Förstärkt sekretess i konkurrensärenden

Betänkande 2001/02:NU11

Näringsutskottets betänkande2001/02:NU11

Förstärkt sekretess i konkurrensärenden

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker lagförslaget i proposition
2001/02:69 om förstärkt sekretess i
konkurrensärenden, dock med ändrat datum för
ikraftträdandet. I propositionen föreslås en ny
bestämmelse i sekretesslagen (1980:100). Den nya
bestämmelsen ökar sekretesskyddet för uppgifter i
Konkurrensverkets utredningar i ärenden om
ifrågasatta överträdelser av konkurrensreglerna
gällande konkurrensbegränsande samarbete och
missbruk av dominerande ställning på marknaden. Inga
motioner har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet föreslår att den nya bestämmelsen träder i
kraft den 1 april 2002.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Förstärkt sekretess i konkurrensärenden
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100), dock med den
ändringen att tidpunkten för ikraftträdandet bestäms
till den 1 april 2002. Därmed bifaller riksdagen
delvis proposition 2001/02:69.

Stockholm den 12 februari 2002

På näringsutskottets vägnar

Barbro Andersson Öhrn

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Barbro
Andersson Öhrn (s), Sylvia Lindgren (s), Lennart
Beijer (v), Göran Hägglund (kd), Karin Falkmer (m),
Nils-Göran Holmqvist (s), Johan Lagerfelt (m), Marie
Granlund (s), Karl Gustav Abramsson (s), Inger
Strömbom (kd), Ola Sundell (m), Ingegerd Saarinen
(mp), Åke Sandström (c), Eva Flyborg (fp), Anne
Ludvigsson (s), Stefan Hagfeldt (m) och Lennart
Värmby (v).

2001/02

NU11

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas proposition 2001/02:69
om förstärkt sekretess i konkurrensärenden.

Inga motioner har väckts med anledning av
propositionen.

Bakgrund

Bakgrunden till den nu framlagda propositionen är de
förslag till åtgärder som Konkurrensverket framförde
till regeringen i januari 2000 i rapporten
Konkurrensen i Sverige under 90-talet (2000:1).
Konkurrensverket hävdade bl.a. att det behövs ett
generellt stärkt sekretesskydd för uppgifter som
inhämtats av verket vid undersökningar enligt 47 och
48 §§ konkurrenslagen (1993:20). Frågan togs även
upp av Konkurrensverket i en särskild skrivelse till
rege-ringen i juni 2000.

I maj 2000 beslutade regeringen att tillkalla en
särskild utredare (dir. 2000:40) med uppgift att
analysera vissa frågor som rör effektiviteten hos
det nuvarande regelverket för att motverka
överträdelser av konkurrenslagstiftningens förbud
mot konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av
dominerande ställning. Mot bakgrund av några
domstolsavgöranden bedömdes det angeläget att med
förtur utreda behovet av ett stärkt sekretesskydd
för uppgifter i Konkurrensverkets utredningar.
Utredningen, som antog namnet
Kartellbekämpningsutredningen, överlämnade därför i
juni 2001 en promemoria (N2001/6565/NL) med förslag
till ändringar i sekretesslagen. Promemorian har
därefter remissbehandlats.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Förslaget i propositionen innebär införandet av en
ny bestämmelse i sekretesslagen (1980:100) som skall
öka sekretesskyddet för uppgifter i
Konkurrensverkets utredningar i ärenden om
ifrågasatta överträdelser av konkurrensreglerna. Det
lagförslag som framlagts återfinns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

Utskottets förslag i korthet
Riksdagen bör bifalla det aktuella förslaget
om en ny bestämmelse i sekretesslagen, dock
med ändrat datum för ikraftträdande till den
1 april 2002. Utskottet delar regeringens
bedömning att nuvarande regelverk inte fullt
ut täcker behovet av sekretess i
Konkurrensverkets utredande verksamhet.

Propositionen

Gällande regelverk

I Konkurrensverkets uppgift ingår att utreda
misstankar om överträdelse av förbuden mot
konkurrensbegränsande samarbete (6 §) och missbruk
av dominerande ställning på marknaden (19 §) i
konkurrenslagen (KL). Verket får även tillämpa
artiklarna 81 och 82 i EG-fördraget. Nämnda
utredningar syftar till att klarlägga om
överträdelser har skett och i så fall säkra bevis om
överträdelserna för att dessa skall kunna beivras.

