Genteknik

Betänkande 1995/96:JoU11

Jordbruksutskottets betänkande 1995/96:JOU11

Genteknik

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1995/96
JoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas sju
motionsyrkanden från allmänna
motionstiden 1995 rörande genetiskt
modifierade organismer. Som ett led i
utskottets arbete med uppföljning och
utvärdering behandlas också frågan om
ansvarsfördelningen mellan berörda
myndigheter på genteknikområdet.
Utskottet anordnade den 8 februari 1996
en utfrågning angående
myndighetshanteringen av ärenden
rörande genetiskt modifierade
organismer. Utskottet föreslår två
tillkännagivanden, ett som avser
ansvarsfördelningen mellan berörda
myndigheter m.m. och ett angående
märkning av produkter som innehåller,
består av eller framställts av
genetiskt modifierade organismer. Även
om utskottet i många avseenden delar
motionärernas bedömning, t.ex. att
verksamhet med genetiskt modifierade
organismer måste föregås av en strikt
riskbedömning, föreslås övriga
motionsyrkanden lämnas utan någon
riksdagens ytterligare åtgärd.

Till betänkandet fogas sex
reservationer och ett särskilt
yttrande.

Motionerna

1994/95:Jo503 av Birger Schlaug m.fl.
(mp) vari yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär
lagförslag som innebär förbud mot
frisläppande av gentekniskt förändrade
organismer,

3. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om en internationell konvention
som förbjuder frisläppande av
gentekniskt förändrade organismer,

6. att riksdagen hos regeringen begär
lagförslag som innebär förbud mot
genmanipulation av djur och växter
enligt vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om försäljning av
genmanipulerade livsmedel och andra
produkter,

8. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om märkning av genmanipulerade
produkter,

9. att riksdagen ger regeringen i
uppdrag att tillsätta en
genteknikinspektion.

1994/95:Jo509 av Barbro Westerholm (fp)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag till sådan ändring i
lagen om genetiskt förändrade
organismer att ansvarsfördelningen
mellan Gentekniknämnden och Statens
medicinsk-etiska råd blir entydig.

Utskottet

Uppföljning/utvärdering m.m.

Som ett led i utskottets arbete med
uppföljning och utvärdering har
utskottet, med biträde av Riksdagens
revisorers kansli, genomfört en
utredning angående ansvarsfördelningen
mellan berörda myndigheter på genteknik
området (se s. 4 f.).

Utskottet anordnade vidare den 8
februari 1996 en utfrågning angående
myndighetshanteringen av ärenden
rörande genetiskt modifierade
organismer. Deltagare var
representanter från Gentekniknämnden,
Statens medicinsk-etiska råd,
Jordbruksverket och Naturvårdsverket.

Motionerna

I motion Jo503 yrkas att förbud mot
frisläppande av gentekniskt förändrade
organismer bör beslutas i lag (yrkande
2). Gentekniken måste enligt
motionärerna ses ur ett vidare och
djupare perspektiv än vad som i dag är
vanligt. Kortsiktiga ekonomiska
intressen bör inte styra gentekniken.
Genrevolutionen innebär att levande
produkter sprids i naturen och det blir
svårt att förutse följderna.
Förökningstakten i olika miljöer är
okänd, påverkan på andra arters
livsbetingelser likaså. De kan
förorsaka enorma skador som är omöjliga
att förutsäga och omöjliga att
reparera. Det är rimligt att omgärda
gentekniken med både strikt
lagstiftning och tid att tänka efter.
Regeringen bör vidare aktivt verka för
en internationell konvention som
förbjuder frisläppande av gentekniskt
förändrade organismer (yrkande 3). Ett
lagförslag som innebär förbud mot
genmanipulation av djur och växter bör
begäras (yrkande 6). Genmanipulation
som leder till förändring i
könscellernas DNA bör generellt
förbjudas till dess att samhället har
hunnit i kapp utvecklingen och hunnit
diskutera frågan ur både etiskt och
kunskapsmässigt perspektiv. Dispens
skall kunna ges i enskilda fall där
etik och säkerhet kan upprätthållas,
dock inte när det gäller
genmanipulation med växter och djur.
Försäljning av genmanipulerade
livsmedel och andra produkter skall
vara förbjuden i Sverige (yrkande 7).
Detta skall gälla oavsett regelverk som
beslutas inom EU. Skulle inte ett
sådant förbud kunna upprätthållas
kräver motionärerna att lag införs som
innebär krav på märkning av sådana
produkter så att rationella och
medvetna val kan ske på marknaden
(yrkande 8). Myndighetsansvaret är
splittrat och bristfälligt när det
gäller att övervaka genteknik och annan
riskabel bioteknik. Därför kan det vara
rimligt att tillsätta en
genteknikinspektion med övergripande
ansvar (yrkande 9).

I motion Jo509 anförs att
gränsdragningsproblem dykt upp mellan
Statens medicinsk-etiska råd och
Gentekniknämnden. Lagen behöver
förtydligas på denna punkt för att
undvika dubbelarbete och förhindra att
ärenden faller mellan två stolar.

Bakgrund

Gentekniklagen

Gentekniklagen (1994:900) är tillämplig
på innesluten användning och avsiktlig
utsättning av genetiskt modifierade
organismer. Lagen är vidare tillämplig
när produkter som innehåller eller
består av sådana organismer släpps ut
på marknaden. Syftet med lagen är att
skydda människors och djurs hälsa och
miljön samt att säkerställa att etiska
hänsyn tas vid verksamhet med genetiskt
modifierade organismer. För all
verksamhet enligt lagen skall de
åtgärder vidtas och den försiktighet
iakttas som behövs för att undvika
negativa effekter på människors och
djurs hälsa och på miljön.
Aktsamhetskravet innebär också att
etiska hänsyn skall tas.

Enligt lagen krävs tillstånd för
avsiktlig utsättning av genetiskt
modifierade organismer och för
utsläppande på marknaden av en produkt
som innehåller eller består av sådana
organismer. Tillstånd får lämnas endast
om den verksamhet som ansökan avser är
godtagbar från hälso- och
miljöskyddssynpunkt och etiskt
försvarbar. Ett tillstånd gäller längst
i fem år och får förenas med villkor.

Tillståndskrav eller
anmälningsskyldighet får föreskrivas
för innesluten användning av genetiskt
modifierade organismer om det behövs
från hälso- eller miljöskyddssynpunkt.
Enligt 13 och 14 §§
genteknikförordningen (1994:901) krävs
tillstånd eller anmälan för att för
första gången ta i bruk en anlägggning
för verksamhet med innesluten
användning av genetiskt modifierade
mikroorganismer. Enligt förordningen
beslutar sju olika myndigheter i frågor
om tillsyn och tillstånd till viss
verksamhet med genetiskt modifierade
organismer. En tillsynsmyndighet får
meddela de förelägganden och förbud som
behövs i enskilda fall för att
föreskrifterna skall efterlevas.

