Försvarets logistik

Betänkande 2011/12:FöU9

2011/12:FöU9 Försvarets logistik

Försvarsutskottets betänkande

2011/12:FöU9

Försvarets logistik

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2011/12:86 En effektivare försvarslogistik och en följdmotion till propositionen.

Delar av den logistikverksamhet som i dag bedrivs vid Försvarsmakten förs över till Försvarets materielverk. Syftet är att genom rationaliseringar och effektiviseringar frigöra resurser från stödverksamheten inom försvaret till förbandsverksamhet och insatsorganisationens uppbyggnad. Regeringen bedömer att försvarslogistikens kostnader bör kunna minskas med ca 760 miljoner kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2015. Sammanlagt berörs ca 1 500 personer av verksamhetsförändringen. Överföring av verksamheten bedöms kunna genomföras den 1 januari 2013. Regeringen återkommer till riksdagen om verksamhet under Försvarets materielverk ska bli föremål för bolagisering eller ska överföras till annan huvudman. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionerna de närmaste åren om förändringen av logistikorganisationen.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försvarslogistikverksamhetens framtida utformning i enlighet med den inriktning som regeringen redogör för i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår följdmotionen.

Det finns en reservation (SD) och tre särskilda yttranden (S, MP, V) i betänkandet.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Försvarslogistikens utformning

Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försvarslogistikverksamhetens framtida utformning i enlighet med den inriktning som regeringen redogör för i propositionen.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:86 och avslår motion

2011/12:Fö9 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 1 och 2.

Reservation (SD)

Stockholm den 31 maj 2012

På försvarsutskottets vägnar

Peter Hultqvist

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Hultqvist (S), Cecilia Widegren (M), Åsa Lindestam (S), Annicka Engblom (M), Peter Jeppsson (S), Anders Hansson (M), Kent Härstedt (S), Allan Widman (FP), Clas-Göran Carlsson (S), Staffan Danielsson (C), Anna-Lena Sörenson (S), Johan Forssell (M), Peter Rådberg (MP), Mikael Jansson (SD), Torbjörn Björlund (V), Stefan Caplan (M) och Roland Utbult (KD).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2011/12:86 En effektivare försvarslogistik och en följdmotion till propositionen.

Utskottet har som ett led i sin beredning fått särskilda redovisningar av Försvarsmakten och Försvarets materielverk om försvarets logistik.

Bakgrund

Riksdagen avslog i december 2011 regeringens förslag om försvarslogistik i budgetpropositionen och tillkännagav för regeringen som sin mening vad utskottet anförde (prop. 2011/12:1 utg.omr. 6, bet. 2011/12:FöU1, rskr. 2011/12:92). Utskottet framhöll i betänkandet att regeringen måste återkomma till riksdagen med förslag om de olika etapperna i den mycket stora förändring av logistikorganisationen som ska genomföras.

Utskottets överväganden

Försvarets logistik

Utskottets förslag i korthet

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försvarslogistikverksamhetens framtida utformning i enlighet med den inriktning som regeringen redogör för i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår följdmotionen.

Jämför reservation (SD) och särskilda yttranden 1 (S), 2 (MP) och 3 (V).

Propositionen

Regeringen föreslår att regeringen bemyndigas att besluta om försvarslogistikens framtida utformning.

Regeringen bedömer att delar av den logistikverksamhet som i dag bedrivs vid Försvarsmakten bör inordnas i Försvarets materielverk. Regeringens bedömning grundas såväl på Försvarsstrukturutredningen som på den redovisning som de båda myndigheterna gemensamt lämnade den 1 mars 2012. Regeringens bedömning är att materiel- och logistikförsörjningen bör organiseras inom ramen för en tydligare och effektivare uppgifts- och ansvarsfördelning mellan Försvarsmakten som beställare och Försvarets materielverk som leverantör. Syftet är att dels möjliggöra omställningen till ett mer användbart och tillgängligt försvar genom effektiviseringar av stödverksamheten, dels skapa en mer ändamålsenlig beställar- och utförarorganisation. Den framtida logistiken bör organiseras på ett sådant sätt att en större del av försvarslogistiken och ett större antal personer stannar kvar i Försvarsmakten än vad Försvarsstrukturutredningen föreslog. Därmed berörs ett mindre antal personer av verksamhetsförändringen. Sammanlagt berörs ca 1 500 personer.

