Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust,m.m.

Betänkande 2001/02:JUU19

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Under beredning
2002-02-07
Avgörande
2002-02-21
Debatt
2002-02-21
Beslut fattades
2002-02-21

Hela betänkandet

Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust,m.m.(docx, 105 KB)
Bilaga: bet_200102_juu_19(pdf, 276 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Inrättande av Eurojust (JuU19)

Riksdagen godkände ett utkast till beslut om inrättande av samarbetsorganet Eurojust. Eurojust syftar bl.a. till att effektivisera åklagarsamarbetet inom EU och därmed förstärka kampen mot den grova brottsligheten.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet kommer beredas 7 februari 2002, justerades 12 februari 2002 och fick trycklov 14 februari 2002.Reservationer: 3

Alla beredningar i utskottet

2002-02-12

Inrättande av Eurojust (JuU19)

Justitieutskottet föreslår att riksdagen godkänner ett utkast till beslut om inrättande av samarbetsorganet Eurojust. Eurojust syftar bl.a. till att effektivisera åklagarsamarbetet inom EU och därmed förstärka kampen mot den grova brottsligheten.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:JUU19, Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust,m.m.

Debatt om förslag 2001/02:JUU19

Webb-tv: Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust,m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Alice Åström (V)
Anf. 20 Alice Åström (V)
Fru talman! I dag har vi att fatta beslut om god- kännande av inrättande av Eurojust. Jag tror att gans- ka många ställer sig frågan: Vad är Eurojust? Eurojust är ett samarbete mellan åklagare inom EU. Att man inte ens vet vad det är, tycker vi visar på tydliga brister. Enligt vår mening saknas det en hel- hetssyn när det gäller samarbetet inom EU i fråga om polisiära och straffrättsliga frågor. Ett sådant nära samarbete mellan medlemsstaterna på straffrättens område borde föregås av en offentlig och allmän debatt så att medborgarna i Sverige är medvetna om vad det är vi går in i. Man kan uttrycka det så att man just nu håller på att bygga upp ett rättsväsendets federation i allt snab- bare takt. Men det sker helt i det tysta. Vi anser att man inte bör acceptera en sådan ordning. I stället för att godkänna beslutet om inrättandet av Eurojust borde riksdagen ta initiativ till en offentlig debatt om förutsättningar och gränser för det straffrättsliga ar- betet i vid bemärkelse inom unionen. Vi i Vänsterpartiet anser att det är anmärknings- värt att så få partier anmäler sig i debatten i kamma- ren i dag. Det är just den offentliga debatten man behöver. Därför yrkar vi bifall till reservation 1, som är ett avslag på inrättandet av Eurojust. Fru talman! Med vetskap om att detta kommer att gå igenom trots att man av principiella skäl borde avstå, har vi i Vänsterpartiet också lyft fram några olika punkter i betänkandet där vi anser att det finns klara brister i den struktur som man just nu bygger upp. Den ena frågan är Eurojusts behörighet. Man hän- visar till den gemensamma åtgärden från den 21 de- cember 1998. Den beskrivning som finns där när det gäller medverkan i kriminell organisation är otroligt töjbar. Den kan faktiskt omfatta en hel del brott som vi anser inte borde vara prioriterade för Eurojusts arbete. Det gäller också bristen på definition när det gäl- ler brott som begås i samband med de brott som man beskriver. Ramarna för behörigheten för Eurojust blir otroligt vida på det här sättet. Vi anser att man borde har reglerat detta på ett mycket tydligare sätt. Frågan om behörigheten att samarbeta med Euro- pol, som är den polisiära organisationen inom EU, har man inte reglerat över huvud taget. Man säger att man lämnar den till framtiden och får en praxis som ut- formas under hand. Vi anser att om man ska godkänna det här beslutet borde den frågan ha varit