Försvaret och miljön

Betänkande 1996/97:FöU3

Försvarsutskottets betänkande 1996/97:FÖU03

Försvaret och miljön

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer
• Innehållsförteckning

1996/97
FöU3

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet vad regeringen i proposition 1996/97:4
Totalförsvar i förnyelse etapp 2 anfört om miljöfrågor (avsnitt 17.8).
Propositionen, som i denna del inte varit uppe till behandling inom ramen för
1996 års försvarsbeslut (prop. 1996/97:4, bet. FöU1, rskr. 45-46), redovisar
regeringens bedömning. Det aktuella avsnittet innehåller inga förslag till
riksdagen.
I betänkandet behandlas vidare fyra motioner där yrkandena avser skilda
miljöfrågor i försvaret.
Utskottet anser att det iInom det svenska totalförsvaret bedrivs ett
systematiskt och ambitiöst miljöarbete. Försvarsmakten ligger här i flera
avseenden före andra myndigheter. Utskottet anser, i likhet med regeringen,
att det förslag till miljöstrategi för Försvarsmakten som föreligger bör kunna
utgöra en god grund för långsiktigt miljöarbete. Utskottet anser vidare,
liksom regeringen, att miljöfrågorna bör ha fortsatt hög prioritet inom
totalförsvaret.
Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga motionsyrkanden.

Propositionen

Myndigheternas underlag m.m.
Regeringen anför att Försvarsmakten har prioriterat arbetet med att förbättra
miljömedvetandet inom organisationen. Miljöhandläggare har utsetts på regional
och lokal nivå. En utbildning på bredden har påbörjats.
Regeringen anför vidare att Försvarsmakten tillsammans med Statens
naturvårdsverk har utarbetat en s.k. sektorsrapport som belyser det militära
försvarets miljöpåverkan. Rapporten redovisar också pågående miljöarbete och
behovet av ett framtida sådant arbete. Försvarets miljöfarliga lämningar har
identifierats och kategoriserats i enlighet med Naturvårdsverkets
riskklassificering. Av de 2 300 identifierade objekten sägs inget kunna
hänföras till den farligaste klassen, riskklass 1. Flertalet är ofarliga
objekt. Rapporten uppges också innehålla en preliminär saneringsplan för
perioden 1997-2001 för de 1 400 objekten i riskklass 2. En redovisning
beträffande dumpad ammunition avses lämnas år 1997.
Regeringen anmäler att Försvarsmakten i samverkan med Försvarets
materielverk och Fortifikationsverket har utarbetat en plan för att avveckla
de ozonnedbrytande ämnena CFC och HCFC.
Inom industrin pågår en utveckling av blyfri ammunition. Försvarsmakten
bedömer att blyfri övningsammunition i vissa kalibrar kan finnas tillgänglig
om ungefär fem år.
Regeringen anmäler att flottiljflygplatserna har miljöprövats av
Koncessionsnämnden för miljöskydd. I samtliga fall utom ett har nämndens
beslut överklagats till regeringen. Ärendena bereds inom Regeringskansliet.
Härutöver genomför Försvarsmakten en frivillig miljöprövning av övnings- och
skjutfälten.
Regeringen uppger att Försvarsmakten har undersökt vilka militära resurser
som skulle kunna ställas till räddningstjänstens förfogande vid inträffade
miljöolyckor m.m., liksom därmed sammanhängande frågor om beredskap,
planering, samverkan och ledning. Enligt Försvarsmakten kan försvarets
resurser vara till avsevärd hjälp vid sådana olyckor. Beredskapen sägs ha
höjts betydligt som en följd av planeringsarbetet.
Utvecklingen inom miljöområdet medför ökade krav på miljöanpassning samt
begränsning av miljöfarlig verksamhet vid Försvarsmakten. Detta kan leda till
att Försvarsmakten belastas med ökade kostnader eller att möjligheterna att
förbereda krigsuppgifterna begränsas.
Försvarets forskningsanstalt (FOA) har på regeringens uppdrag redovisat ett
förslag till miljöstrategi för Försvarsmakten. Den föreslagna miljöstrategin
innebär bl.a.:
* Målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt
hållbart försvar.
* I miljöarbetet bör försvaret vara en förebild för det övriga samället.
Försvarsmakten skall, med beaktande av sektorns speciella förutsättningar,
bidra till att de nationella miljömålen uppfylls.
* Åtgärder bör genomföras i prioritetsordning. I första hand bör åtgärder
vidtas mot miljöpåverkan som varaktigt påverkar livsbetingelserna eller
innebär livshotande miljöpåverkan. Prioritet 2 avser åtgärder mot uttömning av
ändliga resurser. Åtgärder enligt prioritet 3 avser icke livshotande
miljöpåverkan som inte har långsiktiga effekter.
* Kretslopps- och försiktighetsprinciperna bör tillämpas. Försvarsmakten bör
vara pådrivande när det gäller framtagning av miljöanpassade produkter.
* Uppföljningen av miljöarbetet inom Försvarsmakten bör utvecklas.

Regeringen uppger att Statens räddningsverk i samråd med Kustbevakningen under
år 1996 har gjort en översyn av gällande inriktning av beredskapen för att
bekämpa och sanera oljeutsläpp till sjöss. I översynen föreslås bl.a. en
bättre beredskap för att bistå med brandsläckning till sjöss och för
nödbogsering. Vidare föreslås förbättrad uppföljning av miljöeffekter samt en
vidareutveckling av samverkan, utbildning, övning och internationellt arbete.
I arbetet har beaktats åtgärder för att beivra illegala oljeutsläpp.
Härutöver har Statens räddningsverk påbörjat ett arbete om miljöfrågor inom
verkets ansvarsområde. Avsikten är att under år 1997 kunna besluta om ett
miljöprogram.