En viktig del av omställningen till det nya insatsförsvaret är att genom rationaliseringar och effektiviseringar frigöra resurser från stödverksamheten inom försvaret till förbandsverksamhet och insatsorganisationens uppbyggnad. Den högre ambitionen avseende tillgänglighet och användbarhet som den försvarspolitiska inriktningen innebär kommer att leda till ökade kostnader främst inom förbandsverksamheten, framför allt i fråga om löner för anställd militär personal och övningsverksamhet. Detta förutsätter att resurser frigörs genom förändringar och rationaliseringar i fråga om personal- materiel- och logistikförsörjning samt övrig stödverksamhet.

Förslagen i propositionen förändrar inte de ansvarsområden som Försvarets materielverk nu har, men innebär nya uppgifter som regeringen bedömer ligger inom ramen för en mer effektiv försvarslogistik. I enlighet med budgetlagen (2011:203) återkommer regeringen till riksdagen om verksamhet under Försvarets materielverk ska bli föremål för bolagisering. Regeringen avser även att återkomma till riksdagen om verksamhet under Försvarets materielverk ska överföras till en annan huvudman.

Vid överföring av verksamhet till en annan huvudman är utgångspunkten att det inte ska leda till försämrad militär förmåga eller sänkta beredskapskrav. Vid en analys av en eventuell utkontraktering till andra aktörer ska Försvarets materielverk, i samråd med Försvarsmakten, vara berett att redovisa om och i vilken mån Försvarsmaktens operativa förmåga påverkas.

Försvarsmaktens beställningar bör, jämfört med dagsläget, göras på högre systemnivåer i syfte att öka Försvarets materielverks affärsmöjligheter ur ett livscykelperspektiv samt Försvarsmaktens behov av kostnadseffektiva lösningar. Med detta menas att ansvaret samlas i färre beställningar och för en större del av materielsystemens livscykel, dvs. från anskaffning, användning, underhåll och vidmakthållande till avveckling, hos Försvarets materielverk för att därigenom förbättra möjligheterna till överblick och långsiktig affärsmässighet över systemets hela livslängd.

Genom rationaliseringar och effektiviseringar bedömer regeringen att försvarslogistikens kostnader ytterligare bör kunna minskas med ca 760 miljoner kronor per år fr.o.m. den 1 januari 2015.

Förändringen bedöms kunna genomföras den 1 januari 2013.

Regeringen avser att noga följa det fortsatta arbetet med att genomföra förändringarna samt analyser om ytterligare effektiviseringar av logistikverksamheten. Regeringen kommer dessutom att följa myndigheternas arbete med konkurrensutsättning och sammansättning av aktörer etc.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen i budgetpropositionerna för 2013, 2014 och 2015.

Regeringen avser dessutom att återkomma till riksdagen med en redovisning av erfarenheterna och myndigheternas fortsatta strategier för organisationsförändringar, myndigheternas arbete med konkurrensutsättning samt om hur de aviserade besparingarna ska genomföras.

Motionen

Mikael Jansson (SD) framhåller i motion 2011/12:Fö9 att regeringens förslag utgår från en försvarsmakt med endast 12 manöverbataljoner för insatser globalt på förslag av Nato, EU eller andra internationella aktörer. Sverigedemokraterna anser i stället att Försvarsmakten bör vara inriktad på försvaret av Sverige. Riksdagen bör därför avslå propositionen (yrkande 1). Regeringen bör i stället låta utreda om besparingar kan göras genom att minska teknisk dubblering som kan finnas hos Försvarsmakten eller Försvarets materielverk när riktade materielbeställningar görs hos försvarsindustrin i Sverige som själva har kompetensen (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Regeringen lämnar i propositionen förslag om inriktningen av den framtida försvarslogistiken, vilket riksdagen tidigare begärt (prop. 2011/12:1 utg.omr. 6, bet. 2011/12:FöU1, rskr. 2011/12:92). Riksdagen begärde att regeringen skulle återkomma med förslag om de olika etapperna i den stora förändring av logistikorganisationen som ska genomföras.

Regeringen föreslår nu i propositionen att delar av Försvarsmaktens logistik förs över till Försvarets materielverk för att effektiviseras.

Utskottet välkomnar att det finns en bred överenskommelse mellan flertalet politiska partier hur förändringarna i logistikorganisationen ska drivas vidare. Endast en följdmotion, från Sverigedemokraterna, finns med anledning av propositionen.

De medel som frigörs genom effektiviseringen av försvarets logistikverksamhet är av avgörande vikt för genomförandet av Försvarsmaktens nya organisation. Det är angeläget att den överföring av logistikverksamhet som regeringen föreslår från Försvarsmakten till Försvarets materielverk kan påbörjas den 1 januari 2013. Försvarsmaktens planering utgår från detta.

