Frihandelsavtal mellan EFTA-staterna och Rumänien, m.m.

Betänkande 1992/93:UU23

Utrikesutskottets betänkande 1992/93:UU23

Frihandelsavtal mellan EFTA-staterna och Rumänien, m.m.

---

Innehåll

• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
UU23

Propositionen

I regeringens proposition 1992/93:165 om godkännande av avtal
mellan EFTA-staterna och Rumänien, m.m. yrkas
1. att riksdagen godkänner avtalet mellan EFTA-staterna och
Rumänien jämte därtill hörande samförståndsprotokoll,
2. att riksdagen godkänner jordbruksavtalet mellan Sverige
och Rumänien.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Allmänt

Enligt propositionen är det ett gemensamt europeiskt intresse
att den inledda reformprocessen för ett ökat marknadstänkande i
Rumänien lyckas återställa förtroendet för landet och skapa ett
nytt kontaktnät med omvärlden. Processen har dock tagit lång tid
och flera västländer har länge ställt sig avvaktande till
ekonomiskt stöd till Rumänien. Ett beslut togs emellertid av EG
i maj 1992 att inleda förhandlingar om ett s.k. Europaavtal,
vilket får ses som en bekräftelse på att man ansåg tiden mogen
för att inlemma Rumänien i det västeuropeiska ekonomiska
samarbetet. Europaavtal är en sorts associationsavtal av ny typ,
som EG börjat ingå med stater i Central- och Östeuropa. Förutom
en reglering av handelsrelaterade frågor innehåller denna typ av
avtal även överenskommelser om politisk dialog, arbetskraftens
rörlighet, industriellt och tekniskt samarbete, kulturutbyte
m.m.

Genom ett ökande finansiellt och tekniskt bistånd får Rumänien
stöd av andra länder och internationella organisationer för sitt
reformarbete. Ett växande samarbete mellan länderna kring Svarta
havet ger också impulser för utvecklingen av landet.

Rumänien har begärt en omförhandling av sitt hitintills på
statshandel baserade anslutningsprotokoll till Allmänna tull-
och handelsavtalet (GATT).

Avtalen

Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Rumänien är,
tillsammans med EG:s Europaavtal, ett viktigt steg i
integreringen av ekonomierna i Central- och Östeuropa med
Västeuropa. Det har sitt ursprung i den samarbetsdeklaration som
undertecknades vid EFTA:s ministermöte i Genève i december 1991.
Överläggningar om ett sådant avtal påbörjades i september 1992
och avslutades i november samma år. I ett samförståndsprotokoll
har vissa tillämpnings- och tolkningsregler överenskommits
mellan parterna.

Avtalet är uppbyggt efter samma mönster som de redan ingångna
avtalen med Tjeckoslovakien och Polen. En skillnad är dock att
man med EG:s Europaavtal med Rumänien som förebild även
inkluderar rättigheter för personer som tillhör minoriteter när
man i avtalets inledning talar om demokrati och mänskliga
rättigheter.

I avtalet eftersträvas att i möjligaste mån uppnå samma eller
likartad reglering av handeln som i Europaavtalet mellan
Rumänien och EG. Detta gäller främst tidtabellerna för
avskaffande av tullar och andra handelshinder.

Avtalets syfte är att genom utvidgning av den ömsesidiga
handeln underlätta en harmonisk utveckling av de ekonomiska
förbindelserna mellan EFTA-staterna och Rumänien och därigenom
främja ökad ekonomisk aktivitet, förbättrade levnads- och
sysselsättningsvillkor, ökad produktivitet och ekonomisk
stabilitet samt att säkerställa rättvisa konkurrensvillkor
mellan parterna.

Avtalet är avsett att träda i kraft den 1 maj 1993.

I anslutning till avtalet undertecknades även ett bilateralt
jordbruksavtal mellan Sverige och Rumänien. Beträffande
ikraftträdande och giltighetstid är avtalet kopplat till
frihandelsavtalet, och det ingår sålunda som en del av det
totala förhandlingskomplexet.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avtalet mellan EFTA-staterna och Rumänien
att riksdagen godkänner avtalet samt därtill hörande
samförståndsprotokoll,

2. beträffande jordbruksavtalet
att riksdagen godkänner jordbruksavtalet mellan Sverige och
Rumänien.

Stockholm den 16 mars 1993

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Nic Grönvall (m), Alf Wennerfors (m), Maj Britt
Theorin (s), Karl-Erik Svartberg (s), Inger Koch (m), Margareta
Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Viola Furubjelke (s),
Karl-Göran Biörsmark (fp), Kristina Svensson (s), Berndt Ekholm
(s), Birgitta Hambraeus (c) och Eivor Husing (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.