Förslag till en lag om personregister i riksdagens informations- system Rixlex

Betänkande 1992/93:KU32

Konstitutionsutskottets betänkande 1992/93:KU32

Förslag till en lag om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex

---

Innehåll

• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga 1

1992/93
KU32

Förslaget

Riksdagens förvaltningskontor har i förslaget 1992/93:RFK4
hemställt att riksdagen antar förvaltningskontorets förslag till
lag om riksdagens informationssystem RIXLEX.

Lagförslaget har tagits in som bilaga 1 i betänkandet.

Motioner

Motion med anledning av förslaget

1992/93:K29 av Sten Söderberg (-) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
upplåtelse av databaser till allmänheten mot ersättning.

Motioner från allmänna motionstiden 1993

1992/93:K326 av Eva Johansson och Ines Uusmann (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar att ge riksdagens förvaltningskontor i
uppdrag att göra förnyade ansträngningar för att datatekniken
skall kunna användas för att öka öppenheten och insynen i
riksdagens arbete.

1992/93:K416 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär en sådan ändring i
datalagen att riksdagstrycket blir att betrakta som offentlig
handling även då det förekommer i databaser.

Utskottet

Förvaltningskontorets förslag

I förslaget föreslås att riksdagen antar en lag om riksdagens
informationssystem Rixlex. Informationssystemet har till syfte
bl.a. att informera allmänheten om riksdagens beslut och dess
beslutsfattare för att därmed förbättra den demokratiska insynen
i riksdagens arbete. För att kunna tillgodose detta syfte
föreslår förvaltningskontoret att riksdagens publika databaser
som ingår i datorsystemet Rixlex görs tillgängliga för
allmänheten mot ersättning. Lagförslaget läggs fram för att
möjliggöra att databaserna även i de delar som rör
personuppgifter skall kunna göras tillgängliga för sådan
försäljning.

Datainspektionen har yttrat sig över ett förslag till lag i
ämnet (bilaga 1 till förslaget 1992/93:RFK4). Inspektionen har
konstaterat att informationssytemet Rixlex bl.a. är avsett att
tillgodose starka och berättigade intressen av insyn i
riksdagens arbete, att begränsningar gjorts i lagförslaget i
fråga om vilka personuppgifter som får förekomma i registret
beträffande ledamöter, ersättare och handläggare samt att
personuppgifter om andra personer inskränkts till sådana som
förekommer i riksdagstrycket. Datainspektionen har gjort
bedömningen att registren inte kommer att innehålla sådana
uppgifter om enskilda som utöver sekretessen i 7 kap. 16 §
sekretesslagen (1980:100) åtnjuter sekretesskydd med hänsyn till
skyddet för enskildas förhållanden. För att utlämnande av
uppgifterna ur registren skall kunna ske utan hinder av
sekretesslagens regler har inspektionen föreslagit att det kan
vara lämpligt att i avtal om försäljning eller på annat sätt
erinra de utomstående mottagarna om att uppgifterna inte får
användas för automatisk databehandling i strid med datalagen.
Mot denna bakgrund har inspektionen inte någon invändning mot
att registren får ingå i informationssystemet Rixlex. Vid
bedömningen vägde inspektionen in Datalagsutredningens förslag
till ny datalagstiftning (SOU 1993:10) vari tillstånds- och
licensplikten ersätts med en anmälningsskyldighet.

Motionerna

I motion 1992/93:K29 av Sten Söderberg (-) föreslås att
upplåtelsen av de i Rixlex ingående databaserna bör vara
kostnadsfri för allmänheten.

I motion 1992/93:K326 av Eva Johansson och Ines Uusmann (s)
framförs att dialogen underlättas och samtalen breddas mellan
valda och väljare om man snabbt får tillgång till
utskottsutlåtanden, motioner, protokoll och annat
riksdagsmaterial. Det var därför många som gladde sig åt att
tillgången till riksdagsmaterialet skulle förbättras genom
datatekniken. Motionärerna menar att det mot denna bakgrund är
svårt att acceptera att den planerade verksamheten inte
tillåtits av Datainspektionen med hänvisning till att det skulle
röra sig om integritetskränkande personregister.
Förvaltningskontoret bör därför förnya ansträngningarna för att
datatekniken skall kunna användas för att öka öppenheten och
insynen i riksdagens arbete.