Utskottet konstaterar att förslagen i propositionen inte förändrar de ansvarsområden som Försvarets materielverk nu har, men innebär nya uppgifter som regeringen bedömer ligger inom ramen för en mer effektiv försvarslogistik. Utskottet konstaterar vidare att regeringen i enlighet med budgetlagen (2011:203) återkommer till riksdagen om verksamheten under Försvarets materielverk ska bli föremål för bolagisering, och även återkommer till riksdagen om verksamheten under Försvarets materielverk ska överföras till en annan huvudman.

Utskottet kommer att precis som regeringen att följa upp hur förändringen av logistikorganisationen genomförs. I det sammanhanget kommer den redovisning som regeringen avser att lämna i kommande budgetpropositioner att vara betydelsefulla underlag. Regeringen avser att återkomma till riksdagen med en redovisning av erfarenheterna och myndigheternas fortsatta strategier för organisationsförändringar, myndigheternas arbete med konkurrensutsättning om hur de aviserade besparingarna ska genomföras.

Utskottet understryker vikten av att utgångspunkten vid en eventuell överföring av verksamheten till en annan huvudman ska vara att det inte ska leda till en försämrad militär förmåga eller sänkta beredskapskrav. Dessutom ska Försvarets materielverk vid analys av en eventuell utkontraktering till andra aktörer, i samråd med Försvarsmakten, vara berett att redovisa om och i vilken mån Försvarsmaktens operativa förmåga påverkas.

Utskottet föreslår att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försvarslogistikverksamhetens framtida utformning i enlighet med den inriktning som regeringen redogör för i propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen avslår följdmotionen från Sverigedemokraterna eftersom den utgår från en helt annan försvarsmaktsstruktur än den som majoriteten antagit.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservation.

Försvarslogistikens utformning (SD)

av Mikael Jansson (SD).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår regeringens förslag och tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i reservationen.

Därmed bifaller riksdagen motion

2011/12:Fö9 av Mikael Jansson (SD) yrkandena 1 och 2 samt

avslår proposition 2011/12:86.

Ställningstagande

Vi bedömer propositionen från regeringen i ett svenskt perspektiv, nyttan för Sverige såväl ekonomiskt som säkerhetsmässigt.

Regeringens ställningstagande vilar på det grundläggande antagandet att Försvarsmakten endast ska tillhandahålla 12 manöverbataljoner för insatser globalt på förslag från Nato, EU eller andra internationella aktörer. Sverigedemokraterna delar inte denna uppfattning utan menar att Försvarsmakten i stället bör vara inriktad på försvaret av Sverige, vilket vi exempelvis fört fram i vår budgetmotion 2011/12:Fi242.

Strategiskt anser vi också att satsningar på forskning och utveckling (FoU) inte bör minska. Nästan all försvarsmateriel som finns att köpa på marknaden har skapats med tillgång till statlig FoU. Vi som andra länder bör låta FoU inom Försvarsmakten finnas som stöd för försvarsindustrin i Sverige när vi använder oss av undantagsregeln i artikel 346 i EUF-fördraget och riktar beställningar till vår egen industri med hänvisning till säkerhetspolitiska intressen kopplade till särskilda kompetenser i fråga om tillverkning av försvarsmateriel.

Försvarsmakten som vi ser den ska inte vara helt beroende av andra länder avseende materiel och system. Redan i dag finns ett klokt internationellt samarbete från Sveriges sida. Försvarsindustrin i Sverige gör egna internationella kostnadsdelningar, Försvarsmakten köper i vissa fall de effektivaste systemen från utländska hyllor och Försvarsmakten resurssamarbetar i Nordefco och deltar i partnersamarbete med Nato.

I dag beställer Försvarsmakten en produkt i taget från Försvarets materiel-verk (FMV). Detta föregås av en noggrann långsiktig planering. Det finns ett behov hos Försvarsmakten att behålla verktyg och kunskap som krävs för att kunna utföra de uppgifter den fått av regeringen och riksdagen.

Försvarsmakten har själv i sin remiss till Försvarsstrukturutredningen kon-staterat att dess förslag inte tillgodoser Försvarsmaktens operativa krav vid konfliktnivåer över grundberedskap avseende behov av att styra och leda försvarslogistikverksamheter vid insatser. Detsamma gäller frågor om kombattantstatus, utbildning och utrustning m.m. Ur Sverigedemokraternas synpunkt måste det ses som anmärkningsvärt att man talar om att på detta sätt lägga ut militär verksamhet på entreprenad, vilket i praktiken blir effekten om Försvarsmakten upphandlar logistik av civila aktörer.

