Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande
Betänkande 2011/12:NU23
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 14 juni 2012
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande (NU23)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att Invest Sweden avvecklas och att det statligt finansierade främjandet av export och investeringar som utförs av Exportrådet och Invest Sweden slås ihop den 1 januari 2013.
Den nya organisationen kommer att heta Sveriges export- och investeringsråd. Regeringen får möjlighet att sluta avtal med Sveriges allmänna utrikeshandelsförening om den nya organisationen.
Dessutom upphör Exportrådets möjlighet att leda ambassadernas exportfrämjande verksamhet.
De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2013.
- Utskottets förslag till beslut
- Riksdagen godkänner regeringens förslag om en avveckling av Myndigheten för utländska investeringar i Sverige och om att investeringsfrämjandet från den 1 januari 2013 inordnas i den nya organisationen Sverige export- och investeringsråd. Vidare bemyndigas regeringen av riksdagen att sluta avtal med Sveriges allmänna utrikeshandelsförening om den nya organisationen. Därtill antar riksdagen utskottets förslag till ändringar i lagen om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m.m. Utöver detta avslår riksdagen den motion som väckts med anledning av propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Från regeringen
- Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjandeProposition 2011/12:92
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2012-05-08
Justering: 2012-05-29
Trycklov till Gotab och webb: 2012-06-01
Trycklov: 2012-06-01
Trycklov: 2012-06-04
Justering: 2012-05-29
Trycklov till Gotab och webb: 2012-06-01
Trycklov: 2012-06-01
Trycklov: 2012-06-04
Reservationer: 1
Betänkande 2011/12:NU23
Betänkande 2011/12:NU23
Alla beredningar i utskottet
2012-05-08
Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande (NU23)
Näringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att Invest Sweden avvecklas och att det statligt finansierade främjandet av export och investeringar som utförs av Exportrådet och Invest Sweden slås ihop den 1 januari 2013.
Den nya organisationen kommer att heta Sveriges export- och investeringsråd. Regeringen får möjlighet att sluta avtal med Sveriges allmänna utrikeshandelsförening om den nya organisationen.
Dessutom upphör Exportrådets möjlighet att leda ambassadernas exportfrämjande verksamhet.
De nya reglerna föreslås börjar gälla den 1 januari 2013.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2012-06-13
Debatt om förslag 2011/12:NU23
Webb-tv: Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande
Dokument från debatten
- 2012-06-13Protokoll 2011/12:129
Protokoll från debatten
Anf. 181 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Vi ska nu behandla näringsutskottets betänkande nr 23 som innehåller en hopslagning av Sveriges exportråd och den svenska investeringsmyndigheten Invest Sweden, som är ett statligt bolag. Propositionen som ligger till grund för detta, 2011/12:92, har samma benämning som utskottets betänkande, nämligen
Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande
, och den innehåller i huvudsak tre förslag till beslut: för det första ursprunget till propositionen att man vill slå ihop Exportrådet med det statliga uppdraget för investeringsfrämjande, för det andra att regeringen ska kunna sluta avtal med Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening om ett gemensamt ägande av myndigheten samt för det tredje att Exportrådets beslutanderätt när det gäller att utse handelssekreterare tas bort.
Herr talman! På denna proposition har vi socialdemokrater skrivit en följdmotion där vår huvudsakliga invändning är det bristande beslutsunderlaget samt att statens inflytande över investeringsfrämjandet inte är helt klarlagt. Vidare anser vi att det finns en risk för konkurrensnackdelar för svenska företag som väljer att kanalisera sin verksamhet i den nya organisationen för export- och investeringsfrämjande. Jag vill därför yrka bifall till reservationen.
Herr talman! Vi socialdemokrater har i och för sig ingenting emot att man slår ihop myndigheter. Det kan ofta vara ett sätt att effektivisera verksamheter, och inte sällan uppstår synergieffekter. Men då måste det vara klarlagt vilka de verkliga synergieffekterna är.
Exportrådet arbetar med att få svenska företag att exportera till marknader utanför Sveriges gränser. Investeringsmyndigheten arbetar för att få utländska företag att investera i Sverige. Ett av de senaste exemplen är placeringen av Facebooks servrar i Luleå. Ett avgörande skäl för att sammanslå myndigheterna är att man skulle kunna dra nytta av att Exportrådet finns över nästan hela världen medan Invest Sweden finns på sex platser, varav två i Sverige.
Låt mig ta ett exempel där man klart och tydligt kan se den här typen av synergieffekter redan från början. Det var när man slog ihop Nutek och Glesbygdsverket. Båda två ägnade mycket av sin verksamhet åt att se till att få företag placerade på olika platser i Sverige. Det gjorde man kanske bättre tillsammans. Där fanns det klara synergieffekter. Det är väldigt svårt att se vilka synergieffekter detta skulle ge.
