Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare

Betänkande 2000/01:SfU3

Socialförsäkringsutskottets betänkande 2000/01:SFU03

Garantipension för personer födda år 1937 eller tidigare

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

2000/01

SfU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens
proposition 1999/2000:127 Garantipension för
personer födda år 1937 eller tidigare.

I propositionen lämnas förslag till hur
grundskyddet för ålderspensionärer födda 1937 eller
tidigare skall utformas fr.o.m. 2003. Grundskyddet
skall utgöras av garantipension, som skall beskattas
på samma sätt som gäller för övriga inkomsttagare
men ha en annan utformning än garantipensionen för
yngre årsklasser.

Grundskyddet för den aktuella åldersgruppen utgörs
i dag av folkpension, pensionstillskott och särskilt
grundavdrag vid beskattningen. Ett belopp som
motsvarar folkpension beräknad i förhållande till
antalet tillgodoräknade år med ATP-poäng kommer
fr.o.m. 2003 att utges i form av tilläggspension
enligt lagen om inkomstgrundad ålderspension. Om
pensionären är berättigad till ett högre
folkpensionsbelopp enligt nu gällande regler om
bosättningsbaserad folkpension skall enligt
förslaget det överskjutande beloppet utges i form av
garantipension. Även ett belopp som motsvarar det
pensionstillskott som pensionären har rätt till
enligt dagens regler skall utges i form av
garantipension. Vidare skall värdet av det särskilda
grundavdraget bestämmas utifrån pensionärens
inkomster av allmän pension och tjänstepension samt
efter en kommunalskattesats på 34 %. Motsvarande
belopp utges som garantipension.

Bestämmelserna om garantipension för
ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare, som
skall tas in i lagen om garantipension, föreslås
träda i kraft den 1 januari 2003. Förslaget beräknas
ge en ökad nettokostnad för ålderspensioner med 0,7
miljarder kronor i huvudsak beroende på att
pensionärer som bor i kommuner med lägre
kommunalskatt än 34 % kommer att få en höjning av
nettopensionen jämfört med nuvarande system.

I propositionen lämnas också vissa andra förslag,
bl.a. hur ålderspensionen för de berörda
årsklasserna skall samordnas med yrkesskadelivränta
och arbetsskadelivränta.

Inga motioner har väckts med anledning av
propositionen. Utskottet biträder regeringens
förslag.

Propositionen

I proposition 1999/2000:127 Garantipension för
personer födda år 1937 eller tidigare har regeringen
(Socialdepartementet) föreslagit att riksdagen antar
regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt
pensionstillägg till ålders-pension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat barn,

6. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,

7. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799), och

8. lag om ändring i lagen (1999:1230) om
ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).

Lagförslagen återfinns som bilaga
till detta betänkande.

Utskottet

Nuvarande ålderspensionssystem

Folkpension och tilläggspension m.m.

I det nuvarande allmänna pensionssystemet utges
ålderspension i form av folkpension och
tilläggspension (ATP). Den som har låg eller ingen
ATP har även rätt till pensionstillskott.

Berättigad till folkpension i form av ålderspension
är dels försäkrad som är bosatt i Sverige, dels
svensk medborgare bosatt utomlands. För rätt till
hel folkpension krävs antingen att den försäkrade
mellan 16 år och 64 år har varit bosatt i Sverige i
minst 40 år (bosättningsbaserad folkpension) eller
att han eller hon har 30 år med ATP-poäng (ATP-
baserad folkpension). Om antalet ATP-år eller år med
bosättning är färre än 30 respektive 40 minskas
pensionen i motsvarande mån.

Sedan den 1 januari 1999 är rätten till
bosättningsbaserad folkpension begränsad till
personer födda 1937 eller tidigare. Vidare gäller
att svenskt medborgarskap fr.o.m. 2001 inte längre
skall ge rätt till särskilda förmåner.

Hel folkpension i form av ålderspension utgör 96 %
av prisbasbeloppet för ogift pensionär och 78,5 % av
prisbasbeloppet för gift pensionär.

ATP beräknas på den genomsnittliga pensionspoängen.
Om pensionspoäng tillgodoräknats för mer än 15 år,
räknas pensionen på medeltalet av de 15 högsta
poängtalen. Pensionspoängen är den pensionsgrundande
inkomsten delad med det förhöjda prisbasbeloppet.
Såväl inkomst av anställning som inkomst av annat
förvärvsarbete är pensionsgrundande till den del
inkomsten överstiger det förhöjda prisbasbeloppet.
Vid beräkningen bortses från inkomster som
överstiger 7,5 förhöjda prisbasbelopp (8,07 förhöjda
prisbasbelopp sedan avdrag gjorts för den allmänna
pensionsavgiften).

För full ATP fordras att pensionsgrundande inkomst
tillgodoräknats för minst 30 år. Som år för vilket
pensionspoäng tillgodoräknats likställs s.k. vårdår.
Vårdår kan tillgodoräknas förälder som under större
delen av året vårdat barn som inte har fyllt tre år.
ATP utgör 60 % av prisbasbeloppet multiplicerat med
medeltalet av pensionspoängen för de 15 bästa
inkomståren.