Konkurrensverket kan i denna utredande verksamhet
få kännedom om uppgifter som behöver hållas hemliga,
åtminstone under ett visst skede av utredningen. Det
företag som utredningen avser kan annars begära att
få tillgång till uppgifterna och därmed få möjlighet
att sabotera utredningen eller omintetgöra
resultaten så att sanktioner inte kan åläggas, sägs
det i propositionen.
Då Konkurrensverket genomför utredningar enligt
konkurrenslagen blir främst tre bestämmelser i
sekretesslagen (SekrL) aktuella. Dessa är
bestämmelsen i 4 kap. 1 § om planläggningssekretess,
bestämmelsen i 8 kap. 4 § om sekretess i
Konkurrensverkets verksamhet med hänsyn till skyddet
för enskilds ekonomiska förhållanden och
bestämmelsen i 14 kap. 5 § om partsinsyn. Även 16
och 17 §§ förvaltningslagen (1986:223) får betydelse
i detta sammanhang. Det finns däremot inte någon
särskild bestämmelse till skydd för uppgifter i
Konkurrensverkets utredande verksamhet.
Planläggningssekretess (4 kap. 1 § SekrL) gäller
för uppgift angående planläggning eller annan
förberedelse för inspektion, revision eller annan
granskning som myndigheten har att företa, om det
kan antas att syftet med granskningsverksamheten
motverkas om uppgiften röjs. Kammarrätten i
Stockholm har i två avgöranden (domar den 24 maj
2000 i mål nr 2303-2000 respektive 2871-2000) prövat
Konkurrensverkets tillämpning av bestämmelsen i
samband med misstanke om kartellsamarbete. Rätten
fann att planläggningssekretess inte kunde tillämpas
generellt på allt material i ett granskningsärende
utan endast på uppgifter som angick förberedelser
inför en förestående granskning.
Sekretess gäller även beträffande
Konkurrensverkets verksamhet som består i tillsyn
och utredning för uppgift om enskilds affärs- eller
driftsförhållanden, uppfinningar eller
forskningsresultat, om det kan antas att den
enskilde lider skada om uppgiften röjs (8 kap. 4 §
SekrL). Enligt samma bestämmelse gäller även
sekretess för andra ekonomiska eller personliga
förhållanden för den som har trätt i
affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den
som är föremål för myndighetens verksamhet.
Handläggning av ärenden vid Konkurrensverket sker
enligt bestämmelserna i förvaltningslagen såvida det
inte finns särskilda regler i konkurrenslagen. Av
förordningen (1996:353) med instruktion för
Konkurrensverket (13 §) framgår att, innan talan
väcks om bl.a. konkurrensskadeavgift eller om att
förbjuda en företagskoncentration, verket skall
bereda den som avses med talan tillfälle att yttra
sig. Denna rätt gäller dock inte i brådskande fall
eller om det annars finns särskilda skäl. En parts
rätt att få del av uppgifter regleras genom
förvaltningslagen. Enligt lagen (16 §) har en
sökande, klagande eller annan part rätt att ta del
av det som tillförts ärendet, om det avser
myndighetsutövning mot någon enskild. Dessutom
gäller (17 §) underrättelseskyldighet, dvs. ett
ärende som rör myndighetsutövning mot någon enskild
får inte avgöras utan att den som är part har
underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet
av någon annan än honom själv och han har fått
tillfälle att yttra sig över uppgiften. Båda dessa
rättigheter enligt förvaltningslagen gäller med de
begränsningar som följer av en bestämmelse i
sekretesslagen (14 kap. 5 §). Enligt denna
bestämmelse får rätten till sådan partsinsyn vika,
om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse
är av synnerlig vikt att sekretessbelagda uppgifter
i materialet inte röjs. Denna bestämmelse syftar
emellertid inte till att reglera myndigheternas
skyldighet att lämna ut uppgifter, utan att reglera
kollisionen mellan den rätt till partsinsyn som kan
finnas föreskriven på annat håll än i sekretesslagen
och den lagens bestämmelser om sekretess.

