av ärendet. Motionen utmynnar dock i endast
ett yrkande, nämligen att regeringen bör redovisa
överläggningarna med Finland om en Öresundsbro.

I Miljöpartiets motion 1994/95:Bo1 framförs stark kritik mot
regeringens handläggning. Det finns enligt motionärerna
allvarliga brister i tillåtlighetsprövningen. En sådan prövning
enligt naturresurslagen har gjorts i strid med bl.a.
Koncessionsnämndens yttrande. Tillåtlighetsprövningen enligt
vattenlagen har begränsats så starkt att det är svårt att bedöma
om företaget kan anses tillåtligt enligt denna lagstiftning.
Någon tillåtlighetsprövning enligt miljöskyddslagen har över
huvud taget inte gjorts. Andra Östersjöstater har inte inbjudits
till överläggningar trots att de i högsta grad kan komma att
påverkas av ett förändrat miljötillstånd i Östersjön.
Handläggningen borde enligt motionärerna ha varit sådan att alla
berörda Östersjöstater i god tid inbjudits till regelrätta
förhandlingar. Motionen utmynnar i två yrkanden, dels att
"berörda miljömyndigheter" bör få i uppdrag att göra en
fullständig tillåtlighetsprövning enligt miljölagstiftningen,
dels att samråd snarast bör inledas med alla berörda
Östersjöstater.

Utskottet

Utskottet konstaterar inledningsvis att den aktuella
regeringsskrivelsen lades fram under riksmötet 1993/94 och att
redogörelsen endast omfattar tiden fram till den 18 november
1993, då skrivelsen daterades. Utskottet har under hand fått
information från Miljö- och naturresursdepartementet om
handläggningen under tiden efter nämnda datum. Det kan nämnas
att regeringen fattade beslut i tillåtlighetsprövningen enligt
vattenlagen och naturresurslagen den 16 juni 1994.

När det gäller samråd med övriga Östersjöstater hänvisar
utskottet till redovisningen i skrivelsen under rubriken
Åtgärder till följd av internationella förpliktelser. Där
framgår bl.a. att regeringen i flera olika sammanhang informerat
berörda Östersjöstater om Öresundsprojektet. Med anledning av
ett yttrande från finska staten har regeringen tagit initiativ
till en överläggning mellan företrädare för Sverige, Danmark och
Finland. I övrigt går utskottet för sin del inte närmare in på
de frågor som berörs i motionerna 1993/94:Bo14, 1993/94:Bo15 och
1994/95:Bo1 yrkande 2.

I anslutning till yrkande 1 i motion Bo1 får utskottet anföra
följande. Den närmare innebörden av yrkandet att berörda
miljömyndigheter skall göra en fullständig tillåtlighetsprövning
enligt miljölagstiftningen framstår som oklar. I huvudsak går
dock motionen ut på att riksdagen skall göra en formell
bedömning av hur regeringen tillämpat vissa rättsregler i ett
särskilt fall. Enligt utskottets mening finns det starka
principiella skäl som talar mot att riksdagen gör en sådan
prövning i annan ordning än den som föreskrivs i 12 kap. 1 §
regeringsformen om den konstitutionella granskningen av
regeringsärendenas handläggning. Det bör i sammanhanget
understrykas att de berörda lagarna är konstruerade så att ett
tillstånd enligt naturresurslagen är bindande vid
tillåtlighetsprövningen enligt miljöskyddslagen (se bl.a. 2 och
9 §§ miljöskyddslagen). Det torde således inte finnas någon
rättslig grund för att t.ex. begära att regeringen nu uppdrar åt
Koncessionsnämnden att göra en fristående tillåtlighetsprövning
enligt miljöskyddslagen av Öresundsförbindelsen. Om detta är
syftet med motion Bo1 yrkande 1 måste utskottet konstatera att
yrkandet på formella grunder ej kan bifallas.

Utskottet vill vidare fästa uppmärksamheten på att vissa
sakägare till Regeringsrätten ingett ansökningar om
rättsprövning av regeringsbesluten den 16 juni 1994 enligt
lagen (1988:205) om rättsprövning av vissa förvaltningsbeslut.
Regeringsrätten har därvid att pröva om avgörandet strider mot
någon rättsregel på grunder som i stor utsträckning sammanfaller
med motiveringen till motion Bo1 yrkande 1. Prövningen i
Regeringsrätten bör givetvis inte föregripas genom något
uttalande från riksdagens sida.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
bostadsutskottet avstyrker motion Bo1 yrkande 1.

Stockholm den 1 november 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inga-Britt
Johansson (s), Inge Carlsson (s), Ivar Virgin (m), Sinikka
Bohlin (s), Ingvar Eriksson (m), Leif Marklund (s), Alf Eriksson
(s), Carl G Nilsson (m), Eva Eriksson (fp), Ingemar Josefsson
(s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c) och Åsa
Stenberg (s).