Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m.

Betänkande 2008/09:FiU32

2008/09:FiU32 Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m.

Finansutskottets betänkande

2008/09:FiU32

Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m.

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag i proposition 2008/09:155 Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m. Propositionen innehåller förslag till lagändringar som syftar till att genomföra ett EG-direktiv (förvärvsdirektivet) om förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn (ägarprövning). I propositionen föreslås ändring av reglerna om ägarprövning i de lagar som reglerar bl.a. kreditinstituts, värdepappersbolags och försäkringsbolags verksamheter.

Propositionen innehåller också förslag som gäller investeringsfonder. Det är fråga dels om ändring av reglerna om skyldighet att anmäla en förändring av större aktieinnehav (s.k. flaggning), dels om möjligheterna att ombilda en specialfond till värdepappersfond.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

Det har inte väckts några motioner med anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker propositionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m.

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

2. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

3. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

4. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

5. lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet,

6. lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

7. lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,

8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

9. lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar,

10. lag om ändring i lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster,

11. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,

12. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

13. lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

14. lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,

15. lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar,

16. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:155.

Stockholm den 16 april 2009

På finansutskottets vägnar

Stefan Attefall

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Stefan Attefall (kd), Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Carl B Hamilton (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (m), Jörgen Hellman (s) och Per Åsling (c).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I propositionen föreslås lagändringar som syftar till att genomföra ett EG-direktiv1 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/44/EG av den 5 september 2007 om ändring av direktiv 92/49/EEG och direktiven 2002/83/EG, 2005/68/EG och 2006/48/EG, vad gäller förfaranderegler och utvärderingskriterier för bedömning av förvärv och ökning av innehav inom finanssektorn.] (förvärvsdirektivet) som antogs i september 2007.

Lagändringarna som föreslås avser ett antal lagar på det finansiella området, bl.a. lagen om bank- och finansieringsrörelse, försäkringsrörelselagen och lagen om värdepappersmarknaden. Därutöver föreslås en ändring i inkomstskattelagen rörande ombildning av fonder.

Bakgrunden till förslagen är att förvärvsdirektivet ändrar ett antal andra EG-direktiv på finansmarknadsområdet i fråga om den prövning som ska göras vid vissa större förvärv av aktier eller andelar i kreditinstitut, värdepappersföretag och försäkringsföretag, dvs. ägarprövning. Bland annat innebär ändringarna en högre grad av harmonisering än tidigare genom att det anges vilka kriterier som de nationella myndigheterna får väga in vid ägarprövningen. Vidare innehåller direktivet mer precisa bestämmelser om vad som är ett kvalificerat innehav.

Utöver förslaget till ändring av reglerna om ägarprövning innehåller propositionen förslag som gäller fonder. Det är fråga dels om huruvida aktier som förvaltas i en fond ska tas med vid bedömningen av om fondbolagets moderföretag är skyldigt att anmäla en förändring av ett större aktieinnehav (s.k. flaggning), dels om en möjlighet att ombilda specialfonder till värdepappersfonder.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2009.

I oktober 2008 remitterade Finansdepartementet en promemoria med förslag till hur förvärvsdirektivet bör genomföras i svensk rätt (Ds 2008:71 Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m.).

Förslagen har granskats av Lagrådet, som har lämnat förslagen utan erinran.

Utskottets överväganden

Bakgrund

Enligt gällande lagstiftning för banker, värdepappersbolag och försäkringsbolag ska Finansinspektionen pröva nya ägares lämplighet – ägarprövning – om ett förvärv innebär att den nya ägaren får ett kvalificerat innehav i ett institut. Vidare gäller tillståndsplikt om ett kvalificerat innehav ökas

·.    så att det uppgår till 20, 33 eller 50 % av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar

·.    så att institutet blir ett dotterföretag.

Ett kvalificerat innehav är ett direkt eller indirekt ägande i ett företag, om innehavet representerar 10 % eller mer av kapitalet eller av samtliga röster eller annars möjliggör ett väsentligt inflytande över ledningen av företaget.

