Godkännande av Förenta nationernas fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff

Betänkande 1989/90:UU17

Utrikesutskottets betänkande
1989/90:UU17

Godkännande av Förenta nationernas
fakultativa protokoll om avskaffande av 1989/90

dödsstraff UU17

Propositionen

Sverige undertecknade den 13 februari 1990 ett inom Förenta nationerna
utarbetat andra fakultativt protokoll till 1966 års internationella
konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Genom att
ratificera eller ansluta sig till protokollet förbinder sig en stat att inte
avrätta någon och att vidta alla nödvändiga åtgärder för att avskaffa
dödsstraffet. I prop. 1989/90:91 föreslås att riksdagen godkänner protokollet.

Den internationella konventionen om medborgerliga och politiska
rättigheter som antogs av FN:s generalförsamling år 1966 förbjuder
inte staterna att tillämpa dödsstraff.

Artikel 6 i konventionen innehåller bl.a. följande bestämmelser:

1. Varje människa har en inneboende rätt till livet. Denna rätt skall
skyddas genom lag. Ingen skall godtyckligt berövas sitt liv.

2. I stater, som ej har avskaffat dödsstraffet, må dödsdom avkunnas
endast för de allvarligaste brotten i enlighet med den lag, som gällde
vid tiden för brottets begående. Denna lag må ej strida mot bestämmelserna
i denna konvention eller konventionen om förebyggande och
bestraffning av folkmord. Detta straff skall endast kunna verkställas
efter slutlig dom av behörig domstol.

Frågan om dödsstraffets avskaffande har emellertid diskuterats i FN
under en lång följd av år. Redan 1959 togs frågan upp genom ett
svenskt initiativ.

År 1980 beslöt FN:s generalförsamling att överväga frågan om att
utarbeta ett utkast till ett andra fakultativt protokoll till konventionen
om medborgerliga och politiska rättigheter. Protokollets syfte var att
avskaffa dödsstraffet. År 1982 gav generalförsamlingen FN:s kommission
för mänskliga rättigheter i uppdrag att överväga frågan.

Kommissionens underkommission för förhindrande av diskriminering
och för skydd av minoriteter lät en särskild rapportör göra en
analys av frågan. Rapportören framlade år 1987 sin rapport med
förslag om ett protokoll syftande till dödsstraffets avskaffande. Först
året därpå kunde underkommissionen fatta beslut om att överlämna
rapporten med förslaget till kommissionen för mänskliga rättigheter.

Kommissionen beslutade i mars 1989 att hänskjuta frågan till FN:s
generalförsamling via FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC). 1

1* Riksdagen 1989190. 9 sami. Nr 17

Rättelse: S, 1 rad 12 Står: propositionen Rättat till: prop. 1989/90:91

Den 15 december 1989 antog FN:s generalförsamling förslaget till ett
andra fakultativt protokoll syftande till dödsstraffets avskaffande. Röstetalet
blev 59 jaröster mot 26 nejröster. 48 stater avstod från att rösta.
Protokollet öppnades för undertecknande den 13 februari 1990. Hittills
har följande stater undertecknat protokollet : Costa Rica, Danmark,
DDR, Finland, Förbundsrepubliken Tyskland, Italien, Luxemburg,
Nicaragua, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Rumänien, Spanien,
Sverige och Uruguay.

Nya Zeeland har också ratificerat protokollet.

I protokollet som har 11 artiklar föreskrivs att ingen inom parternas
jurisdiktion skall avrättas och att parterna skall vidta alla nödvändiga
åtgärder för att avskaffa dödsstraffet i sina respektive länder. Enda
reservationen till protokollet som tillåts gäller användandet av dödsstraff
i krigstid. En förutsättning härför är att det är fråga om mycket
allvarliga brott som är av militär natur och har begåtts under krigstid.

Parterna åläggs att rapportera till FN:s kommitté för de mänskliga
rättigheterna om vilka åtgärder som vidtagits för att verkställa åtagandena
enligt protokollet.

