Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Försöksverksamhet med sfi-bonus

Betänkande 2008/09:AU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
20 maj 2009

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Försöksverksamhet med sfi-bonus(pdf, 271 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2008/09:8 Försöksverksamhet med sfi-bonus

Beslut

Sfi-bonus införs på försök (AU8)

En lag om att införa sfi-bonus på försök börjar gälla den 1 oktober 2009. Syftet är att pröva i vilken utsträckning en prestationsbaserad ersättning inom sfi-undervisningen kan bidra till att nyanlända invandrare lär sig svenska snabbare och därmed förbättrar sina möjligheter att få jobb. I försöket ges möjlighet att få sfi-bonus i 15 kommuner. Särskilda medel bör avsättas för att utvärdera försöksverksamheten.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Från regeringen

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2009-04-14
Justering: 2009-04-28
Trycklov till Gotab och webb: 2009-05-04
Trycklov: 2009-05-04
Trycklov till Gotab och webb: 2009-05-05
Trycklov: 2009-05-05
Reservationer: 1
Betänkande 2008/09:AU8

Alla beredningar i utskottet

2009-04-14

Sfi-bonus införs på försök (AU8)

En lag om att införa sfi-bonus på försök föreslås börja gälla den 1 oktober 2009. Syftet är att pröva i vilken utsträckning en prestationsbaserad ersättning inom sfi-undervisningen kan bidra till att nyanlända invandrare lär sig svenska snabbare och därmed förbättrar sina möjligheter att få jobb. I försöket ges möjlighet att få sfi-bonus i 15 kommuner. Särskilda medel bör avsättas för att utvärdera försöksverksamheten. Arbetsmarknadsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2009-05-14
Stillbild från Debatt om förslag 2008/09:AU8, Försöksverksamhet med sfi-bonus

Debatt om förslag 2008/09:AU8

Webb-tv: Försöksverksamhet med sfi-bonus

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Maria Stenberg (S)
Anf. 94 Maria Stenberg (S)
Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka avslag på propositionen, som innehåller ett förslag om införandet av en ny lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisningen för invandrare, så kallad sfi-bonus, och yrka bifall till den gemensamma reservationen av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Vi anser att utgångspunkten för propositionen är fullständigt felaktig. Vem av oss här inne i kammaren kan med handen på hjärtat påstå att vi vet att alla nyanlända invandrare är en homogen grupp? Verkligheten är faktiskt den att det är människor från världens alla hörn som i dag söker skydd här. Vi pratar om människor med allt från vana vid studier på hög nivå och långa utbildningar i sina cv:n till människor som kanske till och med är analfabeter i sitt eget modersmål. Det finns alltså nyanlända invandrare som redan från början kommer att ha ett försprång bara genom det faktum att de kommer från länder med det latinska alfabetet. Eftersom vi alla är olika som människor finns det naturligtvis nyanlända invandrare som har mer eller mindre lätt för sig att lära sig ett nytt språk. Det är bara att gå till sig själv och ställa sig frågan: Hur lätt har jag att lära mig ett nytt språk med ett helt främmande alfabet? Därför är det här ytterligare ett i raden av orättvisa förslag från borgerligheten. Återigen väljs vägen som gynnar dem som redan har och har det lätt för sig. Det är ju faktiskt så att det här systemet med sfi-bonus i första hand ger stimulans till dem som redan har förutsättningar att nå de bästa resultaten, medan de som har störst behov av stimulans riskerar att inte klara av kraven för att få någon större del av bonusen alls. Jag går inte ens in på krångligheterna som reglerar hur, om och varför du kan få en bonus. Det finns att läsa i propositionstexten. Lärarna har en nyckelroll, och även tiden fram till att jag får börja på sfi-undervisningen spelar stor roll. Därför blir det orimligt och orättvist för oss med ett bonussystem där nyanlända premieras respektive går miste om sin bonus utifrån faktorer de inte själva kan påverka. Att dessutom ge den största bonusen till dem som har de bästa förutsättningarna och den minsta till dem som har det sämsta utgångsläget är helt enkelt för mig som socialdemokrat bakvänd och felaktig logik. Men det är uppenbarligen helt logiskt för borgerligheten. Regeringen tycks också anse att nyanlända invandrare och flyktingar är lata och omotiverade att lära sig svenska. Det finns faktiskt inte några belägg för att sfi-studerande som grupp skulle vara mindre motiverade att studera än andra studerandegrupper. Statens skolverk påpekade i sitt remissvar att det finns lite kunskap om orsaken till den låga genomströmningen inom utbildningen och om anledningen till avhoppen från sfi. Var femte nybörjare läsåret 2005/06 avbröt sin utbildning. För drygt hälften av dessa saknades uppgift om orsaken till avbrottet. För den andra hälften var en vanlig orsak till studieavbrottet att den studerande hade fått ett arbete. Vore det då inte lämpligt att försöka analysera vad och varför innan man störtar i väg och försöker sig på någonting som inte omfattar alla och som ingen vet resultatet av? Vad ni än tror i högern är det inte alltid några extra kronor i fickan eller fler prov som är lösningen på människors vardagsbekymmer. Herr talman! Vi tillsammans med andra befarar att sfi-bonusen förlänger vägen till jobb i onödan för många. Det är flera remissinstanser som varnar för att sfi-bonusen kan motverka arbetslinjen. Men regeringen trampar på och berättar i propositionstexten att nyanlända invandrare har sämre tillgång till informella nätverk och att diskriminering sker när de ska ut på arbetsmarknaden - utan att ge några svar på möjliga lösningar på just de problemen. Här väljer borgerligheten att stirra sig blind på att språket minsann är lösningen på allt och för alla. Men det här förslaget löser inte det grundläggande problemet som finns på många håll i landet, nämligen bristande möjligheter att kunna kombinera sfi-undervisningen med ett jobb. Inga svar och inga förslag. Det är för många nackdelar med sfi-bonus, och därför är en rad remissinstanser med en rad