Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier

Betänkande 2005/06:SfU14

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
18 maj 2006

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier(pdf, 614 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2005/06:14 Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier

Beslut

Polis ska få ta del av uppgifter om flygpassagerare (SfU14)

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor. De svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen börjar gälla den 1 september 2006. Samtidigt ger riksdagen regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen. Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2007.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Bifall till initiativ. Bifall till motion angående överföring av passageraruppgifter. Avslag på övriga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 9
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2006-04-20
Justering: 2006-05-09
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-10
Trycklov: 2006-05-10
Reservationer: 6
Betänkande 2005/06:SfU14

Alla beredningar i utskottet

2006-04-20

Polis ska få ta del av uppgifter om flygpassagerare (SfU14)

Polis ska få ta del av uppgifter om flygpassagerare (SfU14)

Flygbolagen blir skyldiga att på begäran låta Rikspolisstyrelsen få uppgift om vilka flygpassagerare som är på väg till Sverige från länder utanför EU. Flygbolagen ska då uppge passagerares namn, medborgarskap, passnummer, flightnummer och när planet väntas anlända. Polisen ska spara uppgifterna i ett delvis sekretessbelagt passagerarregister. Flygbolag som låter bli att föra över uppgifter ska bli skyldiga att betala en avgift på upp till 46 000 kronor.

De föreslagna svenska bestämmelserna grundar sig på ett EU-direktiv med syfte att förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig invandring. Direktivet är också ett led i kampen mot terrorismen. Lagförslagen föreslås börja gälla den 1 september 2006.

Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen ger regeringen i uppdrag att "följa upp och analysera tillämpningen av bestämmelserna och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och annan folkrätt, liksom till svensk grundlag". Regeringen ska sedan redovisa resultatet för riksdagen.

Det blir också bli möjligt för Migrationsverket att dra tillbaka ett uppehållstillstånd för studier i Sverige om det visar sig att förutsättningarna har ändrats. Bakgrunden är en rapport från Migrationsverket som pekar på ett omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier. Många som hämtat ut tillståndet skriver aldrig in sig vid någon högskola eller universitet. Lagändringen föreslås börja gälla den 1 januari 2007. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2006-05-17
Stillbild från Debatt om förslag 2005/06:SfU14, Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier

Debatt om förslag 2005/06:SfU14

Webb-tv: Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Tobias Billström (M)
Anf. 152 Tobias Billström (M)
Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till reservation 5. Egentligen borde vi kanske inte ha en särskild debatt kring detta betänkande, eftersom frågorna i det är så pass intimt förknippade med vad vi nyss pratat om när det gällde betänkande SfU10. Men ibland måste man ju anta utmaningar. För att citera Shakespeares Henry V: Once more unto the breach, dear friends, once more . Så är det ju med förslaget som ligger på bordet framför oss. För oss moderater innebär det föreliggande förslaget att vi följer upp våra tidigare gjorda ställningstaganden från förra riksmötet och den debatt kring det så kallade transportörsansvaret som då ägde rum. Vi har inte sett någon grund för att förändra den inställning som då gjorde att vi röstade för implementeringen av det EU-direktiv som då var aktuellt. När detta i dag vidgas är det enligt samma principer och samma villkor. Sverige har undertecknat internationella konventioner som förbinder oss att tillse att inresande till vårt land har tillräckliga identitetshandlingar med sig. Detta påbjuder främst Chicagokonventionen som en del av IATA-systemet. Det vore mycket märkligt om Sverige skulle hålla sig med en enskild och separat linje i denna fråga. Vi ser ärligt talat inte hur detta skulle kunna vara möjligt. Inte minst dagens komplicerade situation kring säkerheten för passagerare på flygplan gör att det skulle möta ett starkt internationellt motstånd om Sverige inte uppfyllde sina förpliktelser på detta område, vari ingår antagandet av det direktiv som i dag ligger på riksdagens bord. Med detta sagt är det emellertid inte så att det inte går att ställa krav på både uppföljning och utvärdering av direktivets konsekvenser. Sverige har också undertecknat Genèvekonventionen. Och det finns helt klart en komplexitet mellan å ena sidan den situation som jag nyss redogjorde för och å andra sidan de möjligheter som måste finnas för asylsökande med skyddsbehov att ta sig till vårt land. Därför har vi under utskottsbehandlingen i socialförsäkringsutskottet varit mycket tydliga med att det måste göras en utvärdering av direktivets effekter visavi Genèvekonventionen. Och vi är inte nöjda på något vis med att regeringen struntat i det tillkännagivande som kammaren förra året gjorde till regeringen. Det är inte acceptabelt att regeringen försöker förbigå kravet på en uppföljning. Det är tvärtom olyckligt, eftersom det kan ge intrycket av att det skulle finnas något att dölja i den här frågan. Så bör inte debatten på ett så här känsligt område bedrivas. Regeringen bör efter morgondagens beslut snarast påbörja den utvärdering som nu påbjuds från riksdagen, och det hoppas jag att det närvarande statsrådet tar till sig. Fru talman! En fråga som vi moderater valt att lyfta fram i detta betänkande, trots att frågan också hör hemma i andra betänkanden, är frågan om studenters rörlighet. Vi menar att dagens situation är mycket märklig, eftersom utländska studenter utanför EU- och EES-området inte per automatik erbjuds möjligheten att få förlängt arbetstillstånd efter avlagd examen vid ett svenskt lärosäte. I stället måste de först återvända hem. Detta innebär i realiteten att Sverige avhänder sig och inte använder sig av chansen att fånga upp människor som tagit del av svensk utbildning och det svenska samhället. Dessa människor representerar också det ekonomiska kapital som investerats i dem genom den utbildning som de genomgått i vårt land. Och det är stora summor vi talar om, mina vänner, mycket stora summor. 2004 var det ca 12 000 personer som beviljades uppehållstillstånd på grund av studier, inklusive förlängningarna. Den nuvarande politiken uppmuntrar enligt vårt synsätt inte dessa att varaktigt bosätta sig i vårt land och genom sina kunskaper och sina arbetsinsatser bidra till välstånd och välfärd. I själva verket riskerar de att bli en minuspost för det fall att de inte kommer tillbaka till vårt land och bidrar med sin arbetsinsats. Det finns alltför många exempel på studenter som efter fullföljd utbildning inte tillåtits att stanna i Sverige trots att de är eftersökta av svenska arbetsgivare. Utskottsmajoritetens motstånd mot förändringar av den nuvarande lagstiftningen, som kommer till uttryck i det avslagsyrkande som kommer att riktas mot vår motivreservation, tar sin grund i den kommitté som tillsatts för att se över arbetskraftsinvandringen till Sverige. Vi menar däremot att man mycket väl kan göra ett tillkännagivande på denna punkt, om man har uppfattningen att situationen för studenterna inte är tillfredsställande. Därför väljer vi också att motivera vårt ställningstagande i den reservation som jag yrkar bifall till.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 153 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! I den här debatten ska jag inte bli lika långrandig som i den förra. I mitt anförande i den förra debatten sade jag att det finns mycket kvar att göra innan vi har en human och rättssäker flyktingpolitik. Att privata företag ska vara de som bedömer om en person har asylskäl eller inte är inte rättssäkert. Det som lagen om transportörsansvar innebär är ju att det är enskilda anställda vid flygbolag och rederier som blir ansvariga, och om inte uppgiften uppfylls ska transportören betala en särskild avgift. Den socialdemokratiska regeringen gör bedömningen att bestämmelsen om transportörsansvar inte kan anses hindra att personer ges möjlighet att söka asyl vid ankomsten till Sverige och konstaterar att det inte heller finns någon anledning att på nytt inom EU behandla frågan om transportörsansvaret. De hänvisar till att det bara förekommit i ett fåtal fall, men jag och Folkpartiet anser att det är ett fåtal fall för mycket. Fru talman! Folkpartiet var starkt kritiskt till lagen om transportörsansvar när den infördes, då vi anser att den riskerar att försvåra möjligheten för förföljda att resa till olika länder och söka asyl där och att den också ökar den organiserade människosmugglingen. Och, fru talman, vi är fortfarande kritiska. Innan direktivet genomfördes framfördes kritik från UNHCR och Amnesty, som menar att transportörsansvaret strider mot Genèvekonventionen och den av folkrätten erkända asylrätten. Eftersom samtliga EU-länder är bundna såväl av Genèvekonventionen som av FN:s deklaration om mänskliga rättigheter bör EU inte anta en lagstiftning som strider mot internationella åtaganden som medlemsstaterna dessförinnan har gjort. I sammanhanget är det också viktigt att påpeka att EU gång på gång slagit fast att Genèvekonventionen är grunden för den gemensamma politiken på asylområdet. Folkpartiet vill därför att en rättslig prövning av transportörsansvaret genomförs av EG-domstolen för att bedöma direktivets förenlighet med Genèvekonventionen. Med det anförda vill jag yrka bifall till reservation 4.
Sven Brus (Kd)
Anf. 154 Sven Brus (Kd)