Ålderspension utges till en försäkrad fr.o.m den
månad han eller hon fyller 65 år. En försäkrad har
också möjlighet att göra förtida respektive
uppskjutet uttag av ålderspension. Förtida uttag kan
ske tidigast fr.o.m. den månad den försäkrade fyller
61 år. För personer födda 1937 eller tidigare gäller
dock alltjämt äldre regler enligt vilka
ålderspension kan tas ut tidigast från 60 års ålder.
Vid förtida uttag minskas pensionsbeloppet med 0,5 %
för varje månad pensionen tas ut före den månad den
försäkrade fyller 65 år. Minskningen av
pensionsbeloppet blir sedan livsvarig. På
motsvarande sätt innebär uppskjutet uttag av
ålderspension att pensionsbeloppet höjs med 0,7 %
för varje månad som uttaget skjuts upp efter den
månad den försäkrade fyller 65 år. Hänsyn tas dock
inte till tid efter ingången av den månad under
vilken den försäkrade fyller 70 år.

Uttag av ålderspension kan avse hel, tre
fjärdedelar, halv eller en fjärdedel av hel
ålderspension.

Till ålderspensionär som helt saknar eller har låg
ATP utbetalas även pensionstillskott. Maximalt
pensionstillskott utgör 55,5 % av prisbasbeloppet
men är tillfälligt förhöjt till 56,9 % av
prisbasbeloppet. I proposition 1999/2000:138
Anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001,
m.m. föreslås att den tillfälliga höjningen av
pensionstillskottet skall permanentas fr.o.m. den 1
december 2000. Pensionstillskottet är inkomstprövat
och avräknas krona för krona mot ATP och pension
enligt utländsk lagstiftning.

Den som under längre tid vårdar sjukt eller
handikappat barn och på grund härav går miste om
förvärvsinkomster kan i vissa fall få ett särskilt
pensionstillägg med mellan 5 och 50 % av
prisbasbeloppet.

I nyss nämnda proposition föreslås också att
bestämmelserna om tilläggspension i LIP för personer
födda år 1937 eller tidigare skall senareläggas och
träda i kraft den 1 januari 2003 samt att denna
åldersgrupp skall få ålderspension i form av
folkpension och tilläggspension enligt AFL även
under åren 2001 och 2002 (propositionen behandlas
denna dag i utskottets betänkande 2000/01:SfU4).

Särskilt grundavdrag för pensionärer

En viktig del i det nuvarande systemet för
grundskydd är att den som uppbär folkpension har
rätt till särskilt grundavdrag vid beskattningen
(SGA). För rätt till SGA krävs att folkpensionen,
pensionstillskottet och den del av ATP som föranlett
avräkning av pensionstillskottet sammantaget uppgår
till minst 6 000 kr eller minst en femtedel av den
sammanräknade inkomsten. Med folkpension likställs
ålders-, efterlevande- och förtidspension som utges
enligt utländsk lagstiftning om social trygghet, när
den utges efter grunder som är jämförbara med vad
som gäller för folkpension. Detta gäller under
förutsättning att pensionen beskattas i Sverige.

Maximalt SGA motsvarar beloppet för folkpension och
maximalt pensionstillskott för ålderspensionärer.
SGA minskar med 66,5 % av den del av inkomsten i
form av allmän pension, tjänstepension och utländsk
pension (skattepliktig i Sverige) som ligger över
denna nivå. Vid partiella uttag liksom för personer
som inte uppburit pension hela beskattningsåret
eller som inte har varit bosatta i Sverige under
hela beskattningsåret gäller att SGA inte får bli
större än summan av uppburen folkpension,
pensionstillskott och den del av ATP som reducerat
pensionstillskottet.

I proposition 1999/2000:138 har regeringen
föreslagit att SGA för en ensamstående
pensionär skall höjas till 1,529 prisbas-
belopp och för en gift pensionär till 1,354
prisbasbelopp vid 2002 och 2003 års
taxeringar (vid 2001 års taxering utgör
motsvarande procenttal 1,5279 respektive
1,3529).

Det nya ålderspensionssystemet

I juni 1998 beslutade riksdagen om reformerade
regler för inkomstgrundad ålderspension och ett nytt
grundtrygghetssystem, garantipension (prop.
1997/98:151-152, bet. 1997/98:SfU13 och SfU14, rskr.
1997/98:315 och 320). Riktlinjer för det nya
pensionssystemet hade antagits av riksdagen fyra år
tidigare (prop. 1993/94:250, bet. 1993/94:SfU24,
rskr. 1993/94:439). Reformen bygger på en
överenskommelse som träffats mellan fem av
riksdagens partier (s, m, kd, c och fp).

Genom reformen skapas ett obligatoriskt, offentligt
ålderspensionssystem som är mer följsamt mot den
samhällsekonomiska och demografiska utvecklingen.
Det reformerade ålderspensionssystemet omfattar
såväl ett standardskydd enligt
inkomstbortfallsprincipen som ett grundskydd för dem
som haft inga eller låga förvärvsinkomster.
Grundskyddet finansieras med allmänna skattemedel
medan den inkomstgrundade pensionen är
avgiftsfinansierad. Huvuddelen av det
inkomstgrundade pensionssystemet är uppbyggt som ett
avgiftsbaserat fördelningssystem medan en mindre del
utformats som ett renodlat premiepensionssystem.