olika argument och ställningstaganden mycket tveksamma till förslaget. Men mest beklämd blir jag över att den borgerliga regeringen tänker gå så långt i sin orättvisa politik som att ge just försöks- och jämförelsekommunerna ett litet extra tillskott för att höja kvaliteten innan utvärderingen av systemet med sfi-bonus ska ske. Snacka om att försöka rigga resultatet i den riktning man själv vill presentera. Kasta förslaget i papperskorgen! Det är där det hör hemma. Herr talman! Vi socialdemokrater, vänsterpartister och miljöpartister anser att en betydligt bättre väg är att sätta in kvalitetshöjande åtgärder i undervisningen för alla. Det handlar om fortbildning av sfi-lärare och ökad individualisering av undervisningen för att motsvara behovet hos den som studerar. Framför allt handlar det om bättre möjligheter att kombinera svenskundervisningen med arbete eller praktik. Det handlar också om ökade möjligheter för kommunerna att ha god framförhållning när det gäller planeringen av undervisningen. Dessutom leder regeringens förslag till mer krångel och byråkrati i de berörda kommunerna, men det verkar inte bekymra den borgerliga regeringen nämnvärt. Regelkrångeldebatten och omsorgen om mindre byråkrati verkar inte omfatta kommunerna och deras verksamhet. Jag är fullständigt övertygad om att det är viktig information till landets alla kommuninvånare och för dem som jobbar i de verksamheterna. Jag tycker även att den moderatstyrda regeringen borde ha övervägt och grunnat lite extra på varför Länsstyrelsen i Stockholms län inte tycker att förslaget är så himla bra. De uttrycker en oro för att förslaget faktiskt kan öka och cementera fördomar mot gruppen nyanlända. Precis som Länsstyrelsen i Stockholms län funderar jag om inte förslaget kan underblåsa främlingsfientliga krafter och i stället för att bli en stimulans, som borgerligheten tror så starkt på, bli en kvarnsten runt halsen för nyanlända invandrare. Det borde kanske utskottsmajoriteten också ha ägnat eftertanke och tid åt. Herr talman! De pengar, ca 100 miljoner, som kommer att tas i anspråk för såväl själva bonussystemet som dess administration borde i stället satsas på att förbättra kvaliteten i hela introduktionen för nyanlända. Mot bakgrund av detta borde riksdagen bifalla motionen och avslå propositionen. (Applåder)
Kalle Larsson (V)
Anf. 95 Kalle Larsson (V)
Herr talman! Just när man trodde att den borgerliga regeringen hade förstått att det här med bonusar inte är någon bra idé kommer de dragande med en till. Nu ska det bli bonus för den som är snabb och har goda förutsättningar att göra klart sin sfi-undervisning. Jag ska återkomma till vilken människosyn som ligger bakom den här typen av förslag, men låt mig från början säga att vi från Vänsterpartiets och säkerligen från den samlade oppositionens sida tycker att språkkunskaper är oerhört värdefulla. Det är mycket viktigt att man kan tala språket i det land man vistas och lever i. Man måste ha goda möjligheter att lära sig språket. Det handlar om att komma in i arbetslivet. Det handlar också, minst lika viktigt, om att kunna vara en aktiv demokratisk samhällsmedborgare. För de här sakerna är språkkunskaperna ovärderliga. Den här diskussionen handlar inte nu, precis som den aldrig någonsin har handlat vid den här typen av diskussioner om krav eller sådant för språkkunskaper, om huruvida språket är viktigt eller inte, utan det handlar om på vilket sätt man uppmuntrar människor att lära sig språk, vilka metoder och vilken människosyn som ligger bakom. Jag instämmer i det som tidigare sades, att sfi-undervisningen definitivt behöver förbättras. Nu blir inte det här en diskussion om sfi-undervisningen kan förbättras, vilket vi borde ha. I stället försöker man hitta på något slags skenlösningar där man gör den enskilde till ansvarig för huruvida man lyckas med studierna eller inte. Det är ditt fel om du inte lyckas så bra. Det är du som inte får någon bonus, eller det blir du som får en bonus för du var så duktig och ansträngde dig så väl. Jag ser fram emot kommande diskussioner om sfi och hur den ska kunna förbättras. Det handlar om individualisering. Lärande är en kollektiv process, det är något man gör tillsammans. Men man måste förstås göra det utifrån de egna förutsättningarna och från den nivå som man själv har. Det är stor skillnad på att vara analfabet och att vara akademiker. Man är förstås mer van om man har lärt sig många saker än om man inte gjort det på ett strukturerat sätt. Samtidigt vill jag inom parentes säga att den fördomsfulla bilden om sfi att man överallt sätter analfabeter och akademiker i samma klass faktiskt inte stämmer med verkligheten. Tillräckligt många verksamheter som bedriver sfi har jag besökt, och det har säkert flera gjort, för att sticka hål på den mytbilden. Väldigt många som sysslar med sfi runt om i landet gör ett väldigt bra arbete. Jag tror att man också ska uppvärdera det. Man ska säga till sfi-lärare att de gör ett värdefullt arbete och försöka höja statusen för sfi-läraryrket. Det är bland det viktigaste man kan sysselsätta sig med. Det måste kunna gå - det är den erfarenhet jag har efter att ha besökt många verksamheter - att bättre kombinera praktik, arbete och studier i sfi. Här finns ibland byråkrati som sätter käppar i hjulen. Man måste ha sfi vissa fasta tider på dagtid och kan inte lägga det på kvällar eller på de tider i veckan då man kanske inte behöver arbeta eller finnas i praktik. Det är när man förstår varför man behöver ett språk och vilken typ av språkkunskaper man behöver som man har lättare att lära sig. Nu kommer regeringen ändå med det här förslaget trots ett massivt motstånd - det får vi väl ändå säga - från remissinstanserna. Det är inte så där jättemånga som jublar och applåderar av remissinstanserna inför det här förslaget. Det borde stämma till eftertanke. Jag tror inte att ens regeringens förespråkare själva är så där helt övertygade om att det här är ett jättebra sätt att förstärka sfi-undervisningen. Det är därför man kör med en försöksverksamhet. Hade man varit övertygad om att det här är så bra hade man kört på bred front på en gång. Nej, det här handlar lite grann om