Fru talman! Det så kallade transportörsansvaret har vi debatterat i kammaren vid flera tillfällen, och hur vi kristdemokrater ser på frågan är väl känt. Det förslag som vi nu tar ställning till handlar om en överföring av passageraruppgifter som innebär en utökning av de regler som redan finns. Transportörernas skyldighet att samla in uppgifter om passagerarna utökas helt enkelt. Då kan man på goda grunder anta - nästan utgå ifrån - att detta leder till ökad människosmuggling. Det blir ju effekten när man begränsar möjligheterna att komma till Sverige och till EU på laglig väg för att söka asyl. Det sambandet har vi pekat på i tidigare debatter om transportörsansvaret, och det finns skäl att påminna om det igen. Det är mot den bakgrunden som vi ifrågasätter transportörsansvaret, och det är mot den bakgrunden som vi också är kritiska och avvisar den utökning som nu föreslås. Vi tycker inte att detta är förenligt med flyktingkonventionen. Regeringen måste enligt vår uppfattning verka för att omförhandla direktivet om överföring av passageraruppgifter. I betänkandet uttrycker utskottet sin grundläggande syn på asylrätten. Där sägs det att några inskränkningar i denna rätt aldrig kan accepteras. Det tycker vi kristdemokrater är en mycket rimlig hållning. Värnandet av asylrätten måste alltid komma i första rummet, och det är naturligtvis mot den grundsynen man ska pröva det nu aktuella direktivet om överföring av passageraruppgifter och utökningen av transportörernas skyldigheter. Regeringens uppfattning är ju att dessa inte strider mot varandra. Regeringen menar att det inte är någon utökning av skyldigheterna att kontrollera passagerarnas resehandlingar eftersom sanktionsmöjligheterna är kopplade till överföringen av uppgifterna och inte till äktheten i dessa. Argumenteringen känns inte särskilt övertygande. Visserligen kommer transportörerna att bli skyldiga att lämna fler uppgifter om passagerarna, men mängden uppgifter kan inte anses innebära ett utvidgat transportörsansvar, säger regeringen - en ganska märklig slutsats. Vad det handlar om är naturligtvis inte uppgiftsmängden i första hand utan att transportörsansvaret i sin första form och i sin utvidgade form är en inskränkning i asylrätten. Däri består vår kritik. Fru talman! Genom att införa sanktionsavgifter för flygbolag och rederier som inte fullföljer sin kontrollskyldighet tvingas transportörerna att ta ansvar för bedömningen av vem som är i behov av skydd. Det är en orimlig situation, bortom allt vi kan kräva av rättssäker hantering. Om en transportör ska avgöra om en person har de resehandlingar som krävs, inte bara för resa till Sverige utan också in i Sverige, måste det betraktas som myndighetsutövning. Förslaget om transportörsansvar kan leda till att asylrätten undergrävs. Transportörernas urvalsprocess medför också en ökad risk för diskriminering av resenärer, exempelvis att sorteras efter utseende eller etnisk tillhörighet. Det kanske inte är märkligt att EG-direktivet om transportörsansvar har mötts av häftig kritik. Det kan alltså till och med ifrågasättas om inte det här direktivet strider mot Genèvekonventionen. Därför bör det ske en rättslig prövning inför EG-domstolen, menar vi. Det skulle vi välkomna. Inom EU bör Sverige verka för att nya förhandlingar tas upp om transportörsansvaret som sådant. Den verklighet vi ser är att flera länder har vidtagit en rad åtgärder som försvårar legala inresor. Transportörsansvaret är ett exempel. För att inte det här ska leda till ökad människosmuggling finns det behov av ett förbättrat visumsystem, vilket vi tidigare har diskuterat i eftermiddag. Här ligger bland annat vårt förslag om ett asyl- eller nödvisum. Det har vi som sagt nyss haft anledning att diskutera. Fru talman! En annan fråga i detta betänkande handlar om det internationella studentutbytet. Det bör ju inte bara underlättas utan till och med stimuleras, och så sker knappast i dag. Den som ska studera i Sverige under en längre tid än tre månader måste ha uppehållstillstånd. Det är rimligt i sig. Det tillståndet ska vara klart och infört i passet före inresan i Sverige, och det kan möjligen också accepteras. Men för de studenter som inte kommer från EU- eller EES-länder är de nuvarande långa handläggningstiderna för uppehållstillstånd ett mycket stort problem. Det kan till och med hända, och händer också ofta, att studenter inte fått besked förrän långt in på terminen. För att komma till rätta med det uppenbara missförhållandet bör man införa en bestämmelse om så kallat påskyndat förfarande. Det bör kunna ske genom avtal mellan Migrationsverket och de berörda lärosätena. Ett sådant avtal kan mycket väl införas, och därmed en bestämmelse om påskyndat förfarande. Regeringen och utskottsmajoriteten tycker inte att det behövs. Det är visserligen otillfredsställande att studenten får besked först långt in på terminen, men ansvaret läggs ensidigt på Migrationsverket, som bör se till att korta sina handläggningstider. Det är en ganska häpnadsväckande okänslighet inför enskilda studenters mycket problematiska situation. Det är ett missförhållande som man enkelt skulle kunna rätta till genom att bifalla det kristdemokratiska förslaget om påskyndat förfarande. När majoriteten rutinmässigt avslår alla motionsyrkanden från oppositionen så är det väl en del av den politiska verkligheten i riksdagen, men ibland får den verkligheten minst sagt obegripliga konsekvenser för dem som det berör. Gå gärna ut och förklara bevekelsegrunderna för en sådan ställning för den enskilde studenten som tillbringar kanske mer än en halv termin i oro och ovisshet! Fru talman! Vi menar att man ganska enkelt skulle kunna göra livet enklare att leva för dessa studenter, som vi rimligen bör välkomna till vårt land och inta en så hjälpande och så positiv hållning som möjligt till. Avslutningsvis yrkar jag bifall till reservationerna 1 och 6.
Kalle Larsson (V)
Anf. 155 Kalle Larsson (V)
Fru talman! Uttrycket att murarna runt "fästning Europa" byggs högre har återkommit i den flyktingpolitiska debatten de senaste åren. Det finns skäl till det. Ett av skälen är det vi i dag diskuterar, nämligen hur mycket svårare det på ganska kort tid har blivit att lagligen komma till någon av EU:s medlemsstater och få den möjlighet man enligt internationella konventioner har att söka en fristad undan förföljelse. Det gäller också hur mycket mer som har blivit olagligt, hur mycket mer som har blivit restriktivt och hur mycket mer som har förändrats i riktning mot att människor ska stängas ute och hållas borta snarare än välkomnas och få sina rättigheter tillgodosedda. Vi nämner och använder det där begreppet, "fästning Europa", för att ge en bild av vad vi tycker att vi i dag ser. Som alla bilder är den förenklad. Det finns förstås undantag, och vi har gett exempel i den tidigare debatten i dag på saker som har förändrats i positiv riktning med svensk flyktingpolitik. Men de är dessvärre undantag. Hela den harmonisering av lagstiftningen i medlemsländerna i EU som nu sker drar i restriktiv riktning. Kanske är transportörsansvaret, det vi nu diskuterar, en utvidgning av det mest tydliga av dessa exempel. Möjligen kan man säga att det är det vid sidan av Dublinkonventionen, där ju sägs att den som är på flykt inte själv kan välja i vilket land man vill söka asyl utan hänvisas till det land som man först råkade landa i. Det är tidigare kända ståndpunkter som upprepas i stor utsträckning. Vi ser hur fem partier med lite olika formuleringar och lite olika ställda yrkanden ändå håller samman runt att transportörsansvar inte är ett bra förslag i allmänhet. Det borde göras någonting åt av Sverige, och helst vill vi inte heller se någon utvidgning på det sätt som nu beskrivs. Det är möjligen Folkpartiet som avviker lite, men i allt väsentligt finns här en kraftfull kritik. Det är uppenbart att regeringen också har varit tvungen att lyssna på den eftersom även utskottsmajoriteten nu tänker sig att vi ska göra en uppföljning