Regler om inkomstgrundad ålderspension har tagits
in i en ny lag, lagen (1998:674) om inkomstgrundad
ålderspension (LIP). Ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser finns i lagen (1998:675) om
införande av lagen om inkomstgrundad ålderspension.
Reglerna om intjänande av pensionsrätt har trätt i
kraft den 1 januari 1999 och regler om beräkning av
förmånernas storlek och utbetalning träder i kraft
den 1 januari 2001.

I det reformerade ålderspensionssystemet, som
gäller för personer födda 1938 eller senare, ersätts
bosättningsbaserad folkpension, pensionstillskott
och SGA med en garantipension. Lagen (1998:702) om
garantipension träder i kraft den 1 januari 2001 men
utbetalning av garantipension kommer att ske
tidigast fr.o.m. 2003, då personer födda 1938 fyller
65 år.

Garantipension skall beskattas som vanlig
förvärvsinkomst och får betalas ut först från 65 års
ålder. Om den pensionsberättigade tar ut
inkomstgrundad pension före eller efter denna tid-
punkt beräknas garantipensionen ändå som om den
inkomstgrundade pensionen hade tagits ut vid 65 års
ålder. Vid partiella uttag av inkomstgrundad
ålderspension kan garantipension tas ut med
motsvarande andel.

Rätt till garantipension grundas på försäkringstid
i Sverige. Vid kortare intjänandetid i Sverige än 40
år skall garantipensionen reduceras proportionellt.

Garantipensionen utgår från en basnivå på 2,13
prisbasbelopp för ensamstående och 1,90
prisbasbelopp för gift pensionär. Garantipensionen
avtrappas mot inkomstgrundad ålderspension,
änkepension och viss utländsk pension. Avtrappningen
görs i två olika inkomstintervall. I ett första
intervall (upp till 1,26 prisbasbelopp för
ensamstående och 1,14 prisbasbelopp för gift)
avräknas garantipensionen krona för krona. För
inkomstdelar därutöver görs avräkning med 48 %.
Garantipensionen är helt bortreducerad vid en
pensionsinkomst på ca 3,1 prisbasbelopp (113 460 kr
i 2000 års prisbasbelopp) för en ensamstående
ålderspensionär och ca 2,7 prisbasbelopp (98 820 kr
i 2000 års prisbasbelopp) för en gift ålderspen-
sionär.

Garantipension betalas ut endast till den som är
bosatt i Sverige. I undantagsfall kan dock
garantipension betalas ut till en person som är
bosatt utomlands, om det är uppenbart oskäligt att
inte betala ut pensionen. Till följd av reglerna i
förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpning av
systemen för social trygghet när anställda,
egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar
inom gemenskapen och av konventionsförpliktelser
kommer garantipension att få betalas ut även till
personer som är bosatta inom EU/EES-området
respektive i konventionslandet.

Övergångsvis garantipension

Propositionen

Bakgrund

I den ovan nämnda riktlinjepropositionen (prop.
1993/94:250) presenterades ett förslag till
övergångsvis garantipension för de ålderspensionärer
som inte skall omfattas av det reformerade
pensionssystemet. Utgångspunkten för förslaget var
att de efter omläggningen skall betala samma skatt
som förvärvsarbetande utan att för den skull få ett
lägre nettoutfall än med nuvarande regler. Den
föreslagna övergångsvisa garantipensionen var
utformad på motsvarande sätt som garantipensionen
för yngre pensionärer, dvs. garantipensionen utgick
från en basnivå som reducerades med viss andel av
pensionsinkomsten. Redan i propositionen
uppmärksammades emellertid att den föreslagna
konstruktionen hade vissa brister. Frågan skulle
därför övervägas vidare. I den fortsatta beredningen
stod det klart att ytterligare utredningsarbete
krävdes, varför en särskild utredare tillkallades
med uppdrag att lämna förslag till utformning av
övergångsvis garantipension.
Ö-garpsutredningen har därefter avlämnat betänkandet
Garantipension och bosättningstillägg för personer
födda år 1937 eller tidigare (SOU 1999:17).

Principer för övergångsvis garantipension

Enligt vad som anförs i propositionen skall alla
ålderspensionärer, inklusive de som är födda 1937
eller tidigare, omfattas av ett system med
bruttopenioner, dvs. beskattade ålderspensioner.
Vidare skall enligt propositionen inte några
särskilda beskattningsregler finnas för pensionärer
utan dessa bör beskattas på samma sätt som övriga
inkomsttagare. En central utgångspunkt vid
utformningen av den övergångsvisa garantipensionen
har dock varit att i princip ingen pensionär skall
få ett sämre nettoutfall ekonomiskt sett jämfört med
före omläggningen till övergångsvis garantipension.