Det finns lite eller inget i propositionen om hur man ska kunna få kompetens kring investeringsfrågor på alla dessa kontor. Man pekar på att kontoren är viktiga, men det är väldigt svårt att se hur de skulle kunna uppnå kompetensen. Därför är det tveksamt, i varje fall på kort sikt, om man kan uppnå en framgångsrik investeringsverksamhet på det sätt som regeringen har tänkt sig.
Det anges inte i vare sig utredningen eller propositionen hur man ska ta till vara den kompetens som i dag finns på investeringsmyndigheten - det är ett fullständigt vitt blad. Under hand har utskottet fått kännedom om att regeringen har gett Exportrådet i uppgift att återkomma till regeringen om hur sammanslagningen ska gå till. Men detta stärker bara vår uppfattning att utredningen var hafsig och slarvig och inte gav svar på hur man ska slå samman dessa två myndigheter.
Herr talman! Sverige är ett litet, exportberoende land där en av de viktigaste företagsfrämjande åtgärder som staten kan vidta är just exportfrämjande. Detta är vi nog alla här helt överens om. Vi brukar också säga detta i alla tal i näringspolitiska frågor. Vi som sitter i detta utskott briljerar ofta med att vi på en tiondels procent när kan redogöra för hur mycket exporten har ökat eller minskat varje år, ibland till och med varje månad. Men vad värdet är på de investeringar som utländska företag gör i Sverige är vi ofta ganska okunniga om.
Jag tror att man vill göra denna förändring väl enkel för sig. Det handlar om något man gör ibland långt från Sverige, och det handlar om handel, och därför kan man slå ihop det - trots att det är både tydligt och klart att detta är två helt skilda verksamheter med olika krav på kompetens. Det vill man helt bortse från i propositionen.
Herr talman! Man blir ännu räddare när man läser det yttrande som utrikesutskottet har lämnat. UD och utrikesutskottet har uppenbarligen inte förstått skillnaden mellan Exportrådets och Invest Swedens olika roller. På s. 24 i betänkandet, i en bilaga med utrikesutskottets yttrande, går det att läsa:
"Inom ramen för ärendets beredning hölls en föredragning den 24 april med deltagande av tjänstemän från UD. I likhet med regeringen anser utskottet att en sammanslagning av Exportrådet och Invest Sweden innebär att det svenska handels- och investeringsfrämjandet anpassas till den globaliserade nätverksekonomin där export, import och investeringar är olika alternativa vägar för svenska företag att nå ökad tillväxt genom internationalisering. Den globaliserade ekonomin gör att svenska företag i högre utsträckning behöver internationaliseras för att vara konkurrenskraftiga. För företagen kan export, import och gränsöverskridande investeringar vara olika vägar att växa och etablera sig på nya marknader. Genom att slå ihop handels- och investeringsfrämjandet kan företagen erbjudas stöd och rådgivning om dessa olika alternativ inom samma organisation."
Jag tycker att det är beklagligt att ett av riksdagens viktigaste utskott, med både ledamöter och tjänstemän, inte har förstått ett enda dugg vad Invest Sweden sysslar med. Återigen: Det handlar inte om de svenska företagens investeringsverksamhet utan om de utländska investeringar som går till Sverige från utländska företag.
Anf. 182 Hans Rothenberg (M)
Herr talman! Den klassiska invändningen mot förändringar är att "så har vi alltid gjort". Nästan lika klassisk är invändningen att "så har vi aldrig gjort". En annan klassiker är att går det inte för långsamt går det för fort. Och kan man inte kritisera i sak får man göra det i form.
Att bryta gränser och söka sig nya mål har för de flesta av jordens folk och länder näst intill varit att följa en naturlag. För Sveriges del började det på allvar med vikingarna, som för drygt tusen år sedan var pionjärer med att bedriva utåtriktad handel, må vara med något ociviliserade metoder, långt ifrån dagens kvalitetssäkring och CSR-ambitioner.
Även om vikingarna inte riktigt förstod handelns alla hederskodexar insåg man dock att det krävs närvaro och engagemang för att sälja varor till andra människor och i andra kulturer. Denna insikt har utvecklats vidare och gjort handeln till ett universellt språk, ett språk bortom skillnader i kasus, svårböjda verb och laturgenta satsmelodier.
Vad har då vi i dagens Sverige lärt oss av vikingarnas första stapplande handelssteg? Jo, att Sverige är ett litet och exportberoende land där exporten är avgörande för svensk ekonomi och sysselsättning.
Därför är det angeläget att Sverige kraftfullt kan attrahera utländska investeringar som kan bidra till vår utveckling och nya arbetstillfällen i vårt land.
Exemplen är många på att handelsumgänge har lett till ökande exportströmmar för att slutligen landa i mer eller mindre permanenta etableringar av produktion och distribution i mottagarländerna. Så har de svenska stora industrierna SKF och Volvo sedan tidigt 1900-tal gjort succé under decennier världen över. Så vill vi även att utländska företag ska göra i Sverige, inte med några enstaka etableringar utan som ett metodiskt sätt att verka.