I motion 1992/93:K416 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson
(s) anförs att Datainspektionen stoppat öppnandet av riksdagens
databaser (Rixlex) för allmänheten med hänvisning till att
databaserna är personregister och möjligen även åsiktsregister
och att de därför inte skall vara offentliga. Rixlex är, enligt
motionärerna, avsett att spegla riksdagens verksamhet som
statsmakt och bl.a. innehålla riksdagtrycket i vilket framgår
riksdagsledamöternas namn, partibeteckning och inställning i
skilda politiska frågor. Av datalagens bestämmelser följer att
Rixlex i dessa delar utgör ett personregister. Datalagen
innehåller särskilda bestämmelser om personregister. För
utlämnande av personuppgifter som ingår i sådana register gäller
sekretesslagens bestämmelser i det allmännas verksamhet. I
sekretesslagen upptas bestämmelser om sekretess i vissa fall för
personuppgifter i personregister. Motionärerna menar att det
måste anses vara en medborgerlig rättighet att kunna få ta del
av utskottsbetänkanden och vad riksdagsledamöterna framfört
offentligt i kammaren, oavsett om allmänheten tar del av
uppgifterna från ett papper eller via en dator. Eftersom den
nuvarande datalagstiftningen är alltför restriktiv i detta
hänseende bör den, enligt motionärerna, därför skyndsamt ändras.

Bakgrund

Riksdagens databaser

För rationalisering av ärendehantering och dokumentproduktion
inom riksdagen finns ett datoriserat informationssystem.
Databaserna i datorsystemet är av två huvudtyper, dels sådana
med registerinformation som innehåller kortare sammanfattningar
av ärendenas innehåll och besked om var i riksdagens arbetsgång
som ärendena befinner sig, dels baser med fulltextinformation.
Databaserna innehållande samtliga riksdagsärenden med
information om bland annat huvudinnehåll, eventuella
reservationer och beslutsutfall har funnits sedan hösten 1987 i
riksdagens datorsystem. Innan dess fanns de hos det statliga
DAFA Aktiebolag, där uppgifterna från 1980-talets början även
var föremål för försäljning till allmänheten. Databaser i
fulltext över motioner, betänkanden och protokoll ingår i
riksdagens datorsystem sedan 1989. Voteringsresultaten lagras i
databaser med koppling till ärenderegistren och
dokumenthanteringen, vidare finns vissa personuppgifter om
ledamöterna i en särskild databas. Även propositioner i fulltext
avses genom samarbete med Justitiedepartementet att finnas
tillgängliga i systemet.

Riksdagens datoriseringsrutiner utvecklades för interna behov
med avsikt att understödja beslutsprocessen i riksdagen.
Utomstående har varit hänvisade till Rättsbanken, en databank
till vilken bl.a. riksdagen levererat material med ansvar för
materialets innehåll, medan DAFA AB svarat för driften. Det nu
gällande avtalet mellan riksdagens förvaltningskontor och DAFA
AB om leverans av material till Rättsbanken löper fram till
slutet av juni 1994. Allmänheten har tillgång till den
information som finns hos DAFA AB mot en avgift.

I rapporten (Ds 1991:75) Vissa RÄTTSDATA-frågor har
Samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI)
föreslagit att riksdagens databaser och Justitiedepartementets
dataregister i Rättsdata samordnas. Riksdagens
förvaltningskontor har tecknat avtal med departementet om detta.
Enligt avtalet skall departementets Rättsdata-register samordnas
med riksdagens publika databaser i Rixlex. På så sätt görs bl.a.
även Svensk författningssamling och dess register tillgängliga i
systemet. Samordningen skall slutföras under första halvåret
1993.

Riksdagens förvaltningsstyrelse beslutade hösten 1990 att
riksdagens databaser skulle göras tillgängliga för allmänheten
och att försök med detta skulle göras under en femårsperiod. En
av riksdagens datorer avdelades för denna verksamhet hösten 1990
och medel anvisades för verksamhetens bedrivande under
budgetåret 1992/93.

Rättslig reglering av det område som avses med lagförslaget

Med personregister avses i datalagen (1973:289) register,
förteckning eller andra anteckningar som förs med hjälp av
automatisk databehandling och som innehåller personuppgift som
kan hänföras till den som avses med uppgiften. Enligt 2 §
datalagen får personregister inrättas och föras endast av den
som har anmält sig hos Datainspektionen och fått bevis om detta
av inspektionen (licens). Licens utfärdades för riksdagens
förvaltningskontor den 4 maj 1983.