reglerad. En ytterligare viktig fråga är behandlingen av per- sonuppgifter. I samband med att Eurojusts verksam- het nu blir permanent byggs det upp ytterligare ett register med personuppgifter. I den här strukturen ska man skydda de enskildas integritet genom ett perso- nuppgiftsombud. Förutom det ombudet ska man ha en gemensam tillsynsmyndighet. Det är otroligt viktigt med en demokratisk kontroll och insyn. Den tillsynsmyndighet som man skapar kommer att vara en intern angelägenhet. Både personal och budget ingår som en del av Eurojust. Att ha ett kon- trollorgan som finns under samma tak och ingår i samma budget måste anses vara totalt olämpligt. Det finns ingen garanti för att den myndigheten ska kunna vara oberoende från den struktur som den ska ha tillsyn över. Det finns redan en liknande struktur när det gäller SIS-registren. Kritiken mot denna modell har varit oerhört skarp. Därför är det märkligt att man bygger upp exakt den här modellen ytterligare en gång. Man har dessutom inte gett de nationella till- synsmyndigheterna en plats i övervakningen. Det gäller t.ex. Datainspektionen som är de som har det här ansvaret här i Sverige. Skyddet för enskilda när det gäller att utlämna personuppgifter till tredje land är också minimalt. Detta är sådant som man borde ha åtgärdat innan man lade fram förslaget. Fru talman! Anmärkningsvärt är också att man med den här strukturen ger Eurojust förslagsrätt inom det straffrättsliga samarbetet. Från Vänsterpartiet har vi länge hävdat att kommissionens initiativmonopol som existerar i dag måste ersättas med en initiativrätt för de nationella parlamenten för att stärka deras roll. Att i ett sådant här läge ge en myndighet - i det här fallet Eurojust - förslagsrätt anser vi fullständigt oacceptabelt Fru talman! Ett av syftena med förslaget från majoriteten är att man vill formalisera det internatio- nella samarbetet. Man säger att man vill öka det de- mokratiska inflytandet och den demokratiska kon- trollen för att på så sätt också öka legitimiteten för verksamheten. Det finns risk för att de förslag som nu läggs fram leder till motsatsen både genom tillsynen och genom att den kontroll som nu ska ske innebär att Eurojust ska skicka en rapport till kommissionen. Kommissio- nen ska sedan redigera en rapport som man skickar till EU-parlamentet. De nationella parlamenten kom- mer inte att få någon information annat än den de skaffar sig genom EU-parlamentet. Vi anser att sam- ma rapport som kommissionen får, och som då inte ska redigeras av kommissionen, också måste sändas både till EU-parlamentet och de nationella parlamen- ten. Fru talman! Med detta vill jag yrka bifall till re- servation 1 och avslag på förslaget om inrättande av Eurojust.
saknar porträttfoto
Kia Andreasson (Mp)
Anf. 21 Kia Andreasson (Mp)
Fru talman! Det övergripande målet inom EU på- stås vara de fyra friheterna. Det rimmar illa med den utveckling som alltmer går mot en överstatlig polis, åklagarmyndighet och rättsväsende i stort. Det är lätt att förklara detta med att man måste bekämpa brottsligheten. Den ökar och blir större. Den är mer organiserad och den är gränsöverskridande. Men det finns en annan sida, en baksida, nämligen en alltmer utökad kontroll av medborgarna samt en ökad risk för rättsosäkerhet för den enskilde. Vi hinner inte se konsekvenserna av alla de beslut som nu fattas i ett rasande tempo. Det är det som är så oroande. Konsekvenserna kommer långt efteråt, och då sitter vi fast i all lagstiftning och överstatlighet. Det går också fort på det här området. Det är små steg som tas, och det är svårt för den enskilde medborgaren att se helheten. Detta är svårt även för oss ledamöter i riksdagen. Som ledamot av justitieutskottet ser jag dock att det bakom de små stegen finns en färdig plan. Man flyttar på brickor för att den planen ska bli fullständig, och det är mycket oroande. När Eurojustfrågan