att ge till dem som redan har, dem som har de goda förutsättningarna. De som egentligen behöver mest stöd blir utan, i alla fall utan sfi-bonus. Maria Stenberg har på ett utmärkt sätt gått igenom de argument som finns mot förslaget. Jag vill ändå ägna några sekunder åt den människosyn som ligger bakom. Det är egentligen fråga om ekonomiska incitament som sådant, bonusar, för att man ska kunna göra ett bra arbete, för att man ska vilja göra ett bra arbete, för att man ska vilja lära sig språket. I det här specifika fallet tycks det som högerregeringens företrädare på något vis går omkring med en bild i huvudet: Ja, någonstans där ute finns det många människor, hundratals, tusentals, tiotusentals, vad vet jag, som hellre går kvar på sfi och inte lär sig språket än gör något annat. De tycks finnas där och trivas med att inte ha någon särskild funktion i samhället och inte bidra med något särskilt. De tycker kanske att det är bekvämt att bara läsa sfi lite grann ibland och inte komma vidare. Dem måste vi förstås pressa lite mer, uppmuntra eller pressa. Här är det både piskan och moroten som förs fram av regeringsföreträdarna emellanåt. Är det inte språkkrav för medborgarskap, som ibland diskuteras, är det bonus i stället - piskan ena dagen, moroten nästa. Men bakom ligger ungefär samma människosyn, som säger att om inte vi pressar eller lockar kan människor inte själva veta sitt eget bästa och lära sig de kunskaper och det språk de behöver kunna. Vi delar inte den uppfattningen. Vi har en motsatt människouppfattning. Vi ser människor som aktiva, som viljande själva vara en del av samhället. Man vill göra och bidra. Det som vi som politiska makthavare har att göra är att skapa förutsättningar, riva ned diskriminerande hinder och skapa positiva förutsättningar för att människor ska kunna få den aktiva kraft som man har i sig att också ge något resultat. Jag gör en jämförelse som möjligen kan kännas lite långsökt, men jag tror att den bär. Om man bara för att man gör ett bra jobb får en bonus, vad blir nästa steg för högerregeringen att föreslå? Ska vi ha, för att ta det drastiska, riksdagsledamotsbonus? Det kan man tänka sig om man tycker att riksdagsledamöterna sitter där i sina bänkar och inte gör någonting, eller inte ens sitter i sina bänkar, sitter någon annanstans och inte gör så mycket. Vi kanske ska ha ett system för det. Vi kanske ska lägga upp ett register av antal ställda frågor. Tre ställda frågor ger 500 kronor i månaden. Åtta ställda frågor ger 700 kronor i månaden. Eller kanske efter en mandatperiod räknar man antal anföranden i talarstolen. Hur lång tid? Det är svårt att avgöra - är det kvantitet och kvalitet? Vem bedömer detta? Jag ska inte låta liknelsen spreta i väg för långt, men det är någonting i detta som ändå väcker till eftertanke. Det verkar som att det alltid är de andra som behöver antingen tvingas eller lockas. Själva behöver vi inte vara med i ett sådant system. Vi vet vad som är vårt bästa. Det är de andra som inte vet det. Herr talman! Utan att förlänga diskussionen mer än så säger jag att jag tror att man har tänkt fel och yrkar därför bifall till reservationen.
Ulf Holm (Mp)
Anf. 96 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Det här är en väldigt viktig fråga när det handlar om integrationen i Sverige, och också en väldigt omdebatterad fråga. Tyvärr visar det här förslaget från regeringen på den stora skillnad som finns mellan den rödgröna alliansen och den moderatstyrda borgerliga alliansen när det gäller synen på människor, vilket har beskrivits väldigt väl av de föregående talarna i debatten. Det är helt obegripligt varför de som har de bästa förutsättningarna ska ha bonus när stödet egentligen borde gå till dem som behöver mest stöd och uppmuntran för att klara studierna, lära sig det svenska språket och lära sig skriva ordentligt. Det är de personerna som behöver mest stöd av samhället. Då behöver vi, som har sagts tidigare, ha en bättre sfi-undervisning. Den fungerar jättebra på många ställen. Det finns naturligtvis ett par platser där det skulle behöva göras förbättringar, och det är framför allt fråga om att det borde vara mer resurser till lärarna och mer stöd till de personer som har svårt att tillgodogöra sig undervisningen i dag. Då är det märkligt att regeringen lägger fram en proposition om att just de som redan har bäst förutsättningar, är snabba på att lära sig och känner igen språket ska få en ekonomisk stimulans, det vill säga bonus. Det är mycket märkligt och faktiskt obegripligt. Det är märkligt inte bara med tanke på den ideologiska skillnaden i synen på sfi och i människosynen, utan också eftersom kritiken från remissinstanserna är ganska omfattande. Man pekar på många av bristerna i regeringens förslag. Det är därför märkligt att regeringen och utskottsmajoriteten bara fortsäter att leverera det här förslaget trots alla invändningar och tveksamheter. De som kanske har svårast att tillgodogöra sig undervisningen är naturligtvis, tror jag, kvinnor. Kvinnorna behöver mest undervisning. Detta är alltså också en jämställdhetsfråga. Många som kommer till Sverige från vissa regioner i världen behöver mest stöd. Inte minst behöver de stöd för att kunna ta sig hemifrån och vara med på undervisningen. Där måste insatser göras ordentligt. Där finns det nog mycket att göra. Det finns en risk för att de som kommer att gynnas av bonussystemet i hög grad är män, och det tycker vi är fel. Vi ser ingen analys i propositionen om hur stödet kommer att utfalla, utan det är på vinst och förlust. Man måste också ta individualiseringen i mycket större beaktande. Människor som kommer till Sverige är olika. Det är i väldigt mycket individbaserad undervisning som behövs, även om den måste ske i grupp. Detta tar man inte heller upp i betänkandet eller propositionen. Risken finns för att det är de grupper som varit mest gynnade redan sedan de kom hit som kommer att få del av bonusen. Det är, som jag sagt tidigare, inte Miljöpartiets uppfattning att det bör vara på det sättet. Jag yrkar därför, tillsammans med mina kolleger från Socialdemokraterna och Vänstern, avslag på propositionen och bifall till reservationen.