Herr talman! Handel leder till export, som leder till investeringar, som leder till mer export, som leder till ökad handel - och där har vi grunden till Sveriges välfärd.
Då är det logiskt att den specialkunskap som under lång tid utvecklats inom främjandeorganisationerna Exportrådet och Invest Sweden nu får möjlighet att samlas under ett tak och dra nytta av varandra. Med detta kan export- och investeringsfrämjandet effektiviseras i en gemensam organisation, Sveriges export- och investeringsråd, varigenom det statliga stödet för näringslivets internationalisering kan stärkas.
I detta sammanhang är det också viktigt att uppmärksamma vikten av att det främjande som utförs av olika aktörer genomsyras av grundläggande principer om demokrati, mänskliga rättigheter, fred, jämställdhet och hållbar utveckling. Detta ska givetvis gälla för Sveriges export- och investeringsråd. Även frågan om företags sociala ansvar - CSR, som det kallas - och deras arbete till stöd för en tillämpning av OECD:s riktlinjer för multinationella företag är angelägen att följa. Det kan också bidra till att stärka konkurrensfördelar hos företagen. Därför bör Sveriges export- och investeringsråd bistå företag med information och konkreta råd i dessa frågor.
Herr talman! Som Miljöpartiet och Vänsterpartiet säger i sitt särskilda yttrande bör man inte gå bort sig i detaljerade invändningar om tekniska lösningar. Jag instämmer i det och finner deras synpunkter i denna fråga vara både konstruktiva och väl värda att beakta framöver. Så är dock inte fallet med Socialdemokraternas reservation.
När man reserverar sig brukar det vara för att man har en egen och annan idé i frågan. Så är det inte i det här fallet. En av de långsökta invändningar som Socialdemokraterna anför i sin reservation mot sammanslagningen är att Exportrådet och Invest Sweden har olika mål och syften med sina verksamheter. Ja, just det faktum att Exportrådet och Invest Sweden har haft olika mål och syften med sina verksamheter är ett starkt skäl för att de bör närma sig varandra. Import och export är nämligen två sidor av samma mynt.
I det globaliserade affärsumgänget följer handel, export och investeringar hand i hand - handel. Utländska investeringar i Sverige innebär import av arbetstillfällen som i sin tur leder till stärkt köpkraft och i förlängningen till ökad svensk export. Denna kedja av samverkande aktiviteter gör det därför logiskt att samordna främjandet av export och investeringar i Sverige med varandra, inte minst då export, import och gränsöverskridande investeringar kan vara olika vägar för företagen att nå en internationell marknad.
En annan invändning från Socialdemokraterna är att det finns en risk för att Exportrådet blir den starkare parten i en ny organisation. Faktum är att det är precis så det har varit och så det är i dag när man är två organisationer med olika styrkeförhållanden.
Invest Sweden finns i fem länder medan Exportrådet finns i 50 länder och har 60 kontor. Med den nya organisationen kan investeringsfrämjandet ske vid fler utlandskontor, i större europeiska investeringsländer och på intressanta tillväxtmarknader.
En gemensam organisation kan dessutom innebära synergieffekter och administrativa besparingar som leder till större effektivitet och, efter att de initiala övergångskostnaderna klingat av, till minskade fasta kostnader. Vill man vara emot detta får man anstränga sig ordentligt, och det har Socialdemokraterna också försökt göra.
Herr talman! Inrättandet av Sveriges export- och investeringsråd kan innebära en förenkling för företagen, som därigenom kan erbjudas råd och stöd från en och samma organisation. Även gentemot aktörer i utlandet uppnås en ökad tydlighet genom att de får en i stället för två organisationer att samverka med.
En gemensam organisation kan dessutom förväntas ge de synergieffekter och administrativa besparingar som leder till större effektivitet.
Om tusen år kanske den tidens människor ser på oss som vår tids vikingar, som med nyfikenhet och idoghet ständigt sökte nya vägar att med handel sprida det universella språket. Med det perspektivet kan inrättandet av Sveriges export- och investeringsråd te sig som en liten men ändå en av många små detaljer som bidrog till att bygga vidare på sagan om Sverige som ett aktivt och engagerat land i utkanten men likväl i centrum av världen.
Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.
I detta anförande instämde Johan Johansson och Cecilie Tenfjord-Toftby (båda M).
Anf. 183 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Ett av mina och socialdemokratins skäl att ha en annan mening än regeringen har är att man i sak kan invända mot förslaget. Ibland är förslagen slarvigt utredda - det hände säkert några gånger under den tid då vi hade regeringsmakten också, men det händer också under den här regeringen - och det är just det som vi har att invända. Det finns alltför många frågetecken i förslaget.
När man pratar om investeringsverksamhet kan det te sig som om det skulle ha väldigt mycket med exportfrämjande att göra, men det är ytterst tveksamt hur mycket detta överensstämmer.
Man hävdar att det skulle vara bra att ha en gemensam dörr in. För vilka då? Det är väl sällan vi diskuterar med samma partner både för att klara av exporten och för att de vill investera i Sverige? Det är sällan samma partner.