En särskild nämnd, Gentekniknämnden,
skall enligt 16 § gentekniklagen följa
utvecklingen på genteknikområdet,
bevaka de etiska frågorna och ge råd om
användningen av gentekniken. Nämnden
har enligt sin instruktion (1994:902)
att genom rådgivande verksamhet främja
en etiskt försvarbar och säker
användning av gentekniken så att
människors och djurs hälsa samt miljön
skyddas. Därvid skall beaktas att ett
gott forskningsklimat upprätthålls.
Nämnden har också till uppgift att
sprida kunskap om den gentekniska
utvecklingen.

I motiven (prop. 1993/94:198 s. 61)
anförs att Gentekniknämnden har en
övergripande övervakning på hela
genteknikområden och ger råd om
användning av tekniken. Nämndens ansvar
sträcker sig således längre än lagens
tillämpningsområde. En viktig
rådgivande uppgift är att lämna
yttranden till vägledning för
myndigheternas bedömning om en
tillståndspliktig verksamhet är etiskt
försvarbar. Vidare anförs att
Naturvårdsverket bör ha ett centralt
ansvar på området (a. prop. s. 38). En
tillståndsgivande myndighet kan inhämta
råd från Gentekniknämnden i andra
frågor än etiska. Det kan också finnas
skäl för myndigheten att samråda med
andra myndigheter, särskilt
Naturvårdsverket. Detta gäller inte
minst i fråga om utsättning i naturen
av nya och tidigare oprövade
organismer. Det anförs vidare att
Naturvårdsverkets medverkan och
samordnande insatser är viktiga,
speciellt vid uppbyggandet av
strategier och praxis (a. prop. s. 55
f.).

Gentekniknämnden skall yttra sig vid
ansökningar om tillstånd för avsiktlig
utsättning eller utsläpp på marknaden
av genetiskt modifierade organismer.
Tillsynsansvariga myndigheter skall
även samråda med eller höra nämnden och
Naturvårdsverket i fråga om
tillämpningsföreskrifter för
gentekniklagen. En myndighet skall
samråda med Gentekniknämnden och
Naturvårdsverket innan myndigheten
avgör ett ärende om ärendet avser en ny
eller tidigare oprövad organism eller
en utsättning av en organism med
väsentligt annorlunda förutsättningar
än tidigare. (8, 9 och 17 §§
genteknikförordningen).

Rapport om reglering av frågor rörande
genteknik

Ansvarsfördelningen mellan berörda
myndigheter

Riksdagens revisorers kansli har på
uppdrag av jordbruksutskottet utarbetat
en rapport om regleringen av frågor
rörande genteknik. Arbetet har utförts
som ett led i utskottets arbete med
uppföljning och utvärdering av ärenden
inom utskottets ansvarsområde. I
rapporten anförs att den kanske mest
omfattande användningen hittills av
genteknik är som hjälpmedel inom
medicinsk och naturvetenskaplig
forskning. Utöver
läkemedelstillverkningen har
utvecklingen av genteknik sannolikt
kommit längst inom växtområdet.

Ansvarsfördelningen mellan de olika
tillsynsmyndigheterna regleras i 21 §
genteknikförordningen och framgår av
följande sammanställning.

Myndighet Inneslute Avsiktlig Utsläpp
n utsättnin på
användnin g marknaden
g
Arbetarsk genetiskt
ydds- modifiera
styrelsen de
mikroorga
nismer
Fiskerive vattenlev vattenlev vattenlev
rket ande ande ande
genetiskt genetiskt genetiskt
modifiera modifiera modifiera
de de de
organisme organisme organisme
r r r
Jordbruks övriga övriga foder med
verket genetiskt genetiskt genetiskt
modifiera modifiera modifiera
de de de
organisme organisme organisme
r r r samt
övriga
genetiskt
modifiera
de
organisme
r
Kemikalie genetiskt genetiskt
in- modifiera modifiera
spektione de de
n mikroorga mikroorga
nismer, nismer,
nematoder nematoder
, ,
spindlar spindlar
och och
insekter insekter
Skogsstyr genetiskt genetiskt
elsen modifiera modifiera
de de
skogsträd skogsträd
Läkemedel läkemedel
sver-ket med
genetiskt
modifiera
de
organisme
r
Livsmedel livsmedel
sver-ket med
genetiskt
modifiera
de
organisme
r

I rapporten ges ett antal exempel på
att ansvarsfördelningen mellan
myndigheterna inte är helt klar eller
att ansvaret för en viss fråga kunde
fördelas på annat sätt. Jordbruksverket
anser t.ex. att Kemikalieinspektionen
har bäst kompetens för innesluten
användning av genetiskt modifierade
spindeldjur, nematoder och insekter
eftersom myndigheten har ansvaret för
avsiktlig utsättning av dylika.
Skogsstyrelsen ansvarar för
skogsodling, medan ansvaret för
genetiskt modifierade träd i parker
m.m. traditionellt faller på
Jordbruksverket. Enligt
Jordbruksverkets mening är
Skogsstyrelsen den mest kompetenta
myndigheten för alla genmodifierade
träd. Fiskeriverket anser att
Kemikalieinspektionen har bäst
kompetens även för vattenlevande
spindeldjur, nematoder och insekter.
Enligt Fiskeriverket bör
Arbetarskyddsstyrelsen ansvara även för
vattenlevande mikroorganismer och
Jordbruksverket för genetiskt
modifierade vattenlevande växter och
alger.

Gentekniknämnden har ett
samordningsansvar enligt
gentekniklagen. Enligt rapporten har
Gentekniknämnden under en inledande
period ägnat väsentlig tid åt yttranden
över tillståndsansökningar i andra EU-
länder. Vidare anförs att
Gentekniknämnden efter en översyn av
inriktningen och formerna för sin
verksamhet konstaterat att nämndens
roll och uppgifter behöver förklaras
för departement, myndigheter och
allmänhet samt att nämndens insatser
bör riktas mot principiellt mer
intressanta frågor. Många rutinärenden
kan delegeras till ordföranden,
kanslichefen eller en nyinrättad
arbetsgrupp.