Reza Khelili Dylami (M)
Anf. 97 Reza Khelili Dylami (M)
Herr talman! Undervisning i svenska är något som är helt centralt för ett bra flyktingmottagande och en smidig integration av nyanlända flyktingar och invandrare. Att behärska det svenska språket är kanske den allra viktigaste framgångsfaktorn när det gäller att få ett arbete men även för att man ska kunna leva ett självständigt liv och kunna ha kontakt med det svenska samhället och dess myndigheter. Speciellt nu i dessa tider av internationell finanskris och varsel på arbetsplatser är det viktigt att vi satsar på grupper i samhället som kan få det svårt. Vi vet av erfarenhet att de som behärskar det svenska språket har en tydlig fördel när det gäller att få arbete. Därför är det viktigt att undervisningen i svenska ses över och förbättras. Sfi-undervisningen har inte fungerat bra. Det tror jag att vi alla är överens om. Detta måste vi göra något åt. Genomströmningen har visat sig vara väldigt låg, och i undervisningsgrupperna har elever med extremt olika kunskapsnivåer blandats. Precis som andra här har påpekat är klasserna blandade, och elever på olika nivåer kommer i samma grupper. De kommer från olika länder och har olika bakgrund när det gäller studier - det finns akademiker sida vid sida med folk som aldrig har fått möjlighet att gå i skolan. Detta har lett till att de med goda förutsättningar inte har lyckats få den stimulans de behöver och till att de med sämst förutsättningar har haft svårt att följa med i undervisningen. "SFI borde signalera att språket är livsavgörande, nyckeln till deras framtid, att sumpar de den chansen kommer den aldrig tillbaka." Det är ett citat ur en DN-artikel nyligen. Där kan man läsa om de problem som många invandrare upplever i sin första kontakt med sitt nya hemland Sverige. Denna första kontakt utgörs i många fall av sfi-undervisningen. Herr talman! Jag har själv träffat flera invandrare som studerat i sfi utan att kunna slutföra utbildningen. Till exempel känner jag en kvinna från Mellanöstern, mer exakt från Afghanistan, som har gått på sfi i Stockholm i 13 år utan att bli klar. Det är katastrof! Det problemet kan vi diskutera senare om ni vill. Flera av dem som misslyckas i sfi-undervisningen har högskoleutbildning från sitt hemland och är vana vid att studera. Trots detta har de inte kunnat tillgodogöra sig utbildningen. Det visar klart och tydligt att något är fel. Vi måste göra något för att rätta till felet. Att införa sfi-bonus för dem som snabbare klarar av utbildningen är ett sätt att göra eleverna mer motiverade. Givetvis räcker det inte enbart med att dela ut bonus. Det är vi nog överens om. För att komma till rätta med problemen i sfi-undervisningen ingår i förslaget också att man ska satsa på att höja lärarnas kompetens och att ha ett bra arbete med att sätta tydligare mål i kursplanerna. Införandet av sfi-bonusen kommer att genomföras som ett test i första omgången. Det är bra. Det ger oss en möjlighet att se om införandet av sfi-bonus är en framgångsrik väg när det gäller undervisningen i svenska för invandrare. Jag personligen tror och hoppas att sfi-bonusen kan vara en bra morot för nyanlända att snabbare klara utbildningen i svenska. De senaste åren har med all önskvärd tydlighet visat att invandrings- och flyktingmottagningen inte har varit någon framgångshistoria. Vi måste bryta kollektiviseringen av de grupper som kommer till Sverige, och varje individ måste få de förutsättningar som han eller hon behöver för att kunna komma in i det svenska samhället. Men vi måste även ställa krav på att den nyanlända själv tar ett stort ansvar och lägger ned ett gigantiskt arbete på att faktiskt lära sig svenska. Herr talman! Det är det svenska samhällets och regeringens ansvar att ge de nyanlända invandrarna och flyktingarna de verktyg de behöver för att få ett arbete i sitt nya land, så att de själva kan klara sin försörjning. Vägen till en framgångsrik integration går via ett eget arbete. För att kunna få ett arbete är det centralt att man behärskar det svenska språket. Det är självklart.
Maria Stenberg (S)
Anf. 98 Maria Stenberg (S)
Herr talman! I mitt anförande beskrev jag hur uppbyggnaden av sfi-bonussystemet faktiskt gynnar de nyanlända invandrare som har studievana, kanske långa utbildningar med sig från sitt hemland och dessutom kanske har det lätt för att lära sig ett nytt språk. Därför blir min fråga: På vilket sätt anser Moderaterna att ett bonussystem som är uppbyggt så orättvist gynnar dem som har det lite svårare för sig? Systemet bygger ju på att man ska ha det lätt för sig och kunna lära sig snabbt. På vilket sätt gynnar ett sådant här bonussystem dem som faktiskt har det lite svårare för sig?
Reza Khelili Dylami (M)
Anf. 99 Reza Khelili Dylami (M)
Herr talman! Som jag tidigare berättade är det en morot för att kunna motivera dem. De kan få möjligheter att snabbare lära sig svenska. Jag vet inte när jag slutade sfi, men när jag läste sfi i Sandviken hade folk inte någon riktig framtid att tänka på. Man tänkte: Ja, vi får gå två tre timmar till sfi. Vad kommer att hända? Jag kommer inte att förlora någonting. Jag har 260 timmar på mig att läsa sfi. Då får jag klara det på kanske fyra fem år. Det är på det sättet. Om jag, när jag läste sfi i Sandviken eller i Borås eller i Malmö, hade haft en bra kursplan - jag kom till Sverige som 18-åring; i dag är jag 42 år - hade det självklart varit mycket enklare för mig att lära mig om det svenska samhället och att hänga med. Det handlar om vad jag har för framtidsplan och så vidare. Jag tror att detta är en väg att kunna motivera folk att på något sätt snabbare lära sig.