Regeringens överväganden
Regeringen konstaterar att Försvarsmakten systematiskt genomför miljöarbetet i
enlighet med fastlagd inriktning och bedömer att detta arbete utvecklas på ett
tillfredsställande sätt.
Regeringen framhåller betydelsen av den inledningsvis nämnda
sektorsrapporten. Analysen i denna sägs komma att vara av stort värde för det
fortsatta miljöarbetet. Regeringen framhåller särskilt också inventeringen av
miljöfarliga lämningar och påpekar det angelägna i att utredningen om dumpad
ammunition slutförs.
Regeringen bedömer Försvarsmaktens bistånd vid inträffade större olyckor
vara av mycket stor betydelse.
Regeringen anmäler att beredning pågår i Regeringskansliet dels av den
utredning av flygbuller som redovisats av Försvarsmakten, Luftfartsverket och
Statens naturvårdsverk, dels av ett av Försvarsmakten redovisat uppdrag om nya
riktlinjer för skottbuller från artilleri och andra tunga vapen.
Enligt regeringens mening utgör den av FOA föreslagna miljöstrategin för
Försvarsmakten en bra grund för styrningen av miljöarbetet. Liksom vissa
remissmyndigheter ställer sig dock regeringen tveksam till att Försvarsmakten
i formell mening skall utgöra ett förebild för miljöarbetet. Försvarsmakten
bör dock mycket väl kunna tjäna som exempel för andra, vilket sägs framgå
bl.a. av det mycket aktiva miljöarbete som bedrivits.
Regeringen instämmer i den av FOA presenterade principen för prioritering av
åtgärder och betonar vikten av kostnads/nyttoresonemang i miljöarbetet. När
det gäller andra delar i FOA:s förslag, som t.ex. ekonomiska styrmedel och
avvägningar mot andra sektorer i samhället, fordras enligt regeringen
ytterligare överväganden.
Med beaktande av det anförda ansluter sig regeringen till den av Försvars-
makten föreslagna fortsatta inriktningen av miljöarbetet. Enligt regeringen
innebär detta bl.a. följande. Miljöutbildningen inom organisationen bör
fortsätta. Utsläppen från fossila bränslen och andra miljöskadliga ämnen bör
begränsas ytterligare. Vid anskaffning av materiel m.m. bör kretslopps-,
substitutions- och försiktighetsprinciperna beaktas så långt som möjligt.
Regeringen konstaterar att Statens räddningsverk inlett ett arbete, bl.a.
beträffande oljeskyddet till sjöss, som innebär en ökad satsning inom
miljöområdet. Enligt regeringen bör även fortsättningsvis miljöfrågorna lyftas
fram i verkets arbete, bl.a. i dess tillsynsverksamhet.
Regeringen hänvisar till att inriktningen av beredskapen för oljebekämpning
och saneringen efter oljeutsläpp till sjöss behandlas i propositionen (prop.
1996/97:11) om beredskapen mot påfrestningar mot samhället i fred.
Enligt regeringen har frågan om försvaret och utbyggnaden av vindkraften
orsakat problem. För att underlätta fortsatt saklig diskussion i ämnet har
Försvarsdepartementet hösten 1995 tagit initiativ till en samarbetsgrupp
mellan försvaret och vindkraftsintresset. Enligt regeringen har denna grupp
redan på ett påtagligt sätt förbättrat förståelsen för de berörda parternas
synpunkter.
Som regeringen tidigare informerat riksdagen om deltar Sverige alltmer
aktivt i samarbetet inom NATO:s miljökommitté (The Committee on the Challenges
of Modern Society/CCMS). CCMS-samarbetet, som främst består i att genomföra
försvarsmiljöstudier, är öppet för NATO-staterna, de forna
Warszawapaktsstaterna och PFF-staterna. Sverige deltar för närvarande i fyra
studier. Regeringen bedömer att flera av CCMS studier kommer att få stor
betydelse för miljöarbetet även i Sverige.
Inom ramen för CCMS-samarbetet utarbetar för närvarande representanter för
de svenska och amerikanska försvarsdepartementen miljöriktlinjer för den
militära sektorn. Arbetet utgör också ett sätt att fullfölja den av Sverige
anordnade FN-konferensen sommaren 1995 om militären och miljön. Nämnda
riktlinjer är avsedda att hjälpa stater som vill upprätta en miljöpolicy för
sitt försvar. Fastställda riktlinjer skall rapporteras till FN:s ekonomiska
kommission för Europa (ECE), varefter de genom FN-systemet kan spridas även
till andra regioner i världen. Regeringen bedömer att dessa riktlinjer kommer
att ha ett stort värde även för försvarsmiljöarbetet i Sverige.

Motionerna

Yrkandena
1996/97:Fö2 av Annika Nordgren m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad motionen
anförts om att målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett
ekologiskt hållbart försvar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om uppföljningen av miljöarbetet inom Försvarsmakten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att militär materiel som är dumpad eller utskjuten i vatten skall
bärgas,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att dumpad ammunition skall klassas som miljöfarlig,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om blyfri ammunition,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöhänsyn vid lokaliseringar respektive avyttringar av militära
skjut- och övningsfält,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bullergränser,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om internationellt miljösamarbete,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att inte Försvarsmakten skall tillåtas ha undantag från gällande
miljölagar,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbildning i miljöfrågor,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om miljöfrågorna inför nästa försvarsbeslut,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillsättandet av en utredning beträffande vindkraftens påverkan på
signalspaningen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en vindkraftssatsning inom Försvarsmakten,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att särskilt miljöskadliga vapen skall undvikas.
1996/97:Fö9 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nödvändigheten av att Försvarets materielverks provskjutningar på
naturreservatet Torhamns udde upphör,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om större hänsyn till natur och miljövärden än tidigare inom
försvaret,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vikten av att
Försvarsmakten vid en minskning av sin verksamhet aktivt strävar efter att
lägga ner sådan verksamhet som vållar olägenheter från natur- och
miljösynpunkt.
1996/97:Fö319 av Ragnhild Pohanka och Per Lager (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att sprängning och bränning av ammunition, som förstahandsyrkande,
upphör,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att störtningen, som andrahandsyrkande, blir tidsbegränsad till den
1 januari 1998,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att Älvdalens skjutfält upphör att ta emot utländsk ammunition,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att återvinning blir den allra viktigaste metoden, när det gäller
gammal ammunition och obrukbara vapen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att där återvinning är omöjlig, i stället sortering sker.
1996/97:Fö331 av Karin Olsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om FMV:s verksamhet på Torhamns
udde.

Sammanfattning av motionerna

Övergripande miljöfrågor
I Miljöpartiets kommittémotion Fö2 av Annika Nordgren m.fl. - Givakt för
miljön - erinrar motionärerna om att riksdagen har beslutat att vidga
säkerhetsbegreppet till att gälla även andra hot än de militära. Ett av dessa
hot är pågående miljöförstöring. Totalförsvaret måste därför enligt
motionärerna ligga i täten när det gäller miljöfrågorna. Försvarets
miljöengagemang sägs också ha självklar betydelse, i teori men framför allt i
praktik, både för försvarets folkförankring och trovärdighet.
Med referens till FOA:s förslag till Miljöstrategi för Försvarsmakten och
till den i Norge upprättade Miljöplan Försvaret 1992 föreslår motionärerna att
målet för det militära försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt hållbart
försvar (yrkande 1).
Motionärerna refererar vidare till Försvarsmaktsplan 1997 och vad som i
denna sägs om att utveckla ett miljöledningssystem för styrning, uppföljning
och egenkontroll av miljöarbetet. Motionärerna poängterar betydelsen av en
fortlöpande uppföljning och utvärdering och anser att en sådan revison bör
utföras av en från Försvarsmakten fristående instans (yrkande 2).
I samma motion konstateras att det för Försvarsmakten görs vissa undantag
från miljölagstiftningen, bl.a. när det gäller användning av haloner som
brandsläckningsmedel. Motionärerna anser att miljömålen och miljöarbetet skall
delas av alla i samhället och att därför inga undantag från gällande
miljölagar skall tillåtas för Försvarsmakten (yrkande 9).
Inom definitionen ett ekologiskt försvar bör, enligt motionärerna, också
ingå att särskilt miljöskadliga vapen skall undvikas och att man skall ta
fasta på miljön vid val av teknik. Arbetet med att identifiera dessa
miljöskadliga vapen bör prioriteras. Riksdagen föreslås därför som sin mening
ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om att undvika särskilt
miljöskadliga vapen (yrkande 14).
Inför nästa försvarsbeslut måste, enligt motionärerna, de miljömässiga
effekterna av beslut som rör t.ex. lokaliseringar av flottiljer, garnisoner,
övnings- och skjutfält vägas in i beslutsunderlaget. Riksdagen bör också slå
fast att Försvarsmakten skall göra miljökonsekvensbeskrivningar av de förslag
man avser presentera inför nästa försvarsbeslut. I samband med
förberedelsearbetet för detta beslut bör enligt motionärernas mening också
konkreta avvägningar ske gentemot andra sektorer i samhället. Målet måste vara
att öka vår säkerhet. Vad som sålunda i motionen anförts om miljöfrågorna
inför nästa försvarsbeslut bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna (yrkande 11).