Av ledamöterna i Gentekniknämnden är
en etiskt sakkunnig. En fråga som varit
föremål för diskussion rör avgränsning
och samordning mellan Gentekniknämnden
och Statens medicinsk-etiska råd.
Enligt företrädare för Gentekniknämnden
medför statsmakternas uttalanden
oklarhet om ansvarsfördelningen mellan
nämnden och Statens medicinsk-etiska
råd.

Även Naturvårdsverket har en
samordnande roll enligt
genteknikförordningen. Av rapporten
framgår att en central samordning av
handläggningen av ärenden enligt
gentekniklagen hittills saknats inom
Naturvårdsverket. Handläggningen av
ärenden avgörs från fall till fall på
handläggarnivå. Yttrande över
tillståndsansökningar i andra EU-länder
ställer enligt rapporten stora krav på
insatser från de enskilda handläggarna.

De nio myndigheter som ansvarar för
gentekniklagens tillämpning har bildat
en grupp för samordning inom
genteknikområdet, där frågor rörande
ansvarsfördelningen mellan
myndigheterna, myndigheternas
föreskriftsarbete, kommittéer inom EU
för översyn av EG-direktiven 90/219 och
90/220 samt sekretessfrågor diskuteras.

I rapporten anförs att det samlade
intrycket är att en översyn av
regeringens förordning bör övervägas
för att klargöra ansvarsområdena för
såväl tillsynsansvariga som
samordningsansvariga myndigheter.

Avsiktlig utsättning och
marknadsgodkännande

Under år 1995 har tillstånd lämnats för
avsiktlig utsättning av vårraps med
förändrat lagringsprotein, för
utsättning av potatis med förändrad
stärkelse och med frosttolerans samt
för utsättning av genetiskt modifierad
sockerbeta med tolerans mot
bekämpningsmedel. I det sist nämnda
beslutet påpekas att tillstånd som
meddelats för att utveckla växter med
tolerans mot herbicider inte innebär
något ställningstagande i fråga om
ogräsbekämpning.

Någon prövning för utsläpp på
marknaden har ännu inte varit aktuell i
Sverige för vare sig djur, växter eller
foder. Inom EU har några produkter
godkänts för utsläpp på marknaden,
nämligen genmodifierad tobak, vaccin
mot rabies och mot Aujeszkys sjukdom
hos grisar. Härutöver behandlas en
ansökan om modifierad raps. Vid
marknadsgodkännande av
herbicidtoleranta växter bör man enligt
Jordbruksverket ta hänsyn till
indirekta effekter av ett eventuellt
godkännande, såsom hur ett godkännande
inverkar på användningen av
bekämpningsmedel.

Vid en tillståndsprövning görs en
bedömning av tänkbara risker med en
verksamhet och de krav som skall
ställas för att minimera riskerna.
Flera myndigheter anger att ett
grundläggande krav är att förväntade
skadeverkningar inte får stå i ogynnsam
proportion till förväntade positiva
effekter. Jordbruksverkets ambition har
varit att inte acceptera några skador.
Inom läkemedelsområdet jämförs
förväntade effekter med kända effekter
vid tillgängliga behandlingsalternativ.
Inom läkemedelstillverkningen har man
varken i Sverige eller i andra länder
iakttagit någon spridning av genetiskt
modifierade organismer, varken vid
framställningsprocessen eller i de
färdiga preparaten. Inte heller inom
växtområdet har någon okontrollerad
spridning av genetiskt modifierade
organismer iakttagits. Inom
Fiskeriverket betonas behovet av en
restriktiv hållning när det gäller
användning av genetiskt modifierade
organismer inom aquakultur, eftersom
det inom detta område är särdeles svårt
att kontrollera spridning och effekter
av genmanipulerade djur.

Inom flera myndigheter påpekas en
obalans mellan å ena sidan kraven i EG-
direktiven och lagstiftningen och å
andra sidan kraven - eller avsaknad av
krav - i fråga om andra skador, vilka
kan medför lika höga eller kanske
t.o.m. högre risker för hälsa och
miljö.

Ännu har inga produkter med genetiskt
modifierade organismer godkänts för
utsläpp på marknaden i Sverige, men
däremot i andra EU-länder. Inom EU-
området som helhet finns också en stor
och snabbt växande mängd avsiktliga
utsättningar. Detta förhållande präglar
arbetsbelastningen inom svenska
myndigheter, särskilt inom de båda
samordnande myndigheterna som får
samtliga ärenden för yttrande.
Potentialen för marknadsgodkända
produkter ökar snabbt.

Innesluten användning

I rapporten påtalas att enligt
förordningen saknas stöd för att
inhämta information om en anläggning
som tagits i bruk före ikraftträdandet
den 1 januari 1995. Inom
Arbetarskyddsstyrelsen prövades under
våren 1995 åtta anläggningar för
innesluten användning av genetiskt
modifierade mikroorganismer inom
läkemedelsindustrin och för forskning
och undervisning. Även för användningen
av mikroorganismer i en anläggning
föreskrivs skyldighet att söka
tillstånd eller att göra en anmälan.
Inom djurområdet prövades enligt
rapporten tre anmälningar om innesluten
användning, vilka alla avsåg forskning
med möss som försöksdjur.

För innesluten användning av genetiskt
modifierade mikroorganismer
klassificeras organismerna efter
skaderisk. Arbetet med att se över
klassificeringen av skador pågår såväl
i Sverige som inom EU. EG-direktiven är
omfattande och inte helt lätta att
följa. Inom Arbetarskyddsstyrelsen
samlas erfarenheter som kan utgöra
underlag för en vägledning och exempel
för användare. Arbetarskyddsstyrelsen
avser även att knyta en grupp experter
till detta arbete för rådgivning.

Inom EU pågår arbete med en översyn av
direktiven vad gäller
klassificeringsfrågorna. I detta arbete
övervägs fyra klasser i likhet med
klassificeringen av biologiska ämnen.

Föreskrifter och avgifter

De första myndighetsföreskrifterna
trädde i kraft den 1 januari 1995
samtidigt som lagens bestämmelser om
förhandsbedömning av skador och
tillståndsgivning började gälla. De
beslutade föreskrifterna följer väl
bestämmelserna i EG-direktiven.
Härutöver finns regler om etiska
bedömningar i Fiskeriverkets och
Läkemedelsverkets föreskrifter samt i
Jordbruksverkets föreskrifter om
genetiskt modifierade djur. I de senare
föreskrifterna finns även krav på
utlåtande från djurförsöksetiska
nämnden i de fall en etisk prövning har
genomförts. I rapporten anges vidare
att Jordbruksverket gör etiska
bedömningar även inom växtområdet.

