Godkännande av 1987 års internationella 1988/89 naturgummiavtal

Betänkande 1988/89:NU4

Näringsutskottets betänkande
1988/89: NU4 1^

Godkännande av 1987 års internationella 1988/89

naturgummiavtal NU4

Ärendet

1 proposition 1988/89:19 (utrikesdepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att godkänna 1987 års internationella naturgummiavtal.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen skall godkänna det nya
internationella naturgummiavtalet. Avslagsyrkandet i en motion (m) tar
utskottet sålunda avstånd ifrån. Tre yrkanden i en annan motion (vpk) om
olika initiativ på det internationella planet till fördel för naturgummiproducerande
länder avstyrks av utskottet men får stöd i reservationer (vpk, mp).

Propositionen

1987 års internationella naturgummiavtal har kommit till efter förhandlingar
inom Förenta nationernas konferens för handel och utveckling (UNCTAD).
Det är avsett att ersätta 1979 års naturgummiavtal. Avtalet skall gälla under
en tid av fem år och kan förlängas för en tid av högst två år.

Avtalet syftar främst till att åstadkomma en balanserad ökning av utbudet
och efterfrågan och att lindra allvarliga problem som kan uppstå till följd av
överskott eller knapphet på naturgummi. Vidare syftar det till att åstadkomma
stabila förhållanden inom handeln med naturgummi genom att motverka
överdrivna prisfluktuationer. Avtalet skall också bidra till att stabilisera
exportmedlemmarnas intäkter från exporten av naturgummi och att säkerställa
tillförlitligheten och kontinuiteten i utbudet av naturgummi.

Rättigheter och skyldigheter fördelas på ett rättvist sätt mellan avtalets
producerande och konsumerande medlemsstater. Som enda instrument för
att uppnå prisstabilisering och övriga syften i avtalet skall upprättas ett
internationellt buffertlager med en total kapacitet av 550 000 ton. Kostnaden
för lagret skall finansieras genom kontanta bidrag från medlemmarna till
buffertlagerkontot. Sveriges totala inbetalningar till buffertlagerkontot i
1979 års avtal har uppgått till 6,1 milj. kr. Sveriges möjliga maximala
ytterligare inbetalning enligt 1987 års avtal beräknas bli mindre än detta
belopp.

Ett prisfält inom vilket man skall söka hålla marknadspriset har fastställts,
liksom vissa prislägen då buffertlagret skall tas i anspråk. Översyn och

1 Riksdagen 1988/89. 17sami. Nr 4

ändringar av prisfältets mittpunkt, det s.k. referenspriset, skall baseras på
marknadstrenden och/eller förändringar av buffertlagret. Översyn av referenspriset
skall ske var femtonde månad.

I propositionen (s. 11-62) återges avtalet i sin engelska version med svensk
översättning.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är:

1988/89:N3 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
initiativ för att minska de gummiexporterande u-ländernas beroende av de
stora transnationella bolagen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
åtgärder för att öka i-ländernas import av naturgummi,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
initiativ för bistånd till Vietnam och Kampuchea i syfte att återställa
gummiproduktionen.

1988/89:N4 av Nic Grönvall (m) vari yrkas att riksdagen avslår propositionen.

Motivering i motion 1988/89:N4

Motionären ställer sig kritisk mot den teknik för stöd till utvecklingsländer
som råvaruavtalen innebär. All marknadsmanipulation skadar sund handel,
menar han. Vad som kan stärka utvecklingsländernas ekonomi är en sund
marknad vars stabilitet är beroende av ett effektivt och gott samarbete
mellan producenter och förbrukare. Denna insikt präglar enligt motionären
den nu pågående rundan av GATT-förhandlingar, där stärkande av handeln
med tropiska produkter är ett av de mest uppmärksammade områdena.
GATT-avtalet vilar på ett frihandelskoncept som avses åstadkomma en sund
marknadsrelation mellan producerande och förbrukande länder.