Maria Stenberg (S)
Anf. 100 Maria Stenberg (S)
Herr talman! Som jag också sade i mitt anförande skiljer sig uppenbarligen vårt synsätt när det gäller människor från Moderaternas synsätt. Vi tror inte att några extra kronor i en ficka eller några färre kronor där eller några extraprov gör att de människor som kanske skulle behöva ha extra hjälp och extra stimulans får det lättare. Man ska nu ge försökskommunerna en extra påse pengar för att de sedan ska kunna utvärdera systemet - det är ju också att rigga resultatet efter vad man vill. Men bonussystemet i sig innebär inte någon kvalitetshöjning för gruppen nyanlända invandrare. Det är djupt orättvist. Det gäller ju inte alla. Det gäller bara ett par stycken. Jag har full förståelse för att man ska ha en plan och att man ska ha goda lärare i sfi-undervisningen. Men bonussystemet i sig garanterar inte det, så jag måste återvända till min fråga: På vilket sätt underlättar det här bonussystemet för dem som faktiskt kanske har det lite svårare än andra att lära sig svenska?
Reza Khelili Dylami (M)
Anf. 101 Reza Khelili Dylami (M)
Herr talman! Jag säger det en gång till. Det är en morot. Det handlar om att försöka se över detta, se hur det kommer att fungera i verkligheten. Det är en försöksverksamhet. Det är bra att vi gör någonting. Det är samtidigt bra att ni anser att ni inte har lyckats sköta sfi:n på ett bra sätt. Vi hade möte med lärarna, som är en grupp som vi just nu har i skolan i Sverige. De tycker att sfi-bonusarna kan vara en bra väg att motivera folk att snabbare lära sig svenska. Det är väldigt bra att ni också har kontakt med lärarna och hör hur de tycker att sfi-bonusarna kan vara bra för att motivera nyanlända invandrare. Och det handlar om folk som försökt lära sig svenska för länge sedan och har misslyckats. Och precis som ni har framfört är det många som har slutat. Vi vet inte varför de har slutat med sfi. Vi får möjligheter att kolla varför de har gjort det.
Ulf Holm (Mp)
Anf. 102 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Vi är helt överens om att sfi-undervisningen inte är perfekt i dag och att det behöver vidtas åtgärder för att förbättra den på vissa håll. På vissa håll i Sverige fungerar den väldigt bra. Det skiljer sig från kommun till kommun. Vi är också överens om att integrationspolitiken måste förbättras, och där finns mycket kvar att göra för att den ska fungera bra. Jag är därför - det ska jag börja med att säga - tacksam för att det här förslaget från regeringen åtminstone bara gäller försöksverksamhet i 15 kommuner, så att ni inte genomför det i hela Sverige på en gång. Det är jag ytterst tacksam för. Men jag tycker ändå att man borde avslå förslaget. De som gynnas av det här systemet är ju de som har mest studievana, de som har högre utbildning och de som kommer från länder med det latinska alfabetet. De gynnas av det här systemet. De som missgynnas är andra. Det är detta jag inte riktigt kan förstå. Jag blir ännu mer konfunderad när du som exempel tar upp en vän från Afghanistan som har pluggat sfi i 13 år. Hur ska hon kunna gynnas av ett sådant här system? Hon kommer aldrig att få någon bonus - aldrig. Hur motiverar du då denna kvinna att faktiskt försöka lära sig det svenska språket? Det är här själva grundfrågan är. Det är några grupper som kommer att gynnas, och de får ekonomisk kompensation eller stimulans. Men de som egentligen mest behöver samhällets stöd för att kunna lära sig språket och få ett arbete och komma in i det svenska samhället missgynnas otroligt mycket med detta system. Det är där jag inte förstår hur ni resonerar.
Reza Khelili Dylami (M)
Anf. 103 Reza Khelili Dylami (M)
Herr talman! Problemet för den här kvinnan är inte att hon inte vill studera snabbare. Och problemet är inte att hon inte hade någon utbildning. Problemet är själva sfi-systemet. Det är inte bara hon som har fastnat. Det finns många sådana här exempel. Jag känner en kvinna i Spånga som kom till Sverige som 19-åring. I dag är hon 27-28 år gammal och bor i Spånga. Hon läser fortfarande sfi, fast hon har gått två år i universitet i sitt hemland, Iran. Det är därför det är viktigt att öppna vägarna för folk som är snabbare. Hon har inget eget jobb. Hon får inget bidrag. Det enda hon lever på är sin mans lön. När jag frågar henne vad hon tänker om hon hade möjlighet att lära sig svenska snabbare säger hon: Ja, men det är jättebra. Jag kunde då snabbare klara svenskan och tjäna lite extra bonus. De här invandrargrupperna är mycket positiva till möjligheten att snabbare avsluta svenskan. Om det finns en sådan grupp som kan lära sig svenska snabbare - och det är inte en liten grupp - undrar jag: Varför inte?
Ulf Holm (Mp)
Anf. 104 Ulf Holm (Mp)
Herr talman! Jag tror att vi blandar ihop några saker här. Motivationen att lära sig landets språk har nog alla som kommer till ett nytt land. Men i det exempel som du tar upp verkar det mest vara ett organisatoriskt problem. Det handlar om att sfi:n inte fungerar i vissa kommuner och att till exempel lärarna inte är tillräckligt utbildade eller vad det nu kan vara som gör att personer fastnar i sfi:n. Det handlar ju inte om bristen på motivation. Men hela det här bonussystemet handlar enbart om att belöna dem som snabbt kan tillgodogöra sig detta. I stället för att man satsar pengar på det här borde de här resurserna användas till att förbättra sfi-undervisningen och se till att lärarna är bra utbildade, så att man kan ta hand om alla på ett individuellt sätt och ge mest stöd till dem som behöver mest stöd för att lära sig svenska språket. Det handlar om att man ska kunna gå vidare och om att se till att det finns möjlighet att ha språkundervisning och arbete eller praktik samtidigt. Det är där insatserna behöver göras. Man behöver inte ge ekonomisk bonus och belöning till dem som förmodligen ändå klarar sig. De som har enklast att lära sig språket kommer ju att klara sfi:n på ett halvår eller ett år utan problem. Då får de pengar, medan de som har verkliga bekymmer och som kanske kommer från svåra förhållanden i sina tidigare hemländer missgynnas totalt av det här systemet och inte får stöd från samhället. Det är det som är den stora nackdelen med det här förslaget.