Utöver licens behövs tillstånd från Datainspektionen bl.a. för
att inrätta och föra personregister som innehåller uppgift om
någons politiska uppfattning. Sådant tillstånd behövs emellertid
inte enligt 2 a § för personregister vars inrättande beslutas av
riksdagen eller regeringen, s.k. statsmaktsregister. Innan
beslut fattas om att inrätta ett sådant register skall dock
yttrande inhämtas från inspektionen. När inspektionen yttrar sig
skall dess bedömning göras enligt samma grunder som vid
prövningen av ett tillståndsärende. Inspektionen har även enligt
6 a § skyldighet att, om det behövs, meddela föreskrifter om
bl.a. ändamålet med registret, de personuppgifter som får göras
tillgängliga, den tekniska utrustningen och kontroll och
säkerhet. Riksdagens förvaltningskontor har sedan den 18
februari 1982 tillstånd att föra personregistret "Riksdagens
försöksdatabas" över motioner, propositioner,
utskottsbetänkanden m.m. i vilka uppgifter om partitillhörighet
förekommer.

I 7 § datalagen stadgas att personregister skall inrättas och
föras så att inte otillbörligt intrång i de registrerades
personliga integritet uppkommer. Därvid skall bl.a. iakttas att
registret förs för ett bestämt ändamål, att inte andra uppgifter
än de som står i överensstämmelse med ändamålet registreras och
att uppgifter inte utan medgivande av den registrerade försäljs
av myndigheten annat än i enlighet med lag, förordning eller
särskilt beslut av regeringen.

Beträffande försäljning förklarade departementschefen i
proposition 1990/91:60 att det var uppenbart att försäljning av
personuppgifter inte bör ske i andra fall än då det har gjorts
en bedömning av för- och nackdelar med en
försäljningsverksamhet. Bedömningen borde ske av statsmakterna
och inte av den aktuella myndigheten. Utgångspunkten vid
statsmakternas bedömning av om försäljning av personuppgifter
kan tillåtas måste alltid bli en avvägning mellan nyttan och
behovet av försäljningsverksamheten och respekten för de
registrerades personliga integritet. Den enskildes
integritetsintresse borde därvid, enligt departementschefen,
alltid utgöra utgångspunkten vid en sådan bedömning. I vissa
situationer finns det emellertid berättigade samhällsintressen
för andra än myndigheter att ta del av uppgifter på ett mer
rationellt och effektivt sätt än vad offentlighetsprincipen ger
möjlighet till. Myndigheternas användning av personuppgifter i
en försäljningsverksamhet måste dock alltid stå i
överensstämmelse med det ändamål som beslutats för registret.
Vid utskottsbehandlingen tillstyrkte konstitutionsutskottet
(1990/91:KU11) propositionens förslag till komplettering av 7 §
datalagen med en bestämmelse om att försäljning endast får ske
när det finns särskilt stöd för detta.

Enligt 7 kap. 16 § sekretesslagen gäller sekretess för
personuppgift i personregister som avses i datalagen, om det kan
antas att utlämnande skulle medföra att uppgiften används för
automatisk databehandling i strid med datalagen, dvs. utan
licens, särskilt tillstånd eller beslut av riksdagen eller
regeringen. Sekretess gäller även om det kan antas att
användningen skall ske utomlands och att detta medför
otillbörligt intrång i personlig integritet. Undantag gäller
dock för uppgifter som skall användas för automatisk
databehandling enbart i en stat som har anslutit sig till
Europarådets konvention om dataskydd.

Den 1 oktober 1985 trädde Europarådets konvention till skydd
för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter i
kraft. Konventionen har ratificerats av Sverige. I dess artikel
6 stadgas att vissa känsliga typer av personuppgifter, bl.a.
uppgifter som avslöjar politiska åsikter, inte får undergå
automatisk databehandling, såvida inte nationell lag ger ett
ändamålsenligt skydd.