Reglerna är i stort sett enhetliga för banker, värdepappersbolag och försäkringsbolag.

De svenska reglerna bygger på olika EG-direktiv.

Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m.

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag om förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m.

Propositionen

Definitionen av kvalificerat innehav

Regeringen föreslår att bedömningen av om ett innehav utgör ett kvalificerat innehav ska göras med tillämpning av vissa av bestämmelserna om offentliggörande av aktieinnehav (s.k. flaggning) i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument. Vidare föreslår regeringen att aktier eller andelar som innehas till följd av viss garantiverksamhet ska undantas vid bedömningen under vissa förutsättningar.

Genom förvärvsdirektivet ändras bl.a. kreditinstitutsdirektivet1 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut (omarbetning).]. Ändringen innebär att rösträtter ska beräknas med hänsyn till vissa artiklar i öppenhetsdirektivet2 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG av den 15 december 2004 om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.]. Dessa artiklar i öppenhetsdirektivet innehåller krav på att förvärv eller avyttring av större innehav av aktier eller andra finansiella instrument ska offentliggöras (s.k. flaggning). I artiklarna anges också hur rösträtterna ska beräknas i dessa fall. Det handlar t.ex. om att vissa rösträtter ska räknas till en persons innehav även om aktierna innehas av någon annan. Ett annat exempel är att ett moderföretag ska räkna ett dotterföretags innehav som sitt eget.

I artiklarna i öppenhetsdirektivet görs även undantag som innebär att aktieinnehav i vissa fall inte ska räknas med vid bedömningen av om ett gränsvärde har uppnåtts eller passerats. Sådana undantag gäller bl.a. aktier som förvärvas endast i syfte att användas för clearing och avveckling av transaktioner, som innehas av depåhållare eller marknadsgaranter.

Bestämmelserna om flaggning i öppenhetsdirektivet har i svensk rätt genomförts genom bestämmelser i lagen om handel med finansiella instrument. För att genomföra förvärvsdirektivet bör en hänvisning göras till att dessa bestämmelser ska tillämpas när det gäller bedömningen av om ett kvalificerat innehav föreligger.

Förvärvsdirektivet anger även att man vid bedömningen av om ett kvalificerat innehav föreligger i vissa fall inte ska beakta rösträtter eller andelar som innehas till följd av garantiverksamhet.

Krav på tillstånd m.m.

Regeringen föreslår att de gränsvärden som ska gälla för att tillstånd ska krävas vid en ökning av ett kvalificerat innehav ska vara 20, 30 och 50 % av kapitalet eller röstetalet för samtliga aktier eller andelar. Vidare föreslår regeringen ett krav på att en ansökan om tillstånd att förvärva ett kvalificerat innehav ska vara skriftlig. Ett motsvarande skriftlighetskrav föreslås också i fråga om underrättelse till Finansinspektionen om beslut att minska ett kvalificerat innehav.

En skillnad mellan gällande svensk rätt och förvärvsdirektivet gäller direktivets gränsvärde 30 %, där Sverige i dag i stället tillämpar gränsvärdet 33 %. Genom förvärvsdirektivet ska gränsvärdena 20, 30 och 50 % användas som huvudregel. Medlemsstaterna behöver dock inte tillämpa gränsvärdet 30 %, om de tillämpar ett tröskelvärde på en tredjedel enligt öppenhetsdirektivet. När öppenhetsdirektivet infördes i svensk rätt valde man dock att använda sig av det direktivets huvudregel på 30 %. Det är därför nödvändigt att gå över från gränsvärdet 33 % till 30 % i svensk lagstiftning även vad gäller ägarprövning.

Enligt förvärvsdirektivet måste en underrättelse om ett tilltänkt förvärv vara skriftlig. Detta innebär att ett krav måste införas på att en ansökan om tillstånd till ett förvärv ska vara skriftlig.

Den som avser att avyttra ett kvalificerat innehav eller så stor del av ett sådant att innehavet därigenom kommer att understiga något av gränsvärdena, måste underrätta Finansinspektionen om detta. Genom förvärvsdirektivet ställs det krav på att även sådan underrättelse ska vara skriftlig. Ett krav på skriftlighet måste således införas.