först kom upp var det fråga om att ett nätverk för åklagare skulle bildas, och man kan ju inte säga emot att det behövs ett samarbete mellan åklagare om brottsligheten. Jag frågade den dåvarande justitieministern flera gånger om detta nätverk, och det uttalades att det inte skulle bli någon permanent myndighet, vilket också står i protokollet. I dag har vi att fatta beslut just om ett permanent organ för åklagarsamarbete. Och det är inte slut med det. I utskottet har presenterats för oss skrifter där man vill gå ännu längre och bygga ut verksamheten med en riktig EU-åklagare som ska kunna verka i våra svenska domstolar. Det är symtomatiskt att det är Vänsterpartiets och Miljöpartiets representanter som står här och argu- menterar. De borgerliga partierna lyser med sin från- varo. Det är så enkelt för deras representanter. De är för EU, och då behöver de inte kritiskt granska och debattera punkterna i detta dokument. Man bara ute- blir. Jag tycker även att det är symtomatiskt att den borgerliga pressen inte skriver om detta. Jag fick alltså rätt i mina farhågor att man återigen ska skapa ett nytt EU-organ inom det polisiära områ- det. Det mantra som upprepas i alla skrifter är att man ska skapa ett område med frihet, rättvisa och säker- het. Men den andra sidan - kontroll och den enskildes rättssäkerhet - nämns inte i detta mantra. Säkerhet, kontroll och effektiva brottsutredningar inom EU är det mest prioriterade området. Också inom det spans- ka EU-ordförandeskapet har man planer på att gå vidare med detta. Vi hade i går att ta ställning till en annan ramlag, och Miljöpartiet framhöll då att godkännande av dessa ramlagar inte är i enlighet med vår grundlag. Jag tänker inte upprepa mitt anförande från i går, men jag vill säga att eftersom vi inte i detalj kan se kon- sekvenserna av detta är det lagvidrigt. Detta stadgas i svensk grundlag. Trots det vill man nu bestämma att vi nu ska inrätta Eurojust. Beslutet i går om de sär- skilda brottsutredningsgrupperna har ungefär samma innebörd. Det leder till ett dubbelarbete. Inrättandet av Eurojust kräver en lagändring, och införandet av ett överstatligt samarbetsorgan utformat som Eurojust är en fråga av större vikt. I och med det kan det förväntas få betydelse för svensk förunder- sökningsverksamhet. På sikt kan den utveckling som Eurojust är ett led i påverka såväl polis, åklagarmyn- digheter och rättsväsende som de lagar som reglerar dessa verksamheter och straffrätten. Den här myndigheten har tidigare banat väg för kanaler i den svenska myndigheten. Det är så det går till. Man går fram steg för steg. Polisen har organise- rat om sin verksamhet så att den ska passa till EU:s organisation. Åklagarspecialister har också införts med den funktionen. En kriminalunderrättelsetjänst har startats på grund av att det finns ett sådant organ i andra EU-stater. Den har ungefär 140 agenter. På regional nivå, i storstäderna, finns 125 personer. Som grind mot Europol och Schengen finns inom krimi- nalunderrättelsetjänsten nationella samarbetskontoret för Europol, Sirene och SIS. Databaser har byggts upp. Sverige måste varje år rapportera om sin organi- serade brottslighet. Vi har vidare länskriminalunderrättelserotlar. OLAF är ett stort organ inom EU som ska bekämpa ekonomiska oegentligheter. Ekobrottsmyndigheten och finanspolisen har fått stora uppgifter. Det föreslagna Eurojust ska hantera uppgifter i Schengen Information System, det stora register ge- nom vilket man har koll på människor. Det ska ha rätt att få uppgifter ur svenska förundersökningar, miss- tankeregister och belastningsregister. Uppgifter ur dessa register kan lämnas till Eurojust endast om riksdagen i dag godkänner inrättandet av Eurojust. Miljöpartiet anser inte att säkerhetsfunktionerna och datasäkerheten är tillfredsställande. Definitionen av brott som ska hanteras av Euro- just ger utrymme för en