Det jag är mest intresserad av är att få veta på vilket sätt man kommer att ta till vara den kompetens som finns. Hans Rothenberg hade förresten fel, för det är faktiskt 65 ställen i världen som Exportrådet finns på. Min fråga är: På vilket sätt kommer alla dessa 65 kontor att kunna få kompetens i investeringsfrågor? Det är nämligen inte omnämnt i propositionen.
Anf. 184 Hans Rothenberg (M)
Herr talman! Vad vore väl en näringsdebatt om handel med Börje Vestlund utan att få åtminstone någon förnumstig tillrättavisning om att man har haft fel om något? I så fall är det väl en kommentar som riktar sig lika mycket till riksdagskansliet, och jag tycker inte att det är särskilt smakfullt att ta fram sådant i debatten.
Börje Vestlund gör en slarvig genomgång av en ny organisation för att främja investeringar i Sverige och handel och export från Sverige. Om Börje Vestlund lyssnade på mitt anförande hörde han att jag åtminstone med ambitionen att vara pedagogisk försökte förklara sambanden mellan import, handel, export och investeringar. Detta är en kedja som hänger ihop. Det är just så som det inte alltid har varit när det tidigare Exportrådet och Invest Sweden har agerat. Man har haft alltför vattentäta skott sinsemellan.
För att knyta samman och få synergieffekter, att knyta samman det samband som import och export faktiskt har, är en ny organisation något som vi ställer oss bakom, och det gör inte bara Alliansen utan också Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
En gemensam dörr är faktiskt vad många efterfrågar. Börje Vestlund säger att det inte är samma partner som diskuterar med Exportrådet och med Invest Sweden. Nej, men det kanske är det som är problemet. Man kanske skulle diskutera investeringar i Sverige även med dem i andra länder som man exporterar till. Detta är en nytta som förhoppningsvis den nya organisationen kan ta till vara på ett mycket bättre sätt än de två tidigare har lyckats med.
Anf. 185 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Nu är vi tillbaka på samma ställe. Hans Rothenberg talar om något som kanske skulle kunna bli och så vidare. Det är ett mål, men man vet inte hur detta ska gå till. Det är det som är problemet.
Man kunde inte slå samman flera andra myndigheter om man inte visste hur det skulle bli. Låt oss se på de stora myndigheter som vi har slagit samman genom beslut i Sveriges riksdag, med eller utan Socialdemokraternas goda minne, till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Då var det noggrant utrett och klart hur detta skulle gå till och vad man skulle göra redan innan frågan kom till riksdagen. Sedan är det självklart att själva genomförandefasen inte var klar i alla detaljer.
Men det är en fråga som fortfarande är intressant. Hur ska kompetensen kunna tillföras den nya myndigheten? I dag har man den inte. Det finns faktiskt bara fem utlandskontor, som vi båda har konstaterat. Hur ska de utlandskontoren kunna ge kunskap till den nya myndigheten?
Detta har också regeringen kunnat konstatera i och med att man har gett Exportrådet i uppdrag att titta på hur man nu ska genomföra det här, som man kunde ha utrett.
Vi har en tradition i Sverige, nämligen den traditionen att vi brukar utreda väldigt noga. Ibland kan vi också bli irriterade i denna kammare på att det utreds för noga. Men i det här fallet var det inte så noga med hur man utredde. Då är vi tveksamma till att man lägger fram ett bra förslag. Vi vill inte komma tillbaka om ett år eller två för att komplettera det som man inte gjorde rätt i den här utredningen. Det är skälet till att vi är tveksamma.
Återigen: Hur ska kompetensen kunna tillföras det nya exportrådet? Det är det som är huvudfrågan.
Anf. 186 Hans Rothenberg (M)
Herr talman! Vi ska inte behöva komma tillbaka om ett eller två år för att komplettera, säger Börje Vestlund. Därför vill han hellre skjuta den här förändringen på framtiden.
Det här är när förhållningssättet blir som sämst. Kan man inte göra någonting perfekt från början ska man hellre avvakta med att göra detta, att ta ett antal bra steg på vägen som faktiskt kan göra nytta i dag.
Tiden är någonting som hela tiden verkar mot oss om vi inte agerar. Tiden kan vara ett redskap som verkar för oss, om man agerar. En god erfarenhet är att det är bättre att göra någonting än att inte göra någonting. Och man grämer sig ofta mer över det man inte gjorde än över det man gjorde.
Jag förstår inte riktigt vad det är Börje Vestlund och Socialdemokraterna är så rädda för. Egentligen är man inte mot sammanslagningen. Däremot önskar man att det ska ta längre tid att genomföra processen. Det är som jag inledde med: Går det inte för fort går det för långsamt, och går det inte för långsamt går det för fort. Någonting måste man opponera mot, och kan man inte göra det i sak får man göra det i form.