Bedömningsperioden och Finansinspektionens hantering av tillståndsärenden

Regeringen föreslår att Finansinspektionen inom 2 arbetsdagar från det att en fullständig ansökan har kommit in till inspektionen ska skicka en bekräftelse till förvärvaren om att ansökan har tagits emot. Vidare föreslås att inspektionen ska meddela beslut i ärenden senast 60 arbetsdagar efter det att bekräftelsen har skickats (bedömningsperioden). Om inspektionen inte meddelar beslut inom bedömningsperioden ska förvärvet anses godkänt. Finansinspektionen får förlänga denna tid när det är lämpligt.

Vidare föreslås i propositionen att regeringen ska bemyndigas att i förordning meddela föreskrifter om handläggningen av tillståndsärenden hos Finansinspektionen.

Enligt gällande regler ska Finansinspektionen meddela beslut i ett tillståndsärende inom tre månader från det att ansökan gjordes. Denna tidsram ändras till 60 arbetsdagar genom förvärvsdirektivet.

Direktivets bestämmelser om när en bedömningsperiod kan avbrytas och om hur inspektionen närmare ska förfara vid hanteringen av en ansökan är mycket detaljerade. Dessa bestämmelser bör därför genomföras i förordningsform.

I den ändrade lydelsen av kreditinstitutsdirektivet anges att ett förvärv ska anses vara godkänt om myndigheten inte skriftligen motsätter sig förvärvet inom bedömningsperioden. Att passivitet från myndighetens sida leder till ett fiktivt beslut hör inte till det normala i svensk rätt, även om exempel på sådana bestämmelser finns. Utgångspunkten för våra förvaltningsrättsliga principer är i stället att ett ärende avgörs först när myndigheten har fattat ett reellt beslut. Även om förvärvsdirektivets krav innebär ett avsteg från våra allmänna principer föreslås i propositionen att en sådan bestämmelse införs.

Kriterierna för bedömning

Regeringen föreslår att tillstånd till ett förvärv eller till en ökning av ett kvalificerat innehav ska ges om förvärvaren bedöms lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen i ett institut och förvärvet bedöms vara ekonomiskt sunt.

Vid bedömningen ska förvärvarens anseende och kapitalstyrka beaktas. Om förvärvaren är ett finansiellt holdingföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag, ska särskilt prövas att dess ledning uppfyller de krav som ställs på ledningen i ett sådant företag.

Vidare ska prövas

·.    om den som till följd av förvärvet kommer att ingå i företagets styrelse eller vara verkställande direktör, eller vara ersättare för någon av dem, har tillräcklig insikt och erfarenhet för att delta i ledningen av ett institut och även i övrigt är lämplig för en sådan uppgift

·.    om det finns skäl att anta att förvärvaren kommer att motverka att institutets rörelse drivs på ett sätt som är förenligt med lagar och andra författningar som reglerar institutets verksamhet

·.    om det finns skäl att anta att förvärvet har samband med penningtvätt eller brott mot lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, såvitt avser finansiering av terroristbrott eller försök till detta, eller att förvärvet kan medföra att riskerna för sådan verksamhet ökar.

Enligt gällande bestämmelser ska Finansinspektionen ge tillstånd till ett förvärv bl.a. om det finns skäl att anta att förvärvaren inte kommer att motverka att rörelsen drivs på ett sätt som är förenligt med de bestämmelser som reglerar institutets verksamhet, och även i övrigt är lämplig att utöva ett väsentligt inflytande över ledningen av ett kreditinstitut. Tillstånd får inte ges om förvärvaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet.

Genom förvärvsdirektivet ska bedömningen ske på grundval av följande kriterier:

·.    Den tilltänkta förvärvarens anseende.

·.    Det anseende och de erfarenheter de personer har som kommer att leda institutets verksamhet till följd av det tilltänkta förvärvet.