Ammunition och miljön
I kommittémotion Fö2 (mp) hänvisas till Försvarsmaktens lägesrapport om
miljöfarliga ämnen och den däri ingående preliminära saneringsplanen.
Motionärerna pekar på att denna plan inte innefattar dumpad ammunition. De
anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna att militär
materiel som är dumpad eller utskjuten i vatten skall bärgas (yrkande 3).
I motionen konstateras att dumpad ammunition för närvarande inte är klassad
som miljöfarlig, främst med hänsyn till omvandlingstiden i sötvatten och till
att den huvudsakligen innehåller ofarliga metaller. Enligt motionärerna måste
denna riskbedömning ändras bl.a. till följd av det material som kommit fram i
arbetet med rapporten Försvarets miljöfarliga lämningar. Dumpad ammunition bör
alltså klassas som miljöfarlig (yrkande 4).
I samma motion konstateras att det pågår en utveckling av blyfri ammunition.
Motionärerna anser att riksdagen bör uttala att regeringen med kraft bör
prioritera denna utveckling. Regeringen bör till riksdagen återkomma med
förslag på ett slutdatum och en avvecklingsplan för användning av blyad
ammunition (yrkande 5).
Motion Fö319 av Ragnhild Pohanka och Per Lager (mp) behandlar förstöring av
ammunition, s.k. störtning. Motionärerna redogör för det tillstånd som
Länsstyrelsen i Kopparbergs län lämnat för ammunitionsdestruktion vid
Älvdalens skjutfält, jämte därtill knutna särskilda villkor. Beslutet är
överklagat.
Motionärerna hävdar att stora mängder föroreningar kommer ut i naturen genom
dessa sprängningar och att dessa också orsakar mycket höga bullernivåer.
Störtningen av ammunition anses därför vara ett miljöbrott mot befolkningen i
Älvdalen.
Motionärerna anser i första hand att sprängning och bränning av ammunition
på Älvdalens skjutfält skall upphöra (yrkande 1). Om detta inte är görligt
krävs, som andrahandsyrkande, att tillståndet för ammunitionsstörtning
tidsbegränsas till den 1 januari 1998 (yrkande 2).
Om en begränsad sprängning, i strid med vad som föreslagits i motionen, ändå
kommer att äga rum vid Älvdalens skjutfält bör man upphöra med att ta emot
utländsk ammunition (yrkande 3).
Motionärerna förordar vidare att återvinning skall vara den viktigaste
metoden för att förstöra gammal ammunition och obrukbara vapen (yrkande 4). Om
återvinning är omöjlig bör i stället sortering ske (yrkande 5).

Övnings- och skjutfält
I kommittémotion Fö2 (mp) påpekas den stora betydelsen av att ta miljöhänsyn
vid lokalisering av övnings- och skjutfält, liksom vid avveckling av sådana
när de inte längre behövs. Riksdagen bör därför som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om miljöhänsyn vid lokaliseringar
respektive avyttringar av militära skjut- och övningsfält (yrkande 6). Som
exempel där sådana hänsyn inte sägs ha tagits i erforderlig omfattning nämns
skjutplatsen Torhamns udde i Blekinge.
I motion Fö9 av Gudrun Lindvall m.fl. (mp) framförs liknande synpunkter.
Motionärerna hävdar behov av att ta större hänsyn till natur och miljövärden
än tidigare inom försvaret (yrkande 2).
I samma motion anförs vidare att försvaret i samband med minskningar av
verksamheten som följd av lägre ekonomiska ramar bör lägga stor vikt vid
möjligheterna att gynna natur och miljövärden. Försvaret bör sålunda i samband
med sådana minskningar aktivt sträva efter att lägga ned verksamhet som vållar
olägenheter från natur- och miljösynpunkt (yrkande 3).
En konkret åtgärd som anses starkt kunna bidra till att bygga upp en ökad
trovärdighet för försvarets miljöengagemang vore att upphöra med Försvarets
materielverks provskjutningar på naturreservatet Torhamns udde (yrkande 1).
Med likartade argument föreslås i motion Fö331 av Karin Olsson (s) att FMV
upphör med sin verksamhet vid Torhamns udde.

Buller
I kommittémotion Fö2 (mp) konstateras att åtgärder mot buller kommer i tredje
hand vid tillämpning av den av FOA föreslagna miljöstrategin. Samtidigt
noterar motionärerna att regeringen i propositionen skriver att även åtgärder
mot buller bör kunna vidtas innan åtgärder med högre prioritet slutförts,
vilket sägs vara bra. Regeringen sägs inte ge några förslag om hur man skall
komma vidare med att lösa bullerproblemen. Som exempel härpå nämns
Försvarsmaktens överklagande av bullerbegränsningar på flygflottiljer.
Motionärerna anser Försvarsmaktens krav på en högsta tillåten bullernivå på
100 decibel vara oacceptabel. Riksdagen bör meddela regeringen att en sådan
högsta gräns inte kan accepteras samt att inför nästa försvarsbeslut en
bullergräns på 65 decibel bör beslutas. Detta kommer att påverka placeringen
av flygflottiljer och övningsfält (yrkande 7).

Utbildning
I nämnda kommittémotion Fö2 (mp) pekar motionärerna på olika
utbildningsinsatser på miljöområdet inom Försvarsmakten, men anser samtidigt
att dessa satsningar bör utvecklas ytterligare. Speciellt sägs att utbildning
om de övergripande säkerhetspolitiska frågorna i ett vidgat hotperspektiv
måste integreras i framför allt officersutbildningen. Information om det
vidgade hotbegreppet bör också ingå i miljöutbildningen av värnpliktiga. Vad
som i motionen anförts om utbildning i miljöfrågor bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna (yrkande 10).

Vindkraft
Kommittémotion Fö2 (mp) erinrar om de konflikter som förekommit mellan
Försvarsmakten och vindkraftsintressenterna. Konflikterna är bl.a. en följd av
avstyrkta bygglovsansökningar med hänvisning till att vindkraftverk sägs kunna
störa försvarets radio- och radarsändningar. Motionärerna noterar att
regeringen tillsatt en samarbetsgrupp, vilken enligt regeringen förbättrat den
ömsesidiga förståelsen för olika berördas respektive synpunkter. Detta sägs
dock inte vara tillräckligt. En utredning bör tillsättas med uppgift att
granska vindkraftens påverkan på signalspaningen och på olika militära
anläggningar (yrkande 12).
Motionärerna anför vidare att vindkraftssatsningar är en del av avvecklingen
av kärnkraften. En större andel vindkraft sägs också vara viktig för att
minska sårbarheten i vårt samhälle. Det ligger därför i Försvarsmaktens
intresse att stödja övergången till ett säkrare energisystem och ett robustare
samhälle samt att också lokalt själv producera förnyelsebar energi (yrkande
13).

Internationellt samarbete
Sverige deltar aktivt i NATO:s miljökommitté (CCMS). Detta samarbete är öppet
för NATO-staterna, de forna Warszawapaktsstaterna och PFF-staterna. Sverige
medverkar för närvarande i fyra studier och man arbetar gemensamt med
representanter för det amerikanska försvarsdepartementet med miljöriktlinjer
för den militära sektorn. Enligt kommittémotion Fö2 (mp) är det nu dags att ta
fasta på militärt miljösamarbete med grannationer. Det är därför viktigt att
bredda Försvarsmaktens internationella miljösamarbete till att gälla också
t.ex. Ryssland. Vad som sålunda anförts om internationellt miljösamarbete bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 8).