EG-kommissionen antog i oktober 1992 ett förslag till direktiv
om skydd för enskilda vid behandling av personuppgifter och om
det fria flödet av sådana uppgifter. Direktivförslaget
innehåller bestämmelser om känsliga uppgifter. Som en sådan
uppgift avses bl.a. politisk uppfattning. Utgångspunkten är att
sådana uppgifter inte får behandlas. Undantag görs emellertid
från denna huvudregel bl.a. om den enskilde lämnat sitt
samtycke. Vidare får medlemsstaterna om viktiga allmänna
intressen talar för det tillåta behandling av sådana
personuppgifter genom särskild reglering i lag, annan
författning eller genom beslut av dataskyddsmyndigheten. Därvid
skall anges vilken typ av uppgifter det gäller, till vem
uppgifter får lämnas ut och vem som får vara persondataansvarig.
Det skall också ställas upp lämpliga skyddsbestämmelser.

Lagrådets yttrande

Utskottet har inhämtat Lagrådets yttrande över lagförslaget.
Yttrandet bifogas som bilaga 2 till betänkandet.

Utskottets bedömning

Informationssystemet Rixlex är bl.a. avsett att tillgodose
starka och berättigade intressen av insyn i riksdagens arbete.
De uppgifter, bl.a. om ledamöternas politiska uppfattning, som
skall ingå i Rixlex personregister kan inte anses vara av sådan
integritetskänslig art att de får hindra tillgodoseendet av
insynen i riksdagen för allmänheten även via datamedia.
Utskottet ställer sig därför positivt till att det tillskapas en
registerlag som möjliggör att databaserna i Rixlex blir
tillgängliga för allmänheten.

I motionerna K326 och K416 begärs åtgärder för att
datatekniken skall kunna användas för att öka öppenheten och
insynen i riksdagens arbete. Genom att utskottet tillstyrker att
riksdagen antar en lag som innebär att personregister som ingår
i riksdagens databaser görs tillgängliga för allmänheten får
motionerna K326 och K416 anses tillgodosedda. Utskottet anser
dock att uppgifter ur Rixlex skall kunna lämnas ut mot
ersättning och avstyrker således motion K29.

Förvaltningskontorets lagförslag har rubriken lag om
riksdagens informationssystem RIXLEX. Av lagförslaget framgår
emellertid att vad som avses regleras i lagen inte är
informationssystemet som sådant, utan de register som innehåller
personuppgifter i datalagens mening, dvs. i systemet ingående
personregister. För att förebygga eventuella missförstånd bör,
enligt utskottets mening, detta framgå av lagens rubrik.

Lagrådet har beträffande 4 § lagförslaget yttrat att det synes
överflödigt att ange att förvaltningskontoret får besluta om
innehållet i registren med de begränsningar som följer av lagens
bestämmelser. Lagrådet har, under påpekande att sådana
begränsningar inte bara följer av 3 § utan även av 2 §,
föreslagit att andra stycket i 4 § utgår ur lagtexten. Utskottet
instämmer i Lagrådets bedömning och förordar därför att
bestämmelsen i 4 § andra stycket i förvaltningskontorets förslag
till registerlag utgår. Vidare bör lagtexten efter vissa
redaktionella ändringar få den utformning som framgår av
utskottets förslag i bilaga 3 i betänkandet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslag till lag om personregister i
riksdagens informationssystem Rixlex
att riksdagen med anledning av förslag 1992/93:RFK4 och med
avslag på motion 1992/93:K29 antar det i bilaga 3 framlagda
förslaget till lag om personregister i riksdagens
informationssystem Rixlex,

2. beträffande insyn i riksdagens databaser
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:K326 och 1992/93:K416.

Stockholm den 11 maj 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Thage G Peterson

I beslutet har deltagit: Thage G Peterson (s), Bertil
Fiskesjö (c), Catarina Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s),
Ingvar Johnsson (s), Stig Bertilsson (m), Ingvar Svensson (kds),
Harriet Colliander (nyd), Torgny Larsson (s), Inger René (m),
Lisbeth Staaf-Igelström (s), Elvy Söderström (s), Björn von der
Esch (m) och Ingela Mårtensson (fp).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Förvaltningskontorets förslag till
Lag om riksdagens informationssystem RIXLEX

Bilaga 1

1§Riksdagens förvaltningskontor får med hjälp av
automatisk databehandling för de ändamål som anges i 2§
inrätta och föra personregister som ingår i riksdagens
informationssystem RIXLEX.

2§Ändamålen med registren skall vara att skapa
underlag för produktion av riksdagstrycket och planering av
riksdagens ärendehantering, dokumentera riksdagens beslut samt
att tillgodose riksdagens och utomståendes behov av information
om innehållet i riksdagstrycket och om riksdagens
beslutsfattare.