·.    Den tilltänkta förvärvarens ekonomiska ställning, särskilt när det gäller den typ av verksamhet som drivs eller ska drivas i det institut som förvärvet gäller.

·.    Om institutet kommer att uppfylla och fortsätta att uppfylla verksamhetskraven i tillämpliga direktiv.

·.    Om det finns rimlig anledning att misstänka att det tilltänkta förvärvet har en koppling till pågående eller genomförd penningtvätt eller finansiering av terrorism eller försök till detta.

Något kriterium motsvarande anseende finns inte i nuvarande reglering. Inom ramen för bedömningen av förvärvarens anseende kan dock enligt propositionen vägas in faktorer som anges som direkt diskvalificerande enligt nuvarande regler, dvs. att förvärvaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet eller i andra ekonomiska angelägenheter eller gjort sig skyldig till allvarlig brottslighet. Begreppet anseende bör enligt propositionen även kunna tolkas vidare än så, och t.ex. avse en bedömning av förvärvarens laglydighet, erfarenhet och omdöme i övrigt.

Även bedömningskriteriet om förvärvarens ekonomiska ställning saknar motsvarighet i gällande svensk reglering och bör införas i den svenska regleringen.

Kravet i förvärvsdirektivet på att den tilltänkta ledningens anseende och erfarenhet ska vägas in vid ägarprövningen finns inte i de befintliga svenska ägarprövningsreglerna. Det är heller inte självklart hur det ska tolkas. Kriteriet synes utgå från att ett förvärv kommer att leda till förändringar i ledningen i det företag som förvärvet avser. Även om en förvärvare har sådana planer är det vidare långt ifrån säkert att denne vill eller kan avslöja dessa redan innan förvärvet är genomfört. Regeringen gör bedömningen att kriteriet får förstås på så sätt att om den tilltänkte förvärvaren redan vid sin ansökan om tillstånd till förvärvet kan precisera att ledningsförändringar kommer att ske, och vilka förändringar som är aktuella, ska detta ingå i tillsynsmyndighetens prövning.

Kriteriet att verksamhetskravet uppfylls motsvarar enligt propositionen i huvudsak dagens krav på att en prövning ska göras av om det finns skäl att anta att förvärvaren inte kommer att motverka att rörelsen drivs på ett sätt som är förenligt med lagar och andra författningar som reglerar institutets verksamhet.

Kriteriet om penningtvätt och finansiering av terrorism saknar direkt motsvarighet i dagens regler, och i propositionen föreslås därför att ett sådant kriterium införs.

Samråd och samarbete mellan behöriga myndigheter

Regeringen föreslår att skyldigheten för Finansinspektionen att samråda med andra myndigheter utvidgas till att avse samtliga fall när tillstånd krävs för ett förvärv, förutsatt att den tilltänkte förvärvaren tillhör vissa uppräknade kategorier.

Redan i dag finns ett krav på att samråd ska ske innan tillstånd lämnas till förvärv som innebär att ett institut blir dotterföretag eller kommer under kontroll av t.ex. ett institut som är auktoriserat i ett annat land inom EES. Samrådsskyldigheten enligt förvärvsdirektivet går dock något längre. Samråd ska ske i samtliga de fall då tillstånd krävs, om den tilltänkta förvärvaren är

·.    ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller förvaltningsbolag för ett fondföretag auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller

·.    ett moderföretag till ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller förvaltningsbolag för ett fondföretag auktoriserat i en annan medlemsstat eller en annan sektor än den som förvärvet gäller

·.    en fysisk eller juridisk person som kontrollerar ett kreditinstitut, försäkringsföretag, återförsäkringsföretag, värdepappersföretag eller förvaltningsbolag för fondföretag auktoriserat i en annan medlemsstat eller inom en annan sektor än den som förvärvet gäller.

Denna uppräkning är något mer omfattande än vad som tidigare varit fallet genom att samråd ska äga rum även när förvärvaren är ett återförsäkringsföretag eller ett förvaltningsbolag för fondföretag som är auktoriserat i en annan medlemsstat. De svenska bestämmelserna bör därför ändras.