Reza Khelili Dylami (M)
Anf. 105 Reza Khelili Dylami (M)
Herr talman! Under tiden som ni hade makten tillsammans med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet hade ni systemet med att folk kunde gå till sfi och samtidigt gå och jobba. Varför har ni inte lyckats med det? Varför har folk inte klarat att lära sig svenska? Du säger att det finns problem i vissa kommuner. Jag pratar om hela Sverige. Jag sade detta som ett exempel. Om du vill kan vi gärna besöka exempelvis Spånga kommun och träffa den här personen. Vi kan fråga henne varför hon inte läste vidare, och vad felet är. Det här är viktigt. Ni står och säger att det finns möjligheter att hitta praktikplatser och lära sig svenska. Jag vet inte varifrån alla de praktikplatser som ni pratar om ska komma. Men vi tror att det här är en bra början. Vi har undersökt detta och har pratat med folk som tror på det här. Självfallet måste vi satsa på lärarnas kompetens, vi måste ha en bättre kursplan och så vidare. Men jag tror att det är en bra början.
Eva Flyborg (Fp)
Anf. 106 Eva Flyborg (Fp)
Herr talman! Nu när vi har dragit ned gardinerna och stängt ute solen och mitt plan hem redan har gått tänker jag ta den långa vägen hem, det vill säga faktiskt hålla det anförande som jag hade förberett. Herr talman! I detta ärende diskuterar vi sfi-bonus - en försöksverksamhet för att stimulera nyanlända invandrare att snabbare lära sig svenska. Det finns en reservation från oppositionen. Jag talar i dag för majoriteten. Förslaget syftar till att pröva i vilken utsträckning ekonomiska incitament, en så kallad bonus, för deltagare i sfi kan bidra till att eleverna snabbare lär sig svenska och därmed förbättrar sina möjligheter att få ett jobb. Den nya lagen om sfi-bonus föreslås omfatta högst 15 kommuner, och den ska vara frivillig. För att kunna jämföra effekterna av en prestationsbaserad bonus med andra insatser för att höja kvaliteten på undervisningen föreslår regeringen nu att deltagande försöks- och jämförelsekommuner erbjuds ett särskilt bidrag för kvalitetshöjande åtgärder. Särskilda medel ska också avsättas för att följa upp och utvärdera försöksverksamheten med sfi-bonus. Vi i majoriteten ställer oss gemensamt bakom regeringens förslag om en sfi-bonus för att stimulera invandrare att på kortare tid uppnå godkänt resultat. Vi välkomnar också regeringens förslag att inledningsvis pröva sfi-bonusen i en försöksverksamhet som ska utvärderas. Herr talman! Lite bakgrund om sfi och sakernas tillstånd kanske ändå kan behövas. Svenskundervisning för invandrare, så kallad sfi, är en egen skolform som ingår i det offentliga skolväsendet för vuxna. Sfi styrs liksom andra offentliga utbildningar av lag, förordning och kursplan. Enligt skollagen syftar sfi till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper i det svenska språket samt läs- och skrivinlärning i de fall detta behövs. Den som har fyllt 16 år, är bosatt i kommunen och saknar grundläggande kunskaper i svenska språket har därför rätt att delta i sfi. Undantagna är personer som redan tidigare har tillräckligt goda kunskaper i danska eller norska. Deltagandet i sfi är avgiftsfritt, herr talman. Varje kommun är enligt skollagen skyldig att se till att sfi erbjuds den som har rätt att delta i sfi. Rätten till sfi kvarstår oavsett hur länge individen har bott i Sverige så länge han eller hon saknar grundläggande kunskaper i svenska. Individens språknivå står i fokus för regleringen. De som har varit länge i Sverige har med andra ord samma rätt att delta i sfi som de som är nyanlända, förutsatt att de saknar grundläggande kunskaper i svenska. Utbildningen består av tre olika studievägar, 1, 2 och 3, som riktar sig till personer med olika bakgrund, förutsättningar och mål. Jag går inte in på vad de olika vägarna innehåller. Sedan år 2007 ska sfi omfatta minst 15 timmar i veckan under en fyraveckorsperiod. Undervisningstiden får dock minskas om eleven begär det och det är förenligt med undervisningens syfte. Herr talman! Hur ser det ut i dag? Av Skolverkets rapport från 2008 framgår bland annat att drygt 65 000 studerande deltog i sfi under läsåret 2006/07, vilket är det högsta antal som har uppnåtts. Av samtliga studerande var 29 procent flyktingar, 2 procent tillståndssökande och 70 procent övriga invandrare. Av det totala antalet studerande läsåret 2006/07 var 57 procent kvinnor, Ulf Holm, och 43 procent män. Det var alltså en övervikt av kvinnor i sfi-undervisningen, tvärtemot vad man kanske skulle tro i övrigt. Genomsnittsåldern var 33 år för såväl kvinnor som män. Bland de studerande under 2006/07 var arabiska det vanligaste modersmålet. Nästan 60 procent av de studerande 2006/07 hade minst en tioårig utbildning sedan tidigare. 17 procent hade en utbildning sedan tidigare som var sju- till nioårig, och knappt 25 procent hade en utbildning som var sex år eller kortare. En övervägande majoritet hade alltså en lite längre utbildning. Andelen som hade slutat utan att ha fått godkänt eller som avbröt utbildningen var hela 35 procent, dock. Det är ett problem. Ungefär hälften av dem som avbrutit utbildningen hade gjort det av okänd anledning, vilket gör det svårt att dra några slutsatser om orsakerna till att så många faktiskt avbryter sina sfi-studier. Även i Statskontorets färska utvärderingsrapport redovisas att för deltagare på studieväg 1 går det i genomsnitt 63 veckor från inskrivning till studiernas avslutande. Motsvarande inskrivningstid för studieväg 2 är 55 veckor och för studieväg 3 är den 31 veckor. Detta är för lång tid, herr talman! Herr talman! Många nyanlända invandrare har svårt att ta sig in på den svenska arbetsmarknaden. Det vet vi. Det gäller i ännu högre grad i den svåra ekonomiska kris som vi befinner oss i just nu. För att kunna etablera sig i Sverige behövs ett fungerande språk. Språkundervisning i svenska är därför en viktig del av introduktionen för våra nyanlända. För alltför många nyanlända invandrare fördröjs inträdet på arbetsmarknaden på grund av att deras studier i svenska tar för lång tid, avbryts i förtid eller aldrig ens påbörjas. Lägg därtill svårigheterna när barnen snabbt kan