Det vore, säger motionären, en mycket bra markering till stöd för bättre
hjälp åt utvecklingsländerna om Sverige underlät att tillträda det nya
internationella naturgummiavtalet. Ett sådant beslut borde då förenas med
ett uttalande om aktivt fortsatt stöd för förhandlingarna om tropiska
produkter i den pågående GATT-rundan.

Utskottet

Sverige har anslutit sig till en rad internationella råvaruavtal, som har
kommit till inom Förenta nationernas ram. För varje varuområde som
omfattas av ett sådant avtal finns en internationell organisation, där
exporterande och importerande länder samarbetar. Avtalen är emellertid av
olika karaktär. I vissa fall har de inriktats främst på forskning och utveckling

1988/89 :NU4

2

inom produktområdet. Oftast är syftet vidare, nämligen att världsmarknadspriserna
på de ifrågavarande råvarorna skall stabiliseras. I flera fall, såsom
när det gäller naturgummi, är ett internationellt buffertlager det huvudsakliga
stabiliseringsinstrumentet.

Det första internationella naturgummiavtalet slöts år 1979. Efter förlängning
löpte det ut hösten 1987. Ett nytt internationellt naturgummiavtal, som
till största delen överensstämmer med det förra, har slutits år 1987; enligt
beslut av regeringen undertecknades det för Sveriges del i december 1987.1
proposition 1988/89:19 föreslår regeringen nu att riksdagen skall godkänna
avtalet, vilket skall ratificeras senast den 1 januari 1989.

I motion 1988/89:N3 (m) yrkas att regeringens förslag skall avslås.
Motionärens argument är sammanfattningsvis följande. Naturgummiavtalet
syftar till marknadsmanipulerande åtgärder som skadar handeln. En sund
marknadsrelation mellan producent- och förbrukarländer borde i stället
baseras på frihandelsprinciper i enlighet med det allmänna tull- och
handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT).

När riksdagen förra gången skulle ta ställning till ett likartat råvaruavtal -1986 års internationella kakaoavtal - betonade utskottet (NU 1986/87:10) att
råvaruavtalen. och särskilt de som är inriktade på prisstabilisering, är
förknippade med många komplikationer. Detta konstateras också i propositionen,
där det framhålls att prisstabiliserande avtal inte har kunnat slutas
och upprätthållas annat än för ett fåtal råvaror. 1 propositionen nämns olika
alternativa metoder för att främja stabilitet på råvarumarknaderna och
underlätta strukturomvandlingen i utvecklingsländerna. Utskottet finner det
angeläget att Sverige i olika internationella organ verkar för en positiv
råvarupolitik.

Att det finns skäl för viss kritik mot de prisstabiliserande råvaruavtalen -något som också har kommit till uttryck vid remissbehandlingen av avtalet -motiverar enligt utskottets mening inte att Sverige nu, såsom motionären
föreslår, skulle dra sig ur det internationella samarbetet på naturgummiområdet.
Sverige bör i stället utnyttja sitt medlemskap i Internationella
gummiorganisationen för att främja en gynnsam utveckling av detta samarbete.
Som framhålls i propositionen befinner sig bland de importländer som
har undertecknat avtalet bl.a. EG:s medlemsländer, Finland och Norge samt
Förenta Staterna, Japan och Kina.

Utskottet avstyrker således motionen och tillstyrker regeringens förslag
om godkännande av 1987 års internationella naturgummiavtal.

Vänsterpartiet kommunisterna framför i motion 1988/89:N3 tre yrkanden
enligt vilka riksdagen till sitt godkännande av avtalet skulle foga en
uppmaning till regeringen att på olika sätt verka i de gummiproducerande
utvecklingsländernas intresse.