vid tolkning, som kan komma att omfatta ett stort antal brott som inte borde vara prioriterade. Ramarna för behörigheten blir alltför vida. Den demokratiska kontrollen av Eurojust består i att Eurojust skickar en rapport till EG-kommissionen, som sedan redigerar en rapport som sänds till Euro- paparlamentet, inte till de nationella parlamenten. Enligt propositionen ska Eurojusts uppgifter vara att enligt slutsatserna från Tammerfors underlätta en bra samordning av de nationella åklagarmyndigheter- na, att stödja brottsutredningar som gäller organiserad brottslighet, särskilt grundade på Europols analyser, samt att bedriva ett nära samarbete med det europeis- ka rättsliga nätverket - ännu ett organ som har bil- dats. Vidare uppmanas EU:s ministerråd att på olika angivna sätt uppmuntra till straffrättsligt samarbete genom Eurojust. Kommissionen ska fullt ut delta i Eurojusts arbete, lämna experthjälp och komma över- ens om de praktiska arrangemang som krävs. Eurojust ska även upprätta och upprätthålla ett nä- ra samarbete med Europeiska byrån för bedrägeribe- kämpning, OLAF, som jag tidigare nämnt. OLAF får härvid bidra till Eurojusts arbete för att samordna utredningar och rättsliga åtgärder i fråga om skydd för Europeiska gemenskapernas ekonomiska intres- sen, antingen på Eurojusts initiativ eller på begäran av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning. Det finns ett dokument från förfluten tid inom EU som kallas corpus juris och som innehåller långtgå- ende planer. Ingen ville då riktigt ta det på allvar, men det realiseras nu. Precis det som jag nu har be- skrivit finns i corpus juris, att vi ska ha den här över- statliga organisationsmodellen. Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation 1. Om den faller yrkar jag bifall till reservationerna 2 och 3. Reservation 2 handlar om immunitet och privilegier som de tjänstemän som ska anställas inom Eurojust ska ha. Jag tycker inte alls att de ska ha detta inom EU. Vi ska till sist ha lika rättigheter och skyldighe- ter, men här ska tjänstemän få extra privilegier. Reservation 3 under punkt 3 i betänkandet, som berörts tidigare, handlar om en översyn av reglerna om privilegier och immunitet totalt i EU. Ett utskott- sinitiativ om detta har den svenska regeringen inte fått gehör för. Jag tycker inte att man ska ge sig så lätt utan detta måste rättas till, fru talman.
saknar porträttfoto
Märta Johansson (S)
Anf. 22 Märta Johansson (S)
Fru talman! Kia Andreasson tog ut svängarna här och gick över hela rättsfältet inom EU. Jag tänker hålla mig till dagens betänkande, dvs. justitieutskot- tets betänkande nr 19, Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust, m.m. Eurojust är alltså avsett att vara en enhet beståen- de av nationella åklagare med uppgift att underlätta en god samordning av de nationella åklagarmyndig- heternas arbete och att stödja brottsutredningar som gäller organiserad brottslighet. Den ökande gräns- överskridande brottsligheten skapar behov av andra samarbetsformer än de som finns i dag. När det gäller Eurojust har utskottets EU-grupp under lång tid fått följa den här frågan och sett hur den har utvecklats. Eurojust ska alltså vara ett mellanstatligt samar- betsorgan utan egna befogenheter till myndighets- utövning. Sverige tog dessutom initiativ till det till- sammans med Portugal, Frankrike och Belgien. Den provisoriska Eurojustenheten inrättades i mars 2001, och den har varit i funktion ett år. Efter- som erfarenheterna är goda är det alltså dags att få till stånd en permanent organisation. Eurojust ska bestå av en medlem från varje med- lemsstat och ledas av ett kollegium som de nationella medlemmarna bildar. Eurojusts allmänna behörighet omfattar de typer av brottslighet som Europol har behörighet att agera i. Dessutom omfattar den da- tabrottslighet, bedrägeri, korruption och alla straffba- ra gärningar som