och analys av transportörsansvaret för att se hur detta egentligen har fallit ut. Men även om vi ska göra en uppföljning är man inte sen att samtidigt säga att vi ska utvidga transportörsansvaret ytterligare. Tidigare har det funnits en skyldighet för transportbolaget att betala resan, man införde böter, och nu ska man också överföra passageraruppgifter inom vissa tidsgränser. Det där att man nu vill utvidga transportörsansvaret samtidigt som man vill se över hur det fungerar är ju egentligen bristande logik. Det är väl även ett tecken på hur dragkampen mellan olika krafter också i denna fråga gör sig gällande. Vilka argument framför då utskottsmajoriteten egentligen för den här utvidgningen? Ja, i huvudsak är det två argument. Det ena är att man vill förbättra gränskontrollerna och bekämpa olaglig inresa. När det gäller att förbättra gränskontrollerna hade det kanske egentligen varit smartare att se till att vi hade några gränskontroller kvar, men det var ju en fråga vi avgjorde i folkomröstningen om EU för ett antal år sedan. Bekämpa olaglig inresa låter sig sägas, men hur ser den lagliga inresan ut? Detta har varit uppe i tidigare replikskiften under föregående debatt men är ändå värt att säga: Det saknas ju i dag i allt väsentligt lagliga möjligheter för människor som vill söka asyl i Sverige att komma hit, och det är ett av huvudproblemen. Möjligheterna att ta sig in genom fästningsmurarna är snart sagt obefintliga. Det gör också att man med detta argument egentligen driver människor i händerna på smugglare. Alla smugglare har inte heller de bästa avsikter; det har vi också kunnat konstatera genom åren. Ju svårare det blir att komma hit, desto fler blir alltså tvungna - för många är faktiskt tvungna att fly sina hemländer - att i stället vända sig till skrupelfria smugglare. Vi har i en gemensam reservation med flera andra partier sagt att vi anser att transportörsansvaret bryter mot Genèvekonventionen. Vi har själva uttryckt det som att det kortsluter Genèvekonventionen. Det gör att konventionen inte fungerar och inte får den effekt som egentligen var avsedd. Det var det första argumentet, och det är därmed alltså avfärdat. Resultatet kommer att bli det motsatta. Det finns ett argument till som nämns i betänkandet på s. 8. Jag tror att det är enda stället. Jag har inte sökt digitalt i dokumenthandlingen, men jag har hittat det bara där. Det står: "Direktivet utgör också ett led i kampen mot terrorismen." Med denna formulering kan man naturligtvis försvara det mesta i dessa dagar. Bara man säger att någonting är ett led i kampen mot terrorismen antyds det att vad som helst går att försvara. Någon vidare argumentation i de frågorna finns dock över huvud taget inte. Varför terrorister, om de nu är seriösa, skulle ha så undermåliga passhandlingar och personuppgifter att de skulle fastna i en sådan kontroll uttalar sig utskottet inte om. Det har man nog också goda skäl att inte göra eftersom det inte finns några sådana argument över huvud taget. Vi har också sett hur migrationsminister Barbro Holmberg - som nu dessvärre har lämnat salen, säkert för andra viktiga angelägenheter - i en debattartikel i en av våra stora morgontidningar på Sveriges framsida i dag har uttalat sig till stöd för detta lagförslag. Man anser sig alltså kunna stoppa människosmugglingen. Vi menar att risken är stor att det blir tvärtom. Vi säger förstås ja till polissamarbete. Det problem som regeringen generellt tycks ha när det gäller frågan om det som kallas kamp mot terrorismen är dock att man låter alla drabbas av någonting som egentligen bara några behöver utsättas för. Att kränka mänskliga rättigheter och internationella konventioner, att begränsa den personliga integriteten för att man vill komma åt enstaka personer som man menar riskerar att göra eller har gjort sig skyldiga till brottslighet av någon karaktär, är enligt vår uppfattning inte en framkomlig väg. Det är möjligt att det i varje enskilt fall finns argument för den saken, men sammantaget drar denna utveckling i riktning mot ett helt annat samhälle än det vi vill se - ett storebrorssamhälle, ett översittarsamhälle där människors privatliv kontrolleras in i minsta detalj. Det samhället vill inte jag som vänsterpartist leva i. I grunden är det förstås hela transportörsansvaret som är problemet. Även om man nu vill göra en uppföljning och analys är det enligt vår uppfattning visserligen välkommet - det ska sägas; det är bra att så nu sker - men inte tillräckligt. Det vi i stället säger är att vi behöver omförhandla hela direktivet och att de delar som faktiskt kränker asylrätten och kortsluter Genèvekonventionen måste avlägsnas. Detta borde regeringen inom EU ta initiativ till. Jag yrkar därför, även om jag står bakom samtliga våra reservationer, bifall till reservation 3 under punkt 2.
Birgitta Carlsson (C)
Anf. 156 Birgitta Carlsson (C)
Fru talman! I denna min sista debatt i kammaren börjar jag med att yrka bifall till reservation 3 under punkt 2. Vi i Centerpartiet anser att förslaget om överföring av passageraruppgifter innebär en utökning av de regler som redan nu finns för transportörers uppgiftsskyldighet såtillvida att fler uppgifter om passagerare ska samlas in. Det finns därför skäl att tro att passagerarregistret kan leda till ökad människosmuggling eftersom det blir ännu svårare för människor som verkligen är i behov av skydd att på laglig väg komma till Sverige eller något annat EU-land för att söka asyl. Mot bakgrund av detta, och eftersom vi ifrågasätter förslagets förenlighet med FN:s flyktingkonvention och principen om non-refoulement , anser vi att regeringen måste verka för att omförhandla direktivet om överföring av passageraruppgifter. Fru talman! För snart två år sedan debatterade vi i kammaren transportörsansvaret. Jag ska citera något som jag då hade med i mitt anförande där jag kritiserade regeringen för dess förslag om att införa transportörsansvar: I dag ska vi besluta om vi ska förvägra människor den grundläggande rättigheten att söka eller åtnjuta asyl eller inte. I dag ska vi besluta om vi ska stänga ute fler människor från Sverige och Europa eller om vi ska välkomna dem hit. I dag ska vi besluta om vi vill att människor ska diskrimineras när de står vid gränsen till Sverige eller inte. Det handlar om att vi i dag ska besluta om att utöka transportörsansvaret med bötesstraff eller inte. Om förslaget blir verklighet kommer det att innebära förödande konsekvenser för människor som flyr och vill söka skydd. Om bötesstraffet blir verklighet kommer många människor som har rätt till asyl inte ens att komma in över Sveriges gränser. Om bötesstraffet blir verklighet kommer diskrimineringen av människor med utländskt utseende och annorlunda namn att öka. Är det viktigare att lyda ett EG-direktiv än att värna asylrätten? Den frågan ställde jag då, för två år sedan. Vi i Centerpartiet, sade jag vidare, är kritiska till transportörsansvaret främst av fyra skäl. Myndighetsutövningen läggs på transportörerna, asylrätten riskerar att undergrävas, det finns stor risk för ökande diskriminering och troligtvis kommer också människosmugglingen att öka. Detta var alltså ett citat från debatten för ett par år sedan. Även om det inte blev riktigt så illa som jag då trodde håller jag med Kalle: Det vi håller på med just nu är att bygga upp en fästning runt Europa, och det känns definitivt inte bra. Fru talman! Trots ett stort motstånd från flera partier här i riksdagen drev den socialdemokratiska