Utskottet

Övergripande om försvaret och miljön
Utskottet har som ett led i sin beredning av det aktuella avsnittet i
propositionen och de avgivna motionerna fått föredragningar från
representanter från Försvarsdepartementet, Försvarsmakten, Naturvårdsverket
och Forskningsgruppen för miljöstrategiska studier (fms). Den senare har
anknytning till Försvarets forskningsanstalt och Stockholms universitet. Den
samlade bild som utskottet härvid fått visar att Försvarsmakten bedriver ett
systematiskt och ambitiöst miljöarbete och att Försvarsmakten har velat
tydliggöra sitt samhällsansvar för miljön. En miljöpolicy har sålunda
beslutats år 1993 och får successivt sin tillämpning. Den i samverkan med
Naturvårdsverket utarbetade sektorsrapporten utgör en god grund för analys av
fortsatta miljöåtgärder. I Miljöplan 96 definieras uppgifter och åtgärder inom
miljöområdet samt avdelas medel härför.
Utskottet instämmer i Naturvårdsverket har för utskottet framhållit
uppfattning att Försvarsmakten ligger långt framme i sitt miljöarbete och att
den i detta avseende reellt utgör ett föredöme för andra s.k.
sektorsmyndigheter, utan att detta är formellt reglerat. Utskottet anser att
Försvarsmakten bör fortsätta att vara ett sådant reellt föredöme. I likhet med
regeringen finner utskottet att den av fms föreslagna miljöstrategin för
Försvarsmakten är en bra grund för det långsiktiga arbetet. Den bör i
väsentliga delar kunna utnyttjas för regeringens styrning av Försvars-maktens
miljöarbete.
Även inom andra delar av totalförsvaret pågår ett omfattande miljöarbete.
Statens räddningsverk i samverkan med Kustbevakningen har t.ex. gjort en
översyn av beredskapen för oljebekämpning och sanering efter oljeutsläpp till
sjöss med inriktning mot 2000-talet. En policy har lagts fast.
Enligt utskottets mening är det viktigt med fortsatta åtgärder för att
effektivisera beredskapen för bekämpning av oljeutsläpp. Utskottet noterar
härvid att regeringen hösten 1996 (dir. 1996:82) tillkallat en utredare med
uppgift att dels utvärdera gällande regler för ingrepp när oljeutsläpp har
skett till sjöss, dels se över aktuella författningar samt föreslå åtgärder
för att effektivisera det rättsliga beivrandet av sådana utsläpp. Utskottet
återkommer till frågan om beredskapen för bekämpning av oljeutsläpp i samband
med behandlingen av proposition 1996/97:11 Beredskapen mot svåra påfrestningar
på samhället i fred.
Utskottet delar regeringens uppfattning att miljöfrågorna även
fortsättningsvis bör prioriteras av Räddningsverket. Bl.a. bör arbetet med ett
miljöprogram fortsätta och miljöaspekter i högre grad än hittills beaktas i
verkets tillsynsverksamhet.
Utskottet konstaterar att regeringen i regleringsbrevet för år 1997 anger
förutsättningar och verksamhetsmål för miljöarbetet inom försvarsmyndigheterna
och därutöver ger en rad preciserade uppdrag till Försvarsmakten, Statens
räddningsverk, Försvarets materielverk, Försvarets forskningsanstalt och
Fortifikationsverket. Vidare ställs krav på rapportering i olika avseenden.
Det är utskottets mening att de förutsättningar och uppgifter som regeringen
ger för myndigheternas miljöarbete i praktiken innebär krav på ett på sikt
ekologiskt hållbart försvar. Härav följer att yrkande 1 i kommittémotion Fö2
(mp), som innefattar ett sådant krav, i huvudsak får anses bli tillgodosett.
Motionsyrkandet bör därför inte bifallas av riksdagen.
I nämnda motion föreslås vidare att uppföljning och utvärdering av
Försvarsmaktens miljöarbete skall ske av en fristående instans. Utskottet
anser för sin del, liksom Naturvårdsverket, att varje sektorsmyndighet inom
sitt ansvarsområde själv måste följa upp och utvärdera resultatet av sitt
miljöarbete. En övergripande utvärdering, över alla samhällssektorer, är sedan
en uppgift för Naturvårdsverket. Motion Fö2 (mp) yrkande 2 bör därför heller
inte bifallas.
I samma motion anförs att Försvarsmakten inte skall tillåtas ha undantag
från gällande miljölagar (yrkande 9). Utskottet håller med motionärerna om att
miljömålen och miljöarbetet skall delas av alla i samhället. Utskottet anser
däremot att man då inte helt kan bortse från de specifika förhållanden som
råder för Försvarsmaktens verksamhet och som betingas av att den skall
förbereda sig för uppgifterna i krig. För att kunna uppfylla de krav som
ställs kan det inte undvikas att verksamheten vid totalförsvaret, främst i
dess militära del, inom vissa områden kan komma i konflikt med samhällets
miljömål. Regeringen anförde i propositionen Med sikte på hållbar utveckling
(prop. 1993/94:111) att detta måste accepteras och att det blir särskilt
tydligt om man betänker att krig kan vara det mest allvarliga miljöhotet.
I sitt yttrande (1993/94:FöU5y) över nämnda proposition hänvisade utskottet
till dessa formuleringar och tillade: ?Försvarsmaktens yttersta syfte är att
förhindra att kriget med sin totala förstörelse av liv, egendom och miljö når
svenskt territorium.? Motsvarande formuleringar finns i utskottets betänkande
Verksamhet och anslag inom totalförsvaret 1993/94 (bet. 1992/93: FöU9 s. 55).
Samtidigt kan utskottet konstatera att de undantag från miljölagstiftningen
som getts Försvarsmakten är få. De rör avsteg från bl.a. terrängkörningslagen
och avgasförordningen samt förbudet att använda haloner som
brandsläckningsmedel. Undantagen bör även framgent vara få och enligt
utskottets mening accepteras endast om de betingas av förberedelserna för
uppgifterna i krig.
I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på de speciella
förhållanden som kan uppkomma i en situation där totalförsvaret skall anpassa
sin beredskap och krigsduglighet till ett förändrat hot. Denna s.k.
anpassningsfilosofi är i enlighet med det senaste försvarsbeslutet (prop.
1996/97:4, bet. 1996/97:FöU1, rskr. 1996/97:110-112) ett av grundelementen i
den framtida försvarspolitiken. Utskottet anser det inte uteslutet att det kan
bli nödvändigt att göra avsteg från miljölagstiftningen i en
anpassningssituation. Exempelvis kan gällande tillstånd för markutnyttjande
och övningsfrekvens med hänsyn till bullerstörningar behöva överskridas.
Vad utskottet här har anfört om undantag från miljölagstifningen innebär att
kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 9 bör avslås av riksdagen.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de miljömässiga effekterna av
åtgärder som rör t.ex. lokalisering av flygflottiljer, övnings- och
skjutområden måste vägas in i underlaget för nästa försvarsbeslut. Utskottet
utgår från att det för all verksamhet som är tillståndspliktig enligt
miljöskyddslagen genomförs miljökonsekvensbeskrivningar inför aktuella
tillståndsprövningar. Något särskilt uttalande från riksdagen i enlighet med
vad som föreslås i kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 11 anser inte utskottet
behövas. Motionsyrkandet bör därför avslås av riksdagen.
Utskottet anser liksom motionärerna att särskilt miljöskadliga vapen bör
undvikas och att miljöhänsyn bör vägas in vid val av teknik när nya vapen
utvecklas. Utskottet är dock inte berett att uttala sig för att sådana hänsyn
skall överordnas alla andra krav vid framtida vapenutveckling. Viktigast måste
alltjämt vara att de olika vapensystemen utformas så att de kan ge avsedd
verkan i aktuella mål. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 14 bör som följd härav
inte bifallas.