Vidare är det vår mening att det inte är belagt att besparingseffekterna av regeringens förslag skulle kunna uppgå till över 700 miljoner kronor. Ekonomistyrningsverket har i sitt remissvar till utredningen framhållit just att reformens genomförande i sig kan vara förenat med stora kostnader samt att besparingar som räknas in genom reformer som denna erfarenhetsmässigt ofta överskattas.

Sverigedemokraterna säger nej till propositionens grundtankar. Sveriges försvarsindustri och Försvarsmaktens stödresurser är precis som i andra länder fortfarande viktiga komponenter i säkerhets- och försvarspolitiken. Värt att notera är att de svenska försvarsmaterielsystemen internationellt sett har hållit hög kvalitet och är billiga.

Med anledning av ovanstående resonemang anser vi att riksdagen bör avslå propositionen.

Regeringen bör i stället låta utreda om besparingar kan göras genom att minska teknisk dubblering som kan finnas hos Försvarsmakten eller Försva-rets materielverk när riktade materielbeställningar görs hos försvarsindustri i Sverige som själva har kompetensen.

Detta bör riksdagen tillkännage för regeringen som sin mening.

Särskilda yttranden

1.	Försvarets logistik (S)
	Peter Hultqvist (S), Åsa Lindestam (S), Peter Jeppsson (S), Kent Härstedt (S), Clas-Göran Carlsson (S) och Anna-Lena Sörenson (S) anför:

Regeringen har tidigare begärt ett öppet mandat – ett s.k. bemyndigande – när det gäller att besluta om försvarslogistikens framtida organisation. Riksdagen avvisade denna begäran. Socialdemokraterna och regeringen har nu kommit överens om grunderna för hur försvarets logistiska verksamhet ska omgestaltas. Denna överenskommelse kommer till uttryck i den nu aktuella propositionen.

Socialdemokraterna anser att det är av stor vikt att genom en sammanslagning av FMV och FM log söka rationaliserings- och effektivitetsvinster. Det är nödvändigt att utveckla och förändra både arbetsmetoder och organisation. Däremot finns det meningskiljaktigheter i förhållande till regeringen när det gäller materielförsörjningen. Vi anser att det är av stor vikt att Sverige tydliggör de nationella säkerhetsintressena och kopplar dem till en försvarsindustriell strategi. FMV har hittills haft en central roll som partner i förhållande till försvarsindustrin. Här ser vi stora möjligheter att utveckla detta arbete.

När det gäller behovet av att definiera de nationella säkerhetsintressena finns det en politisk uppgörelse mellan regeringen och Socialdemokraterna om detta. Hittills har vi inte sett något resultat av denna överenskommelse.

Framtidens försvarslogistiska verksamhet måste utformas så att försvarets operativa behov kan tillgodoses i alla delar. Försvarsmaktens krigsförband måste kunna lita på att de kan underhållas och materielförsörjas dygnet runt och året runt. Det gäller såväl inom som utom nationens gränser.

Regeringen kommer i kommande budgetpropositioner att redovisa hur arbetet med den nya försvarslogistiken fortskrider. Det ger möjlighet att väcka motioner i frågan. Försvarsmakten och FMV kommer som en följd av överenskommelsen att kontinuerligt redovisa förändringsarbetet för riksdagens försvarsutskott. Det ger utskottet möjlighet att såväl delge synpunkter som att ta initiativ till riksdagsbeslut om så anses nödvändigt.

Från socialdemokratiskt håll vill vi särskilt markera uppgörelsens innehåll när det gäller att initiativ till bolagisering alternativt huvudmannaskapsförändringar måste återföras till riksdagen för beslut. Om eventuella initiativ tas till utkontraktering av verksamhet måste garantier för att militär förmåga och beredskap inte försämras ställas ut. Planer på konkurrensutsättning måste redovisas för försvarsutskottet.

Från socialdemokratiskt håll avvisar vi ideologiskt drivna privatiseringar. Vi vill också varna för risken att försvarets logistik vid eventuella utkontrakteringar riskerar att i praktiken hamna i händerna på privata monopol som kanske även är utlandsägda. Vi noterar vikten av att riksdagen genom uppgörelsen får möjlighet till djup insyn i och slutlig kontroll när det gäller om eventuella bolagiseringar och privatiseringar över huvud taget ska genomföras.

