Fortsatt svenskt deltagande i FN:s mission i Liberia

Betänkande 2004/05:UU5

Utrikesutskottets betänkande2004/05:UU5

Fortsatt svenskt deltagande i FN:s mission i Liberia

---

Sammanfattning
Utrikesutskottet behandlar i detta betänkande regeringens proposition
2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i
Liberia.
Utskottet konstaterar i betänkandet att FN:s säkerhetsråd i resolution
1509 från den 19 september 2003 bemyndigar upprättandet av en multinationell
styrka för att stödja genomförandet av det fredsavtal som överenskommits
den 18 augusti 2003 mellan två rebellgrupper å ena sidan och Liberias
regering å den andra.
Utskottet föreslår i betänkandet, efter att ha inhämtat försvarsutskottets
synpunkter, att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en väpnad
styrka, om högst 300 personer, till förfogande för deltagande inom ramen
för Förenta nationernas mission i Liberia (UNMIL) under ytterligare 12
månader.
Företrädarna för Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna
och Centerpartiet har angivit ett särskilt yttrande i ärendet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut
Utskottet bifaller proposition 2004/05:61 och bemyndigar regeringen att
ställa en väpnad styrka bestående av högst 300 personer till förfogande
för deltagande inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia
(UNMIL) under ytterligare 12 månader.

Stockholm den 10 februari 2005
På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban Ahlin (s), Gunilla
Carlsson i Tyresö (m), Berndt Ekholm (s), Cecilia Wigström (fp), Carina
Hägg (s), Birgitta Ahlqvist (s), Göran Lindblad (m), Kaj Nordquist (s),
Birgitta Ohlsson (fp), Agne Hansson (c), Kenneth G Forslund (s), Ewa
Björling (m), Veronica Palm (s), Lotta Hedström (mp), Rosita Runegrund
(kd), Sermin Özürküt (v) och Ronny Olander (s).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
Den 19 september 2003 antog FN:s säkerhetsråd resolution 1509 som
upprättar FN:s mission i Liberia (United Nations Mission in Liberia, UNMIL).
Den 9 januari 2004 överlämnade FN en formell förfrågan till Sverige att
bidra med ett mekaniserat skyttekompani till UNMIL.
Den 12 februari 2004 föreslog det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet
i betänkande 2003/04:UFöU1 att riksdagen bemyndigar regeringen att ställa
en väpnad styrka om högst 240 personer till förfogande för deltagande
inom ramen för FN:s mission i Liberia under högst 12 månader. Den 29
mars 2004 var det svenska förbandet, som totalt uppgår till ca 235
personer, på plats i Liberia och fullt operativt.
Regeringen har i proposition 2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande i
Förenta nationernas mission i Liberia beslutat att föreslå att riksdagen
bemyndigar regeringen att ställa en svensk väpnad styrka bestående av
högst 300 personer till förfogande för deltagande inom ramarna för FN:s
mission i Liberia under ytterligare 12 månader.
Utrikesutskottet har inom ramen för sin beredning av ärendet inhämtat
försvarsutskottets synpunkter.
En föredragning har ägt rum inför utskottet med deltagande av företrädare
för Utrikesdepartementet, Försvarsdepartementet samt Försvarsmakten.
Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.
Propositionens huvudsakliga innehåll
Regeringen föreslår i proposition 2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande
i Förenta nationernas mission i Liberia att riksdagen bemyndigar regeringen
att ställa en väpnad styrka om högst 300 personer till förfogande under
högst 12 månader inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia
(UNMIL).
I propositionen redogörs för bakgrunden till utvecklingen i Liberia,
den svenska truppens verksamhet i landet under år 2004 samt regeringens
bedömningar kring ett fortsatt svenskt deltagande i UNMIL.