Ammunition och miljön
Utskottet har i det föregående nämnt att regeringen i regleringsbrevet för år
1997 gett ett antal uppdrag till Försvarsmakten inom miljöområdet. Sålunda
åläggs Försvarsmakten att slutföra undersökningarna av dumpad ammunition och
senast den 1 mars 1998 lämna förslag till åtgärder. Utskottet anser därför att
riksdagen under pågående arbete inte bör göra något uttalande i denna fråga.
Yrkande 3 i kommittémotion Fö2 (mp), som har denna innebörd, bör därför
avslås.
I regleringsbrevet uppdras också till Försvarsmakten att redovisa
utvecklingen av blyfri ammunition. Inte heller i denna fråga bör riksdagen nu
uttala sig. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 5 bör likaledes avslås.
Samma motion föreslår att dumpad ammunition skall klassas som miljöfarlig.
Utskottet har erfarit att det enligt Naturvårdsverkets klassning är det
enskilda ämnets farlighetsgrad som avgör om en produkt är miljöfarlig, inte
produkten som sådan. Dumpad ammunition är därför miljöfarlig endast om den
innehåller miljöfarliga substanser. Härav följer att riksdagen inte bör uttala
sig i enlighet med vad som anförs i kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 4, som
därför bör avslås.
I motion Fö319 (mp) framförs fem yrkanden som berör s.k. störtning av gammal
ammunition och hur därvid Älvdalens skjutfält utnyttjas. Utskottet har erfarit
att verksamheten vid Älvdalens skjutfält har prövats av Länsstyrelsen i
Kopparbergs län i enlighet med gällande miljöskyddslagstiftning. Länsstyrelsen
har meddelat tillstånd och föreskrivit ett antal villkor. Beslutet har
överklagats till Koncessionsnämnden för miljöskydd. Nämnden har år 1995
fastställt villkor för verksamheten. Utskottet utgår från att sprängning och
bränning av ammunition på Älvdalens skjutfält genomförs i enlighet med
gällande lagstiftning och givna miljötillstånd. Något uttalande från riksdagen
i frågan synes inte erforderligt. Motion Fö319 (mp) yrkandena 1-3 bör därför
avslås.
I nämnda motion föreslås att återvinning främst skall utnyttjas för att
förstöra gammal ammunition och att sortering bör ske om återvinning inte
skulle vara möjlig. Utskottet kan hålla med motionärerna i dessa delar men
konstaterar samtidigt att regeringen i årets regleringsbrev gett uppdrag till
Försvarsmakten att redovisa utvecklingen av nya metoder för destruktion av
ammunition, varvid miljökonsekvenserna skall vägas in. Riksdagen bör därför
inte uttala sig i frågan. Härav följer att motion Fö319 (mp) yrkandena 4-5 bör
avslås.

Övnings- och skjutfält
Lokalisering av övnings- och skjutfält skall prövas enligt
miljöskyddslagstiftningen. Utskottet utgår från att så kommer att ske om det i
en framtid blir aktuellt att anskaffa mark för ny eller utökad
övningsverksamhet. Även vid avveckling av övnings- och skjutfält skall denna
lagstiftning tillämpas, främst för åtgärder som sammanhänger med att
återställa mark så att denna kan användas för andra ändamål. Utskottet bedömer
det inte erforderligt med några uttalanden i enlighet med vad som föreslås i
motionerna Fö2 (mp) yrkande 6 och Fö9 (mp) yrkandena 2-3. Dessa
motionsyrkanden bör sålunda avslås.
Torhamns udde anskaffades som skjutfält för marinen år 1966. Enligt
länsstyrelsebeslut år 1977 avsattes denna plats som naturreservat. Försvars-
maktens verksamhet vid Torhamns udde har prövats i enlighet med gällande
miljölagstiftning. De slutliga villkoren fastställdes av Koncessionsnämnden
för miljöskydd genom beslut i december 1994. Torhamn har fasta anläggningar
för att kunna skjuta mot sjömål och är särskilt lämpat för skjutning på långa
avstånd, vilket inte kan genomföras från Karlsborg över Vättern.
Rimligen bör det framtida behovet av skjutfält minska som följd av de
reduceringar i det militära försvarets verksamhet som nyligen beslutats av
riksdagen. Detta borde öka möjligheterna att ta hänsyn till konkurrerande
intressen för användning av skjutfältsmarken. Samtidigt bör dock beaktas de
ökade behov av övnings- och skjutfält som kan uppstå i en eventuell
anpassningssituation. Utskottet anser därför att riksdagen inte skall uttala
sig för en avveckling av skjutplatsen vid Torhamns udde. Följaktligen bör
motionerna Fö9 (mp) yrkande 1 och Fö331 (s) avslås.

Buller
Utskottet noterar att regeringen nyligen i proposition 1996/97:53
Infrastrukturinriktning för framtida transporter behandlar frågan om buller.
Sålunda föreslås att åtgärdsprogram upprättas och genomförs i två etapper mot
bullerstörningar i befintlig bebyggelse. I den första etappen bör programmet
avse åtgärder mot bl.a. fastigheter som utsätts för regelbundet flygbuller om
100 dB(A) eller däröver under dagtid på vardagar och enstaka kvällar. För
regelbunden exponering dag- och kvällstid samt nattetid är gränserna lägre. I
den andra etappen föreslås att gränsen 100 dB(A) för bullerisolerande åtgärder
sänks till 90 dB(A) och övriga gränser i motsvarande mån.
Regeringen anför i propositionen (s. 51) att toleransen mot buller från
militär verksamhet bör vara högre än för annan verksamhet mot bakgrund av det
övergripande samhällsintresset att Försvarsmakten effektivt skall kunna
utbilda och öva krigsförband.
Utskottet noterar vidare att regeringen i ett beslut i januari i år om
verksamheten vid Malmens flygplats tillämpat vad som anförts om gränser för
buller i den nämnda propositionen 1996/97:53. Sålunda skall Försvarsmakten
vidta åtgärder i enlighet med den första etappen till den 1 oktober 1999 och
härefter åtgärder enligt etapp två till den 31 december år 2004. Utskottet har
erfarit att inriktningen enligt proposition 1996/97:53 kommer att tillämpas
även för flottiljflygplatserna.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att regeringen vidtagit eller
avser vidta ett flertal åtgärder som är i linje med vad som förordas i motion
Fö2 (mp). Något särskilt uttalande från riksdagen om bullergränser anser inte
utskottet erforderligt. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 7 bör således inte
bifallas.

Utbildning
Utskottet håller med motionärerna i kommittémotion Fö2 (mp) om att
miljöfrågorna skall ingå som en del i de säkerhetspolitiska bedömningarna.
Utskottet utgår från att så också sker. Utskottet utgår vidare från att
miljöutbildningen integreras på alla nivåer i den militära och den civila
försvarsutbildningen. Något uttalande från riksdagen i enlighet med vad som
föreslås i Miljöpartiets kommittémotion Fö2 yrkande 10 synes inte nödvändigt
varför yrkandet bör avslås.