I propositionen föreslås att nuvarande grundskydd i
form av bosättningsbaserad folkpension och
pensionstillskott samt SGA för personer som är födda
1937 eller tidigare ersätts av en övergångsvis
garantipension. De pensionsförmåner inom
grundskyddet som den pensionsberättigade får vid
omläggningen, eller som han eller hon med stöd av
dagens regler skulle ha fått vid tiden för ansökan
om ålderspension, skall fortfarande beräknas på det
sätt som sker i dag men betalas ut i form av över-
gångsvis garantipension. Vidare skall värdet av det
särskilda grundavdraget bestämmas utifrån
pensionärens inkomster av allmän pension och tjäns-
tepension samt efter en kommunalskattesats på 34 %.
Motsvarande belopp utges som garantipension.

Enligt vad som anges i propositionen kommer
samtliga i den aktuella åldersgruppen att ha fyllt
65 år när det nya systemet med övergångsvis
garantipension skall börja tillämpas och de flesta
kommer därför att uppbära
ålderspension redan före omläggningen. Endast i
undantagsfall, såsom vid uppskjutet uttag eller vid
återflyttning till Sverige, kan personer som inte
redan uppbär ålderspension vid omläggningen komma
att få övergångsvis garantipension.

Den övergångsvisa garantipensionen skall beräknas
enligt följande principer.

För den pensionsberättigade fastställs ett
beräkningsunderlag. I underlaget skall ingå sådana
pensionsförmåner som enligt nuvarande bestämmelser
påverkar storleken av SGA vid inkomsttaxeringen.
Underlaget räknas därefter upp på visst sätt,
varigenom den pensionsberättigade kompenseras för
bortfallet av SGA. Enligt vad som anges i
propositionen motsvarar det uppräknade
beräkningsunderlaget pensionärens totala bruttopen-
sion, som skall beskattas enligt samma regler som
gäller övriga inkomsttagare. Det belopp som
utbetalas i form av övergångsvis garantipension
utgör skillnaden mellan det omräknade underlaget och
pensionstagarens inkomstrelaterade
pensionsinkomster.

I propositionen föreslås att bestämmelserna om
övergångsvis garantipension skall tas in i lagen om
garantipension och att de nya bestämmelserna skall
träda i kraft den 1 januari 2003.

Det framhålls i propositionen att benämningen
övergångsvis garantipension är missvisande, eftersom
det nya grundskyddet kommer att utges under mycket
lång tid framöver. Benämningen garantipension skall
därför gälla även för grundskyddet för personer
födda 1937 eller tidigare. För enkelhetens skull
används i propositionen övergångsvis garantipension
som kortnamn för den garantipension som skall utges
till personer som är födda 1937 eller tidigare.

Rätt till övergångsvis garantipension

I propositionen föreslås att bestämmelserna om
övergångsvis garantipension skall omfatta den som är
bosatt i Sverige och utges till den som den 31
december 2002 har eller skulle haft rätt till
folkpension i form av ålderspension. Eftersom
samtliga personer som omfattas av den övergångsvisa
garantipensionen kommer att ha fyllt 65 år vid
ikraftträdandet har de enligt vad som anges i
propositionen redan tillgodoräknats all den
bosättningstid eller de år med pensionspoäng, eller
därmed likställda år, som de är berättigade till
enligt AFL.

Enligt den nuvarande bosättningsregeln i AFL gäller
att bosättningstid i Sverige kan tillgodoräknas
mellan 16 år och 64 år. Till denna regel, som
infördes den 1 januari 1993, finns särskilda
övergångsbestämmelser för dem som är födda 1937
eller tidigare. Dessa innebär bl.a. att
bosättningstid utomlands får tillgodoräknas som
bosättningstid här, förutsatt att pension grundad på
bosättning inte samtidigt tjänats in i det andra
landet och pensionen betalas ut vid bosättning i
Sverige. Sammanlagt krävs minst tio års bosättning i
Sverige sedan 16 års ålder, varav minst fem år i
anslutning till ansökan om pension. Något krav på
att kvalifikationstiden är fullgjord vid fyllda 65
år ställs inte utan kravet kan uppfyllas genom att
personen är fortsatt bosatt i Sverige även efter 65
år.

I propositionen föreslås att denna bestämmelse i
viss utsträckning skall tillämpas även för rätt till
övergångsvis garantipension men begränsas till fall
i vilka en person tillgodoräknats bosättningstid i
Sverige före den 1 januari 2003. Förslaget innebär
att endast personer med viss anknytning till Sverige
före 2003 har möjlighet att därefter kvalificera sig
för grundskydd efter 65 års ålder.

Beräkningsunderlaget för övergångsvis garantipension

I beräkningsunderlaget för övergångsvis
garantipension skall ingå sådana pensionsförmåner
som påverkar storleken av SGA vid inkomsttaxeringen
enligt följande.

Tilläggspension i form av ålderspension och
änkepension

I underlaget skall ingå den tilläggspension som den
pensionsberättigade har rätt till enligt 6 kap. 2 §
LIP, dvs. dels ett belopp som motsvarar
tilläggspensionen enligt AFL, dels ett s.k. folk-
pensionstillägg. Folkpensionstillägget utgör en kom-
pensation för den ATP-baserade folkpensionen.