Vi vill också understryka att vi tagit del av Försvarsmaktens och FMV:s ekonomiska bedömningar vad gäller de kommande organisatoriska förändringarna. Det kommande förändringsarbetet är betydligt mer komplicerat, krävande och ekonomiskt osäkert än vad regeringen i olika sammanhang har gett uttryck för. Samtidigt vill vi dels peka på vikten av att bygga upp en stark beställarkompetens inom Försvarsmakten, dels vikten av att den nya myndighetens integritet i förhållande till Försvarsmakten hävdas. Detta är en balans som måste upprättas och som kräver mycket arbete och särskild analys.

2.	Försvarets logistik (MP)
	Peter Rådberg (MP) anför:

Riksdagen underkände regeringens tidigare förslag om Försvarsmaktens logistikverksamhet (prop. 2011/12:1 utg.omr. 6, bet. 2011/12:FöU1, rskr. 2011/12:92). Utskottet framhöll i betänkandet att regeringen måste återkomma till riksdagen med förslag om de olika etapperna i den mycket stora förändring av logistikorganisationen som ska genomföras. Detta sker nu alltså genom regeringens proposition 2011/12:86.

Miljöpartiet har i motionen Vidgad syn på försvarspolitiken (mot. 2011/12:Fö240) från den allmänna motionstiden framfört att ett ökat operativt fokus kräver en förändrad syn på materiel- och logistikförsörjningen. Det är Försvarsmaktens operativa behov som i större utsträckning ska styra med en tydlig skiljelinje mellan mål och medel. Det är Försvarsmaktens materielförsörjning som ska bedömas utifrån insatsorganisationens behov, inte som i dag där industri- eller sysselsättningspolitik har fått alltför stort utrymme. Miljöpartiet framhöll vidare i motionen att en stor utgift i den svenska försvarsbudgeten är materielkostnader. Enligt European Defence Agency (EDA) utgör Sveriges materielbudget drygt 30 procent av försvarsbudgeten. Inget annat land i Europa lägger så mycket pengar som Sverige. Genomsnittet i Europa är på 19 procent. Det finns således en stor rationaliserings- och förändringspotential i materiel- och logistikförsörjningen i Sverige.

Det finns enligt uppgift ca 3 400 personer anställda i Försvarsmaktens logistik i dag. Eftersom antalet anställda yrkesofficerare och civila i Försvarsmakten, där logistikpersonalen ingår, uppgår till sammanlagt ca 16 300 är det en mycket stor andel, ca 20 procent, som ägnar sig åt logistikverksamhet. Ställt i relation också till den kraftigt reducerade försvarsmakt som vi har i dag jämfört med den under det kalla kriget är det alldeles för många som sysslar med logistik i försvaret. Här finns det alltså betydande besparingsmöjligheter.

Det är nu regeringens uppgift att genomföra dessa besparingar och komma tillbaka till riksdagen med förslag om så skulle behövas.

3.	Försvarets logistik (V)
	Torbjörn Björlund (V) anför:

I betänkandet beskrivs den förändring och den överflyttning av ansvar för Försvarets logistik som ska ske från Försvarsmakten till Försvarets materielverk. I en del stycken finns det bra intentioner och det kan finnas effektivitetsvinster i delar av genomförandet.

Vi ser dock vissa problem och risker som måste uppmärksammas och hanteras. Inte minst gäller det de eventuella överföringarna av verksamhet till privata företag.

Riksdagen avslog i december 2011 regeringens förslag i budgetpropositionen om Försvarsmaktens logistikverksamhet. Jag konstaterar nu att alliansregeringen anslutit sig till Vänsterpartiets uppfattning att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett nytt förslag.

Regeringen verkställer alltså vad Vänsterpartiet genom riksdagsbeslutet har begärt. Detta är naturligtvis alldeles utmärkt. Propositionen är således godkänd i det avseendet. Jag konstaterar dock att det återstår mycket arbete för regeringen i denna fråga.

Regeringen ska i kommande budgetpropositioner, för 2013, 2014 och 2015, redovisa för riksdagen hur arbetet med överflyttningen fortlöper. Regeringen ska också återkomma till riksdagen för att förankra beslut om ytterligare förändringar i riksdagen. Det är för oss en helt central del för att vi ska acceptera förändringen.