Vindkraft och försvaret
Utskottet har erfarit att den i försvarsbeslutspropositionen (prop. 1996/97:4)
och kommittémotion Fö2 (mp) nämnda samarbetsgruppen för vindkraft har arbetat
i ett och ett halvt år. Den har initierat en förstudie som skall klarlägga hur
militär radarspaning och radiolänk påverkas av vindkraftsaggregat. En flerårig
huvudstudie har föreslagits börja år 1998 med syfte att utveckla modeller för
vindkraftens inverkan på militära system. Frågan om finansiering av
huvudstudien bereds för närvarande i Regeringskansliet.
Utskottet anser att det för närvarande inte finns behov av någon ytterligare
utredning om hur vindkraften påverkar militära system. Det inledda arbetet bör
dock om möjligt påskyndas i syfte att framtagen kunskap så snabbt som möjligt
skall kunna tillämpas i samband med beslut om framtida
vindkraftslokaliseringar.. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 12, som föreslår en
utredning om vindkraftens inverkan på signalspaningen, bör därför avslås.
Försvarsmakten producerar inte i dag någon egen elenergi. Utskottet anser
att Försvarsmakten skall koncentrera sig på att genomföra de av statsmakterna
givna uppgifterna och att det därmed inte för denna är aktuellt att inleda en
vindkraftssatsning för lokal produktion av elenergi. Kommittémotion Fö2 (mp)
yrkande 13 bör således avslås.

Internationellt samarbete
Försvarsmakten deltar, som motionärerna i motion Fö2 (mp) angivit, i NATO:s
miljökommitté inom ramen för PFF (CCMS). Dessutom har Försvarsmakten sedan
drygt ett år ett miljösamarbetsavtal med US Defense. Utskottet har erfarit att
ett liknande avtal som med US Defense håller på att utarbetas för
miljösamarbetet mellan de nordiska försvarsmakterna. Utskottet har vidare
erfarit att det vid det nordiska försvarsministermötet i oktober 1996 lades
grunden för ett närmare miljösamarbete på departementsnivå. Ett
handlingsprogram, som bl.a. innefattar hur miljösamarbetet i Östersjöregionen
kan utvidgas, beräknas vara klart hösten 1997. Utskottet ser därför inte något
behov av ett uttalande från riksdagen om internationellt miljösamarbete inom
försvarsområdet. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 8 bör sålunda inte bifallas.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande övergripande om försvaret och miljön
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkandena 1, 2, 9, 11 och 14
lägger proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,
res. 1 (mp)
2. beträffande ammunition och miljön
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fö2 yrkandena 3-5 och
1996/97:Fö319 yrkandena 1-5 lägger proposition 1996/97:4 i denna del till
handlingarna,
res. 2 (v, mp)
3. beträffande övnings- och skjutfält
att riksdagen med avslag på motionerna 1996/97:Fö2 yrkande 6, 1996/97:Fö9
yrkandena 1-3 och 1996/97:Fö331 lägger proposition 1996/97:4 i denna del
till handlingarna,
res. 3 (fp)
res. 4 (mp)
4. beträffande buller
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 7 lägger proposition
1996/97:4 i denna del till handlingarna,
res. 5 (v, mp)
5. beträffande utbildning
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 10 lägger proposition
1996/97:4 i denna del till handlingarna,
6. beträffande vindkraft och försvaret
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkandena 12 och 13 lägger
proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,
res. 6 (mp)
7. beträffande internationellt samarbete
att riksdagen med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 8 lägger proposition
1996/97:4 i denna del till handlingarna.

Utskottet hemställer att ärendet behandlas efter endast en bordläggning.

Stockholm den 6 mars 1997

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Iréne Vestlund (s), Christer
Skoog (s), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Anders Svärd (c), Ola Rask
(s), My Persson (m), Lennart Rohdin (fp), Birgitta Gidblom (s), Jan Jennehag
(v), Håkan Juholt (s), Olle Lindström (m), Annika Nordgren (mp) och Åke
Carnerö (kd), Ulf Kero (s) och Rolf Gunnarsson (m).

Reservationer

1. Övergripande om försvaret och miljön (mom. 1)
Annika Nordgren (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med
?Naturvårdsverket har? och på s. 10 slutar med ?av riksdagen? bort ha följande
lydelse:
Försvarets forskningsanstalt (FOA) har lämnat förslag till en miljöstrategi
för Försvarsmakten. I rapporten skriver FOA att målet för det militära
försvarets utveckling bör vara ett ekologiskt hållbart försvar och att
försvaret skall ha ambitionen att vara en förebild för det övriga samhället i
miljöarbetet. Försvarsmakten och Fortifikationsverket ställer sig dock
tveksamma till att Försvarsmakten skall vara en förebild för miljöarbetet i
samhället. Försvars-makten skriver i Försvarsmaktsplan 1997, bilaga 13
Miljöarbete, miljötillsyn och miljöpolicy att man skall bedriva ett
miljöarbete inom de ramar som huvuduppgiften ställer. Försvarsmakten kan
?möjligen utgöra ett exempel för andra aktörer. Därifrån till att vara ledande
är ett stort steg?.
Regeringen håller i proposition 1996/97:4, Totalförsvar i förnyelse, med om
detta och anser att Försvarsmakten redan genom sitt agerande hittills kan
betraktas som ett exempel för andra. Detta bör enligt regeringen gälla alla
myndigheter inom den militära sektorn. Utskottet har dock noterat att i den
norska Miljöplan Försvaret 1992 står att det norska försvaret i all sin
verksamhet skall inarbeta en medveten hållning till miljöfrågor och vara en
föregångare med hänsyn till att efterleva nationella och internationella
miljöbestämmelser, lagar och regler. Dessutom skall det norska försvaret vara
en pådrivare för att främja leverantörers vilja och nivå att leverera
miljövänliga produkter som är producerade med miljövänliga metoder. Det skall
vara tydligt och klart att försvaret väljer de miljömässigt bästa lösningarna.
Detta bör enligt utskottets mening även gälla i Sverige. Utskottet anser att
målet för Försvarsmakten skall vara ett ekologiskt hållbart försvar.
Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 1 bör därför bifallas av riksdagen.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ?I samma? och
på s. 11 slutar med ?därför avslås av riksdagen? bort ha följande lydelse:
Totalförsvaret måste ligga i täten när det gäller miljöfrågorna, särskilt nu
när miljöhoten ingår i det säkerhetspolitiska begreppet. Försvarets
miljöengagemang, i teori men framför allt i praktik, har givetvis betydelse
både för folkförankringen och för trovärdigheten i och med att miljöförstöring
är ett säkerhetspolitiskt problem.
Försvarsmakten har vissa undantag från miljölagstiftningen, t.ex. för
haloner som används som brandsläckningsmedel. Försvarsmakten anser att det är
av avgörande betydelse att regeringen i kommande miljöbalk får möjlighet att i
vissa fall medge undantag från miljölagstiftningen för Försvarsmakten.
Utskottet anser att miljömålen och miljöarbetet skall delas av alla i
samhället, utan undantag för Försvarsmakten. Det skulle omöjliggöra den
önskvärda ambitionen att vara i täten när det gäller miljöfrågorna.
Det anförda innebär att även yrkande 9 i nyss nämnda kommittémotion bör
bifallas.
I Riodeklarationens princip 25 kan vi läsa: ?Fred, utveckling och miljöskydd
är beroende av varandra och odelbara.?
I rapporten Miljöstrategi för Försvarsmakten skriver Forskningsgruppen för
miljöstrategiska studier (fms) ?Miljöfrågorna har hittills inte i nämnvärd
omfattning påverkat avvägningar som rör Försvarsmaktens storlek och struktur.?
Man skriver också ?Miljöhänsyn kan och bör vara en faktor som vägs in vid
dimensionering och inriktning.? Enligt utskottets mening skall de miljömässiga
effekterna av beslut rörande t.ex. lokaliseringar av flottiljer, garnisoner,
övnings- och skjutfält vägas in i beslutsunderlaget inför nästa
försvarsbeslut.
Utskottet anser att det skall genomföras miljökonsekvensbeskrivningar av de
förslag som Försvarsmakten presenterar inför nästa försvarsbeslut.
I miljöstrategin skriver fms att ett försvar ofrånkomligt använder resurser
?i olika former och dessa resurser skulle kunna användas i mer produktiva
sektorer?.
I Agenda 21 står det att ?omfördelning av de resurser som för närvarande
anslås för militära ändamål? kan användas som en källa för genomförandet av de
olika åtgärderna i handlingsprogrammen.
I samband med förberedelsearbetet inför nästa försvarsbeslut skall enligt
utskottets mening också konkreta avvägningar gentemot andra sektorer i
samhället ske, vilket FOA också föreslår.
Vad utskottet här har anfört innebär att riksdagen bör bifalla
kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 11.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande övergripande om försvaret och miljön
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fö2 yrkandena 1, 9, 11 och med
avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkandena 2 och 14 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition
1996/97:4 i denna del till handlingarna,