I den reservation som Socialdemokraterna har står det svart på vitt vad man inte vill se för alternativ. Man har faktiskt ingen annan idé om det här.
Jag har en retorisk fråga. Skulle det vara någon annan organisation än Sveriges export- och investeringsråd, eller skulle det vara befintliga organisationer som ska ha sitt befintliga uppdrag? Om detta säger Socialdemokraterna ingenting. Man vill att det ska göras någonting annorlunda utan att skicka en signal. Jag tycker att det är fel förhållningssätt. Tiden kan bli vår vän, och då bör vi gå till beslut om att genomföra den organisationsförändringen.
Anf. 187 Jonas Eriksson (MP)
Herr talman! Sverige är ett exportberoende land. Vår export bidrar till välstånd och utveckling i vårt eget land men också till efterfrågade lösningar när det gäller andra länders behov, varor och tjänster.
Staten och näringslivet har i över hundra år samverkat för att stödja den svenska exportens utveckling, och i dag ges stödet till stor del genom Exportrådet.
Staten och Sveriges Allmänna Utrikeshandelsförening utgör tillsammans huvudmän. Exportrådets uppgift är framför allt att genomföra insatser för att främja exporten i små och medelstora företag. Verksamheten finansieras genom ett statligt bidrag, bidrag från näringslivet och avgiftsbelagd verksamhet.
Svensk konkurrenskraft och svenskt näringsliv är beroende av att utländska företag investerar i Sverige eller samarbetar med svenska företag. Det tillför kapital och kompetens och öppnar nya marknader. Staten driver därför inte bara exportstödjande verksamhet utan också investeringsfrämjande genom Invest Sweden.
Nu har regeringen föreslagit en sammanslagning av de statligt finansierade export- och investeringsfrämjande verksamheterna. Jag ser många fördelar med en sådan sammanslagning. Företagen får råd och stöd från en och samma organisation, oavsett om man är exportör eller vill investera i Sverige. Med en sammanslagen organisation kan investeringsfrämjande insatser även ske på fler platser i utlandet än i dag då organisationen i sin helhet får del av den kompetens som i dag är delad.
Miljöpartiet stöder regeringens förslag om att slå samman de båda organisationerna, men vi vill tydliggöra att vi inte bara ser ett behov av att förändra de organisatoriska förutsättningarna för exportstödet och investeringsfrämjandet. I december 2003 beslutade riksdagen om en ny svensk utvecklingspolitik där målet är att alla politikområden, inklusive handelspolitiken, ska främja mänskliga rättigheter och utgå från fattiga människors behov och perspektiv.
Herr talman! Vi kan konstatera att det snart har gått tio år utan att detta mål fått genomslag inom det svenska export- och investeringsfrämjandet. Vi vill därför också se en övergripande översyn av den sammanslagna organisationens verksamhet med syfte att upprätta tydliga människorättskriterier på handelsområdet och säkerställa att främjandet sker i samstämmighet med den beslutade politiken för global utveckling.
Anf. 188 Eva Flyborg (FP)
Herr talman! Med dagens beslut görs en sammanslagning av det statligt finansierade export- och investeringsfrämjandet, som utgörs av Sveriges exportråd och myndigheten för utländska investeringar i Sverige, Invest Sweden.
Förslaget innebär att Invest Sweden avvecklas och att investeringsfrämjandet från och med den 1 januari 2013 inordnas i Exportrådet. Samtidigt byter man dessutom namn och kommer fortsättningsvis att heta Sveriges export- och investeringsråd.
Vi är eniga i utskottet om detta förslag, bortsett från Socialdemokraterna, som anser att sammanslagningen möjligtvis inte ger de effektiviseringsvinster som avses och att förslaget vilar på otillräcklig grund. Detta påstående tål att granskas en smula närmare.
Herr talman! Det finns en rad skäl att göra den här förändringen, inte minst tydlighets- och effektivitetsskäl. Låt mig bara ge en snabb bild av hur det ser ut just nu.
Det finns en rad aktörer som är verksamma när det gäller handels- och investeringsfrämjande. Förutom Exportrådet och Invest Sweden kan jag nämna Exportkreditnämnden, Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll, Swedac, Försvarsexportmyndigheten, Svenska institutet, AB Svensk Exportkredit, Tillväxtanalys, Visit Sweden AB och Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet, till exempel.
Endast ett fåtal av de här aktörerna har en fast representation i utlandet, vilket innebär att svenska ambassader och konsulat har en mycket viktig roll i att stödja och samordna alla dessa insatser. Däremot, som vi har hört tidigare, har Invest Sweden fem kontor och Exportrådet över 60 kontor i 50 länder.
Förändringar i omvärlden gör att vi måste förändras med den, herr talman. Också ökade krav på effektivitet ska mötas. De nya förhållandena medför en ökad fokusering på en nätbaserad världsekonomi där import, export och investeringar alla är olika vägar för svenska företag att nå ökad tillväxt genom internationalisering. Det är precis samma ord som Börje Vestlund använde tidigare, fast jag ser dem i ett positivt ljus.