regeringen igenom förslaget om transportörsansvar, som enligt vår uppfattning strider mot Genèvekonventionen. Från och med den 1 juli 2004 är alltså transportörer skyldiga att kontrollera att utlänningar innehar pass samt andra tillståndshandlingar för inresa. Vi i Centerpartiet anser att transportörsansvaret riskerar att underblåsa diskriminering och rasism samtidigt som det tvingar människor att i än större utsträckning än i dag välja osäkra och olagliga flyktvägar. I dag riskerar många människor att hamna i människohandlares händer eftersom de handlingar som de behöver för att ta sig hit på laglig väg inte alltid går att få fram i de länder de kommer från. Av den anledningen anser vi att regeringen ska begära nya förhandlingar om direktivet om transportörsansvar och dessutom verka för att bestämmelser i direktivet tas bort som sätter asylrätten ur spel eller leder till diskriminering grundad på hudfärg eller etniskt ursprung. Jag har lyssnat på debatterna de senaste dagarna och förstått att det är många som slutar som riksdagsledamöter. Så här i mitt sista anförande vill jag tacka mina utskottskamrater för gott samarbete under åtta år, faktiskt, i socialförsäkringsutskottet, och tacka en fantastisk kanslipersonal. Jag vill också tacka kammarpersonalen som nu har jobbat med mig i 15 år. Det har varit 15 fantastiskt innehållsrika och spännande år. Jag hoppas naturligtvis på ett maktskifte efter valet i höst med ett starkt Centerparti, men jag vill också önska er ledamöter som ställer upp till omval lycka till i valrörelsen.
Gustav Fridolin (Mp)
Anf. 157 Gustav Fridolin (Mp)
Fru talman! Jag vill tacka Birgitta Carlsson. Det var ett bra sista anförande Birgitta höll i den här kammaren. Jag hoppas att det blir många fler anföranden på andra platser än i den här kammaren. Birgitta hade ju möjligheten att i dag emotta ett diplom från Centrum mot rasism för sina insatser i riksdagen under den gångna mandatperioden. Jag skulle nog säga att detta diplom säkert var menat för dina insatser under de senaste 15 åren. Om jag och Birgitta hade en ö någonstans, och vi tänkte att ön är så fin att vi inte vill ha några andra på ön utan där ska bara jag och Birgitta vara, hur skulle vi bete oss då? Först skulle vi nog bygga upp murar runt ön så att ingen kan komma i hamn ordentligt. Sedan skulle vi ställa ut beväpnade vakter vid ingångarna i murarna. När vi hade gjort det skulle vi skicka ut agenter att stå i hamnar och på någon flygplats för att där se till att ingen försöker lösa biljett för att komma till vår ö. När vi väl hade gjort det skulle vi se till att den som ändå lät någon komma till vår ö, som ändå släppte någon ombord på en båt på väg mot vår ö, skulle straffas hårt. Fru talman! Europa är ingen ö. Ändå har EU uppfört just alla dessa saker som jag och Birgitta gjorde på vår fantasiö. Murarna finns där, inte bara bildligt utan faktiskt i grå betong i de spanska enklaverna i norra Marocko. De beväpnade vakterna finns i samma enklaver. En och en halv person - nu finns det inga halva personer, men statistiskt sett brukar man räkna så - beräknas varje dag dö i sina försök att ta sig in i vår union. Det finns också agenter som kallas för sambandsmän utplacerade av unionen på de olika flygplatserna - framför allt i Afrika. Där håller de koll på att inga flygbolag låter någon icke behörig komma ombord på planet. Sedan finns det ett straff för de flygbolag som ändå inte har kollat upp papperen tillräckligt väl, som ändå inte har skött den uppgift de har varit ålagda tillräckligt väl och låtit en flyende eller förföljd människa komma ombord på sina plan. Straffet finns stadgat i transportörsansvaret, som dagens debatt handlar om. Dagens betänkande om genomförande av EG-direktiven innebär att man utökar transportörsansvaret, att man tillför uppgifter som flygbolagen och de andra transportörsbolagen ska registrera. På det sättet gör man det ännu lite svårare för flyende att ta sig över muren vi reste upp - bokstavligt i norra Marocko och bildligt runt resten av vår union. På det sättet gör man det ytterligare lite svårare för flyende att ta sig till vår landsdel. British Airways, det brittiska flygbolaget, konstaterade när transportörsansvaret en gång infördes att under de senaste fem åren innan hade 400 personer som saknade tillgängliga papper tagit sig ombord på deras plan, blivit insläppta på planen och kommit till Storbritannien. Av dem hade en majoritet sedan också fått uppehållstillstånd och beviljats flyktingstatus. De var flyktingar och flyende. Dessa personer skulle aldrig ha haft någon möjlighet om transportörsansvaret hade funnits under de åren. Nu finns transportörsansvaret, och de har ingen möjlighet. Ändå är man rädd att något för många kommer över vår mur. Så inför man utökningen med hjälp av nya EG-direktiv. Fru talman! Vi motsätter oss detta, och därför vill jag yrka bifall till reservation 3, där man kräver en omförhandling av EG-direktivet om transportörsansvar. På samma sätt kräver vi det i reservation 2, som jag för tids vinnande inte yrkar bifall till. I utskottsmajoritetens text, fru talman, skriver man att man ska göra en uppföljning och analys av transportörsansvaret och dess effekter. Det är bra. Det är ett steg i rätt riktning. Utskottsmajoriteten har ändå tagit fasta på de invändningar som vi har lagt fram, framför allt de principiella invändningar vi har lagt fram, som Kalle Larsson uttryckte det - jag ska för övrigt framföra en hälsning från Kalle, sammalunda gör jag, till Birgitta - kortslut av Genèvekonventionen. Man har tagit fasta på vår önskan - åtminstone delvis - att detta möjligen ska prövas i EG-domstolen. Ändå väljer man att inte vägra godta EG-direktivet utan man genomför det och talar om en uppföljning och analys. Vi tycker att det är för svagt. Fru talman! Den föregående debatten, inte minst replikskiftet jag hade med migrationsministern, visade tydligt på det grundläggande problemet till varför människor tvingas vända sig till flyktingsmugglare, nämligen murarna. Den visade tydligt var Miljöpartiet står i flera viktiga migrationspolitiska frågor. Jag ska därför inte förlänga denna kvällsdebatt mer än att jag konstaterar att öar som stänger in sig själva är ganska tråkiga att vara på. Även om jag uppskattar Birgitta tror jag att efter ett tag skulle vi, om vi hade skickat ut alla andra som agenter eller beväpnade vakter runt vår ö, vilja ha ytterligare lite sällskap, några fler att prata med, några fler som startar företag på vår ö eller börjar jobba och bidrar till att vår ö ska blomstra och bli så fin och trevlig som vi vill ha den. På precis samma sätt är det med vår union. När människor kommer hit berikar det oss. Vi ska kämpa på alla möjliga sätt för att människor inte ska behöva fly. Men de som flyr ska vi ta emot. De ska få en fristad här, och vi ska inte begränsa deras möjligheter att utnyttja artikel 14 i Genèvekonventionen, det vill säga den som stadgar att var och en som flyr från förföljelse ska åtnjuta en fristad. De människor som av någon anledning vill flytta ska också ha möjlighet att göra det.
Yilmaz Kerimo (S)
Anf. 158 Yilmaz Kerimo (S)