Det är väsentligt, anförs det i motionen, att Internationella naturgummiorganisationen
aktivt bistår de gummiproducerande u-länderna när det
gäller såväl forskning och utveckling som marknadsföring och distribution. I
det arbetet måste också de stora transnationella företagens dominans
beaktas och reduceras. Sverige borde ta initiativ i denna riktning.

Bland de syften med avtalet som anges i dess artikel I är bl.a. följande av

1988/89:NU4

intresse i detta sammanhang. Exportmedlemmarnas intäkter baserade på
expanderande exportvolym av naturgummi till rättvisa och lönsamma priser
skall ökas. En effektiv utveckling av naturgummisektorn skall uppmuntras
genom främjande av förbättringar i fråga om bl.a. marknadsföring och
distribution av naturgummi.

Otvivelaktigt spelar vissa stora multinationella företag, t.ex. bildäcksproducenter,
en viktig roll på naturgummimarknaden. Uppgiften att söka
komma till rätta med de problem som kan hänga samman härmed täcks,
såvitt utskottet kan finna, väl av naturgummiavtalets ändamålsbeskrivning.
Utskottet anser inte att det finns skäl för någon framställning till regeringen
om att den skall ta särskilda initiativ på detta område. Det nämnda
motionsyrkandet avstyrks sålunda.

De industriländer som deltar i naturgummiavtalet måste sluta söka
substitut till naturgummit, sägs det vidare i motionen. I stället bör de
medverka till den expanderande exportvolym till rättvisa och lönsamma
priser som avtalet syftar till. Åtgärder för en återgång från plastsubstitut till
naturgummi skulle även, tillägger motionärerna, vara till fördel från
miljösynpunkt. Mot denna bakgrund påkallas i motionen åtgärder för att öka
industriländernas import av naturgummi.

Ändamålet att befrämja en ökad användning av naturgummi kommer
tydligt till uttryck i avtalet. Bland dess syften är att förbättra marknadstillträdet
för naturgummi, att förbättra naturgummits konkurrensförmåga genom
stöd till forskning och utveckling, att uppmuntra effektiv utveckling av
naturgummisektorn och att främja internationellt samarbete och samråd i
naturgummifrågor som påverkar tillgång och efterfrågan.

Det är en viktig uppgift för Internationella gummiorganisationen att bidra
till den tekniska utvecklingen på naturgummiområdet och att stärka naturgummits
ställning på gummimarknaden. Denna organisation torde vara det
naturliga instrumentet för sådana strävanden. Någon framställning till
regeringen att den skall vidta åtgärder på detta område finner utskottet inte
motiverad, varför utskottet avstyrker motionsyrkandet därom.

Det finns, sägs det slutligen i motionen, anledning att framhålla det
särskilda ansvar som Förenta Staterna - det största importlandet i avtalet -har för att återställa de gummiodlingar i Vietnam och Kampuchea som har
förstörts av dess växtgifter och bomber. Sverige borde ta initiativ för att dessa
båda länder får nödvändigt ekonomiskt och tekniskt bistånd för att reparera
gummiodlingarna.

Motionärerna tycks närmast åsyfta initiativ till biståndsåtgärder från
amerikanskt håll. Utskottet vill emellertid påpeka att Vietnam hör till
programländerna för Sveriges internationella bistånd och att Kampuchea
sedan år 1979 har fått katastrofbistånd från Sverige, till övervägande delen
via multilaterala organ.

Frågor om svenska initiativ till internationellt bistånd bör enligt utskottets
mening underkastas en samlad prövning i ett biståndspolitiskt sammanhang.
Utskottet avstyrker det yrkande i motion 1988/89:N3 (vpk) som avser bistånd
till Vietnam och Kampuchea.