Förstärkt sekretess i konkurrensärenden

Regeringen föreslår i propositionen att en särskild
regel om sekretesskydd för Konkurrensverkets
utredningar införs. Sekretessregeln begränsas till
att omfatta utredningar om överträdelser av förbuden
i 6 och 19 §§ KL samt artiklarna 81 och 82 i EG-
fördraget. Enligt regeringens förslag skall
sekretess gälla om det med hänsyn till syftet med
utredningen är av synnerlig vikt att uppgiften inte
röjs. Bestämmelsen föreslås träda i kraft den 1 mars
2002.

De tidigare nämnda bestämmelser om sekretess som i
dag kan tillämpas i Konkurrensverkets utredande
verksamhet kan enligt regeringen inte anses fullt ut
tillgodose behovet av utredningssekretess. Det anses
klarlagt - genom tidigare nämnda domar av
Kammarrätten i Stockholm - att bestämmelsen om
planläggningssekretess inte tillåter att uppgifter
sekretessbeläggs under hela utredningsskedet.
Regeringens bedömning är därför att bestämmelsen om
planläggningssekretess inte till fullo kan
tillgodose behovet av sekretess i Konkurrensverkets
utredningar. Bestämmelserna i sekretesslagen till
skydd för enskildas ekonomiska förhållanden
tillgodoser inte heller fullt ut behovet av
sekretesskydd för verkets utredningar. Detta beror
dels på att sekretess till skydd för enskilda inte
gäller i förhållande till den enskilde själv (14
kap. 4 § SekrL), dels på att visst material kan vara
sådant att det inte omfattas av sekretesskyddet (8
kap. 4 § SekrL) men ändå är av vikt för
Konkurrensverkets möjligheter att utreda en
eventuell överträdelse av konkurrenslagstiftningen.
Enligt regeringen bör sekretessen inte sträcka sig
längre än vad som framstår som klart påkallat. Det
är regeringens bedömning att den senaste tidpunkt
när en part torde ha rätt till att ta del av
samtliga uppgifter i utredningen i princip är när
Konkurrensverket översänder sitt preliminära
ställningstagande för eventuellt yttrande till den
som beslutet berör. Vid denna tidpunkt torde
intresseavvägningen mellan företagets behov av insyn
och Konkurrensverkets behov av sekretess till skydd
för utredningen i princip väga över till företagets
förmån. I författningskommentaren påpekas att det
misstänkta företagets rätt till insyn normalt bör
öka ju längre utredningen fortskrider. Vidare anförs
att den föreslagna bestämmelsen inte torde kunna
åberopas som stöd för att inte lämna ut uppgifter
som hänför sig till utredningen när en utredning har
avslutats.
Beträffande tredje mans möjligheter till insyn i
utredningen understryks att sekretess bör gälla
oavsett vem som efterfrågar uppgiften. Det är
regeringens mening att det av den föreslagna
lagtexten också direkt framgår att bestämmelsen är
tillämplig i förhållande till tredje man.
Regeringen anser inte heller att den tystnadsplikt
som gäller enligt den föreslagna
sekretessbestämmelsen bör ha företräde framför
meddelarfriheten. Någon ändring i sekretesslagen
därav föreslås följaktligen inte.

Vissa kompletterande uppgifter

Frågan om stärkt sekretesskydd har varit uppe till
behandling vid tidigare tillfällen.
Näringsfrihetsombudsmannen (NO) föreslog i början av
1990-talet i ett remissyttrande - över betänkandet
Konkurrens för ökad välfärd (SOU 1991:59) - att nya
sekretessbestämmelser borde införas med innebörd att
uppgifter i Konkurrensverkets verksamhet i anledning
av de föreslagna förbuden skulle erhålla ett
sekretesskydd likvärdigt det skydd som den allmänna
brottsbekämpande verksamheten hos åklagare och
polismyndighet har. NO:s förslag ledde inte till
någon lagstiftningsåtgärd då betänkandet behandlades
i den aktuella propositionen (prop. 1992/93:56).
Även i samband med utredningsbetänkandet
Konkurrenslagen 1993-1996 (SOU 1997:20)
aktualiserades frågan om sekretess i
Konkurrensverkets utredande verksamhet.
Konkurrensverket påpekade att det inte var klarlagt
om uppgifter rörande misstankar att företag
överträtt KL kunde hemlighållas med stöd av 4 kap. 1
§ SekrL i ett inledande skede av utredningen.
Utredningen kom emellertid fram till att den inte
funnit tillräckliga skäl att föreslå en ny lagregel.
I sitt remissyttrande över betänkandet underströk
Konkurrensverket vikten av att bringa klarhet
beträffande räckvidden av sekretessregeln i 4 kap. 1
§ SekrL. I regeringens behandling av betänkandet
(prop. 1997/98:130) uttalades att denna fråga skulle
övervägas när underlag för detta fanns.