Enligt direktivet ska samråd ske inte bara då förvärvaren är ett utländskt institut utan även om förvärvaren är auktoriserad i en annan sektor än den som det företag som förvärvet gäller tillhör. Detta tar sikte på situationen när det inom ett och samma land finns olika tillsynsmyndigheter för olika sektorer, t.ex. för kreditinstitut respektive försäkringsbolag. Hänvisningen saknar relevans för svenska förhållanden eftersom Finansinspektionen är enda tillsynsmyndighet för alla relevanta sektorer.

Ändrade regler för den initiala ägarprövningen

Regeringen föreslår att bestämmelserna om den ägarprövning som ska ske vid prövningen av en ansökan om tillstånd att driva bankrörelse eller finansieringsrörelse anpassas efter de ändringar som förvärvsdirektivet föranleder.

Förvärvsdirektivet ändrar enbart de bestämmelser som rör den ägarprövning som ska ske vid vissa förvärv av aktier och andelar i redan auktoriserade företag. Enligt gällande svenska regler ställs dock samma krav vid den initiala ägarprövningen som vid som vid senare förvärv. Även fortsättningsvis är det enligt propositionen önskvärt att dessa båda situationer behandlas lika. Varken förvärvsdirektivet eller kreditinstitutsdirektivet uppställer enligt propositionen några hinder mot detta.

Ingripanden mot olämpliga ägare till kvalificerade innehav

Regeringen föreslår att Finansinspektionen ges en ny möjlighet att ingripa om det finns skäl att anta att ett kvalificerat innehav av aktier eller andelar har samband med penningtvätt eller finansiering av terroristbrott.

Finansinspektionen har i dag en generell möjlighet att ingripa mot en olämplig ägare till ett kvalificerat innehav, bl.a. om innehavaren motverkar eller kan antas motverka att institutet drivs på ett sätt som är förenligt med de bestämmelser som reglerar institutets verksamhet eller om innehavaren i väsentlig utsträckning har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet.

För att uppnå enhetlighet med övriga situationer där en ägares lämplighet ska prövas anser regeringen att det ska införas en bestämmelse som ger Finansinspektionen en uttrycklig möjlighet att ingripa i situationer då innehavet kan antas ha samband med penningtvätt eller finansiering av terrorism, eller kunna medföra att riskerna för sådana verksamheter ökar.

Ägarprövning i försäkringsbolag m.m.

Försäkringsbolagens verksamhet regleras främst i försäkringsrörelselagen (1982:713). Reglerna om ägarprövning i försäkringsrörelselagen är i huvudsak likalydande med dem som finns i lagen om bank- och finansieringsrörelse. Vidare motsvarar de ändringar som genom förvärvsdirektivet görs i EG-direktiven på försäkringsområdet dem som görs i kreditinstitutsdirektivet. Regeringen föreslår därför att motsvarande ägarprövningsregler som för kreditinstitut införs för försäkringsbolag.

Ägarprövning i värdepappersbolag, börser, clearingorganisationer m.fl.

Regeringen föreslår att motsvarande ägarprövningsregler som för kreditinstitut införs för värdepappersbolag. I huvudsak samma regler föreslås bli införda även för börser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare.

Värdepappersbolag

Värdepappersbolags verksamhet regleras främst i lagen om värdepappersmarknaden. Regleringen grundas i huvudsak på bestämmelserna i ett EG-direktiv (MiFID3 [ Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG.]). Detta direktiv ligger till grund för den nu gällande lagen om värdepappersmarknaden som trädde i kraft den 1 november 2007 (se bet. 2006/07:FiU25). Såväl reglerna om ägarprövning i MiFID som de som finns i lagen om värdepappersmarknaden överensstämmer med dem som finns i kreditinstitutsdirektivet respektive lagen om bank- och finansieringsrörelse. Vidare innebär förvärvsdirektivet att motsvarande ändringar som görs i kreditinstitutsdirektivet även görs i MiFID. Regeringen föreslår därför att motsvarande nya ägarprövningsregler som för kreditinstitut införs för värdepappersbolag.