berör Europeiska gemenskapens ekonomiska intressen som penningtvätt, miljöbrott m.m. För att skydda den enskildes integritet finns det en rad regler, bl.a. för vilka uppgifter som får registreras, skydd för känsliga personuppgifter, ansvar för regist- rering, kontroll och rättelse samt regler om använd- ning av data och sekretess m.m. Varje person som så önskar ska ha rätt att kostnadsfritt få tillgång till per- sonuppgifter som rör honom eller henne och som Eurojust behandlar. I en annan artikel föreskrivs att varje person har rätt att hos Eurojust begära rättelse av personuppgifter som rör honom eller henne om uppgifterna är felaktiga. En oberoende tillsynsmyndighet tillsättes. Den ska bestå av en domare som inte ingår i Eurojust från varje medlemsstat. Av dessa ska tre vara ständiga ledamöter. Uppgiften för tillsynsmyndigheten är att granska verksamheten vid Eurojust och säkerställa att behandlingen av personuppgifter utförs i enlighet med beslutet om inrättandet av Eurojust. All personal och alla organ som ska samarbeta med Eurojust åläggs tystnadsplikt även efter avslutad tjänstgöring. Vidare föreslås att den administrative direktören och personal anställd vid Eurojust ska åtjnuta den immunitet och de privilegier som gäller för övriga organ inom Europeiska unionen. Detta regleras i Sverige i lagen om immunitet och privilegier, och här behöver man göra ett tillägg i lagen och införliva Eurojust med övriga organ. I detta sammanhang bör sägas att den nationelle medlemmen, alltså den åkla- gare som t.ex. Sverige skickar ned till Eurojust, inte åtnjuter dessa privilegier. Till ärendet har fogats tre reservationer. I den första, som är gemensam för v och mp, yrkas att pro- positionen ska avslås. Detta tycker inte utskottets majoritet, utan vi yrkar i stället att reservationen av- slås. De övriga två reservationerna från mp handlar om immunitet och privilegier. I den första vill man avslå den lagförändring som föreslås, och i den andra yrkas att regeringen tar initiativ till en översyn av detta system. Frågan behandlade utskottet för några måna- der sedan. Som Kia Andreasson sade föll den då, och utskottsmajoriteten finner ingen anledning att på nytt ta upp den. Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betän- kandet och avslag på reservationerna.
saknar porträttfoto
Alice Åström (V)
Anf. 23 Alice Åström (V)
Fru talman! Jag har tre frågor till Märta Johans- son. Den första frågan gäller att behörigheten att sam- arbeta med Europol inte alls är reglerad, utan denna fråga lämnas helt öppen. Hur ser Märta Johansson på möjligheten till samarbete mellan Europol och Euro- just? Det vore intressant att få höra någon från majo- riteten utveckla detta. Man måste ju ändå ha någon tanke om hur det här samarbetet ska se ut eftersom man lämnar frågan öppen. Den andra frågan gäller personuppgifter och till- synsmyndigheten. Hur ser majoriteten på att till- synsmyndigheten faktiskt ingår i Eurojusts budget och på så sätt inte är en helt fristående tillsynsmyn- dighet? Det är någonting som vi aldrig skulle accepte- ra i den svenska strukturen. Det sade Märta Johans- son ingenting om. Den tredje frågan gäller Eurojusts förslagsrätt inom det straffrättsliga samarbetet. Hur tänker majo- riteten när man är beredd att ge en myndighet för- slagsrätt, när det hittills bara varit kommissionen som har det? Inte ens de nationella parlamenten har det. Vad har man tänkt när just den här myndigheten får förslagsrätt?
saknar porträttfoto
Märta Johansson (S)
Anf. 24 Märta Johansson (S)
Fru talman! När det gäller behörigheten och sam- arbetet med Europol står det i propositionen att man bör utarbeta en praxis där. Jag tror faktiskt att det är lika bra att låta samarbetet påbörjas och att man inte reglerar det alltför hårt från början, utan att det kom- mer att utarbetas en praxis. Förlåt, jag missade den fråga som Alice Åström hade om tillsynsmyndigheten och personuppgifterna. Får jag be Alice upprepa frågan?