Konkurrenslagen har utarbetats efter förebild av
EG:s konkurrensregler. De förbudsbestämmelser som
finns i 6 och 19 §§ KL motsvarar i hög grad
artiklarna 81.1 och 82 i EG-fördraget. Förbuden i 6
och 19 §§ KL anses gälla parallellt med dem i EG-
fördraget, men tillämpningen får inte ske på ett
sådant sätt att den enhetliga tillämpningen av EG:s
konkurrensregler och den fulla effekten av de
åtgärder som vidtas för att upprätthålla dessa
regler hindras. Enligt en EG-förordning (17/62) är
myndigheter i berörda medlemsländer behöriga att
tillämpa ovan nämnda artiklar i EG-fördraget så
länge EG-kommissionen inte har inlett ett förfarande
avseende icke-ingripandebesked, åläggande att
upphöra med överträdelser eller undantag. För att en
nationell myndighet skall kunna utöva denna
möjlighet krävs att den nationella lagstiftningen
ger nödvändiga befogenheter för detta. De svenska
konkurrensmyndigheterna gavs fr.o.m. den 1 januari
2001 möjlighet att tillämpa EG:s konkurrensregler
genom beslut av riksdagen (prop. 1999/2000:140, bet.
2000/01:NU4 och 2000/01:NU6).

Utskottets ställningstagande

I Konkurrensverkets utredande verksamhet
beträffande överträdelser av förbuden mot
konkurrensbegränsande samarbete och missbruk av
dominerande ställning på marknaden kan verket ha
behov av att neka att lämna ut känsliga uppgifter
som hänför sig till pågående utredningar hos
myndigheten. Det nuvarande regelverket täcker inte -
som bl.a. de tidigare nämnda domarna av Kammarrätten
i Stockholm visat - fullt ut behovet av sekretess i
Konkurrensverkets utredande verksamhet i detta
avseende. Utskottet delar därför regeringens
bedömning att en bestämmelse om sekretess i
Konkurrensverkets utredande verksamhet bör införas.
Beträffande sekretessens varaktighet påpekas det i
propositionen att det misstänkta företagets rätt
till insyn normalt bör öka ju längre utredningen
fortskrider. Utskottet delar denna bedömning. För
att säkerställa att så blir fallet vill utskottet
understryka vikten av att en prövning av om en viss
uppgift omfattas av sekretess sker kontinuerligt.
Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen,
dock med ändrat datum för ikraftträdandet. Utskottet
föreslår att bestämmelsen träder i kraft den 1 april
2002.

bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Proposition 2001/02:69

Regeringen föreslår att riksdagen antar
regeringens förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100).
bilaga 2

Regeringens lagförslag

Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen
(1980:100)[1] att det i lagen skall införas en ny
paragraf, 4 kap. 4 §, av följande lydelse.

-----------------------------------------------------
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
-----------------------------------------------------
4 kap.
4 §
Sekretess gäller för
uppgift som hänför sig
till utredning hos
Konkurrensverket av
överträdelser av 6 eller
19 § konkurrenslagen
(1993:20) eller av
artikel 81 eller 82 i
Fördraget om upprättandet
av Europeiska
gemenskapen, om det med
hänsyn till syftet med
utredningen är av
synnerlig vikt att
uppgiften inte röjs.
-----------------------------------------------------
_____________

Denna lag träder i kraft den 1 mars 2002.

**FOOTNOTES**
[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.