Frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Ungern

Betänkande 1992/93:UU24

Utrikesutskottets betänkande 1992/93:UU24

Frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Ungern

---

Innehåll

• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
UU24

Propositionen

I regeringens proposition 1992/93:221 om godkännande av
frihandelsavtal m.m. mellan EFTA-staterna och Ungern yrkas
1. att riksdagen godkänner frihandelsavtalet samt därtill
hörande samförståndsprotokoll,
2. att riksdagen godkänner jordbruksöverenskommelsen mellan
Sverige och Ungern.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Avtalets syfte är att stegvis minska och slutligen avskaffa
alla handelshinder mellan avtalsparterna för industrivaror.
Motsvarande lättnader införs också för fisk och andra marina
produkter. Därutöver avskaffas den fasta delen av importskyddet
för vissa bearbetade jordbruksprodukter.

Vidare föreslås att riksdagen godkänner en överenskommelse
mellan Sverige och Ungern angående handeln med jordbruksvaror.

Bakgrund

I slutet av 1960-talet genomförde Ungern såsom första land i
östblocket ett reformprogram, som innebar viss decentralisering
av den ekonomiska beslutsprocessen i kombination med inslag av
marknadsekonomisk karaktär. Under 1970- och 1980-talen kom den
ekonomiska politiken i landet att präglas av försök att inrikta
den ekonomiska utvecklingen på tillväxt och ökad handel med
Västeuropa. Det var emellertid först med tillkomsten av en
demokratiskt vald regering våren 1990, som den egentliga
övergångsprocessen från planekonomi till marknadsekonomi på
allvar kunde inledas.

Den övergripande målsättningen var att landet politiskt,
ekonomiskt och kulturellt skulle inlemmas i kretsen av
demokratiska länder i Europa. Genom en konsekvent och
målmedveten utrikes- och handelspolitik söker Ungern uppnå
största möjliga integration med Västeuropa och de tidigare
samarbetsländerna.

Som ett led i viljan att förnya sina internationella
relationer har Ungern begärt omförhandling av sitt
anslutningsprotokoll till Allmänna tull- och handelsavtalet
(GATT). Genom ett omfattande finansiellt och tekniskt bistånd
får Ungern stöd av andra länder och internationella
organisationer för sitt reformarbete.

Ungerns relationer till EG och EFTA

Redan de tidigare central- och östeuropeiska regimerna
upprättade kontakter med EG. Reformländerna -- i första hand
Ungern, det dåvarande Tjeckoslovakien och Polen -- hade stora
förväntningar om mer långtgående förbindelser med EG. Inom
Gemenskapen fanns ett intresse att stödja utvecklingen i dessa
länder. Under våren 1990 ledde dessa faktorer fram till förslag
om associationsavtal av en karaktär som EG inte tidigare
tillämpat. Avtalen har fått benämningen Europaavtal.

I december 1991 kunde ett sådant avtal mellan Ungern och EG
undertecknas. Det innehåller förutom frihandel med
industriprodukter och lättnader i handeln med jordbruksvaror
också överenskommelser om politisk dialog, finansiellt stöd,
tjänstexport, arbetskraftens rörlighet, kulturutbyte m.m.
Medlemskap i EG uppställs som det långsiktiga målet för
samarbetet.

EFTA-staterna undertecknade vid ministermötet i Göteborg i
juni 1990 samarbetsdeklarationer med Ungern, Polen och det
dåvarande Tjeckoslovakien. Förutom beredvillighet till samarbete
på en rad områden förklarade sig parterna införstådda med att
undersöka möjligheterna att ingå frihandelsavtal.

EFTA-staterna har redan slutit frihandelsavtal med det
dåvarande Tjeckoslovakien (bet. 1991/92:UU27, rskr. 298), Polen
(bet. 1992/93:UU18, rskr. 165) och Rumänien (bet.
1992/93:UU23, rskr. 212). Ett avtal med Bulgarien undertecknades
den 29 mars 1993.

Parallellt med de multilaterala förhandlingarna om
frihandelsavtal har varje enskild EFTA-stat förhandlat fram
bilaterala jordbruksöverenskommelser med Ungern. För Sveriges
del innebär överenskommelsen vissa förmåner för ungerska varor i
importhänseende och preferensbehandling för några svenska
jordbruksprodukter vid export till Ungern.

Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Ungern

Genom avtalet skapas ett frihandelsområde mellan Ungern och de
sju EFTA-staterna. I avtalet eftersträvas att i möjligaste mån
uppnå samma eller likartad reglering av handeln som i
Europaavtalet mellan Ungern och EG, främst vad gäller
tidtabellerna för avskaffande av tullar och andra handelshinder.

Avtalet föranleder för närvarande ingen lagstiftning.

Bilaterala jordbruksöverenskommelser

De bilaterala jordbruksförhandlingarna har resulterat i
separata jordbruksöverenskommelser mellan Ungern och
EFTA-staterna Sverige, Finland, Island, Norge, Schweiz och
Österrike. Till överenskommelsen mellan Ungern och Sverige har
fogats särskilda ursprungsregler. Den träder i kraft sedan
parterna har underrättat varandra om att konstitutionella krav i
resp. land har uppfyllts. Den upphör att gälla sex månader efter
det att den sagts upp.

Godkännande av överenskommelserna

Frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Ungern är enligt
propositionen ett viktigt steg i riktning mot förbättrade
avsättningsmöjligheter för ungerska produkter i Västeuropa.
Härtill kommer att Ungern på sikt kan utvecklas till en inte
oväsentlig marknad för svenska exportprodukter.

Den bilaterala jordbruksöverenskommelsen medför vissa
lättnader i handeln med jordbruksvaror.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och
Ungern jämte därtill hörande samförståndsprotokoll
att riksdagen godkänner det i proposition 1992/93:221
föreslagna frihandelsavtalet mellan EFTA-staterna och Ungern
jämte därtill hörande samförståndsprotokoll,

2. beträffande jordbruksöverenskommelsen mellan Sverige och
Ungern
att riksdagen godkänner den i proposition 1992/93:221
föreslagna jordbruksöverenskommelsen mellan Sverige och Ungern.

Stockholm den 18 maj 1993

På utrikesutskottets vägnar

Daniel Tarschys

I beslutet har deltagit: Daniel Tarschys (fp), Pierre
Schori (s), Alf Wennerfors (m), Maj Britt Theorin (s), Karl-Erik
Svartberg (s), Inger Koch (m), Nils T Svensson (s), Margareta
Viklund (kds), Lars Moquist (nyd), Kristina Svensson (s), Håkan
Holmberg (fp), Birgitta Hambraeus (c) och Eivor Husing (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bertil Måbrink (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.