saknar porträttfoto
Alice Åström (V)
Anf. 25 Alice Åström (V)
Fru talman! När det gällde tillsynsmyndigheten ifrågasatte jag det faktum att den ska ligga under Eurojust och att den har sin budget inom Eurojust så att den inte är en helt fristående myndighet. Vi skulle ju aldrig acceptera att vi i Sverige hade en till- synsmyndighet som låg under myndigheten och fick sin budget genom den. Hur ser man på det? Den tredje frågan handlade om att majoriteten nu är beredd att ge Eurojust förslagsrätt inom det straffrättsliga området, någonting som hittills varit kommissionens privilegium att göra. Inte ens de na- tionella parlamenten har förslagsrätt inom det straffrättsliga området. Men nu är man beredd att ge en myndighet denna rätt.
saknar porträttfoto
Märta Johansson (S)
Anf. 26 Märta Johansson (S)
Fru talman! Tillsynsmyndigheten ska bestå av domare från varje medlemsland. Att budgeten ligger under Eurojusts budget har vi i utskottets majoritet inte sett som något problem. När det gäller förslagsrätten är det likadant. Det här får ses och prövas, och så får vi se var man ham- nar.
saknar porträttfoto
Kia Andreasson (Mp)
Anf. 27 Kia Andreasson (Mp)
Fru talman! Immunitet och privilegier ska åtjnutas av vissa tjänstemän inom Eurojust. Kan Märta Jo- hansson tala om för mig vad anledningen till detta är? Varför ska de ha privilegier och immunitet? Det skulle jag vilja veta. Nästa fråga handlar om att kommissionen och mi- nisterrådet uppmuntras till samarbete med Eurojust. Anser Märta Johansson att detta kan påverka Euro- justs verksamhet?
saknar porträttfoto
Märta Johansson (S)
Anf. 28 Märta Johansson (S)
Fru talman! Jag tar upp immuniteten först. Alla internationella organ har vissa regler och ingår i det här med immunitet och privilegier. Jag ser ingen orsak till att inte detta organ också skulle ingå där. Den andra frågan handlade om att ministerrådet skulle bli bundet. Vi har inte sett att det skulle vara negativt.
saknar porträttfoto
Kia Andreasson (Mp)
Anf. 29 Kia Andreasson (Mp)
Fru talman! När vi kommer in på andra frågor på det rättsliga området har regeringens ståndpunkt hela tiden varit att vi ska ömsesidigt erkänna och lita på varandras rättssystem. Det står som en huvudrubrik. Den deklarationen och den huvudrubriken gäller inte när man ska inrätta dessa organ. Då måste tjänste- männen ha immunitet. Varför måste de ha det när det inte gäller i andra fall? Vad är man rädd för? Vad är det som kan inträffa när det gäller dessa tjänstemän inom EU-området?
saknar porträttfoto
Märta Johansson (S)
Anf. 30 Märta Johansson (S)
Fru talman! Jag tror inte att det är något särskilt med dessa tjänstemän. Det tror jag inte alls, Kia And- reasson. Det är för att göra det lika med de andra organen.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 21 februari 2002.Förslagspunkter: 3, Voteringar: 3.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Godkännande av beslut om inrättande av Eurojust

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen godkänner utkastet till beslut om inrättande av Eurojust. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:86 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och 2001/02:Ju8 yrkande 1.
    • Reservation 1 (v, mp)
  2. Ändring i lagen om immunitet och privilegier

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall med den ändringen att det i bilagan till lagen punkt 65 efter ordet "direktören" tilläggs orden "för Eurojust". Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:86 i denna del och avslår motionerna 2001/02:Ju7 i denna del och 2001/02:Ju8 yrkande 2.
    • Reservation 2 (mp)
  3. Översyn av privilegier och immunitet inom EU

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Ju8 yrkande 3.
    • Reservation 3 (mp)

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.