Tilläggspension skall enligt 6 kap. 4 § LIP årligen
räknas om, följsamhetsindexeras, vilket innebär att
den kan såväl öka som minska i fasta priser räknat.
I enstaka fall (om pensionären har många ATP-år och
därmed i det närmaste fullt folkpensionstillägg, men
trots det mycket låg ATP) kan följsamhetsindexe-
ringen leda till att tilläggspensionens ATP-del helt
reduceras bort och att även folkpensionsdelen
minskar. För att den pensionsberättigade inte skall
riskera att till följd härav förlora en del av det
grundskydd som dagens folkpension innebär, föreslår
regeringen att om tilläggspensionen uppgår till ett
lägre belopp än vad som motsvarar tilläggspensionens
folkpensionsdel i prisbasbelopp före
följsamhetsindexering skall detta senare belopp
medräknas i beräkningsunderlaget.

I propositionen föreslås att också inkomstrelaterad
änkepension skall ingå i beräkningsunderlaget.

Folkpension och pensionstillskott

En pensionsberättigad som inte har tjänat in fullt
antal ATP-år kan enligt nuvarande regler i AFL vara
berättigad till ett högre folkpensionsbelopp än som
motsvaras av det ATP-relaterade
folkpensionstillägget. Det föreslås därför att ett
belopp som motsvarar den folkpension som den
pensionsberättigade skulle varit berättigad till
enligt de regler som gäller i december 2002 skall
ingå i beräkningsunderlaget. Detta belopp skall dock
ingå endast till den del det inte ingår i
folkpensionstillägget.

Vidare föreslås att det i beräkningsunderlaget
skall ingå ett belopp som motsvarar det
pensionstillskott som den pensionsberättigade skulle
varit berättigad till enligt äldre bestämmelser,
dvs. pensionstillskott efter minskning med den del
av tilläggspensionen som motsvarar ATP-delen i AFL.

Vidare skall enligt förslaget andra förmåner som är
att anse som svensk folkpension ingå i underlaget.
Enligt vad som anges i propositionen avses därmed
sådant tillägg som utges enligt artikel 27 i den
nordiska konventionen om social trygghet.

Det föreslås också att en kvinna som är född 1944
eller tidigare och som är 65 år eller äldre när
maken avlider inte skall kunna tillgodoräkna sig den
avlidnes bosättningstid som försäkringstid om
dödsfallet inträffat efter 2002. Inte heller skall
folkpensionen kunna grundas på den avlidnes år med
ATP-poäng.

Tjänstepension

I det nuvarande grundskyddssystemet påverkas varken
folkpension eller pensionstillskott av
tjänstepension. Däremot är storleken på SGA beroende
av tjänstepensioner. Det finns därmed ett samband
mellan grundskyddet och tjänstepension, som innebär
att pensionsbeloppet efter skatt är beroende av
storleken av den samlade allmänna pensionen och
tjänstepensionen.

Om tjänstepensionen inte medräknas i
beräkningsunderlaget skulle det enligt vad som anges
i propositionen medföra en försämring för vissa
pensionsberättigade. Detta gäller pensionärer med en
pensionsinkomst som understiger nivån för maximalt
särskilt grundavdrag (dvs. nivån för folkpension och
fullt pensionstillskott). För dem är i dag
tjänstepensionen befriad från skatt. De pensionärer
vars pensionsinkomster överstiger nämnda nivå skulle
i stället få en, enligt regeringens uppfattning,
oacceptabel höjning av sin nettopension. Enligt
regeringen saknas det möjlighet att finansiera en
sådan höjning, som beräknas medföra en ökning av
kostnaderna för grundskyddet med ca 1 miljard
kronor.

I propositionen föreslås att svensk tjänstepension
för december månad föregående år skall ingå i
beräkningsunderlaget. Om tjänstepensionen därefter
ändras på annat sätt än genom indexomräkning eller
motsvarande, skall det nya tjänstepensionsbeloppet
ingå i beräkningsunderlaget. Förslaget innebär
enligt regeringen endast en översättning av dagens
skatteregler för pensionärer, varför tjänstepen-
sionens påverkan på pensionsinkomsten efter skatt
kommer att bli densamma före som efter omläggningen
till övergångsvis garantipension.

Med tjänstepension avses dels pension som betalas
ut på grund av sådan tjänstepensionsförsäkring som
avses i 58 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229),
dels pension som betalas ut på grund av tidigare
tjänst på annat sätt än genom försäkring.

Utländsk pension

Både storleken på pensionstillskottet och SGA
påverkas av utländska pensioner. Såvitt gäller SGA
är dock en förutsättning härför att skattskyldighet
för den utländska pensionen föreligger i Sverige,
vilket på grund av dubbelbeskattningsavtal inte
alltid är fallet.

I propositionen föreslås att utländsk socialför-
säkringspension i form av ålders-, förtids- eller
efterlevandepension och utländsk tjänstepension
skall ingå i beräkningsunderlaget. För att den
enskildes inkomst efter skatt inte på grund av detta
skall bli lägre skall sådana utländska pensioner som
den pensionsberättigade uppbär redan före
omläggningen ingå i beräkningsunderlaget endast om
de skall påverka SGA vid inkomsttaxeringen avseende
inkomståret 2002.

Förslaget innebär att utländsk pension som inte
utges i december 2002 utan först från en senare
tidpunkt alltid skall ingå i beräkningsunderlaget.