Börser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare

Även verksamheten för börser och clearingorganisationer regleras i lagen om värdepappersmarknaden. Bestämmelserna om ägarprövning är i huvudsak gemensamma för värdepappersbolag, börser och clearingorganisationer. För börsernas del grundas bestämmelserna i hög grad på regleringen i MiFID, medan regleringen av clearingorganisationerna i princip är helt nationell. De bestämmelser om ägarprövning som finns för börser i MiFID är mer begränsade än de som gäller för värdepappersbolag, framför allt när det gäller hanteringen av ägarförändringar under pågående verksamhet.

För centrala värdepappersförvarare finns regler om ägarprövning i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument.

Förvärvsdirektivet innebär inga ändringar i MiFID:s regler om ägarprövning avseende börser och clearingorganisationer. I motiveringen till direktivförslaget angav Europeiska kommissionen att en av principerna i MiFID är att bestämmelserna om värdepappersföretag och reglerade marknader i möjligaste mån bör motsvara varandra. Enligt propositionen har bedömningen från svensk sida varit att reglerna om ägarprövning bör vara i princip identiska. Det finns nu inte skäl att avvika från denna utgångspunkt. Regeringen föreslår därför att de ändringar som nu föreslås beträffande kreditinstitut i huvudsak bör göras även i reglerna för börser, clearingorganisationer och centrala värdepappersförvarare.

Bestämmelser om ägarprövning och kvalificerade innehav i andra finansiella företag

Institut för elektroniska pengar

Enligt kreditinstitutsdirektivet omfattas institut för elektroniska pengar av direktivets definition av kreditinstitut. Regeringen föreslår därför att bestämmelser om ägarprövning som motsvarar de för kreditinstitut ska gälla även för institut för elektroniska pengar.

Försäkringsgivare från tredjeland

Enligt lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige får försäkringsgivare från tredjeland efter koncession bedriva försäkringsrörelse i Sverige från en generalagentur eller filial här i landet. I lagen finns bestämmelser om ägarprövning vid prövningen av en ansökan om koncession. Bestämmelserna motsvarar i huvudsak dem om ägarprövning vid prövning av ansökan om koncession att driva försäkringsrörelse och stadfästelse av bolagsordning i försäkringsrörelselagen. Regeringen anser att den likhet som i dag finns mellan bestämmelserna bör behållas och föreslår att vid prövningen av en ansökan om koncession för en försäkringsgivare från tredjeland ska motsvarande regler om ägarprövning gälla som vid en koncessionsprövning enligt försäkringsrörelselagen.

Kvalificerat innehav i annan lagstiftning

Begreppet kvalificerat innehav förekommer i flera lagar på finansmarknadsområdet utöver den lagstiftning som behandlats tidigare. Det förekommer i lagen (1972:262) om understödsföreningar, lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet, lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och lagen (2005:405) om försäkringsförmedling. Regeringen föreslår att den nya definitionen av kvalificerat innehav införs även i dessa lagar.

Vissa frågor om fonder

Undantag vid s.k. flaggning

Regeringen föreslår att undantaget för moderföretag till fondbolag från kravet att lägga samman det egna innehavet med de innehav som förvaltas av dotterbolaget vid bedömningen av om ett förvärv eller avyttring ska anmälas till Finansinspektionen utvidgas till att omfatta även aktier som ingår i specialfonder.

I öppenhetsdirektivet finns bestämmelser om skyldighet att anmäla ändringar i större aktieinnehav i noterade bolag, s.k. flaggning. Anmälningsskyldighet uppkommer när ett innehav uppgår till eller överskrider vissa andelar av det totala antalet aktier eller röster i bolaget. Vid bedömningen av om ett sådant gränsvärde har uppnåtts ska i vissa situationer aktier som innehas av någon annan tas med i beräkningen. Från denna regel görs vissa undantag, bl.a. behöver ett moderföretag till ett förvaltningsbolag under vissa förutsättningar inte lägga samman de innehav som förvaltas av dotterbolaget med sitt eget innehav vid bedömningen av om ett gränsvärde har uppnåtts. Enligt öppenhetsdirektivet är ett förvaltningsbolag ett bolag vars regelmässiga verksamhet består i att förvalta fondföretag i form av värdepappersföretag eller investeringsbolag.