Fru talman! Vi behandlar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU14, Genomförande av EG-direktiven om överföring av passageraruppgifter och uppehållstillstånd för studier . Jag vill inledningsvis yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande och avslag på samtliga reservationer. Dagens ärende är ingen ny fråga utan hänger samman med det transportörsansvar som redan finns och hur vi i Sverige ska fullfölja EG-direktivet om transportörers ansvar att lämna passageraruppgifter och därmed också införliva det i svensk lagstiftning. Förslaget går i korthet ut på att transportörer som luftvägen transporterar passagerare till Sverige från en stat som inte tillhör EU och inte heller ingår i Schengenområdet på begäran av en polismyndighet ska överföra information om ankommande passagerare. Den information det handlar om är bland annat uppgifter om nummer på resehandling, medborgarskap, namn och födelsedatum. Om en transportör underlåter att lämna uppgifter eller lämnar ofullständiga eller felaktiga uppgifter ska en särskild avgift om högst 46 000 kr betalas. Men det finns dock undantag för när avgift inte ska betalas, som när det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut avgiften. Transportörernas ansvar är att samla in uppgifter och sedan elektroniskt föra över dem till Rikspolisstyrelsen som ska spara uppgifterna i ett register - som i regel ska gallras inom 24 timmar efter överförandet. Därför införs också en ny registerförfattning, en lag om passagerarregister. Sekretess ska gälla för vissa uppgifter i passagerarregistret. Inom 24 timmar efter det att transportmedlet har landat ska transportörerna radera de insamlade uppgifterna. Förslaget är både ett led i att förbättra gränskontrollerna och ett viktigt led i kampen mot terrorismen, som tenderar att växa sig allt starkare i dag i hela världen. Mot denna står ingen stat i världen fridlyst. Säkerheten på våra flygplan är viktig, inte minst mot bakgrund av händelserna den 11 september 2001. Säkerheten förutsätter också att man vet vilka som är ombord. Här har alla länder ett ansvar. Vidare föreslår utskottet att riksdagen bör göra ett tillkännagivande om att regeringen ska följa upp och analysera tillämpningen av de nu aktuella förslagen och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till Genèvekonventionen och andra folkrättsliga åtaganden liksom den svenska grundlagen. Därefter bör regeringen återkomma till riksdagen med en redovisning. Direktivet ska vara genomfört senast den 5 september 2006. Som jag sade inledningsvis är frågan på intet sätt ny - inte heller för svensk del, vilket en del partier har försökt få det till. År 2004, när vi senast behandlade transportörsansvaret, förtydligades svensk lagstiftning på området, detta som ett led i att leva upp till de åtaganden som Sverige iklätt sig genom EU-medlemskapet och Schengensamarbetet. Med dagens behandling fullföljer vi åtagandet genom att transportörerna åläggs såväl en gallrings- som en informationsskyldighet. Men förslaget innebär inte, som det emellanåt har framhållits i debatten, att transportörerna åläggs ett myndighetsansvar. Tidigare har också hävdats att flygbolag skulle tvingas göra asylutredningar. Så är heller inte fallet. Fru talman! Jag vill understryka, i likhet med utskottets ställningstagande, att utskottet aldrig kan acceptera några inskränkningar i rätten att söka asyl eller skydd i övrigt. Ett värnande av asylrätten måste alltid komma i första rummet. Utskottet konstaterar i likhet med regeringen att direktivet inte innebär någon utökning av transportörernas skyldigheter. Det handlar inte om att utöka transportörernas skyldigheter att kontrollera passagerarnas resehandlingar. Som jag anförde tidigare, och som även regeringen påpekar i propositionen, är regler om skyldighet att lämna uppgifter om passagerare inte någon ny företeelse i svensk rätt. Inte heller kan vi se att de varningsflaggor som hissades av ett antal partier när riksdagen behandlade transportörsansvaret förra gången behöver hissas igen. Tvärtom har de farhågor som oppositionen med flera partier då framförde helt kommit på skam. Så här löd det exempelvis från Centerpartiet: "Vi i Centerpartiet är kritiska till transportörsansvaret främst av fyra skäl. Myndighetsutövningen läggs på transportörerna, asylrätten riskerar att undergrävas, det finns stor risk för ökande diskriminering och troligtvis kommer människosmugglingen att öka." Fru talman! Jag vill här erinra kammarens ledamöter och åhörare om att utskottet vid det tillfället begärde att regeringen skulle göra en förnyad översyn av transportörsansvaret och därefter återkomma till riksdagen med en redovisning och analys. Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen fick uppdraget att följa upp hur utlänningslagens bestämmelser om transportörsansvar har tillämpats sedan ikraftträdandet den 1 juli 2004. Av myndigheternas redovisningar framgår att av totalt 413 av polisen initierade ärenden om särskild avgift hade 392 ärenden vidarebefordrats till Migrationsverket för asylprövning. Jag kan med andra ord inte se något som helst fog för påståendet att asylrätten har undergrävts. Utskottet anser liksom regeringen att det underlag som har presenterats av Migrationsverket och Rikspolisstyrelsen inte ger anledning att anta att bestämmelserna om transportörsansvaret hindrar personer från att söka asyl här. Därmed finns det inte heller anledning att på nytt inom EU behandla frågan om transportörsansvaret. Fru talman! Vad gäller frågan om behovet av att införa bestämmelser om ett så kallat påskyndat förfarande noterar utskottet att direktivet ger en möjlighet att införa ett sådant förfarande genom avtal mellan å ena sidan den ansvariga myndigheten, Migrationsverket, och å andra sidan universitet och högskolor respektive organisationer för elevutbyte. Regeringen har emellertid bedömt att det för närvarande inte finns anledning att införa särskilda bestämmelser härom. Bland annat har regeringen hänvisat till att Migrationsverket inom ramen för sin verksamhet försöker minimera de problem som kan uppstå för den enskilde och att handläggningstiderna hos Migrationsverket troligen kommer att bli kortare till följd av bestämmelsen om återkallelse. Utskottet gör samma bedömning som regeringen, nämligen att det för närvarande inte finns något behov av att införa ett påskyndat förfarande. Det är visserligen otillfredsställande att det kan förekomma att studenterna får besked i frågan om uppehållstillstånd först en bit in på terminen. Utskottet anser emellertid att det i första hand får ankomma på Migrationsverket att se till att handläggningstiderna förkortas. Fru talman! Utskottet är inte berett att i nuläget förorda att gäststuderande efter avslutade studier ska kunna förlänga sitt arbetstillstånd eller få ett uppehållstillstånd. Skälet till det är att regeringen på uppdrag av riksdagen har tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över det regelverk som styr arbetskraftsinvandringen till Sverige. Syftet är att utarbeta ett regelverk som medger vidgad arbetskraftsinvandring från länder utanför EU/EES. I kommitténs uppdrag ingår att särskilt överväga reglerna kring gäststudenters möjligheter att stanna kvar i Sverige och arbeta efter avslutade studier. Kommittén ska presentera sitt slutbetänkande senast den 18 oktober 2006. Utskottet anser inte att det finns skäl att föregripa resultatet av kommitténs arbete. Avslutningsvis vill jag återigen yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Tobias Billström (M)
Anf. 159 Tobias Billström (M)