Beräkning av övergångsvis garantipension vid helt
uttag av ålderspension

Som beskrivits ovan skall den övergångsvisa
garantipensionen beräknas på grundval av
ålderspensionärens beräkningsunderlag, som skall
räknas upp till en ny, högre bruttopension som skall
beskattas efter samma regler som gäller för yngre
åldersgrupper.

Beräkningsmodellerna för övergångsvis
garantipension har baserats på en skattesats på 34
%. I skattesatsen har inräknats kommunal- och
landstingsskatt samt den obligatoriska begrav-
ningsavgiften. För en pensionär bosatt i en kommun
med en skattesats på 34 % kommer därmed omläggningen
till övergångsvis garantipension inte att innebära
någon ekonomisk förändring, om inte pensionären har
andra inkomster än allmän pension och
tjänstepension. Eftersom den högsta
kommunalskattesatsen i landet är 33,76 % år 2000 och
den genomsnittliga kommunalskatten 30,62 % kommer
enligt regeringen omräkningen till övergångsvis
garantipension för i princip samtliga pensionärer
att innebära en höjning av pensionen efter skatt.

Beräkningsunderlag som är 0,24 prisbasbelopp eller
lägre räknas inte upp eftersom det motsvarar det
vanliga grundavdraget. Någon uppräkning görs inte
heller vid beräkningsunderlag som överstiger ca 3,1
prisbasbelopp för ogift och 2,7 prisbasbelopp för
gift eftersom det vanliga grundavdraget då är större
än SGA. Beräkningsunderlag över 0,24 prisbasbelopp
men under 3,1 respektive 2,7 prisbasbelopp räknas
upp på särskilt angivet sätt för att kompensera för
det slopade SGA.

Beräkning av övergångsvis garantipension vid
partiellt uttag av ålderspension

Uttag av ålderspension kan enligt nuvarande regler
göras som hel, halv, tre fjärdedels eller en
fjärdedels förmån. För beräkningen av SGA är det
främst pensionsinkomsternas belopp som är avgörande
och inte om de motsvarar hel eller partiell förmån.
SGA:s grundnivå och avtrappningsbestämmelser är
desamma för alla pensionärer. För dem med partiell
pension gäller dock att SGA inte kan vara högre än
uppburen folkpension och pensionstillskott (in-
begripet den del av ATP som minskat
pensionstillskottet).

Enligt propositionen är förslaget till övergångsvis
garantipension för pensionärer med helt
pensionsuttag baserat på en översättning av SGA-reg-
lerna till pensionssystemet. Om på samma sätt SGA
för dem med partiellt pensionsuttag skulle omvandlas
till en pensionsförmån skulle det innebära att den
övergångsvisa garantipensionen skulle tjäna som
utfyllnad för dem som endast tagit ut en del av sin
inkomstgrundade pension.

Enligt regeringen finns det dock inget skäl till
att ett uppskjutet uttag av en del av
ålderspensionen skulle ersättas av en utbetalning
från garantipensionssystemet. Det föreslås därför
att vid partiellt uttag av ålderspension skall först
beräknas vad hel övergångsvis garantipension skulle
motsvara och därefter andelsberäknas detta belopp.

Förslaget kan enligt propositionen innebära en
försämring för det fåtal pensionärer som vid
omläggningen uppbär halv pension. De kan efter
övergången till övergångsvis garantipension komma
att få en lägre inkomst efter skatt.

Utskottets bedömning

Personer födda 1937 eller tidigare omfattas inte av
det nya pensionssystemet. Enligt riktlinjerna för
pensionsreformen skall deras allmänna pension dock
omräknas till en förmån som beskattas på samma sätt
som för andra inkomsttagare. Detta skall enligt
riktlinjerna ske på ett sådant sätt att i princip
ingen pensionstagare får lägre pension efter skatt
än de haft före övergången.

Skatten på pensionsinkomst varierar redan nu mellan
olika personer beroende på bl.a. skillnader i
kommunalskattesats och skillnaden blir än mer
påtaglig när pensionen efter omläggningen beskattas
fullt ut. Regeringen har därför föreslagit att
skattekompensationen för alla personer i denna
åldersgrupp skall beräknas utifrån en
kommunalskattesats på 34 %. I kommunalskattesatsen
ingår numera kommunalskatt, landstingsskatt, den
obligatoriska begravningsavgiften och, i
förekommande fall, kyrkoavgift. Regeringen har
grundat förslaget på att högsta kommunalskattesats i
dag är 33,76 % men då inte räknat in kyrkoavgiften.
Utskottet har erfarit att i ett antal församlingar
överstiger kommunalskattesatsen tillsammans med den
kyrkoavgift som fr.o.m. innevarande år uttas av
medlemmar i Svenska kyrkan 34 %. Enligt utskottets
mening motiverar denna skillnad dock inte att
kompensationen för det slopade SGA, en kompensation
som kommer att avse samtliga pensionärer, beräknas
efter en högre skattesats. Regeringens förslag
uppfyller så nära som rimligen kan begäras att
pensionärer får kompensation för skatteeffekten.
Utskottet noterar att regeringens förslag är
beräknat efter den högre nivån för
pensionstillskott, 56,9 %. Därmed utgör maximalt SGA
för en ensamstående pensionär 1,529 prisbasbelopp
och för en gift pensionär 1,354 prisbasbelopp.