klara sig bättre i det nya landet och får tolka och följa med sina föräldrar. Barnen blir föräldrar åt sina föräldrar - en svår situation i många familjer. Därför vill vi nu göra ett försök att tillföra en bonus om man klarar sina studier lite snabbare och därmed ökar sin anställningsbarhet och därigenom också hamnar innanför i stället för utanför det svenska samhället. Inget förslag är naturligtvis perfekt, men jag tror att detta kan uppmuntra fler att faktiskt genomgå undervisningen och andra att göra det lite snabbare. Svenska språket är nyckeln i vårt eget samhälle, och det är bra att regeringen nu tar tag i denna fråga och adderar ytterligare en nyckel på den knippa som vi andra tar för given. Försöket ska alltså omfatta högst 15 kommuner och vara utformat så att dess effekter kan utvärderas. Det här är viktigt! Det är viktigt att de deltagande kommunerna kan jämföras med kontrollkommuner med så likartade förutsättningar som möjligt vad gäller kommunstorlek, arbetsmarknadsläge, andel flyktingar bland sfi-studerande, de studerandes skolbakgrund och andel nyanlända invandrare i relation till befolkningen - långt, herr talman, men viktigt! Lämpliga kommuner kommer att erbjudas att delta i försöket. IFAU kommer att få i uppdrag att utvärdera försöksverksamheten. Regeringen avser därför att ge de medverkande försökskommunerna och de kommuner som deltar i försöket som jämförelsekommuner ett riktat kvalitetshöjande bidrag för sfi. Kostar det här något, herr talman? Ja, det gör det. Sfi-bonusen kommer att leda till att fler nyanlända invandrare - och det kostar - påbörjar sfi och når resultat snabbare. Det är dock inte möjligt att med någon säkerhet beräkna den totala kostnaden för försöksverksamheten med sfi-bonus. Men med utgångspunkt i beräkningar och antaganden om förbättrade resultat på 20 procentenheter på varje studieväg kan de direkta kostnaderna i försökskommunerna för utbetald bonus inklusive sociala avgifter uppskattas till ca 32 miljoner kronor. För samhället och individen innebär det dock en stor vinst. För att kunna jämföra effekterna på resultaten med andra kvalitetshöjande insatser erbjuds kommunerna ett särskilt bidrag för kvalitetshöjande åtgärder. Kostnaden för den särskilda kvalitetshöjningssatsningen beräknas till högst 60 miljoner kronor. Lägg till Skolverkets kostnader och en peng för utvärdering så hamnar vi på ca 100 miljoner kronor. Medel som täcker dessa kostnader finns avsatta i statsbudgeten. Herr talman! God svenskundervisning för invandrare är en nyckel bland flera till att utrikes födda ska kunna etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Det är därför nedslående och oroande att tvingas konstatera att det i dag råder en mycket stor oklarhet om hur väl den nuvarande sfi-undervisningen fungerar. Statskontoret noterar i sin rapport från 2009 att mer än var tredje sfi-deltagare inte har fått något betyg alls tre år efter kursstart. Bland de övriga två tredjedelarna är det bara hälften som uppnått godkänt resultat på den högsta kursen efter tre år. Samtidigt har Riksrevisionen i sin kritiska rapport funnit att det aldrig har gjorts någon utvärdering av sfi:s effekter över huvud taget, varken när det gäller deltagarnas ställning på arbetsmarknaden eller på andra områden. Sammantaget är detta mycket bekymmersamt, inte minst ur ett integrationspolitiskt och arbetsmarknadspolitiskt perspektiv. De resultat i termer av genomströmning av elever med godkänt resultat som framgår av Skolverkets och Statskontorets redovisningar är helt enkelt för dåliga. Det är också en uppenbar brist att vi inte känner till sfi-undervisningens effekter och resultat. Vi delar därför Statskontorets, Riksrevisionens med fleras uppfattning att åtgärder måste vidtas för att försöka förbättra sfi-undervisningens effektivitet när det gäller att uppnå uppsatta mål. Det är därför mycket bra att regeringen nu lägger fram ett förslag om en sfi-bonus. På det sättet kan man motivera nyanlända invandrare att påbörja sfi så snart som möjligt, bidra till att förbättra deras närvaro i utbildningen och uppmuntra till extra ansträngningar för att snabbt nå godkänd nivå i studierna. Allt detta sammantaget bidrar till att få människor i arbete så fort som möjligt. Vi noterar också att regeringen avsatt 61 miljoner kronor inom ramen för det så kallade sfi-lyftet för att stärka sfi-lärarnas kompetens. Samtidigt ska man komma ihåg, precis som Riksrevisionen framhåller, att det är viktigt att inte tillföra sfi-undervisningen ytterligare stora resurser utan att samtidigt förvissa sig om att det går att få information om i vilken grad resurserna kommer att användas på ett sätt som faktiskt förbättrar sfi-undervisningens resultat. Stoppa alltså inte in mer pengar om du inte vet att det ger resultat! Det svåra statsfinansiella läget understryker enligt vår mening vikten av att staten inte bör använda skattemedel till åtgärder vars effektivitet inte kan bedömas. Därför är det bra att pröva effekterna av den här bonusen i en försöksverksamhet. Herr talman! Avslutningsvis är det väsentligt att nyanlända till Sverige lär sig svenska så fort det bara går. Utan svenska - inget jobb, utan jobb - ingen delaktighet eller integration. Just nu är det alltför många som det tar alltför lång tid för att genomgå sfi-undervisningen, eller också hoppar de av undervisningen eller kommer aldrig ens till start. Det duger inte. Regeringens förslag om en mindre bonus, en morot - inte piska - är alltså bra. Till och med den svårflörtade Riksrevisionen delar regeringens bedömning att en försöksverksamhet med en tydlig utvärdering vore det allra bästa, och det är precis vad vi gör. Vad tycker då eleverna själva om detta förslag? Det var någon som undrade det tidigare. I en undersökning som gjordes av SCB för bara några månader sedan, så trodde 40 procent av alla elever att de skulle lära sig svenska snabbare om de fick en liten bonus. Om det var ett krav för medborgarskap trodde hela 50 procent att de skulle lära sig svenska snabbare. Det är ändå tänkvärt, herr talman. Herr talman! För majoritetens räkning yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.