1988/89:NU4

4

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande 1987 års internationella naturgummiavtal

att riksdagen med bifall till proposition 1988/89:19 och med avslag på
motion 1988/89:N4 godkänner 1987 års internationella naturgummiavtal,

2. beträffande åtgärder för att minska gummiexporterande länders
beroende av multinationella företag

att riksdagen avslår motion 1988/89:N3 yrkande 1,

3. beträffande åtgärder för att öka industriländernas import av
naturgummi

att riksdagen avslår motion 1988/89:N3 yrkande 2,

4. beträffande bistånd till Vietnam och Kampuchea
att riksdagen avslår motion 1988/89:N3 yrkande 3.

Stockholm den 6 december 1988
På näringsutskottets vägnar

Hadar Cars

Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per Westerberg (m), Åke
Wictorsson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt Johansson (s), Bo Finnkvist (s),
Gunnar Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Paul Lestander (vpk), Leif
Marklund (s), Sven-Åke Nygårds (s), Kjell Ericsson (c), Barbro Andersson
(s), Elisabet Franzén (mp), Leo Persson (s) och Håkan Hansson (c).

Reservationer

1. Åtgärder för att minska gummiexporterande länders
beroende av multinationella företag (mom. 2)

Paul Lestander (vpk) och Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Otvivelaktigt
spelar” och slutar med ”avstyrks sålunda” bort ha följande lydelse:

Ett av de stora problemen på naturgummimarknaden liksom inom många
andra råvaruområden är den dominans som på köparsidan utövas av ett antal
stora multinationella företag. 1 det internationella samarbetet på naturgummiområdet
måste det vara en huvuduppgift att söka minska denna dominans.
Regeringen bör, såsom begärs i motion 1988/89:N3 (vpk), ta initiativ till
åtgärder i denna riktning

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande åtgärder för att minska gummiexporterande länders
beroende av multinationella företag

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N3 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

1988/89:NU4

5

2. Åtgärder för att öka industriländernas import av
naturgummi (mom. 3)

Paul Lestander (vpk) och Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Det är” och
slutar med "motionsyrkandet därom” bort ha följande lydelse:

Det är en angelägen uppgift för Sverige både som medlem i Internationella
gummiorganisationen och som självständig aktör i den tekniska utvecklingen
att söka åstadkomma att naturgummi i ökad utsträckning kommer till
användning i stället för syntetiskt gummi. Regeringen bör vidta åtgärder som
på olika sätt kan främja detta syfte.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande åtgärder för att öka industriländernas import av
naturgummi

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N3 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Bistånd till Vietnam och Kampuchea (mom. 4)

Paul Lestander (vpk) och Elisabet Franzén (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Frågor om”
och slutar med ”och Kampuchea" bort ha följande lydelse:

Sverige måste, menar utskottet, på det internationella planet verka för att
Förenta Staterna tar ansvar för att gummiodlingarna i Vietnam och
Kampuchea återställs efter den förödelse som de har undergått. Regeringen
bör ta initiativ till lämpliga åtgärder.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande bistånd till Vietnam och Kampuchea

att riksdagen med bifall till motion 1988/89:N3 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Per Westerberg, Nic Grönvall och Gunnar Hökmark (alla m) anför:

Det internationella gummiavtalet syftar till att gynna producenter och
förbrukare av naturgummi genom att med konstlade medel, såsom buffertlagerköp,
upprätthålla fasta råvarupriser på naturgummi. Avtalet syftar vidare
till att främja forskning och utveckling rörande naturgummi, särskilt i vad
avser dess förmåga att framgångsrikt konkurrera med moderna syntetiska
gummiprodukter.

De internationella råvaruavtalen möter alltmer kritik. Denna tar fasta
bl.a. på att marknadspåverkan med konstlade medel aldrig kan få någon
varaktig effekt på prisnivån och därmed på producentländernas situation
långsiktigt.

1988/89:NU4

6

Vi utgår från att regeringen i fortsättningen noga följer verksamheten
inom den internationella gummiorganisationen och söker påverka utvecklingen
i riktning mot mera permanenta lösningar, som exempelvis en
utvecklad frihandel med tropiska produkter.

1988/89.-NU4

7

Stockholm 1988 16311