2. Ammunition och miljön (mom. 2)
Jan Jennehag (v) och Annika Nordgren (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ?I
regleringsbrevet? och på s. 12 slutar med ?bör avslås? bort ha följande
lydelse:
Utskottet anser att regeringen skall återkomma till riksdagen med ett
förslag på slutdatum och en avvecklingsplan för användning av blyad ammunition
i den svenska Försvarsmakten. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 5 bör därför
bifallas.
Enligt rapporten Försvarets miljöfarliga lämningar finns det 104
dokumenterade dumpningsplatser; 26 till havs, en i Vänern, en i Vättern, 69 i
andra insjöar samt fem i gruvhål. I Vänern finns det ca 60 kg kvicksilver från
militära dumpningar. I Försvarsmaktens lägesrapport över miljöfarliga
lämningar konstaterar man att de föreslagna åtgärderna för hantering av
miljöfarliga lämningar kommer att kosta ca 80 miljoner kronor. Då är inte
kostnaderna för dumpad ammunition inräknade. I delrapporten redovisas en
preliminär saneringsplan för objekten i riskklass två under perioden
1997-2001. Denna saneringsplan innehåller inte dumpad ammunition. Regeringen
skriver i propositionen att en redovisning av frågorna om dumpad ammunition
avses bli lämnad år 1997. Likaså framhåller man betydelsen av att miljöfarliga
lämningar saneras i enlighet med efterbehandlingsplanen. Utskottet vill för
sin del klart uttala att även dumpad ammunition i vatten skall bärgas.
Dumpad ammunition är för närvarande inte klassad såsom miljöfarlig. Detta
måste enligt utskottets mening ändras. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 4 bör
därför bifallas.
Försvaret måste enligt utskottets mening i all sin verksamhet inarbeta en
medveten hållning till miljöfrågor och vara en föregångare med hänsyn till att
efterleva nationella och internationella miljöbestämmelser, lagar och regler.
Det skall vara tydligt och klart att försvaret skall välja de miljömässigt
bästa lösningarna. Utskottet anser att målet för Försvarsmakten skall vara ett
ekologiskt hållbart försvar. Försvaret skall tillämpa återvinning vid
destruktion av ammunition. Med anledning av detta anser utskottet att det inte
bör ske någon sprängning av ammunition vid Älvdalens skjutfält. Motion Fö319
(mp) yrkandena 1-5 bör således bifallas av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande ammunition och miljön
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fö2 yrkandena 4 och 5 och
1996/97:319 yrkandena 1-5 samt med avslag på motion 1996/97:Fö2 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger
proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna,

3. Övnings- och skjutfält (mom. 3)
Lennart Rohdin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 återges under rubriken
Övnings- och skjutfält bort ha följande lydelse:
Skjutfältet vid Torhamns udde är ett tydligt exempel på att viktiga
konkurrerande intressen kan stå emot varandra vad avser försvarets behov och
angelägna miljö- och naturvårdsintressen. I takt med att försvarets såväl
freds- som krigsorganisation minskar i volym, minskar också försvarets
omedelbara behov av övnings- och skjutfält. Därmed ökar möjligheten att avstå
från att ta i anspråk områden av angeläget miljö- och naturvårdsintresse.
Utskottet vill emellertid framhålla att behovet av ytterligare kapacitet
avseende övnings- och skjutfält är en viktig begränsande faktor i samband med
ett eventuellt framtida beslut om anpassnings- eller tillväxtåtgärder.
Utskottet anser därför att riksdagen inte skall uttala sig för en avveckling
av skjutplatsen vid Torhamns udde. Däremot bör Försvarsmakten överväga att
tills vidare avstå från att utnyttja övnings- och skjutfält, som till följd av
försvarets minskade organisation inte erfordras och där det föreligger
konkurrens med angelägna miljö- och naturvårdsintressen. Detta bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande övnings- och skjutfält
att riksdagen med anledning av motionerna 1996/97:Fö2 yrkande 6, 1996/97:Fö9
yrkandena 1-3 och 1996/97:Fö331 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till
handlingarna,

4. Övnings- och skjutfält (mom. 3)
Annika Nordgren (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 återges under rubriken
Övnings- och skjutfält bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att miljöhänsyn skall ingå i underlaget för beslut gällande
Försvarsmaktens etableringar och avyttranden av t.ex. övningsmark. Det krävs
enligt utskottets mening en framförhållning med hänsyn till morgondagens
miljöproblem och miljökrav. Utskottet anser det vara av yttersta vikt att de
lämningar av övnings- och skjutfält som sker efter försvarsbeslutet genomförs
på ett för miljön godtagbart sätt. Det är också naturligtvis viktigt att
beakta bl.a. miljöhänsynen när det gäller lokaliseringar av övnings- och
skjutfält. Detta är också viktigt med tanke på folkförankringen.
Inför kommande försvarsbeslut vill utskottet framhålla betydelsen av att
miljöhänsyn tas inför beslut om lokaliseringar och avyttringar. Motionerna Fö2
(mp) yrkande 6 och Fö9 (mp) yrkandena 2 och 3 bör därför bifallas av
riksdagen.
Försvarets materielverk har en skjutplats inom naturreservatet Torhamns
udde. Här finns också kustartilleriet, som använder en del av området som
övningsfält. Torhamns udde är ett riksintresse för den vetenskapliga och
kulturella naturvården. Området rymmer betydande biologiska, främst
ornitologiska, naturvärden. Enligt vad utskottet erfar har det under den
senaste tiden förekommit få skjutningar vid naturreservatet Torhamns udde,
dessa få skjutningar omöjliggör dock verksamhet vid Torhamns fågelstation.
Utskottet vill med anledning av detta uttala sig för en avveckling av
skjutplatsen vid Torhamns udde. Motionerna Fö9 (mp) yrkande 1 och Fö331 (s)
bör sålunda bifallas av riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande övnings- och skjutfält
att riksdagen med bifall till motionerna 1996/97:Fö2 yrkande 6, 1996/97:Fö9
yrkandena 1-3 och 1996/97:Fö331 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört samt lägger proposition 1996/97:4 i denna del till
handlingarna,