De möjligheter som finns i 1966 års konvention om medborgerliga
och politiska rättigheter för konventionsstaterna att genom en särskild
förklaring respektive genom att tillträda ett fakultativt protokoll erkänna
kommitténs för de mänskliga rättigheternas kompetens att pröva
klagomål riktade mot konventionsstaten från andra stater eller från
individer gäller även protokollet. En stat kan emellertid undvika detta
genom att göra ett uttalande vid tillträdet till protokollet.

Protokollet träder i kraft tre månader efter den dag då generalsekreteraren
mottog depositionen av det tionde ratifikations- eller anslutningsinstrumentet.

Alla stater som är medlemmar i FN eller något av dess fackorgan
kan underteckna konventionen.

Protokollet i engelsk version jämte översättning till svenska är fogat
som bilaga till propositionen.

Protokollet innebär enligt propositionen att ännu ett viktigt steg
tagits i kampen mot dödsstraffet. Visserligen tillåter protokollet staterna
att bibehålla dödsstraffet under krig eller vid överhängande hot om
krig, men det innebär ändå ett klart framsteg att en överenskommelse
kunde antas om att avskaffa dödsstraffet i fredstid, framhålls det i
propositionen.

Utskottet

Det nu föreliggande protokollet innebär en betydande framgång i
Sveriges långvariga arbete för dödsstraffets avskaffande. Det kan därför
hälsas med tillfredsställelse.

Utskottet är samtidigt väl medvetet om att många länder motsätter
sig att det internationella samfundet på ett aktivt sätt befattar sig med
denna fråga. Den långa tid som förflutit (30 år) sedan Sverige första
gången tog upp frågan i FN:s generalförsamling fram till dess att det

1989/90:UU17

2

föreliggande protokollet kunde antas visar på detta motstånd. Det är
också att beklaga att inte fler av FN:s medlemsstater kunde rösta för
protokollets antagande. (En förteckning över röstfördelningen vid omröstningen
i FN:s generalförsamling den 15 december 1989 bifogas
betänkandet.)

Protokollet innebär dessutom inte en skyldighet för staterna att
avskaffa dödsstraffet utan ger dem en möjlighet att åta sig att inte
använda det i fredstid.

Utskottet ser därför protokollet endast som en etappseger i det
svenska engagemanget i dödsstraflsfrågan.

Sverige har avskaffat dödsstraffet i såväl fredstid som under krig
(proposition 1972:138; JuU1972:28). Ett förbud mot dödsstraff har
också tagits in i 2 kap. 4 § regeringsformen. Som det påpekas i
propositionen uppfyller Sverige således mer än väl de krav som
protokollet uppställer.

Utskottet får vidare konstatera att Sverige har godkänt att FN:s
kommitté för mänskliga rättigheter får pröva klagomål som riktas mot
Sverige från en annan konventionsstat. Sverige har även godkänt den
individuella klagorätten genom att tillträda det första fakultativa protokollet.
Av dessa anledningar och då Sverige redan har avskaffat dödsstraffet
såväl i fredstid som under krig saknas det skäl för Sverige att
göra några sådana uttalanden som avses i artiklarna 4 och 5 vid
tillträdet till protokollet.

Utskottet förordar därmed att riksdagen godkänner Förenta nationernas
fakultativa protokoll om avskaffande av dödsstraff.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen godkänner Förenta nationernas fakultativa protokoll om
avskaffande av dödsstraff.

Stockholm den 29 mars 1990
På utrikesutskottets vägnar

Stig Alemyr

Närvarande: Stig Alemyr (s), Pär Granstedt (c), Margaretha af Ugglas
(m), Ingemar Eliasson (fp), Alf Wennerfors (m), Karl-Erik Svartberg
(s), Axel Andersson (s), Nils T Svensson (s), Inger Koch (m), KarlGöran
Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Per Gahrton (mp),
Viola Furubjelke (s), Kristina Svensson (s), Anneli Hulthén (s), Arne
Mellqvist (s) och Bengt Hurtig (vpk).