3§Personuppgifterna i registren får avse
1. riksdagens ledamöter och ersättare för dessa,
2. handläggare i riksdagens utskottsorganisation,
3. andra enskilda personer som omnämns i riksdagstrycket.

I fråga om riksdagens ledamöter och ersättare för dessa får
anges
1. namn, födelsedatum och adressuppgifter
2. yrke och utbildningsbakgrund
3. partibeteckning och valkrets
4. uppdrag i riksdagen, landsting och kommun samt andra
uppdrag
5. utgivna skrifter

I fråga om handläggare får anges namn och placering vid
utskott. I fråga om andra enskilda personer får anges de
uppgifter om dem som förekommer i riksdagstrycket.

4§RIXLEX skall innehålla
1. register över ärenden som bereds för beslut av riksdagen,
2. register över riksdagens beslut,
3. register över interpellationer och frågor,
4. riksdagstrycket i löpande text och
5. register över riksdagens ledamöter och ersättare för dessa.

Riksdagens förvaltningskontor får med de begränsningar som
följer av 3 § meddela närmare föreskrifter om innehållet i
registren.

5§Riksdagens förvaltningskontor får sälja uppgifter ur
RIXLEX till utomstående.

Uppgifterna får lämnas ut via terminal, på medium för
automatisk databehandling eller på annat sätt. Grunderna för
prissättningen bestäms av riksdagens förvaltningskontor.

Har den registrerade till riksdagens förvaltningskontor anmält
att han inte önskar att uppgifterna används för
direktreklamändamål får hans uppgifter inte säljas för sådant
ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.

Lagrådet
Bilaga 2

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-04-21

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet
Hans-Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling.

Enligt protokoll vid sammanträde den 13 april 1993 har
riksdagens konstitutionsutskott beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till lag om riksdagens informationssystem
RIXLEX.

Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Kavita Bäck Mirchandani.

Förslaget föranleder följande yttrande av lagrådet:

Det synes överflödigt att ange att riksdagens
förvaltningskontor får besluta om innehållet i registren med de
begränsningar som följer av lagens bestämmelser. Sådana
begränsningar följer inte bara av lagens 3§ utan även av 2§.
Lagrådet föreslår att andra stycket i 4§ utgår ur lagtexten.

Av utskottet framlagt förslag till
Lag om personregister i riksdagens informationssystem Rixlex
Bilaga 3

1§Riksdagens förvaltningskontor får med hjälp av
automatisk databehandling för de ändamål som anges i 2§
inrätta och föra personregister som ingår i 4 § angivna delar av
riksdagens informationssystem Rixlex.

2§Ändamålen med personregistren skall vara att skapa
underlag för produktion av riksdagstrycket och planering av
riksdagens ärendehantering, att dokumentera riksdagens beslut
samt att tillgodose riksdagens och utomståendes behov av
information om innehållet i riksdagstrycket och om riksdagens
beslutsfattare.

3§Personuppgifterna i registren får avse
1. riksdagens ledamöter och ersättare för dessa,
2. handläggare i riksdagens utskottsorganisation,
3. andra enskilda personer som omnämns i riksdagstrycket.

I fråga om riksdagens ledamöter och ersättare för dessa får
anges
1. namn, födelsedatum och adressuppgifter,
2. yrke och utbildningsbakgrund,
3. partibeteckning och valkrets,
4. uppdrag i riksdagen, landsting och kommun samt andra
uppdrag,
5. utgivna skrifter.

I fråga om handläggare får anges namn och placering vid
utskott. I fråga om andra enskilda personer får anges de
uppgifter om dem som förekommer i riksdagstrycket.

4§Rixlex får innehålla
1. register över ärenden som bereds för beslut av riksdagen,
2. register över riksdagens beslut,
3. register över interpellationer och frågor,
4. riksdagstrycket i löpande text,
5. register över riksdagens ledamöter och ersättare för dessa.

5§Riksdagens förvaltningskontor får sälja uppgifter ur
Rixlex till utomstående.

Uppgifterna får lämnas ut via terminal, på medium för
automatisk databehandling eller på annat sätt. Grunderna för
prissättningen bestäms av riksdagens förvaltningskontor.

Har den registrerade till riksdagens förvaltningskontor anmält
att han inte önskar att uppgifterna används för
direktreklamändamål, får hans uppgifter inte säljas för sådant
ändamål.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1993.