Gränsöverskridande investeringar kräver ett annat slags stöd som vi måste svara på. Och i en kombinerad handels- och investeringsfrämjande funktion kan företagen hädanefter erbjudas stöd och rådgivning om dessa olika alternativ inom samma organisation. Det är en klar förenkling, helt enkelt, för företagen. Konstigare är det inte.
De besparingar som kan förväntas uppstå ska återinvesteras i konkret verksamhet, och vi stärker därmed hjälpen till våra svenska företag och ökar möjligheten att investera i Sverige. Noteras kan kanske också att allt fler länder väljer att göra just på det sätt som föreslås i propositionen och därmed effektivisera de export- och investeringsfrämjande åtgärderna.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionen.
Anf. 189 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Jag tycker att det är en glädje att vi kan få debattera den här frågan som slutligen kommer att landa i ett bra beslut.
Som centerpartist brukar man vara negativ till centralisering. Är detta en centralisering? Så känner inte jag det, utan det Centerpartiet och Alliansen här har fått fram - det kan ha gått fort för all del, och någon påstod i debatten att det har gått för fort - tar sin utgångspunkt i de små och medelstora företagen som omskrivs i betänkandet. De större företagen finns förstås också med här, men de små och medelstora företagen och framför allt de företag som ännu inte finns utan är på väg att etablera sig måste kunna få den bästa möjligheten att utveckla sina affärsidéer.
Herr talman! Flera före mig har på ett föredömligt sätt redogjort för den här frågan, så jag tycker inte att jag behöver gå in i detaljer. Jag tycker att Hans Rothenberg var tydlig och hade många goda beskrivningar. Låt mig säga att de exportföretag som vi har i vårt län Värmland är alldeles oerhört beroende av att vi har en god samhällsservice. Det står inte och faller med samhällsservicen enbart, men om det här går enkelt och det blir ett bra resultat, vilket jag tror, ser jag det som en nystart för Sverige när det gäller att kunna möta marknader. Det har fungerat bra tidigare på många sätt, men det finns faktiskt kritik inte bara i år utan också bakåt i tiden mot att mindre företag trängs undan jämfört med de större exportföretagen som vi har i vårt gamla land.
Jag hoppas och tror, och det måste vi kunna göra, att det här är en nystart som är bra och positiv och som ger en service till våra företag men också till mottagare och kunder så att Sverige blir en attraktiv part även i fortsättningen.
Det här är mycket viktigt, och jag kan inte låta bli att tänka på det här med regelförenkling. Betänkandet handlar inte om det, men jag vill ändå kunna göra en parallell och fundera över de drygt 200 miljoner kronor som vi satsar i Exportrådet i dag. Jag har ingen invändning mot summan, men jag har testat av med några personer och frågat vad de tycker. Detta är inte alls vetenskapligt, utan det är i högsta grad min egen version, men jag har alltså frågat människor om de vet hur mycket Sverige satsar på exportfrämjande åtgärder inom just det vi beskriver och debatterar i dag. Flera har reagerat och undrat om det inte är mer pengar, när man ser till hur stort värde vi faktiskt får när det kommer till exportintäkter.
Jag vill nämna regelförenklingen igen. Är det här något som förenklar för våra företagare? Det kan ingen av oss säga, men det vi vet är att det inte var effektivt som det var tidigare. Jag är alldeles övertygad om att det kan bli mer effektivt. Jag tycker att det här är ett bra betänkande, och därför vill jag yrka avslag på reservationen och bifall till utskottets förslag. Jag tror nämligen att det här är något som är väldigt bra och att man kommer att kunna vara ännu mer effektiv på de drygt 60 kontoren världen över.
Jag bryr mig egentligen inte om hur många myndigheter vi har i egentlig mening, utan det intressanta är hur effektiva vi är och hur vi möter vår omvärld och vår marknad. Sverige ska vara ett attraktivt land att vilja handla med, och jag tror att vi har alla möjligheter att bli ännu mer effektiva och göra ännu fler bra affärer.
De 213 miljonerna - om jag minns det rätt, jag läser ur betänkandet - är dock pengar som kommer från skatteintäkter, och den kopplingen måste finnas med. Vi måste fundera över att vi har ett högt skattetryck för våra företagare i dag och att det är en hämsko för många. Därför är kravet på att vi är effektiva i vår myndighetsutövning ännu viktigare.
Det finns även skrivningar i betänkandet som rör frågan om uppföljning. Det är av största vikt att det blir enkelt att följa upp den här verksamheten, och det kommer vi att återkomma till.
Anf. 190 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Anledningen till att jag begärde replik på Erik A Eriksson var egentligen för att säga att vi inte har några skilda uppfattningar när det gäller exportverksamheten och Exportrådets verksamhet. Det är vi helt överens om. Det här handlar i stället om att vi har diskuterat på vilket sätt man ska kunna få kompetensen från investeringsmyndigheten att finnas på de 65 kontoren runt om i världen. Hur ska detta göras?
Det här handlar trots allt inte om några svenska företag, utan det handlar om utländska företag som ska investera i Sverige. Det senaste stora exemplet var ju Facebookinvesteringen, men Invest Sweden är involverat i praktiskt taget alla större investeringar, och då handlar det om stora företag. Där tycker jag att det finns frågetecken.
Vi socialdemokrater vill inte krama om ännu fler myndigheter eller motarbeta en minskning av antalet myndigheter, men det där brukar vara lättare sagt än gjort. Jag vill minnas att antalet myndigheter hela tiden ökar. Det är någon liten myndighet som kommer till här och en liten myndighet som kommer till där. Det vill vi naturligtvis arbeta emot, men i det här fallet är frågan hur man ska bevara den kompetens som i dag finns i Invest Sweden i den nya organisationen. Stor oro har uttryckts över detta, inte minst i remissvaren.
Anf. 191 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Jag kan inte erinra mig någon apostrofering, så jag får vara glad att Börje Vestlund tar replik. Då får jag chans att vidareutveckla lite.
Jag ser möjligheten att stärka investeringssidan ännu mer, att finnas över hela världen på fler platser. Det är upp till den nya myndigheten att bli så pass duktig och ambitiös och finnas på plats, och det blir man om man har tydliga riktlinjer. Vi får ändå utgå från att vi kan stödja oss emot att det finns riktlinjer för den nya myndigheten. Man åker ju inte in blanko världen över och gör ett helt godtyckligt arbete, utan jag utgår från att man tar med sig den kompetens som finns i dag in i den nya organisationen och dessutom breddar den kompetensen tillsammans med den personal som finns i den tidigare myndigheten.
Om två går samman vore det väl märkligt om de inte lyfte varandra. Jag är själv gift, och jag inbillar mig att man kan dra den parallellen. Utan att bli alltför personlig, herr talman, inser jag att jag skulle vara ganska tappad om jag vore ensam. Jag utgår därför från att det här giftermålet kommer att vara mycket fruktsamt och kommer att ge många avkommor i form av fina affärer.
Däremot finns det kritik, vilket Börje Vestlund redogör för här. Han går inte in på detaljer, men det finns ingen som tydligt avråder från detta. Hade det funnits det hade vi nog lyssnat mer på Socialdemokraterna i detta fall. Men ingen avråder, och ingen kan tydligt säga att det blir betydligt sämre med detta giftermål, utan man ser att det kan finnas möjligheter. Vi är alldeles övertygade om att vi måste handla snabbt. Det är inte alltid man ska det, som den tidigare talaren sade, men i det här fallet är det viktigt att vi handlar snabbt för att vi ska kunna få bra kontakter.
Anf. 192 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Snabbt är inte alltid bra. Det var just det. Vad vi har hakat upp oss på är just det som Erik A Eriksson nämner, att det måste finnas tydliga riktlinjer när man slår samman myndigheter. Det är vi socialdemokrater de första att ställa upp på. Men om dessa riktlinjer inte finns är det kanske bättre att komma tillbaka med en sådan här proposition i höst. Det hade räckt. Man hade kunnat få en sammanslagning då med, men några månader senare. Kom inte och säg att detta är avgörande för Sveriges konkurrenskraft eller tillväxten i Sverige! Då överdriver man nog i alla fall en smula.
Det som är viktigast är just att det måste finnas tydliga riktlinjer, annars vet vi inte hur det går. Då får vi sitta på läktaren och bara titta på, och det tycker jag inte att vi ska göra som politiker och parlamentariker i Sveriges riksdag. Vi ska vara med och tala om vad som är viktigt och hur vi ska formulera den ena eller den andra verksamheten, i det här fallet investeringsverksamheten och exportverksamheten.
Vi har ett bristfälligt underlag. Det är inte svårt att konstatera. Utredningen är liten. Det står inte så mycket i den, egentligen bara att dessa myndigheter ska slås samman och utföra dessa tre uppdrag. Regeringen har därutöver lagt till en budgetmässig fråga. Den har kommit fram senare. Det är vad som har lagts fram. Det står inte så mycket mer - tyvärr.
Anf. 193 Erik A Eriksson (C)
Herr talman! Jag är helt övertygad om att det finns en bonde i oss alla. Nu har Börje Vestlund gett sken av att han kanske är lantbrukare i grund och botten. Det välkomnar jag starkt.
Börje Vestlund säger att propositionen i stället kan läggas fram till hösten. Bonden väntar på skördetid, men han vet aldrig vad han får skörda till hösten. Utifrån det känner jag att vi måste så ordentligt nu, ge en fin grogrund i myllan och gödsla ordentligt.
Detta förslag är naturligtvis inte avgörande, som Börje Vestlund säger. Sverige och svensk export står och faller inte med förslaget. Det håller jag med om. Men om vi inte gör detta nu kommer Börje Vestlund att stå här i höst och undra varför vi inte sådde i våras. Det finns inget att tröska nu.