Det förslag till beräkningsmodell för s.k.
övergångsvis garantipension, som läggs fram i
propositionen, medför att pensionären utöver sin
tilläggspension (ATP med tillägg för folkpension i
förhållande till antalet ATP-år) får övriga
grundtrygghetsförmåner utbetalade som en
garantipension, dvs. eventuell bosättningsbaserad
folkpension till den del den överstiger den ATP-
baserade och det pensionstillskott som skulle ha
utbetalats. Som garantipension utbetalas också ett
belopp som i princip kompenserar för den ytterligare
skatt som skall betalas när pensionen blir
skattepliktig. Enligt ovan utgår kompensationen
schablonmässigt från en kommunalskattesats på 34 %
men i övrigt beräknas skatteeffekten i huvudsak på
den enskilde pensionärens samtliga pensionsinkomster
(allmän pension och tjänstepension). Detta är
anledningen till att även tjänstepension beaktas vid
beräkningarna. Skulle man bortse från tjänstepension
vid beräkningen av skatteeffekten skulle det i
allmänhet leda till att en pensionär med
tjänstepension får för hög kompensation för
skatteeffekten och i praktiken således får ett högre
"grundskydd" än en pensionär utan tjänstepension. En
pensionär med tjänstepension men med en låg allmän
pension skulle å andra sidan kunna få en sänkt nivå.
En sådan effekt är enligt utskottets mening inte
rimlig. Den ökade kostnaden för omläggningen som
skulle bli följden av att tjänstepension inte räknas
med i beräkningsunderlaget skulle dessutom leda till
att det i fortsättningen inte finns utrymme för
behövliga ekonomiska förstärkningar för de
pensionärer som har lägst inkomst. Utskottet erinrar
om att regeringen med anledning av frågan om höjda
kommunala taxor har hänvisat till att betänkandet
från Boende- och avgiftsutredningen inom äldre- och
handikappområdet (SOU 1999:33) för närvarande bereds
inom Regeringskansliet. Regeringen har förklarat sin
avsikt att återkomma till riksdagen i frågan under
hösten 2000.

Utskottet tillstyrker således regeringens förslag
till regler för garantipension för personer födda
1937 eller tidigare. Utskottet, som konstaterar att
de nya reglerna av administrativa skäl inte kan
tillämpas förrän 2003, tillstyrker också att
reglerna träder i kraft den 1 januari 2003.

Utskottet vill tillägga att regeringen i
budgetpropositionen för 2001 har föreslagit att SGA
fr.o.m. 2001 skall höjas till 155,9 % för en ogift
skattskyldig och till 138,1 % för en gift
skattskyldig. Enligt regeringen medför detta att en
omräkning skall ske av den övergångsvisa
garantipensionen så att den motsvarar höjningen av
SGA.

Övriga förslag

Propositionen

Samordning med yrkesskadelivränta m.m.

I propositionen föreslås att nuvarande bestämmelser
om samordning av yrkesskadelivränta med
ålderspension i princip skall överföras till det nya
systemet med tilläggspension och övergångsvis
garantipension när det gäller personer födda 1937
eller tidigare och som i december 2002 uppbar både
ålderspension och yrkesskadelivränta. Motsvarande
skall gälla beträffande inkomstrelaterad
änkepension.

Förslaget innebär att tilläggspension enligt LIP
vid utbetalningen skall minskas med ett förutbestämt
fast belopp motsvarande skillnaden mellan beviljad
och utbetald ålderspension enligt AFL i december
2002. Tilläggspensionen efter samordningen skall
ingå i beräkningsunderlaget för den övergångsvisa
garantipensionen.

För den som beviljas ålderspension eller
yrkesskadelivränta först efter utgången av 2002
föreslås samma samordningsregler som gäller för
personer som är födda 1938 eller senare.

Det föreslås vidare att särskilt pensionstillägg
till folkpension för långvarig vård av sjukt eller
handikappat barn även i framtiden skall utges till
personer som är födda 1937 eller tidigare i
förhållande antingen till antal bosättningsår eller
till antalet år med tillgodoräknade pensionspoäng
enligt
5 kap. AFL.

Även reglerna om barntillägg, som avskaffades 1990
men alltjämt betalas ut till dem som hade rätt till
barntillägg i december 1989, föreslås anpassade till
systemet med övergångsvis garantipension.

I propositionen föreslås också att livränta enligt
lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring (LAF) och
enligt lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
(LSP) efter utgången av 2002 skall betalas ut varje
månad med det överskjutande belopp som räknats fram
för december 2002. Beloppet skall fr.o.m. 2003
årligen räknas om med förändringen i
prisbasbeloppet.

Utbetalning av övergångsvis garantipension m.m.

I propositionen föreslås att övergångsvis
garantipension som huvudregel skall betalas ut
endast till den som är bosatt i Sverige.
Övergångsvis garantipension skall i undantagsfall
kunna betalas ut till en person som bosatt sig
utomlands, om det med hänsyn till omständigheterna
är uppenbart oskäligt att inte betala ut pensionen.