Utskottets överväganden
Det inbördeskrig som med varierande intensitet pågick i Liberia mellan
åren 1989 till 2003 fick katastrofala konsekvenser för civilbefolkningen
i landet. Uppåt en miljon människor drevs på flykt inom landet, tusentals
människor bragtes om livet och den säkerhetspolitiska stabiliteten i
hela närområdet, (Elfenbenskusten och Mano Riverunionen - Guinea, Liberia
och Sierra Leone) sattes under allvarligt hot.
Under kriget for i synnerhet barn och kvinnor mycket illa. Ett stort
antal barn tvångsrekryterades av de olika stridande grupperingarna i
landet och såväl kvinnor som barn utsattes i stor skala för sexuella
övergrepp med traumatisering och spridning av smitta (bl.a. hiv/aids)
som följd.
Det är mot denna bakgrund tillfredsställande, anser utskottet, att FN:s
mission, trots den bräckliga politiska situationen i landet och trots
isolerade återfall i våldsamheter och upplopp, har kunnat bidra till
att upprätthålla den ingångna vapenvilan från den 18 augusti 2003. UNMIL
har bedrivit ett framgångsrikt demobiliseringsarbete (den s.k.
DDRR-processen), varigenom ca 100 000 kombattanter i ersättning mot pengar
har lämnat sina vapen till FN-personal.
Åtgärder för återanpassning av barnsoldater och offer för övergrepp
samt metoder för att stärka kvinnans ställning i landet äger särskild
prioritet. Dessa åtgärder sker i linje med FN-resolution 1325 (2000)
angående kvinnors roll och betydelse i arbetet för fred och säkerhet i
f.d. konfliktområden. Utskottet noterar med tillfredsställelse att
Sverige ger stöd åt flera projekt som syftar till att integrera kvinnor
i det demokratiska politiska system som är under framväxt i Liberia.
Även om den säkerhetspolitiska situationen i landet under föregående år
har genomgått en avsevärd förbättring återstår alltjämt, menar utskottet,
stora utmaningar. Arbetet med att rehabilitera och återanpassa numera
sysslolösa f.d. soldater kvarstår och allvarliga bakslag kan inte
uteslutas. I månadsskiftet oktober/november 2004 utbröt t.ex. oroligheter
i huvudstaden Monrovia, som endast kunde bringas under kontroll efter
ett kraftfullt ingripande från UNMIL. Den svenska snabbinsatsstyrkan
visade härvid prov på skicklighet och kunnande.
Utskottet delar regeringens uppfattning att det, i ett läge där säkerheten
i Liberia avsevärt försämras, skulle kunna uppstå ett omedelbart behov
av att förstärka det svenska förbandet. En sådan förstärkning av förbandet
skulle kunna innebära att det svenska bidraget i ett senare skede kan
komma att omfatta upp till 300 personer.
Försvarsutskottet har i yttrande i ärendet, vilket bifogas detta betänkande,
tillstyrkt regeringens förslag.
Utskottet föreslår mot bakgrund av det anförda att riksdagen bifaller
proposition 2004/05:61 och därmed medger att regeringen ställer en väpnad
styrka bestående av högst 300 personer till förfogande för deltagande
inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia under ytterligare
12 månader.

Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande.
Gunilla Carlsson i Tyresö (m), Cecilia Wigström (fp), Göran Lindblad
(m), Birgitta Ohlsson (fp), Agne Hansson (c), Ewa Björling (m) och Rosita
Runegrund (kd) anför:
Vi hänvisar till det som anförts av företrädarna för Moderaterna,
Folkpartiet liberalerna, Kristdemokraterna och Centerpartiet i det yttrande
från försvarsutskottet som är bilagt detta betänkande.
Det är angeläget att Sverige kan spela fortsatt roll i Förenta nationernas
mission i Liberia. De insatser som våra soldater gör är högt uppskattade
och betydelsefulla.
Vi har däremot efterlyst en strategi från regeringen vad gäller
internationella insatser. Det är hög tid att utarbeta principer och kriterier
för prioritering av svenska internationella insatser i syfte att bättre
kunna bedöma i vilka missioner Sverige kan spela en ledande roll. Andra
aspekter som behöver tas i beaktande är Försvarsmaktens förmåga att med
befintliga resurser kunna fullfölja EU:s ökade ambitioner med gemensamma
insatser. Utvärdering och uppföljning av insatser inom andra politikområden
i enlighet med politiken för global utveckling måste förbättras och
samordnas med internationella insatser.
Med det nyligen fattade försvarsbeslutet riskerar svensk närvaro i
världen - trots stor efterfrågan från såväl FN som Nato och EU - snarare
att ytterligare skäras ned. Vi i den borgerliga alliansen vill se en
tydlig ökning av de internationella insatserna så att Sverige åter kan
etablera sig som ett land som tar sin del av ansvaret för internationell
fred och säkerhet.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2004/05:61 Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas
mission i Liberia:
Riksdagen medger att en svensk väpnad styrka bestående av högst 300
personer ställs till förfogande för deltagande inom ramen för Förenta
nationernas mission i Liberia (UNMIL) under ytterligare 12 månader.

Bilaga 2
Försvarsutskottets yttrande

Utdrag urPROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2004/05:21
Datum 2005-02-08

_ _ _

§ 6 Yttrande till utrikesutskottet
Utrikesutskottet har den 25 januari 2005 beslutat bereda försvarsutskottet
tillfälle att avge yttrande över regeringens proposition 2004/05:61
Fortsatt svenskt deltagande i Förenta nationernas mission i Liberia
jämte motioner.

Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen medger att en svensk
väpnad styrka bestående av högst 300 personer ställs till förfogande
för deltagande inom ramen för Förenta nationernas mission i Liberia
(UNMIL) under ytterligare 12 månader.

Inga motioner har väckts i anledning av propositionen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

-------------------------------------

Ola Sundell, Karin Enström och Carl-Axel Roslund (alla m), Allan Widman
och Heli Berg (båda fp), Erling Wälivaara (kd) och Eskil Erlandsson (c)
vill med anledning av utskottets yttrande anföra följande:

Under senare delen av 1990-talet och de första åren på det nya årtusendet
har Sverige stärkt sin ställning ifråga om internationella
krishanteringsinsatser.
Riksdagens partier är överens om att dessa är viktiga och bör öka i
omfattning. Dels som ett led i en bredare säkerhetspolitisk kontext,
där hoten möts allt längre från de nationella gränserna. Dels genom
Sveriges deltagande i FN- , EU- och Nato- ledda insatser.

Krishantering har betydelse för att skapa säkerhet och stabilitet genom
både fredsfrämjande och fredsframtvingande åtgärder. De är i vissa fall
en förutsättning för att bistånd skall kunna nå fram till drabbade
områden. Insatserna ger även viktiga och värdefulla erfarenheter för det
nationella insatsförsvaret.

Det svenska anslaget för internationella insatser är emellertid begränsat.
Därför menar vi att regeringen också i dessa sammanhang måste fundera
över ändamålsenlighet och kostnadseffektivitet. Regeringen har med andra
ord ett ansvar för att den insats som görs utformas så att hjälpen blir
så verksam som möjligt.

Självklart är det alltid viktigt att beakta en god säkerhet för våra
insatser. Allians för Sverige finner dock att kostnaden för den aktuella
insatsen reser ett antal frågetecken. Trots att kostnaden för insatsen
var hög från början tycks det som utgifterna skenat. Enligt försvarsministern
rör det sig om en kostnadsökning på 189 miljoner kronor på en 12-månaders
insats. Om Sveriges internationella insatser skall kosta som den i
Liberia, kommer ambitionen om Sveriges ökade deltagande utomlands aldrig
att gå i uppfyllelse.

Mot bakgrund av bland annat det ovan anförda anser vi att det är hög
tid att utveckla en strategi för Sveriges internationella insatser.
Avsaknaden av en övergripande strategi blir med varje ny insats alltmer
påtaglig. Deltagandet i internationella insatser kännetecknas idag av
splittring och en ut smetning av de resurser som står till buds. Idag
tjänstgör 758 personer i utlandsstyrkan, fördelade på 15 olika missioner.

Långt innan det konkreta erbjudandet om deltagande framförs måste Sverige
ha kriterier för olika tänkta handlingsalternativ. Vilka förband skall
skickas vart, och i vilken omfattning? Om flera insatser blir aktuella
under en begränsad tidsperiod tvingas vi kanske prioritera. Vilka
kriterier bör i sådant fall användas vid en sådan prioritering? Detta är
viktiga frågor att ställa, och framförallt besvara, om vi skall stärka
vår förmåga att på bästa möjliga vis bidra till fred och säkerhet runt
om i världen. I valet av insats bör vi inrikta oss på områden där våra
komparativa fördelar är större.

Det är hög tid att utarbeta principer och kriterier för prioritering av
svenska internationella insatser. En tydlig strategi ökar vår beredskap
och ger oss bättre möjligheter att angripa de svåra avvägningar som
måste till. Om de bakomliggande målen för insatsverksamheten lyfts fram
och rangordnas enligt fastlagda kriterier minskar risken för slöseri
med våra resurser. Det internationella arbetet har genom försvarsbeslutet
2004 tydligt kommit att dimensionera Försvarsmakten. idag är det i
praktiken myndighetens främsta uppgift. Mot denna bakgrund blir en
långsiktig strategi nationell strategi, som omfattar såväl militär kapacitet
som geografiska områden, också nödvändig för att verksamheten skall
kunna planeras och utvärderas. Om vi inte kan jämföra de insatser som
görs och de resultat som uppnås med tydliga verksamhetsmål blir det
omöjligt att värdera och därmed utveckla det internationella
arbetet.

------------------------------------

Denna paragraf förklaras omedelbart justerad.

Vid protokollet Pia Bodeäng

Justeras 2005-02-08

Eskil Erlandsson