5. Buller (mom. 4)
Jan Jennehag (v) och Annika Nordgren (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12-13 återges under rubriken
Buller bort ha följande lydelse:
Miljömålen för buller är till år 2000 65 dBA ekvivalentnivå ute, 35 dBA inne
och 45 dBA maxnivå inne. På lång sikt skall motsvarande värden vara 55 dBA
ute, 30 dBA inne och maxnivån ute skall vara 70 dBA. Naturvårdsverket och
Koncessionsnämnden för miljöskydd har föreslagit en nivå på 90 decibel. Detta
accepterade inte Försvarsmakten, som överklagade för att högsta tillåtna
bullernivå skall vara 100 decibel.
Regeringen har nyligen föreslagit att ett åtgärdsprogram upprättas och
genomförs i två etapper mot bullerstörningar i befintlig bebyggelse.
Regeringen skriver att toleransen mot buller från militär verksamhet bör vara
högre än för annan verksamhet. I och med detta åtgärdsprogram tillmötesgår
regeringen Försvarsmaktens krav.
Utskottet anser att en decibelnivå på 100 dBA är oacceptabel och att det
inför nästa försvarsbeslut skall tas hänsyn till att bullergränsen skall vara
65 dBA, vilket då kommer att påverka placeringen av flygflottiljer och
övningsfält. Kommittémotion Fö2 (mp) yrkande 7 bör således bifallas.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande buller
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fö2 yrkande 7 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger proposition
1996/97:4 i denna del till handlingarna,

6. Vindkraft och försvaret (mom. 6)
Annika Nordgren (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13-14 återges under rubriken
Vindkraft och försvaret bort ha följande lydelse:
Försvarsmakten har avstyrkt bygglov av vindkraftverk med hänsyn till
försvarsintresset vid mellan 40 och 50 % av ansökningarna. Anledningen är att
vindkraftverk i vissa fall sägs störa radio- och radarsignaler från försvarets
anläggningar.
Försvardepartementet inrättade hösten 1995 en samarbetsgrupp rörande frågor
om försvaret och vindkraftsintresset. En flerårig studie huvudstudie har
föreslagits börja år 1998 med syfte att utveckla modeller för vindkraftens
inverkan på militära system.
Utskottet anser dock att kunskaperna om signalspaningsstörningar är
tillräckligt stor för att de skyddszoner som Försvarsmakten tillämpar
omedelbart bör ändras så att inte längre nyetableringar av vindkraftverk
hindras av Försvarsmakten på tveksamma grunder.
Vindkraften är viktig för att minska sårbarheten i vårt samhälle.
Försvarsberedningen har slagit fast att kärnkraften är ett sårbarhetshot genom
risken för terroristdåd och bristande kontroll över avfall från
kärnkraftsverksamhet. Följaktligen anser utskottet att det borde vara i
Försvarsmaktens intresse att stödja övergången till säkrare energisystem och
ett robustare samhälle.
På många områden använder man sig av teknik för att lära sig mer om den.
Detta borde Försvarsmakten enligt utskottets mening ta fasta på och genomföra
en vindkraftssatsning. I Miljöstrategi för Försvarsmakten står att läsa: ?För
Försvarsmakten är det både ur miljö- och säkerhetssynpunkt viktigt att satsa
på förnybara energikällor. Om energin kan produceras lokalt innebär det att
Försvarsmakten blir mindre sårbar och att den negativa miljöpåverkan kan
minska. Vilken typ av förnybar energi som man satsar på bör bestämmas utifrån
lokala förutsättningar. I likhet med det civila samhället bör också ambitionen
vara att minska energianvändningen.? Utskottet ställer sig bakom denna
ambition.
Det anförda innebär att riksdagen bör bifalla kommittémotion Fö2 (mp)
yrkandena 12 och 13.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:
6. beträffande vindkraft och försvaret
att riksdagen med bifall till motion 1996/97:Fö2 yrkandena 12 och 13 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger
proposition 1996/97:4 i denna del till handlingarna.
Särskilda yttranden

Särskilt miljöskadliga vapen (mom. 1 del av)
Annika Nordgren (mp) anför:
Inom definitionen ?ett ekologiskt hållbart försvar? bör enligt min mening
också ingå att särskilt miljöskadliga vapen bör undvikas på samma sätt som
t.ex. de anti-personella minorna med hänvisning till ?särskilt inhumana
vapen?. I Riodeklarationens princip 24 sägs det: ?Stater måste - - -
respektera folkrättens regler till skydd för miljön vid väpnad konflikt.?
Detta underlättas genom att man i fred undviker att planera för och anskaffa
vapen till krigföring som är speciellt förödande för miljön.
Jag anser att arbetet med att identifiera särskilt miljöfarliga vapen bör
prioriteras, liksom arbetet med miljöstrategier och övervägandefrågor mellan
militära och civila insatser.

Buller (mom. 4)
Lennart Rohdin (fp) anför:
Tystnaden är en bristvara och den ostörda miljö vi behöver för rekreation och
friluftsliv blir en allt knappare resurs. Framför allt gäller detta
konstaterande de bostadsnära miljöerna i och i närheten av våra större
tätorter, där människor dagligen lever och vistas. Riksdagens beslut år 1994
om en handlingsplan mot buller är inte tillräckligt. Det finns sålunda inte
några bindande riktlinjer för buller från vägtrafik, flyg eller tåg i
utomhusmiljö. Kommunala och andra myndigheter har därmed svårt att hantera
bullerfrågor i olika sammanhang, såväl vid klagomål från enskilda personer som
vid bedömning av bullerfrågor i samband med planering och bygglov.
Vad avser försvaret är det framför allt fråga om buller från den verksamhet
som bedrivs vid landets flygflottiljer. I takt med att antalet flygflottiljer
minskar, och att dessa successivt utrustas med JAS 39 Gripen, är det rimligt
att allt större hänsyn tas till behovet av bullerbekämpning också vad avser
den militära flygverksamheten. Naturvårdsverket och Koncessionsnämnden för
miljöskydd har i detta sammanhang förordat en högsta bullernivå på 90 decibel
jämfört med Försvarsmaktens uppfattning om 100 decibel. Successivt bör dessa
krav skärpas ytterligare så att de så långt möjligt stämmer överens med de
krav som ställs på bullerbekämpning i samhället i övrigt.

Innehållsförteckning

Sammanfattning......................................1
Propositionen.......................................1
Myndigheternas underlag m.m. 1
Regeringens överväganden 3
Motionerna..........................................4
Yrkandena 4
Sammanfattning av motionerna 5
Utskottet...........................................9
Övergripande om försvaret och miljön 9
Ammunition och miljön 11
Övnings- och skjutfält 12
Buller 12
Utbildning 13
Vindkraft och försvaret 13
Internationellt samarbete 14
Hemställan 14
Reservationer......................................15
1. Övergripande om försvaret och miljön (mom. 1) 15
2. Ammunition och miljön (mom. 2) 17
3. Övnings- och skjutfält (mom. 3) 18
4. Övnings- och skjutfält (mom. 3) 18
5. Buller (mom. 4) 19
6. Vindkraft och försvaret (mom. 6) 20
Särskilda yttranden................................21
Särskilt miljöskadliga vapen (mom. 1 del av) 21
Buller (mom. 4) 21