Enligt öppenhetsdirektivet krävs att aktierna förvaltas enligt förutsättningarna i UCITS-direktivet4 [ Kommissionens direktiv 2007/14/EG av den 8 mars 2007 om tillämpningsföreskrifter för vissa bestämmelser i direktiv 2004/109/EG om harmonisering av insynskraven angående upplysningar om emittenter vars värdepapper är upptagna till handel på en reglerad marknad.] från 1985, som ligger till grund för den svenska lagstiftningen om investeringsfonder. De investeringsfonder som omfattas av direktivets regler kallas UCITS-fonder. Dessa fonder ska uppfylla direktivets krav när det gäller t.ex. riskspridning, förvaltning och information till andelsägarna. Fonder som uppfyller kraven får fritt saluföras i EU- och EES-länderna.

I 4 kap. 16 § lagen om handel med finansiella instrument anges att ett moderföretag till fondbolag inte behöver lägga samman sitt innehav av aktier med aktier som ingår i en värdepappersfond som förvaltas av bolaget enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder. I lagen om investeringsfonder definieras två typer av fonder, nämligen värdepappersfonder och investeringsfonder.

Frågan är om undantagsbestämmelsen innebär att fonden måste vara sådan att den omfattas av UCITS-direktivet, vilket för svensk del skulle innebära att endast värdepappersfonder är aktuella, eller om undantaget kan omfatta även andra fonder som förvaltas på liknande sätt. Direktivets ordalydelse – att innehavet ska förvaltas enligt förutsättningarna i UCITS-direktivet – talar enligt propositionen närmast för den senare tolkningen.

När öppenhetsdirektivet genomfördes i svensk rätt gjordes bedömningen att ett fondbolag måste förvalta minst en värdepappersfond för att omfattas av undantaget. Regeringen gör nu en annan tolkning och föreslår att undantaget utökas till att omfatta även aktier som ingår i specialfonder.

Ombildning av en specialfond till en värdepappersfond

Regeringen föreslår att förbudet mot att ombilda en specialfond till någon annan typ av fond tas bort, dvs. det ska bli möjligt att ombilda en specialfond till en värdepappersfond.

I lagen om investeringsfonder finns ett förbud mot att ombilda en investeringsfond till någon annan typ av fond eller till företag för kollektiva investeringar. Förbudet i lagen omfattar såväl värdepappersfonder som specialfonder, eftersom begreppet investeringsfonder i lagen används som samlingsnamn för värdepappersfonder och specialfonder. Bestämmelsen har sin grund i UCITS-direktivet, som innehåller ett förbud mot att ombilda motsvarigheten till värdepappersfonder till någon annan typ av fond.

I lagen om investeringsfonder används begreppet investeringsfonder som samlingsnamn för värdepappersfonder och specialfonder. Värdepappersfonder är sådana fonder som uppfyller kraven i UCITS-direktivet, och de får därmed marknadsföras och säljas fritt inom EU och EES. Specialfonder är fonder som på något sätt avviker från reglerna i direktivet. I många avseenden är regleringen dock densamma för värdepappersfonder och specialfonder. De sätt på vilka specialfonderna kan avvika från bestämmelserna för värdepappersfonder omfattar möjlighet att begränsa kretsen av investerare, att inte omedelbart behöva lösa in fondandelar och att ha andra placeringsbestämmelser än de som gäller för värdepappersfonder.

Förbudet mot ombildning av en värdepappersfond följer direkt av UCITS-direktivet. För specialfonderna, som inte omfattas av direktivet, gör sig enligt propositionen inte samma skäl gällande för ett förbud mot ombildning som för värdepappersfonderna. För specialfondernas del innebär förbudet att de oavsett omständigheterna aldrig kan ombildas till värdepappersfonder.