Maria Stenberg (S)
Anf. 107 Maria Stenberg (S)
Herr talman! Med tanke på den sena timmen och långa debatter ska försöka hålla mig kort och vara snabb. I mitt anförande undrade jag om inte borgerligheten själv hade funderat över det som Stockholms län förde fram när det gäller det här bonussystemet. Finns det inte en risk för att man cementerar fördomar mot gruppen nyanlända invandrare? Därför tänker jag ställa frågan: Hur är det? Har borgerligheten funderat över det som Stockholms län anför som sina betänkligheter när det gäller ett sådant här bonussystem?
Eva Flyborg (Fp)
Anf. 108 Eva Flyborg (Fp)
Herr talman! Det kanske finns någon som vill hinna med sitt plan, så jag ska inte bli långrandig i den här replikduellen. Jag tackar för frågan, men jag håller inte med. Jag vill besvara frågan med nej. Att man skulle cementera fördomar för att någon lär sig svenska bättre, och dessutom lär sig svenska snabbare och snabbare får ett jobb, verkar ganska orimligt i mina öron. Enligt min tro förhåller det sig precis tvärtom. Det här hedrar jobblinjen, och jag tror att det hedrar både integrationen och säkerheten för våra nyanlända kamrater när det gäller att snabbt komma in i vårt samhälle.
Maria Stenberg (S)
Anf. 109 Maria Stenberg (S)
Herr talman! Det var nog inte det jag och Stockholms län menade. Jag tror att man uttrycker en oro för att det handlar om att man ska betala dem som har lättast för sig och kanske klarar det snabbast. Det är kanske detta det handlar om när Stockholms län och jag uttrycker att det finns en viss oro för att det här förslaget skulle cementera fördomar. Det finns flera remissinstanser som har sagt att man inte har utvärderat detta och inte riktigt vet konsekvenserna av sfi-bonusar. Riksrevisionen, som Eva Flyborg själv tog upp, har i texten föreslagit regeringen att man ska göra någon form av kontrollerat experiment på sfi-området för att se om det ger någon effekt. Den borgerliga regeringen och den borgerliga majoriteten anser kanske att det här är ett experiment. Jag tror att man ändå måste fundera över det som Länsstyrelsen i Stockholms län har fört fram. Jag tror inte att människor i allmänhet tycker att det är något problem om de som kommer till Sverige lär sig svenska snabbare och får ett jobb, men ni lägger ju ett förslag där ni faktiskt ska betala dem som har lättast att lära sig svenska. Jag tror att det är detta som det problem och den oro som man uttrycker handlar om. Eva Flyborg har ju svarat mig att hon inte ser att det finns ett sådant problem. Jag skulle gärna vilja ställa frågan igen. Jag undrar om man inte ändå ser att det kan finnas ett problem med att man just ska betala till enskilda individer i det här systemet.
Eva Flyborg (Fp)
Anf. 110 Eva Flyborg (Fp)
Herr talman! Det finns grundläggande problem med sfi. Där finns enorma problem. Det fungerar bra på vissa ställen och för vissa grupper, men i det stora hela fungerar det inte särskilt bra. Det vet vi alla i den här kammaren, och det vet de invandrare som deltar i sfi. Därför måste vi göra olika saker. Det är svårt att veta vad man ska göra när det inte finns någon statistik att utgå ifrån. Det har den nuvarande oppositionen på sitt samvete sedan så många år tillbaka. Ni har inte gjort någon som helst utvärdering, vilket gör det svårt att veta vilka åtgärder man ska ta till. Jag erkänner det. Det står till och med i propositionen. Vi vet inte vad man ska mäta emot. Det är av den anledningen som regeringen följer Riksrevisionens rekommendationer att man bör göra ett väl avgränsat försök. Jag tycker att ordet "experiment" är så dåligt när man har med människor att göra. Det handlar mer om andra saker som man gör i laboratoriet. Vi har kallat det försök i vårt betänkande. Det handlar inte bara om ett avgränsat försök utan också ett med uppföljning och utvärdering. Det är precis det som vi kommer att göra. Låt mig som hastigast gå in på det som vi har tagit upp några gånger om att är man redan duktig så får man mer betalt. Det är bra om man får en snabbare genomströmning över huvud taget i hela gruppen. Får man en extra snabb genomströmning av dem som är duktiga och de försvinner från gruppen kan man lägga mer tid, resurser och ansträngningar på dem som finns kvar. De får alltså en kvalitativt bättre undervisning av de lärare som finns. De får faktiskt en bättre undervisning. Det här försöket kommer dessutom att vara upplagt så att om man börjar på en lägre nivå och hoppar över till högre nivå och lär sig mer får man också ta del av den högre bonusen. Där finns ytterligare ett incitament för att snabba på. Som vi såg i den här undersökningen från SCB var det faktiskt 40 procent som trodde att de skulle anstränga sig mycket mer om de fick en liten bonus.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2009-05-20
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Försöksverksamhet med sfi-bonus

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om försöksverksamhet med prestationsbaserad stimulansersättning inom svenskundervisning för invandrare.
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:156 och avslår motion
    2008/09:A12 av Berit Högman m.fl. (s, v, mp).
    • Reservation 1 (s, v, mp)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (s, v, mp)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s0105025
    m800017
    c23006
    fp19009
    kd21003
    v01705
    mp01207
    Totalt143134072
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.