Myndigheterna har föreskrivit att
avgifter skall tas ut för
myndigheternas kostnader för verksamhet
enligt gentekniklagen. Avgifterna
skiljer sig åt både såvitt avser
konstruktion och nivå. Olika fasta
avgifter debiteras för anmälningar och
tillstånd. Exempelvis debiterar
Kemikalieinspektionen 112 000 kr för
beslut om avsiktlig utsättning.
Jordbruksverket debiterar 25 000 kr
inom växtområdet och 45 000 inom
djurområdet för tillstånd om avsiktlig
utsättning och utsläpp på marknaden om
produkten inte prövats tidigare. I
annat fall debiteras 10 00020 000 kr
per tillstånd. Vid tillståndsprövning
för utsläpp på marknaden samt för
tillsyn debiterar Jordbruksverket 400
kr per timme.

Arbetarskyddsstyrelsen debiterar fasta
avgifter med lägst 3 000 kr och högst
40 000 kr per tillstånd eller anmälan
beroende på bedömda skaderisker och
vilken typ av verksamhet som prövas.
Arbetarskyddsstyrelsen har inte
föreskrivit någon avgift för tillsyn.

Läkemedelsverket debiterar 550 kr per
timme för såväl handläggning som
tillsyn. Vidare debiteras en avgift i
de fall verket av EU-myndigheten EMEA
utses till rapportör eller medrapportör
för marknadsgodkännande av ett preparat
med genetiskt modifierade organismer.

Samtliga myndigheter har i enlighet
med bestämmelserna i
avgiftsförordningen (1992:191) samrått
med Riksrevisionsverket, som inte haft
något att erinra mot de beslutade
avgifterna. Verket har anfört att
avgiften skall täcka en myndighets
kostnader för en viss verksamhet
oberoende av myndighetens
finansieringsform. Inte heller får
kostnaderna för tillsyn tas ut som ett
generellt påslag, utan dessa
kostnaderna får endast belasta dem som
blir föremål för tillsynen.
Riksrevisionsverket förespråkar en
översyn av avgifterna efter ett eller
två års tillämpning. Gentekniknämnden
har framhållit att all universitets-
och högskoleforskning som finansieras
med offentliga medel bör undantas från
skyldigheten att erlägga avgifter för
tillstånd, anmälningar och tillsyn.

En särskild uppföljning av
konsekvenserna av avgiftsfinansieringen
förefaller enligt rapporten väsentlig.
En sådan uppföljning bör beakta även
avgiftsfinansieringens konsekvenser för
uppfyllandet av lagstiftningens
politiska målsättningar.

I rapporten anförs att riksdagens
intentioner inom genteknikens område
rör dels vikten av en ökad
samhällskontroll för att skydda hälsa
och miljö samt för att ta etiska hänsyn
vid hanteringen av genetiskt
modifierade organismer, dels vikten av
ett gott forskningsklimat.
Svårigheterna med avvägningen mellan
dessa frågor kommer bl.a. till uttryck
i frågan om avgiftsfinansiering av
myndigheternas insatser.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Traditionellt växtförädlings- och
avelsarbete bedrivs genom att man
väljer ut individer vars egenskaper
bäst svarar mot uppställda krav på
prestanda. Egenskaperna förstärks sedan
genom traditionell korsning och urval.
De traditionella metoderna arbetar i
regel med låg precision och är
tidskrävande. Växt- och djurförädling
kan med genteknik göras snabbare och
mer precis.

Generna, arvsanlagen, är den del av
arvsmassan som bestämmer
sammansättningen hos alla de proteiner
som ingår i en levande organism.
Genteknik innebär möjlighet att flytta
delar av det genetiska materialet
mellan olika organismer och arter.
Ingrepp i arvsmassan kan göras på ett
preciserat sätt, så att på förhand
bestämda gener förs över till en
mottagarorganism. Gener kan flyttas
mellan levande organismer, från en
individ, ras eller art till en annan.

Genteknik innebär att man kan överföra
enskilda gener till växter som
förmedlar en definierad egenskap.
Tekniken kan även få praktisk
tillämpning inom husdjursförädlingen
genom att djuren kan förändras så att
de växer snabbare, är resistenta mot
vissa sjukdomsangrepp m.m. Ingrepp kan
göras också i människans arvsmassa.
Genterapi kan komma till användning för
att bota vissa ärftliga sjukdomar hos
människan. Ett fåtal läkemedel, som
framställts genom hybrid-DNA-teknik, är
tillgängliga på marknaden. Hybrid-DNA-
tekniken kan också användas för
framställning av vacciner.

En risk med genteknisk verksamhet är
att det kan vara svårt att förutsäga
hur en genetiskt förändrad organism
kommer att uppföra sig när den kommer
ut i naturen. Genom att helt nya
kombinationer kan skapas är det svårt
att med säkerhet kunna överblicka
konsekvenserna av förändringen. Vid
utsättning av en genmodifierad växt
måste riskerna för t.ex. att en
egenskap skall sprida sig till andra
växter kunna bedömas.

Samhällskontrollen av genetiskt
modifierade organismer

Riksdagen behandlade våren 1990 ett
antal motioner rörande den samhälleliga
kontrollen av gentekniken
(1989/90:JoU9). Genom beslut den 29
mars 1990 tillkallade regeringen en
parlamentarisk utredning för att belysa
frågor om användning av gentekniken
(dir. 1990:16). Utredningens betänkande
Genteknik en utmaning (SOU 1992:82)
låg till grund för förslaget i
proposition 1993/94:198 Lag om
genetiskt modifierade organismer.
Riksdagen beslutade våren 1994 på
grundval av propositionen en
övergripande lagstiftning om genetiskt
modifierade organismer (prop.
1993/94:198, bet. JoU29, rskr. 391).
Gentekniklagens (1994:900) bestämmelser
trädde i kraft den 1 juli 1994 resp.
den 1 januari 1995. Genom
gentekniklagen införlivades regler i
två EG-direktiv, som närmare redovisas
i det följande, i svensk lagstiftning.

Enligt Rapport om reglering av frågor
rörande genteknik anser flertalet
myndigheter att kunskapen snabbt växer
inom genteknikens område. Inom EU-
området som helhet finns en stor och
snabbt växande mängd avsiktliga
utsättningar. Potentialen för
marknadsgodkända produkter ökar härmed
snabbt. En produkt som godkänts för
utsläpp på marknaden av en behörig
myndighet inom EU är enligt 6 §
genteknikförordningen godkänd också i
Sverige.

Genteknik kan enligt utskottets mening
föra utvecklingen framåt på många
områden, t.ex. inom växt- och
djurförädling och på det medicinska
området. Även inom den farmaceutiska
industrin och livsmedelsindustrin samt
inom miljövårdsområdet finns stora
utvecklingspotentialer. Gentekniken kan
emellertid också komma att medföra att
utvecklingen inom dessa områden blir
mindre förutsebar eller förenas med
större risker. Det är därför viktigt
att den kunskap och de resultat som
uppnås med genteknik behandlas
ansvarsfullt. En ovarsam hantering kan
medföra negativa effekter. Utvecklingen
inom genteknikområdet är snabb. Frågan
om den svenska samhällskontrollen av
genteknisk verksamhet är tillräcklig
behandlas inte uttryckligen i
Riksdagens revisorers rapport.
Utskottet har dock för egen del gjort
förnyade överväganden i denna fråga.

Förutsättningarna för användningen av
genetiskt modifierade organismer kan på
grund av den snabba utvecklingen komma
att ändras på kort tid. Det framgår av
Gentekniknämndens instruktion att
regeringen uppdragit åt nämnden att
bl.a. följa utvecklingen inom
gentekniken och särskilt beakta nya
förhållanden som har eller kan få
betydelse för det allmännas tillsyn av
användningen av gentekniken. Med hänsyn
till de risker som förknippas med
användningen av genetiskt modifierade
organismer är det enligt utskottets
mening utomordentligt viktigt att
regeringen noga följer utvecklingen
inom ämnesområdet. Utskottet
förutsätter att regeringen ägnar dessa
frågor stor uppmärksamhet och att
arbetet med tillsyn över användningen
av genetiskt modifierade organismer får
tillräckliga resurser.

Utskottet delar bedömningen i motion
Jo503 yrkande 2 att det är rimligt att
omgärda gentekniken med strikt
lagstiftning. Utskottet delar också
motionärernas synpunkter om att
utsättning av genmodifierade organismer
måste föregås av en strikt
riskbedömning för att undvika att
organismerna förökar sig på ett
okontrollerat sätt. Det är i själva
verket mot bakgrund av de ekologiska
riskerna med genetiskt modifierade
organismer och behovet av etiska
överväganden som den gällande
lagregleringen har beslutats.
Riksdagens beslut att anta
gentekniklagen föregicks av ett
omfattande utredningsarbete. Genom
gentekniklagen har samhället enligt
utskottets bedömning fått ett effektivt
instrument för att kontrollera
verksamheten. Lagen är utformad som en
ramlag med grundläggande
aktsamhetskrav, krav på
förhandsbedömning av skador,
tillståndsprövning m.m. Vid sådan
verksamhet med genetiskt modifierade
organismer som omfattas av
lagstiftningen skall de åtgärder vidtas
och den försiktighet i övrigt iakttas
som behövs för att undvika negativa
effekter på människors och djurs hälsa
och på miljön. Etiska hänsyn skall tas
och därvid skall beaktas att naturen
har ett skyddsvärde och att människans
rätt att förändra och bruka naturen är
knuten till ett förvaltaransvar. I
motiven anges att en etisk bedömning
skall göras i varje enskilt fall av
tillståndsgivning (prop. 1993/94:198 s.
43).

I anslutning till motion Jo503
yrkandena 2 och 6 vill utskottet
särskilt framhålla följande. Redan
genom EES-avtalet åtog sig Sverige att
införliva två EG-direktiv, nämligen
90/219/EEG om innesluten användning av
genetiskt modifierade mikroorganismer
och 90/220/EEG om avsiktlig utsättning
av genetiskt modifierade organismer.
Sedan Sverige blivit medlem i EU är
direktiven, som utskottet i andra
sammanhang påpekat, bindande för varje
medlemsstat enligt de förutsättningar
som anges i artikel 189 i Romfördraget.
De nu aktuella direktiven och den
svenska lagstiftningen innebär bl.a.
att användningen av genetiskt
modifierade organismer prövas från fall
till fall och att en tillsynsmyndighet
får meddela de förelägganden och förbud
som behövs i enskilda fall för att
t.ex. motverka hälso- och miljöskador.
Generella förbud av det slag och den
omfattning som anges i motion Jo503
yrkande 2 är enligt utskottets mening
inte förenliga med Sveriges åtaganden i
detta hänseende. Mot bakgrund av det
anförda avstyrks motion Jo503 yrkande
2.

Ett generellt förbud i enlighet med
yrkande 6 i motion Jo503 förutsätter
långtgående inskränkningar i
forskningen i en utsträckning som
utskottet tidigare ansett oacceptabel.
Frågan regleras på ett
tillfredsställande sätt i
gentekniklagen. Utskottet avstyrker
även motion Jo503 yrkande 6.

Myndighetsfrågor

I motiven till gentekniklagen anförs
att sektorsansvaret för de olika
fackmyndigheter som har tillämpning av
bioteknik inom sitt verksamhetsområde
bör behållas i största möjliga
utsträckning. Kontrollen av genetiskt
modifierade organismer bör alltså
byggas på den redan befintliga
organisationen (prop. 1993/94:198 s.
38). Enligt genteknikförordningen är
ansvaret på myndighetsnivå fördelat på
sju tillsynsmyndigheter. Härutöver
uttalas i motiven att Naturvårdsverket
skall ha ett centralt ansvar på
området. Gentekniknämnden fick
uppgifter som ett sammanhållande organ,
särskilt vad gäller etiska frågor samt
för meddelandet av
myndighetsföreskrifter. Även inom
regeringskansliet är ansvaret för
frågor rörande genetiskt modifierade
organismer på motsvarande sätt fördelat
mellan flera departement.

Vid utskottets utfrågning av
representanter från Jordbruksverket,
Gentekniknämnden och Naturvårdsverket
framgick att arbetet med
tillståndsgivning och tillsyn i stort
sett fungerar bra. Lagstiftningen har
inte varit i kraft så länge, men
myndigheterna anser sig numera ha
funnit sina arbetsformer.
Ställningstaganden till ansökningar om
marknadsgodkännanden i andra EU-länder
har under det första året tagit
betydande resurser i anspråk på
Jordbruksverket, Gentekniknämnden och
Naturvårdsverket.

Utskottet konstaterar att behovet av
samordning mellan de sju
tillsynsmyndigheterna och de två
samrådsmyndigheterna är stort. Av
rapporten framgår att
ansvarsfördelningen mellan
genteknikförordningens
tillsynsmyndigheter inte är helt klar
och att det i något fall kan övervägas
om inte störst kompetens för en viss
fråga finns hos en annan myndighet än
den som utpekats som ansvarig enligt
genteknikförordningen.

Frågan om samordning av ansvaret för
frågor rörande genteknik inom
Naturvårdsverket behandlas i
Naturvårdsverkets regleringsbrev för
budgetåret 1995/96, där det anges att
Naturvårdsverkets policy för
användningen av genmanipulerade
organismer skall vidareutvecklas, bl.a.
för fler organismgrupper. Viktiga
aspekter i arbetet rör riskhanteringen
och att utveckla en policy för
introduktion av främmande arter. Vidare
anförs att i arbetet ingår att
utvärdera den hittills bedrivna
verksamheten.

När det gäller ansvarsfördelningen
mellan Gentekniknämnden och Statens
medicinsk-etiska råd anförs i
gentekniklagen att Gentekniknämnden
skall följa utvecklingen på
genteknikområdet samt att regeringen
meddelar närmare föreskrifter om
nämndens uppgifter. I motiven
preciseras att Gentekniknämnden skall
övervaka hela genteknikområdet och att
nämndens ansvar sträcker sig längre än
lagens tillämpningsområde (prop.
1993/94:198 s. 61). I Gentekniknämndens
instruktion har den begränsningen
gjorts att där anges att om
genteknikens användning på människan
och medicinsk-etiska frågor är särskilt
föreskrivet.

Enligt utskottets mening bör
regeringen göra en översyn av
ansvarsfördelningen mellan de i
genteknikförordningen utpekade
myndigheterna. Syftet med översynen bör
vara att åstadkomma en klarare och mer
ändamålsenlig organisation på
myndighetssidan. Arbetet bör göras i
samråd med ansvariga myndigheter och
organ. Särskild uppmärksamhet bör ägnas
åt behovet av samråd mellan
tillsynsmyndigheterna och övriga
berörda organ. Frågan om
gränsdragningen mellan de uppgifter som
åvilar Statens medicinsk-etiska råd och
Gentekniknämnden bör studeras särskilt.
En särskild uppföljning av
konsekvenserna av avgiftsfinansieringen
bör också göras.

Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna Jo503 yrkande 9
och Jo509 som sin mening ge regeringen
till känna.

Produkter och märkning m.m.

Genom gentekniklagen och de
föreskrifter som beslutats med stöd av
lagen införlivades de två aktuella EG-
direktiven på området, direktiv
90/219/EEG om innesluten användning av
genetiskt modifierade mikroorganismer
och 90/220/EEG om avsiktlig utsättning
av genetiskt modifierade organismer.
Direktiv 90/220 om avsiktlig utsättning
har beslutats på grundval av artikel
100a i Romfördraget. Enligt artikel 15
i direktivet får medlemsstaterna inte
hindra att produkter som godkänts
enligt direktivet släpps ut på
marknaden. Innebörden av den s.k.
miljögarantin i artikel 100a punkt 4 i
Romfördraget är att om en medlemsstat,
efter det att rådet med kvalificerad
majoritet har beslutat om en
harmoniseringsåtgärd, anser det
nödvändigt att tillämpa nationella
bestämmelser som grundar sig på
väsentliga behov eller som avser miljö-
eller arbetarmiljöskydd, skall den
anmäla dessa bestämmelser till
kommissionen. Enligt artikeln skall
kommissionen därefter bekräfta att en
sådan åtgärd inte utgör ett medel för
godtycklig diskriminering eller innebär
förtäckta handelshinder. Kommissionens
beslut kan överklagas till EG-
domstolen. Enligt gentekniklagen krävs
tillstånd för att släppa ut en produkt
som innehåller eller består av
genetiskt modifierade organismer på
marknaden. Sådant tillstånd får lämnas
endast om den verksamhet som ansökan
avser är godtagbar från hälso- och
miljöskyddssynpunkt och etiskt
försvarbar. Med hänsyn till de
restriktioner som innefattas i det
nationella kontrollsystemet är
utskottet inte berett att förorda ett
svenskt försäljningsförbud för
produkter som innehåller eller består
av genmodifierade organismer. Ett
sådant förbud kan också ifrågasättas
med åberopande av EG-rätten (se
utskottets överväganden i föregående
avsnitt). Motion Jo503 yrkande 7
avstyrks.

Enligt 7 § andra stycket
gentekniklagen får ett tillstånd
förenas med villkor. I lagens
förarbeten anförs att villkoren kan
avse en rad omständigheter, t.ex.
särskilda användnings- och
hanteringsvillkor och märkning (a.
prop. s. 56). Vidare anförs (a. prop.
s. 46) att enligt direktivet om
avsiktlig utsättning krävs märkning för
saluförande av vissa livsmedel som
innehåller eller består av levande
genetiskt modifierade organismer
(jämför artikel 11 med hänvisning till
bilaga 3 punkt B 5 och artikel 14). En
sådan begränsad märkning bör enligt
motiven vara ett villkor för tillstånd
enligt lagen om genetiskt modifierade
organismer för att produkten skall få
släppas ut på marknaden (a. prop. s.
46).

I artikel 11 i direktivet 90/220/EEG
anges beträffande märkning att en
anmälan till en behörig myndighet om
marknadsgodkännande skall innehålla
villkoren för ett sådant godkännande
samt ett förslag till märkning och
förpackning som minst uppfyller de krav
som anges i en bilaga till direktivet.
Enligt bilagan skall förslag till
märkning åtminstone i sammanfattad form
omfatta uppgift om bl.a. produktens
namn och namn på de genetiskt
modifierade organismer som den
innehåller. Av artikel 14 i direktivet
framgår att medlemsstaterna skall vidta
de åtgärder som behövs för att
säkerställa att produkter som
innehåller eller består av genetiskt
modifierade organismer endast släpps ut
på marknaden med den märkning och i den
förpackning som anges i det skriftliga
medgivandet.

Kommissionen utfärdade i oktober 1995
ett tolkningsdokument (XI/655/95)
angående märkningskravet för
marknadsgodkännande enligt direktivet
90/220. I tolkningsdokumentet anförs
att direktivet ger möjlighet att
föreskriva villkor i ett
produktgodkännande och att kommissionen
i vissa beslut också krävt märkning.
Dessa krav på märkning har dock hänfört
sig till riskbedömningen. Sådana krav
får enligt tolkningsdokumentet inte
innebära krav på märkning av att en
produkt består av eller innehåller
genetiskt modifierade organismer.