Fru talman! Ja, Yilmaz Kerimo, vi är överens om grundprinciperna för det förslag som nu ligger på riksdagens bord. Jag vill peka på den fråga om komplexiteten gentemot Genèvekonventionen och andra folkrättsliga åtaganden som det här förslaget trots allt innebär. Det lyfte jag också fram i mitt inledningsanförande. När riksdagen behandlade den första fasen av de här förändringarna fanns det ett tillkännagivande om att en utvärdering och utredning skulle ske. Regeringen - den regering som består av Yilmaz Kerimos partikamrater - valde att inte genomföra det som tillkännagivandet faktiskt innebar. Det gjordes ingen utvärdering och ingen bedömning av det här gentemot Genèvekonventionen. För oss i Moderaterna är det här en viktig fråga. Nu har Barbro Holmberg avlägsnat sig - annars skulle jag ha ställt frågan till henne. Men jag ställer den till Yilmaz Kerimo i stället: Vilka garantier kan du lämna för att det tillkännagivande som riksdagen gör den här gången kommer att få effekt och att vi kommer att få tillbaka den redovisning som vi har rätt att kräva med utgångspunkt i vad som står i betänkandet?
Yilmaz Kerimo (S)
Anf. 160 Yilmaz Kerimo (S)
Fru talman! Tidigare har det gjorts en analys av detta, och där har man sagt att det inte innebär inskränkningar i de konventioner som man har pratat om tidigare. Nu har utskottet begärt ytterligare en större analys av detta för att tillämpningen av de aktuella förslagen - de aspekter som belyses här - och folkrättsliga åtaganden inte ska strida mot varandra. Vi ska tillsammans i utskottet se till att detta tillkännagivande kommer till regeringen så att de gör detta.
Tobias Billström (M)
Anf. 161 Tobias Billström (M)
Fru talman! Det innebär att jag ska tolka Yilmaz Kerimos svar som att ni kommer att arbeta med full kraft och att ni kan garantera att regeringen inom den stipulerade tiden av nästa riksmöte kommer att återkomma med en bedömning av vad det här får för effekter gentemot Genèvekonventionen och andra folkrättsliga åtaganden. Är det så jag ska tolka ditt svar?
Yilmaz Kerimo (S)
Anf. 162 Yilmaz Kerimo (S)
Fru talman! Någon tidpunkt kan jag inte ange här. Men det jag kan säga från talarstolen är att eftersom det är ett tillkännagivande till regeringen utgår jag från att regeringen tar det på allvar och kommer att verkställa det. Någon tidpunkt kan jag alltså inte ange - det är inom ramen för möjligheterna. Men tillkännagivandet innebär att regeringen ska verkställa det.
Sven Brus (Kd)
Anf. 163 Sven Brus (Kd)
Fru talman! Jag antar att Yilmaz Kerimo håller med mig om att det är bra med ett internationellt studentutbyte och att vi ska underlätta för studenter att komma till Sverige och studera här. Nu gör vi inte det i dag, utan vi krånglar till livet för de här studenterna. Väldigt många drabbas av att inte få sitt tillstånd förrän en bra bit in i terminen, och man kan ganska lätt föreställa sig vilken osäkerhet och oro det leder till. Vi skulle lätt kunna rätta till det här. Direktivet ger möjlighet till det så kallade särskilda förfarandet. Jag förvånas över den passivitet som utskottet visar i den här frågan. Det är häpnadsväckande svävande skrivningar. Utskottets majoritet säger att det "för närvarande" inte finns behov av något sådant här särskilt förfarande, att tiderna "troligen" kommer att bli kortare, att det kan "antas medföra ett visst bortfall av ansökningar" och så vidare. Vadan denna passiva hållning, när man med ett mycket enkelt beslut här i kammaren skulle kunna göra livet lättare och tryggare för de utländska studenterna i Sverige?
Yilmaz Kerimo (S)
Anf. 164 Yilmaz Kerimo (S)
Fru talman! Som jag sade i mitt anförande ger direktivet möjlighet till ett sådant förfarande. Möjligheten finns att teckna avtal mellan Migrationsverket och de ansvariga myndigheterna, skolor och andra. Den möjligheten finns redan. Vi behöver inte göra något tillkännagivande i riksdagen för det.
Sven Brus (Kd)
Anf. 165 Sven Brus (Kd)
Fru talman! Den möjligheten har ju inte förändrat den här situationen. Det är ju som jag beskrev. En stor del av studenterna får vänta en halv termin eller mer på sitt uppehållstillstånd. Det skapar en väldigt stor osäkerhet. Det skulle vi genom ett klubbslag här i kammaren kunna förändra. Direktivet ger ju den möjligheten. Det finns inget behov säger utskottsmajoriteten och Yilmaz Kerimo. Vem bedömer det? Har till exempel Yilmaz Kerimo intervjuat några av de otrygga studenterna? Vi skulle på ett mycket enkelt sätt kunna göra livet lättare att leva för dem. Ibland får politiska beslut alldeles obegripliga konsekvenser för de människor de berör. Ibland kan det vara svårt att rätta till de konsekvenserna. I det här fallet är det faktiskt en mycket enkel åtgärd som krävs. Regeringen är passiv och säger att det troligen kommer att bli bättre och att det för närvarande inte finns något behov. Vem har sagt att det inte finns något behov? En stor grupp studenter upplever att det finns ett behov.
Yilmaz Kerimo (S)
Anf. 166 Yilmaz Kerimo (S)
Fru talman! Behovet finns säkert, men jag sade att det finns möjlighet att minimera det. Vi har till exempel den nya bestämmelsen om återkallelse. Man kan återkalla tillståndet. Det kan göra att handläggningstiderna förkortas. Då går det fortare för Migrationsverket att handlägga ärendena.
Birgitta Carlsson (C)
Anf. 167 Birgitta Carlsson (C)
Fru talman! Yilmaz Kerimo säger att värnande om asylrätten måste sättas i första rummet. Hur kan du påstå något sådant? Man vet att det finns åtskilliga länder där de personer som behöver fly från sitt land inte har möjlighet att få fram de handlingar som krävs för att ta sig ut från sitt hemland. Det handlar om att försöka ta sig ut utan handlingar. Hur ska det gå att värna asylrätten om de inte har en chans att ta sig hit?
Yilmaz Kerimo (S)
Anf. 168 Yilmaz Kerimo (S)
Fru talman! Jag förstår egentligen inte frågan. Vad är det ni kritiserar? Vad är det för fel med att vi vill ha koll på vilka som är ombord på ett flygplan? Vi vill underlätta för poliser att ta del av passageraruppgifterna för att alla ska känna sig trygga. Asylrätten finns fortfarande. Ska vi uppmana människor att ta sig till landet illegalt och vara olagliga? När de kommer hit och ID-handlingarna saknas blir det ett problem att fastställa deras identitet här i Sverige. Är det inte bättre att de har sina ID-handlingar och har rätt att söka asyl när de landar? Jag förstår inte vad det är för fel med det.
Birgitta Carlsson (C)
Anf. 169 Birgitta Carlsson (C)
Fru talman! Självklart är det bäst om de som kommer hit har sina ID-handlingar i ordning. Yilmaz Kerimo vet ju likaväl som jag att det är åtskilliga länder där man inte kan få fram de handlingar som krävs. Då gäller det att försöka skaffa sig handlingar på illegal väg eller att man, som Gustav Fridolin nämnde i sitt anförande, kommer hit via människosmugglare. Är det bättre att öppna för detta? Risken är helt klart stor för att det blir en ökning av människosmuggling med de förslag som nu ligger på bordet.
Yilmaz Kerimo (S)
Anf. 170 Yilmaz Kerimo (S)
Fru talman! Jag tycker precis tvärtom. När vi inte gör dessa kontroller ger vi möjlighet till människosmugglarna att göra affärer och ge dem handlingar. När de landar här brukar de kasta dem så att de kommer hit utan ID-handlingar. På det här sättet tror jag att vi kan förebygga människosmuggling och förhindra människosmugglarna att göra affär på det. De vet att det finns kontroller och att de måste ha alla handlingar i ordning innan de kan flyga. Sedan får de söka asyl när de kommer hit, men på rätta grunder och med rätta ID-handlingar.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2006-05-18
Förslagspunkter: 4, Acklamationer: 1, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Överföring av passageraruppgifter