De fonder som regleras i UCITS-direktivet kännetecknas enligt propositionen av att de är omgärdade av regler som syftar till ett stärkt konsumentskydd. Några särskilda konsumentskyddsaspekter talar således enligt regeringen inte för att förbjuda ombildning från specialfond till värdepappersfond. Skyddsbehovet för fondandelsägarna bör kunna tillgodoses genom att frågan om fondens egenskaper ska få ändras så att den uppfyller kraven för en värdepappersfond prövas av Finansinspektionen i varje enskilt fall med beaktande av fondandelsägarnas intressen. Enligt regeringen finns inte heller något annat skäl att behålla ett förbud mot ombildning.

Det är inte avsikten att en ombildning av en specialfond till värdepappersfond ska medföra några beskattningseffekter, och därför föreslår regeringen att detta ska anges i inkomstskattelagen (1999:1229).

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Enligt förvärvsdirektivet ska direktivets bestämmelser vara genomförda i medlemsstaterna senast den 21 mars 2009. De lagändringar som föreslås i propositionen kan enligt regeringen emellertid – efter riksdagsbehandling – träda i kraft tidigast den 1 juli 2009.

Regeringen föreslår att ansökningar om tillstånd till förvärv som har lämnats in till Finansinspektionen före lagändringarnas ikraftträdande ska behandlas enligt äldre bestämmelser.

Enligt propositionen ska den som vid lagändringarnas ikraftträdande innehar aktier eller andelar i sådan omfattning att han eller hon skulle ha varit skyldig att ansöka om tillstånd för det fall aktierna eller andelarna hade förvärvats efter ikraftträdandet ska anmäla innehavet till Finansinspektionen senast den 2 november 2009.

Konsekvenser

I regeringens konsekvensutredning anges att förslagen till förändringar i ägarprövningsbestämmelserna bedöms ha begränsad, men huvudsakligen positiv, inverkan på förvärvare och innehavare. Redan i dag sker en ägarprövning i vissa angivna situationer: vid tillståndsgivning, vid förvärv och ökning av kvalificerade innehav samt vid fråga om eventuell misskötsamhet. De föreslagna lagändringarna syftar enligt propositionen inte heller till att skärpa kraven på ägarna. Målsättningen är i stället att ge tydligare ramar för Finansinspektionens ägarprövning, genom att införa mer detaljerade bestämmelser avseende lämplighetskriterier och handläggning. Förslaget i sig innebär enligt propositionen inte att Finansinspektionen kommer att begära in fler uppgifter av den sökande. För att kunna göra en bedömning enligt de nya kriterierna kan det emellertid bli nödvändigt att mer eller annan information än i dag efterfrågas av Finansinspektionen.

I propositionen anges att det kan vara nödvändigt för Finansinspektionen att samarbeta med andra myndigheter för att få det underlag som krävs för sin bedömning. Redan i dag förutsätts ett informationsutbyte såvitt avser sökandes belastningsregister. Det kan enligt propositionen finnas anledning att utvärdera om inspektionens möjligheter till informationsinhämtning är tillräckliga. Detta har dock inte varit möjligt inom ramen för lagstiftningsärendet.

Utskottets ställningstagande

Enligt utskottet innebär förslagen i den föreliggande propositionen att förvärvsdirektivet genomförs i svensk lagstiftning på ett väl avvägt sätt.

Utskottet tillstyrker propositionen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:155 Förvärv av kvalificerade innehav i finansiella företag, m.m.:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,

2.    lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),

3.    lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,

4.    lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,

5.    lag om ändring i lagen (1996:1006) om anmälningsplikt avseende viss finansiell verksamhet,

6.    lag om ändring i lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige,

7.    lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,

8.    lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

9.    lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar,

10.  lag om ändring i lagen (2002:562) om elektronisk handel och andra informationssamhällets tjänster,

11.  lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,

12.  lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,

13.  lag om ändring i lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet,

14.  lag om ändring i lagen (2005:405) om försäkringsförmedling,

15.  lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar,

16.  lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag