Fortsatt svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (Kfor)

Betänkande 2009/10:UFöU2

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
9 december 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Fortsatt svenskt deltagande i fredsstyrkan i Kosovo (UFöU2)

Regeringen ska kunna ställa en väpnad styrka till förfogande för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo, Kfor. Styrkan ska uppgå till högst 540 personer till och med den 31 december 2010, och därefter till 360 personer till och med den 31 december 2011. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd har gett sitt mandat. Antalet väpnade svenska soldater i Kfor beräknas uppgå till högst omkring 250 fram till oktober 2010. I personalramen på 540 personer ingår resurser för oförutsedda behov av förstärkningar och evakueringar. Sverige har deltagit i Kfor sedan 1999. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-11-19
Justering: 2009-11-19
Trycklov till Gotab och webb: 2009-11-25
Trycklov: 2009-11-25
Betänkande 2009/10:UFöU2

Alla beredningar i utskottet

2009-11-19

Fortsatt svenskt deltagande i fredsstyrkan i Kosovo (UFöU2)

Regeringen ska kunna ställa en väpnad styrka till förfogande för Natos fredsfrämjande insats i Kosovo, Kfor. Styrkan ska uppgå till högst 540 personer till och med den 31 december 2010, och därefter till 360 personer till och med den 31 december 2011. Detta under förutsättning att FN:s säkerhetsråd har gett sitt mandat. Antalet väpnade svenska soldater i Kfor beräknas uppgå till högst omkring 250 fram till oktober 2010. I personalramen på 540 personer ingår resurser för oförutsedda behov av förstärkningar och evakueringar. Sverige har deltagit i Kfor sedan 1999. Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-12-09

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 1 Björn von Sydow (S)
Fru talman! Jag skulle vilja ta kammarens uppmärksamhet några minuter för att delge kammaren den situation som jag i egenskap av rapportör i Kosovo, för Europarådets parlamentariska församling, befinner mig i. Syftet med rapportörskapet är att försöka hitta en minsta gemensam nämnare bland Europarådets 47 medlemsstater, varav 14 inte erkänner Kosovo, med de diplomatiska och politiska svårigheter som det innebär. Motsvarande situation finns inom Europeiska unionen där fem medlemsstater inte erkänner Kosovo. Mina framgångsvägar syftar till att på ett väldigt praktiskt sätt försöka identifiera vilka förhållanden i Kosovo som skulle kunna förbättras så att de enskilda människorna får förhållanden som svarar mot de europeiska standarderna, mänskliga rättigheter, demokrati och laglighet. Jag har besökt Kosovo. Jag har besökt Serbien. Jag har besökt Bryssel och EU:s institutioner i flera omgångar. Det finns från EU:s institutioner ett starkt intresse av att Europarådet är mer engagerat i och kring Kosovo, detta trots de diplomatiska komplikationerna. Den genomgående bedömningen är att dagens Kosovo fortfarande saknar begreppet statehood. Fortfarande är de människor som leder Kosovo utan tidigare erfarenhet av den offentliga makten. Det sammanhänger naturligtvis med att den albanska kosovariska majoriteten under den jugoslaviska perioden i många stycken, i verkligheten, var utestängd från delaktighet i statsstyrelsen - låt vara att det under Titotiden var en diktatur. Mina förhoppningar är att vi ska kunna fokusera mer på några punkter än vad som hittills har gjorts. Det finns ett behov av ett parlamentariskt samarbete för de kosovariska politikerna. Det gäller partivis men också mellan parlament inom Europa. Jag tror också att det är viktigt att se att kvinnor generellt sett har en ganska utsatt situation men också att de skulle kunna vara viktiga för att förbättra rättssäkerheten och för introducerandet av ett modernare demokratiskt förhållningssätt. Jag tror och hoppas att man skulle kunna lyfta fram kvinnors rättigheter som ett mål men faktiskt också som ett medel för att skapa mer av demokrati i Kosovo. Medierna är en besvikelse. Efter självständighetsförklaringen för snart två år sedan har faktiskt regeringen ökat sitt inflytande över medierna i Kosovo. Här har utvecklingen gått i oroväckande riktning, som kanske den tidigare Helsingforskommittén var först med att påpeka. Korruption är ett problem på hela Balkan och i hela det före detta jugoslaviska samhället. Här är korruptionen mycket allvarlig. Den gör att det inte finns någon riktig opposition i parlamentet, i församlingen, i förhållande till regeringsmakten. Jag vill gå så långt att jag vill säga att det finns tecken som pekar på att det sker korruption bland annat genom upphandlingar och så vidare. Regeringen korrumperar det som skulle kunna vara en parlamentarisk opposition i dagens Kosovo. Jag vill avrunda med en frågeställning som vår kommissionär för mänskliga rättigheter, Thomas Hammarberg, har lyft fram vid sina besök och sina analyser av Kosovo. Han har nyss gjort ett uttalande där han säger att både han själv och UNHCR menar att människor som flydde från Kosovo fortfarande är utsatta för risker om de återvänder. Det handlar om serbiska människor. Det handlar också om albaner, kosovarer, som levde i serbdominerade områden. Det gäller romafolket, människor i blandade etniska äktenskap och dem som har varit associerade med den serbiska makten före självständighetsförklaringen. Det jag har tagit upp och avser att försöka gå vidare med är att se den situationen i ögonen och konstatera att det kanske inte blir så många människor som avser att återvända till Kosovo. Jag vill inrikta en viktig del av Europarådets arbete kring mänskliga rättigheter och rule of law med att ta upp frågan om ekonomiska kompensationer för de människor som har flytt eller ansett sig behöva lämna Kosovo. Här sker en intressant rättsutveckling i Europa sedan 15 år. Man anser i ökad utsträckning att man när ett samhälle skiftar politiskt system eller får en annan etnisk sammansättning inte kan lämna åt sidan alla förluster i privata egendomar och privata tillgångar som har funnits i det tidigare samhällssystemet. Fru talman! Det är en viktig sak som är på gång i de europeiska förloppen, Kosovos integration i Europa och i världen. Det är min förhoppning att man på det här sättet kan lämna bidrag utan att för den skull hamna i ständiga diplomatisk-politiska konflikter kring principerna: Är Kosovo en självständig stat eller är det fortfarande inte det? Jag har ingen annan åsikt än den som framläggs i det sammansatta utskottets betänkande. Jag vill därför passa på att som den ende talaren yrka bifall till förslaget i betänkandet. I detta anförande instämde Kenneth G Forslund (s).

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-12-09
Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Fortsatt svenskt deltagande i den internationella Kosovostyrkan (Kfor)

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen bemyndigar regeringen att ställa en svensk väpnad styrka till förfogande för deltagande i Natos fredsfrämjande insats i Kosovo (Kfor) bestående av högst 540 personer t.o.m. utgången av december månad 2010 och därefter 360 personer t.o.m. utgången av december 2011, under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett mandat för styrkan enligt beslut av Förenta nationernas säkerhetsråd.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:37 och avslår motion 2009/10:U2.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.