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    a. lag om passagerarregister,
    b. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) såvitt avser 9 kap. 31 §,
    c. lag om ändring i polisdatalagen (1998:622) och
    d. lag om ändring i utlänningslagen (2005:716)
    och tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om att regeringen skall följa upp och analysera tillämpningen av de nu aktuella förslagen och de aspekter på tillämpningen som belyser förhållandet till bl.a. Genèvekonventionen och därefter återkomma till riksdagen med en redovisning.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:129 punkt 1 och motion 2005/06:Sf25 och avslår motionerna 2005/06:Sf26 yrkande 2, 2005/06:Sf27, 2005/06:Sf28 yrkande 2 och 2005/06:Sf29 yrkandena 2-7.
    • Reservation 1 (c, kd)
    • Reservation 2 (v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (c, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1280016
    m47008
    fp41007
    kd02904
    v00235
    c01804
    mp00134
    -0011
    Totalt216473749
    Ledamöternas röster
  2. Omförhandling av EG-direktiv om transportörsansvar m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna
    2005/06:Sf5 av Bo Könberg m.fl. (fp) yrkande 3,
    2005/06:Sf26 av Sven Brus m.fl. (kd) yrkande 1,
    2005/06:Sf28 av Birgitta Carlsson m.fl. (c) yrkande 1,
    2005/06:Sf29 av Mona Jönsson m.fl. (mp) yrkande 1 och
    2005/06:Sf251 av Lars Ohly m.fl. (v) yrkande 6.
    • Reservation 3 (c, kd, v, mp)
    • Reservation 4 (fp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (c, kd, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1280016
    m45019
    fp00417
    kd02904
    v02305
    c01804
    mp01304
    -0101
    Totalt173844250
    Ledamöternas röster
  3. Uppehållstillstånd för studier m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2005/06:Sf26 yrkande 3, 2005/06:Sf240 och 2005/06:Ub325 yrkande 2.
    • Reservation 5 (m)
    • Reservation 6 (kd)
    Omröstning i motivfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (m)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s2550132
    m3948716
    fp820014
    kd129288
    v460010
    c36008
    mp25009
    -2002
    Totalt486773699
    Ledamöternas röster
  4. Rättelse i utlänningslagen

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar det av utskottet i bilaga 3 framlagda förslaget till lag om ändring i utlänningslagen (2005:716).

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.