Europaparlamentet har nyligen
behandlat en gemensam ståndpunkt (EG)
nr 25/95 inför antagandet av en EG-
förordning om nya livsmedel och nya
livsmedelsingredienser. Enligt det
antagna förslaget skall konsumenten
genom märkning informeras om alla
livsmedelsegenskaper, såsom
sammansättning, näringsvärde och avsedd
användning av livsmedlet, om dessa
skiljer ett nytt livsmedel eller en
livsmedelsingrediens från jämförbara
livsmedel och livsmedelsingredienser
som redan finns. Kravet att skillnaden
skall vara avgörande upphävdes av
parlamentet. Förslaget om att genetiskt
modifierade organismer enligt direktiv
90/220/EEG skall märkas försågs av
parlamentet med tillägget att märkning
skall omfatta även vilka med genteknik
gentekniskt modifierade organismer som
förekommer . Ett tidigare undantag för
jordbruksmässiga egenskaper upphävdes.
Parlamentets beslut innebär sålunda en
viss skärpning av märkningskravet.
Förslaget hanteras i enlighet med
artikel 189b i fördraget och kommer på
nytt att behandlas av rådet.

Enligt utskottets mening bör det
grundläggande kravet från svensk sida
vara att det genom märkning tydligt
framgår att en produkt innehåller eller
består av genetiskt modifierade
organismer. Behovet av märkning är
särskilt stort när det gäller
livsmedel, men även beträffande andra
produkter är det rimligt att kräva
märkning. Om ett livsmedel framställts
med hjälp av genetiskt modifierade
organismer är det enligt utskottets
mening i de flesta fall angeläget att
konsumenterna får kännedom om detta
förhållande genom märkning. Utskottet
överlämnar till regeringen att med
utgångspunkt i det anförda närmare
bestämma formerna för och omfattningen
av märkningskravet. Utskottet
förutsätter att regeringen med största
kraft och stor tydlighet driver
märkningsfrågan i internationella
sammanhang. Internationella
överenskommelser måste givetvis beaktas
i den mån de blivit bindande för
Sverige. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med anledning av motion Jo503
yrkande 8 som sin mening ge regeringen
till känna.

Inom ramen för konventionen om
biologisk mångfald beslutades vid andra
partsmötet i november 1995 att påbörja
förhandlingar om ett protokoll till
konventionen om säker hantering av
genetiskt modifierade organismer.
Protokollet kommer att fokuseras på
gränsöverskridande miljöeffekter av
genetiskt modifierade organismer, både
vad gäller regler för kontroll av
export och krav på
miljökonsekvensbeskrivningar av
avsiktlig utsättning i naturen som kan
ha gränsöverskridande effekter. Enligt
partskonferensens beslut skall
förhandlingarna vara avslutade senast
år 1998. Sverige har i internationella
sammanhang drivit frågan om ett
protokoll och avsikten med protokollet
är att skapa internationella regler för
en säker hantering av gentekniken. Med
det anförda avstyrks motion Jo503
yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förbud mot
frisläppande av genetiskt modifierade
organismer

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo503 yrkande 2,

res. 1 (v, mp)

2. beträffande förbud mot
genmodifiering av djur och växter

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo503 yrkande 6,

res. 2 (v, mp)

3. beträffande
ansvarsfördelningen mellan berörda
myndigheter m.m.

att riksdagen med anledning av
motionerna 1994/95:Jo503 yrkande 9
och 1994/95:Jo509 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande försäljning av
genmodifierade livsmedel och andra
produkter

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo503 yrkande 7,

res. 3 (mp)

5. beträffande märkning av
genmodifierade produkter

att riksdagen med anledning av motion
1994/95:Jo503 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

res. 4 (m) -
motiv.

res. 5 (mp) -
motiv.

6. beträffande internationell
konvention om förbud mot genetiskt
modifierade organismer

att riksdagen avslår motion
1994/95:Jo503 yrkande 3.

res. 6 (mp)

Stockholm den 16 april 1996

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus
(c), Inge Carlsson (s), Göte Jonsson
(m), Leif Marklund (s), Ingvar Eriksson
(m), Alf Eriksson (s), Ingemar
Josefsson (s), Carl G Nilsson (m), Eva
Eriksson (fp), Ann-Kristine Johansson
(s), Maggi Mikaelsson (v), Åsa Stenberg
(s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall
(mp), Lennart Brunander (c), Michael
Hagberg (s) och Siw Wittgren-Ahl (s).

Reservationer

1. Förbud mot frisläppande av genetiskt
modifierade organismer (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 10 som börjar med Genteknik kan
och som på s. 11 slutar med motion
Jo503 yrkande 2 bort ha följande
lydelse:

Genteknik kan enligt utskottets mening
föra in utvecklingen på riskabla vägar,
t.ex. inom växt- och djurförädling och
på det medicinska området. Detta gäller
även inom den farmaceutiska industrin
och livsmedelsindustrin samt inom
miljövårdsområdet. Det är därför
viktigt att den kunskap - - - (=
utskottet) - - - 189 i Romfördraget.

Gentekniken måste ses ur ett vidare
och djupare perspektiv än vad som i dag
är vanligt. När kortsiktiga ekonomiska
intressen får styra gentekniken och
dess olika användningsområden
underställs evolutionens
mångmiljonåriga utveckling kortsiktiga
förräntningskrav. Utifrån detta
perspektiv är det rimligt att omgärda
gentekniken med både strikt
lagstiftning och tid att tänka efter.
Befintlig lagstiftning är svag och
förräntningskrav på insatt kapital gör
att utrymmet för eftertanke och debatt
blir synnerligen begränsat.

Till skillnad från
kemikalierevolutionen innebär
genrevolutionen att levande produkter
sprids i naturen, vilket innebär att
det blir mycket svårare att säga vad
som blir följden de kan föröka sig,
förflytta sig och låta gener överföras
till andra arter. Förökningstakten i
olika miljöer är okänd, påverkan på
andra arters livsbetingelser likaså.
Därför kan de ge stora skador som är
svåra att förutsäga och reparera.
Intresset av att få plantera ut
genmanipulerade växter är stort
eftersom insatt kapital måste
förräntas. Utskottet anser att
frisläppande av genmodifierade djur,
växter och andra organismer bör
förbjudas, även om ett sådant förbud
skulle strida mot innehållet i direktiv
90/220/EEG och innebära att direktivet
i den delen inte införlivas i svensk
lagstiftning. Regeringen bör utarbeta
ett lagförslag som innebär förbud mot
frisläppande av gentekniskt förändrade
organismer. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med anledning av motion Jo503
yrkande 2 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 1
bort ha följande lydelse:

1. beträffande förbud mot
frisläppande av genetiskt
modifierade organismer

att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo503 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. Förbud mot genmodifiering av djur
och växter (mom. 2)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun
Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 11 som börjar med Ett generellt
förbud och slutar med Jo503 yrkande
6 bort ha följande lydelse:

Genmanipulation som leder till
förändring i könscellernas DNA bör
enligt utskottets mening generellt
förbjudas till dess att samhället har
hunnit i kapp utvecklingen och hunnit
diskutera frågan ur både etiskt och
kunskapsmässigt perspektiv. Dispens
skall kunna ges i enskilda fall där
etik och säkerhet kan upprätthållas
dock inte när det gäller
genmanipulation med växter och djur.
Regeringen bör utarbeta ett lagförslag
som innebär förbud mot genmanipulation
av djur och växter, även om ett sådant
förslag strider mot direktiv 90/220/EEG
och således innebär att direktivet inte
kommer att införlivas i svensk
lagstiftning. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med anledning av motion Jo503
yrkande 6 som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 2
bort ha följande lydelse:

2. beträffande förbud mot
genmodifiering av djur och växter

att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo503 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Försäljning av genmodifierade
livsmedel och andra produkter (mom. 4)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 12 som börjar med Genom
gentekniklagen och på s. 13 slutar med
yrkande 7 avstyrks bort ha följande
lydelse:

Genom gentekniklagen - - - (=
utskottet ) - - - till EG-domstolen.

Som en naturlig följd av vad utskottet
tidigare anfört anser utskottet att
försäljning av genmanipulerade
livsmedel och andra produkter skall
vara förbjuden i Sverige. Oavsett om
ett sådant försäljningsförbud strider
mot bestämmelserna i direktiv
90/220/EEG bör regeringen utarbeta ett
lagförslag med ett sådant förbud. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Jo503 yrkande 7 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4
bort ha följande lydelse:

4. beträffande försäljning av
genmodifierade livsmedel och andra
produkter

att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo503 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

4. Märkning av genmodifierade produkter
(mom. 5, motiveringen)

Göte Jonsson, Ingvar Eriksson, Carl G
Nilsson och Eva Björne (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande på
s. 14 som börjar med Enligt
utskottets och slutar med till känna
bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör
utgångsläget från svensk sida vara att
det genom märkning tydligt framgår om
en produkts egenskaper förändrats genom
genmodifiering. Behovet av märkning är
särskilt stort när det gäller
livsmedel. Om ett livsmedel framställts
med hjälp av genetiskt modifierade
organismer är det enligt utskottets
mening ett krav att konsumenterna får
kännedom om detta förhållande genom
märkning om livsmedlet härigenom
förändrats och förändringen inte enbart
motsvarar en ändring av de
jordbruksmässiga egenskaperna. Ett
absolut lagreglerat märkningskrav blir
komplicerat. Som exempel kan nämnas de
livsmedel som endast till en mindre del
framställts av genetiskt modifierade
organismer, t.ex. om den färdiga
produkten endast innehåller en mindre
mängd socker som i odlingsledet härrör
från en genetiskt modifierad
sockerbeta. Också i andra fall kan
givetvis ett ovillkorligt krav på
märkning föra mycket långt när det
gäller att åtskilja och dokumentera
olika moment, produktionsmetoder och
ingredienser i samtliga led av
livsmedelskedjan från odlare till
konsument. Utskottet överlämnar - - -
(= utskottet) - - - till känna.

5. Märkning av genmodifierade produkter
(mom. 5, motiveringen)

Gudrun Lindvall (mp) anser att den del
av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med Enligt utskottets och
slutar med till känna bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör det
grundläggande kravet från svensk sida
vara att det genom märkning tydligt
framgår att en produkt innehåller eller
består av genetiskt modifierade
organismer. Behovet av märkning är
särskilt stort när det gäller
livsmedel, men även beträffande andra
produkter är det rimligt att kräva
märkning. Om ett livsmedel framställts
med hjälp av genetiskt modifierade
organismer är det enligt utskottets
mening ett krav att konsumenterna får
kännedom om detta förhållande genom
märkning. Utskottet överlämnar - - -
(= utskottet) - - - till känna.

6. Internationell konvention om förbud
mot genetiskt modifierade organismer
(mom. 6)

Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande
på s. 14 som börjar med Inom ramen
och slutar med motion Jo503 yrkande 3
bort ha följande lydelse:

Inom ramen - - - (= utskottet) - - -
hantering av gentekniken. Ett speciellt
problem är utplaceringen av genetiskt
manipulerade djur, växter och
organismer i naturen. Människor i hela
världen är i dag rädda för viruset hiv,
vars spridningsvägar och effekter vi
känner tämligen väl, men vars ursprung
vi inte känner till. Trots detta står
bolag i kö för att släppa ut tusentals
manipulerade virus och organismer som
man vet mycket litet om. Man hoppas och
tror att de skall föra med sig
ekonomiska vinningar och bättre
produkter, men kunskaperna om
spridningsvägar eller effekterna är
små. Utskottet anser mot denna bakgrund
att regeringen aktivt bör verka för en
konvention som förbjuder frisläppande
av genetiskt modifierade organismer.
Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Jo503 yrkande 3 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6
bort ha följande lydelse:

6. beträffande internationell
konvention om förbud mot genetiskt
modifierade organismer

att riksdagen med anledning av
motion 1994/95:Jo503 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Produkter och märkning m.m.

Lennart Daléus och Lennart Brunander
(båda c) anför:

Vi instämmer i att ett grundläggande
krav är att det genom märkning tydligt
framgår att en produkt innehåller eller
består av genetiskt modifierade
organismer.

Vi utgår ifrån att regeringens arbete
skall leda till att konsumenterna
alltid skall få kännedom om att ett
livsmedel framställts med hjälp av
genetiskt modifierade organismer.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 2
Uppföljning/utvärdering m.m. 2
Motionerna 2
Bakgrund 3
Gentekniklagen 3
Rapport om reglering av frågor
rörande genteknik 4
Utskottets överväganden 9
Hemställan 15
Reservationer 16
1. Förbud mot frisläppande av
genetiskt modifierade
organismer (mom. 1) 16
2. Förbud mot genmodifiering av djur
och växter (mom. 2) 17
3. Försäljning av genmodifierade
livsmedel och andra
produkter (mom. 4) 17
4. Märkning av genmodifierade
produkter (mom. 5, motiveringen) 18
5. Märkning av genmodifierade
produkter (mom. 5, motiveringen) 18
6. Internationell konvention om
förbud mot genetiskt modifierade
organismer (mom. 6) 18
Särskilt yttrande 19
Produkter och märkning m.m. 19
Gotab, Stockholm 1996