Vidare föreslås att svenska medborgare som den 1
juli 1979 uppbar folkpension enligt äldre regler i
AFL och vid utgången av 2002 får sin folkpension i
form av ålderspension utbetald till utlandet skall
få övergångsvis garantipension utbetald till
utlandet utan särskild prövning.

Det föreslås också att uttag av övergångsvis
garantipension skall kunna avse hel, tre fjärdedels,
halv eller en fjärdedels förmån. En
pensionsberättigad som har rätt till tilläggspension
skall dock få ta ut övergångsvis garantipension en-
dast om och till den del som han eller hon tar ut
tilläggspension för samma tid.

Övergångsvis garantipension skall utges utan
ansökan till den som vid utgången av 2002 uppbär
ålderspension och i övrigt efter ansökan.
Utbetalning skall ske tidigast fr.o.m. månaden efter
det att ansökan kommit in till försäkringskassan,
dock tidigast fr.o.m. januari 2003.

I övrigt lämnas i propositionen förslag rörande
utbetalning m.m. av övergångsvis garantipension som
överensstämmer med reglerna som gäller för
garantipension för personer födda 1938 eller senare.

Såvitt gäller internationella förhållanden gör
regeringen bedömningen dels att övergångsvis
garantipension troligen kommer att betalas ut inom
EU/EES-området, dels att den pensionsberättigade -
för att uppfylla kraven för rätt till övergångsvis
garantipension - enligt förordning (EEG) 1408/71
torde ha rätt att med svensk försäkringstid lägga
samman försäkrings- eller bosättningstider som
tjänats in i ett annat EU/EES-land. Vidare kommer
enligt propositionen den del av den övergångsvisa
garantipensionen som ersätter den bosättnings-
baserade folkpensionen och pensionstillskottet
troligen, för en person som även varit försäkrad i
ett annat EU/EES-land, att beräknas enligt
principerna om andelsberäkning i förordningen (EEG)
1408/71. Storleken på den övergångsvisa
garantipensionen bedöms också påverkas av utländsk
pension.

Uppgiftsskyldighet

I propositionen föreslås att den som uppbär eller
har rätt till garantipension skall vara skyldig att
till försäkringskassan lämna uppgifter om dels
utländsk socialförsäkringspension, dels svensk och
utländsk tjänstepension. Skyldigheten att lämna
uppgift om tjänstepension begränsas till personer
som är födda 1937 eller tidigare. Uppgift skall
också lämnas om förändringar i civilståndet. I
sistnämnda fall begränsas uppgiftsskyldigheten till
personer som är bosatta utomlands.

Regeringen gör samtidigt bedömningen att den som
betalar ut tjänstepension till en person som är född
1937 eller tidigare bör lämna uppgift om detta till
Riksförsäkringsverket. Den närmare utformningen av
detta uppgiftslämnande bör enligt regeringen beredas
ytterligare.

Utskottets bedömning

Utskottet biträder regeringens förslag i nu
redovisade delar.

Kostnader och finansiering

I propositionen görs bedömningen att kostnaderna för
utvecklandet av datasystem i samband med införandet
av den övergångsvisa garantipensionen kommer att
uppgå till 60 miljoner kronor och att dessa bör
finansieras med lån i Riksgäldskontoret. Regeringen
avser att återkomma i frågan om eventuell
resursförstärkning för försäkringskassorna efter det
att de återstående delarna av anpassningen till det
reformerade ålderspensionssystemet är på plats.

Enligt vad som anges i propositionen beräknas
förslaget om övergångsvis garantipension öka ut-
gifterna för ålderspensioner med 9,8 miljarder
kronor. Samtidigt beräknas skatteintäkterna öka med
9,1 miljarder kronor. Nettokostnaden, 0,7 miljarder
kronor, beror enligt regeringen till största delen
på att den övergångsvisa garantipensionen är
anpassad till en kommunalskattesats på 34 % och att
pensionärer som bor i kommuner med lägre skatt efter
övergången kommer att få högre nettopension jämfört
med nuvarande system.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1998:702) om
garantipension,

2. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott,

4. lag om ändring i lagen (1976:380) om
arbetsskadeförsäkring,

5. lag om ändring i lagen (1990:773) om särskilt
pensionstillägg till ålderspension för långvarig
vård av sjukt eller handikappat barn,

6. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,

7. lag om ändring i socialförsäkringslagen
(1999:799),

8. lag om ändring i lagen (1999:1230) om
ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229).

Stockholm den 10 oktober 2000

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Berit Andnor

I beslutet har deltagit: Berit Andnor (s), Margit
Gennser (m), Maud Björnemalm (s), Anita Jönsson (s),
Rose-Marie Frebran (kd), Cecilia Magnusson (m),
Mariann Ytterberg (s), Gustaf von Essen (m), Lennart
Klockare (s), Ronny Olander (s), Fanny Rizell (kd),
Göran Lindblad (m), Kerstin-Maria Stalin (mp),
Birgitta Carlsson (c), Claes Stockhaus (v), Kalle
Larsson (v) och Johan Pehrson (fp).

I propositionen framlagda lagförslag