1989/90: UU17

3

Förteckning över röstfördelningen vid omröstningen i FN:s generalför- 1989/90'UU17
samling den 15 december 1989

Bilaga

Nej	Afghani stan	Avs	Alger iet	Avs	Ant igua-Barbuda	Ja	Argent ina
Ja	Australien	Avs	Bahamas	Nej	Bahre in	Nej	Bangladesh
Avs	Barbados	Ja	Be 1 g i en	Avs	Bhutan	Ja	Boli via
Avs	Bot swana	Ja	Bras i 1 ien	Avs	Brunei Dar-Salam	Ja	Bulgar i en
Avs	Burk ina Faso	Avs	Burundi	Avs	Chi le	Ja	Co 1omb i a
Ja	Costa Rica	Avs	Cuba	Ja	Cypern	Ja	Danmark
Ja	Dem Kampuchea	Avs	Dem Yemen	Nej	Dj ibout i	Avs	Dominica
Ja	Dominik. Rep	Avs	Elfenbenskusten	Ja	Ecuador	Nej	Egypten
Ja	El Salvador	Avs	Et iopien	Avs	Fi j i	Ja	Finland
Ja	Fi1 ippi nerna	Ja	Frankr ike	Ja	Förb.rep.Ty sk 1.	Avs	Gamb i a
Avs	Ghana	Ja	Grek land	Ja	Grenada	Ja	Guatemala
Avs	Guinea	Avs	Guyana	Ja	Ha i t i	Ja	Honduras
Ja	I sland	Avs	Indien	Nej	Indones i en	Nej	I rån
Nej	I rak	Ja	Irland	Avs	Israel	Ja	I tal ien
Avs	Jamaica	Nej	Japan	Nej	Jordanien	Nej	Kina
Nej	Kamerun	Avs	Kenya	Ja	Kanada	Ja	Kap Verde
Avs Kongo	Nej	Kuwa i t	Avs	Libanon	Avs	Lesotho
Avs	Liber i a	Avs	Libyen	Ja	Luxemburg	Avs	Madagaskar
Avs	Ma 1aw i	Nej	Maldiverna	Avs	Mal i	Ja	Ma 1 ta
Avs	Maur itius	Ja	Mex iko	Ja	Mongoliet	Nej	Marocko
Avs Mo£ambique	Avs	Myanmar	Ja	Nepal	Ja	Neder länderna
Ja	Nya Zeeland	Nej	Nigeria	Ja	Norge	Nej	Oman
Nej	Pak i s tan	Ja	Panama	Ja	Paraguay	Ja	Peru
Ja	Polen	Ja	Portugal	Nej	Ouatar	Avs	Rumänien
Avs	Ruanda	Nej	Saudi Arabien	Ja	Saint Lucia	Ja 2	St.Ki t ts-Nevi s
Ja	St.Vincent-Gren	Ja	Samoa	Avs	Senegal	Nej	Sierra Leone
Avs	Singapore	Avs	Soiomonöarna	Nej	Soma1 i a	Ja	Spanien
Avs	Sr i Lanka	Ja	Storbr i tannien	Avs	Sur i narn	Ja	Sver i ge
Nej	Syr ien	Ja	Tyska dem.rep.	Ja	Togo	Avs	Tr inidad-Tob.
Avs	Turk iet	Avs	Uganda	Ja	Ukraina SSR	Ja	Ungern
Ja	USSR	Nej	Tanzania	Ja	Tjeckos lovak.	Nej	USA
Ja	Uruguay	Avs	Vanautu	Ja	Venezuela	Ja '	Vi t ryss 1. SSR
Nej	Yemen	Ja	Jugos lavia	Avs	Zambia	Avs	Zimbabwe
Ja	Österr ike

gotab 96863, Stockholm 1990

4