FMV:s huvuduppdrag är i dag att förse Försvarsmakten med materiel av olika slag. I propositionen och i betänkandet föreslås att FMV också ska ta över ansvaret för en stor del av försvarets logistik, som t.ex. materielunderhåll, verkstäder och transporter.

Omfördelningen mellan de båda försvarsmyndigheterna berör 1 500 personer och frigör enligt förslaget 760 miljoner kronor per år från 2015, pengar som ska gå till förbandsverksamheten.

Vi har stora farhågor för att privatiseringar, bolagiseringar och utkontrakteringar av logistikverksamheten, genom FMV, ska drabba Försvarsmaktens operativa förmåga. Dessa farhågor har till viss del delats av Försvarsmakten, vilket har gjort att de delar som från början var tänkta att föras över har blivit mindre. Vi tycker att det är bra.

Vänsterpartiet är negativt inställt till bolagiseringar och privatiseringar inom detta område liksom inom annan offentlig verksamhet. Försvarets logistik som har betydelse för svensk säkerhet lämpar sig särdeles illa att lämna över till vinstintressenter. Regeringen måste återkomma till riksdagen om man överväger sådana alternativ.

För oss är det viktigt att undersöka hur förändringen drabbar de anställda och påverkar den militära förmågan, beredskapskraven och den operativa förmågan. Vi vet att Officersförbundet inte är positivt till förslagen. Det är fortfarande oklart vad som händer med berörd personal, och facket befarar också att privatiseringarna kommer att öka. Till detta kommer farhågor om att FMV inledningsvis saknar tillräcklig kompetens för att utföra uppgifterna.

Officersförbundet är inte nöjt med regeringens proposition och överenskommelse med Socialdemokraterna. Det gäller inte minst vad som ska hända med de 1 500 personer som direkt berörs av förslaget.

”Deras övergång är inte fullt utredd. På kort sikt är vi oroliga för deras del och på längre sikt är vi oroliga när man börjar diskutera att utkontraktera verksamheter utanför myndighetssfären till privata leverantörer”, säger Peter Löfvendahl, förbundsdirektör på Officersförbundet (SvD).

Facket är över huvud taget kritiska till den föreslagna uppdelningen mellan de båda myndigheterna och drar paralleller till problemen mellan Banverket och tågbolagen; man tror inte att FMV inledningsvis har tillräcklig kompetens för uppdragen.

Paralleller till SJ:s uppstyckning tycker vi är relevanta för resonemanget kring logistikens framtida utformning. Statens järnvägar är som bekant ombildat till SJ AB och det som fanns av rationell planering är sedan flera år upplöst i vinstmaximering. Banverket har tagit över spåren, trafiken har öppnats för privata tågbolag och godstrafik, fastigheter, städning, it-tjänster och underhåll har utkontrakterats till diverse självständiga företag (vart och ett med sina egna direktörer och avkastningskrav). Banverket delades tidigt upp i beställande och utförande enheter (jämför FMV och Försvarsmakten). Helheten försvann och kvaliteten på utfört jobb blev alltmer bristfällig. Personalstyrkan minskade och pressen på kvarvarande styrka ökade.

Vänsterpartiets farhågor är framför allt kopplade till två viktiga delar.

·.    Vinstintressen i och med eventuella privatiseringar. När vinstintresset tar över försvinner också samhällsansvaret. Det känns extra olustigt med privata vinstintressen kopplade till det svenska försvaret. Om det utvecklas kan det i värsta fall få samma följder som i den amerikanska armén där man till och med tagit in privata vaktbolag i olika konflikthärdar. Det vore helt förödande för den svenska Försvarsmaktens operativa förmåga.

·.    Att man drar ned på personalen. Effektiviseringar påverkar alltför ofta just den befintliga personalen. Både utifrån kompetenskrav och utifrån situationen på arbetsmarknaden kräver vi att all personal som inte själv söker sig ifrån arbetsplatsen ska garanteras en fortsatt anställning.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2011/12:86 En effektivare försvarslogistik:

Riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om försvarslogistikverksamhetens framtida utformning i enlighet med den inriktning som regeringen redogör för i denna proposition.

Följdmotionen

2011/12:Fö9 av Mikael Jansson (SD):

1.	Riksdagen avslår proposition 2011/12:86 En effektivare försvarslogistik.
2.	Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen om att regeringen bör låta utreda om besparingar kan göras genom att minska teknisk dubblering som kan finnas hos Försvarsmakten eller Försvarets materielverk när riktade materielbeställningar görs hos försvarsindustri i Sverige som själva har kompetensen.