Vi behöver slå samman myndigheterna så att de kan stå starka och hjälpa våra företagare, även med kontakter i andra länder, så att fina och kloka affärsbeslut kan fattas. Vi är helt beroende av fri handel och export.
Det finns ett pappersbruk i Värmland. Det var det enda i landet som var i gång och fungerade under lågkonjunktur och finanskris. Det var tack vare upparbetade försäljningskanaler. Det är av största vikt att vi låter andra företag komma upp i samma nivå och ha inarbetade kanaler.
Jag önskar alla bönder och alla andra en trevlig sommar. Jag tackar Börje Vestlund för replikskiftet.
(Applåder)
Anf. 194 Lars Isovaara (SD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till riksdagsbeslut.
Förslaget innebär att Invest Sweden avvecklas och att investeringsfrämjandet inordnas i Exportrådet. Den nya organisationen föreslås få namnet Sveriges export- och investeringsråd.
Enligt min mening är en av styrkorna med det nuvarande Exportrådet just närvaron i många länder. Antalet länder uppgår till ett sextiotal. Totala antalet marknader är betydligt större men då i någon form av partnerskap med andra aktörer. En annan styrka Exportrådet besitter är satsningar på att främja småföretagens export. För att småföretagen ska kunna växa långsiktigt krävs oftast en vilja och inte minst ett tidigt försök att utvecklas på en exportmarknad. Tidig satsning på export var en av anledningarna till att många av de nuvarande svenska storföretagen tidigare kunde växa och ge arbetstillfällen i Sverige.
Att vara ute på en exportmarknad utvecklar företagen på alla sätt och vis. Om vi menar allvar med att vi vill se småföretagen växa bör det rimligen också vara där en stor del av de exportfrämjande åtgärderna ska sättas in. Exportrådets affärschansprojekt är ett sådant exempel där småföretag ges chansen att pröva på ett exportprojekt.
Nu är inte export det enda saliggörande. Ett litet land som Sverige har omöjligen de resurser och det kunnande som behövs för att självt vara, så att säga, bäst på alla fronter. Låt oss då i stället importera tekniska framsteg och nya produkter. Det kan ske i form av företagsetableringar eller investeringar i kunskap som kommer från andra länder. Det blir en situation där alla i längden blir vinnare. Det blir vad som kan kallas för en positiv ekonomisk spiral där teknik och kunnande som importeras kan vidareförädlas i Sverige för att därefter kunna exporteras.
Herr talman! Mot bakgrund av detta menar jag att det är rätt tänkt att både det som ska främja export och det som ska främja utländska investeringar i Sverige nu hamnar, så att säga, under samma hatt. Egentligen är det väl rätt naturligt att de kontakter och det breda kontaktnät som Exportrådet har byggt upp under alla dessa år även ska kunna utnyttjas i den andra riktningen. Det ena behöver inte motsäga det andra. Ett företag eller en organisation sysslar inte bara med att importera och exportera, utan oftast finns där en långsiktig planering av expansion på en annan marknad. Detta är helt naturligt. Om den nya organisationen som nu ska bildas kan locka hit investerare och, i en bortre förlängning, detta medför förnyad utvecklingskraft i Sverige ska det ses som positivt. En omorganisation torde även på sikt ge en viss minskning av de fasta kostnaderna.
Herr talman! I och för sig är det en annan debatt, men det kan finnas skäl att se över vilka andra områden där effektivitetsvinster och förenklingar kan vinnas genom sammanslagning av olika myndigheter och organisationer. Jag tänker då i första hand på myndigheter och organisationer som handhar teknik- och utvecklingsbefrämjande uppgifter. Ibland får jag en känsla av att det finns alltför många aktörer som oftast utför likartade arbetsuppgifter.
I detta anförande instämde Mikael Jansson (SD).
Beslut, Genomförd
Beslut: 2012-06-14
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2012-06-14Protokoll 2011/12:130
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Gemensam organisation för export- och investeringsfrämjande
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) antar utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m.m.,
b) godkänner regeringens förslag om avveckling av Myndigheten för utländska investeringar i Sverige den 31 december 2012,
c) godkänner regeringens förslag om att det statligt finansierade uppdraget avseende investeringsfrämjande den 1 januari 2013 inordnas i det nya Sveriges export- och investeringsråd,
d) bemyndigar regeringen att sluta avtal med Sveriges allmänna utrikeshandelsförening om Sveriges export- och investeringsråd i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:92 punkterna 2-4, bifaller delvis proposition 2011/12:92 punkt 1 och avslår motion
2011/12:N6 av Jennie Nilsson m.fl. (S).- Reservation 1 (S)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 92 0 20 M 94 0 0 13 MP 22 0 0 3 FP 22 0 0 2 C 17 0 0 6 KD 16 0 0 3 SD 19 0 0 0 V 17 0 0 2 - 0 0 0 1 Totalt 207 92 0 50
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.