Forskning och försök rörande alternativ till burhållning inom äggproduktionen

Betänkande 1991/92:JoU11

Jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JOU11

Forskning och försök rörande alternativ till burhållning inom äggproduktionen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
JoU11

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1991/92:68 om
pågående försök rörande alternativ till burhållning av värphöns
jämte en motion. Utskottet föreslår att riksdagen lämnar utan
erinran vad regeringen anfört i skrivelsen och avstyrker
motionen.

Skrivelsen

I skrivelsen har regeringen (jordbruksdepartementet) berett
riksdagen tillfälle att ta del av en redogörelse för pågående
försök rörande alternativ till burhållning av värphöns inom
äggproduktionen.

Inledning

I sitt betänkande 1990/91:JoU18 förordade jordbruksutskottet
-- utöver den tidigare beslutade kontrollstationen år1993 --
en lägesavstämning under våren 1991 för pågående försök med
alternativa produktionsmetoder inom äggproduktionen och ansåg
att regeringen borde lämna en redovisning härav. Riksdagen
beslutade i enlighet med utskottets hemställan (rskr.137).

Redovisning av pågående försökm.m.

Sveriges lantbruksuniversitet

Institutionen för husdjurens utfodring och vård inledde
försök med alternativ till burhållning av värphöns budgetåret
1987/88. Försöken är i huvudsak inriktade på att kartlägga olika
problem och att utveckla både detaljlösningar och övergripande
lösningar på dessa. Tre projekt pågår parallellt på
försöksstationen Funbo-Lövsta. Ett projekt bedrivs sedan
mars1988 på gården Marielund och är ett fältförsök i
avdelningens regi. Institutionen studerar ett modifierat
schweiziskt system med 4600 lösgående höns uppdelade på fyra
avdelningar. Det s.k. Lövstaprojektet startade i september 1988.
I detta projekt sker en utveckling i mindre skala av dels
Marielundssystemet, dels av Lövstasystemet med 230--470 djur per
grupp. I det s.k. LövstaII-projektet studeras olika
smågruppssystem, t.ex. minivoljärer för 15 djur.

I sin summering av hittills framkomna resultat anger
institutionen att det har varit möjligt att förbättra systemen i
flera avseenden jämfört med för 3,5år sedan. Det gäller t.ex.
utformningen av reden och sittpinnar, sänkning av frekvensen
golvägg och förbättring av äggkvaliteten. Förutom att
alternativen till burhållningen ger hönsen ett kraftigt ökat
beteendemönster visar försöken att även skelettstyrkan påverkas
positivt. De problem som har förekommit har framför allt gällt
förekomst och behandling av endo- och ektoparasiter, risker för
att medicinering ger restsubstanser i äggen och därmed förlorad
produktion samt uppkomst av fotbölder och
bröstbensdeformationer. Höga dödlighetstal på grund av
fjäderplockning/hackning/kannibalism har förekommit i vissa
fall. Arbetsmiljön för personalen är ett problem både i fråga om
luftkvalitet och ergonomi.

Institutionen planerar att på Marielund studera de långsiktiga
effekterna av en stor alternativ anläggning. Avsikten är att
följa upp nya utformningar av reden, viloplanskonstruktioner,
sitt- och anflygningsstänger och djurmaterial. En viktig del av
studierna kommer att utgöras av utvidgade arbetsmiljöstudier som
avses bedrivas i samarbete med institutionen för lantbrukets
byggnadsteknik.

I LövstaI-projektet avser institutionen att genomföra fler
studier av olika vita djurmaterial, och institutionen kommer
även att studera en ny typ av reden. Försöksresultaten hittills
har visat att uppfödningssättet är av avgörande betydelse för
totalresultatet under värpperioden.

Tillsammans med institutionen för systematisk zoologi vid
Lunds universitet genomför institutionen en pilotstudie av
möjligheten till biologisk bekämpning av kvalster.

Vid institutionen för husdjurshygien bedrivs forskning om
sambandet mellan djurmiljö och djurhälsa. Syftet är att kunna
identifiera sjukdomsutlösande faktorer i miljön och att anvisa
förebyggande åtgärder för att åstadkomma en god djurhälsa.
Institutionen anger fem problemområden som kräver särskilda
insatser parallellt med den grundläggande etologiska forskningen
såsom hackning, fjäderätning och kannibalism, kronisk
pododermatit, olycksfall där djur fastnar i inredningen samt
bröstbensdeformationer.

Följande projekt bedrivs inom ramen för forskning och försök
om alternativ till burhållning inom äggproduktionen.

Undersökningar av sambandet mellan miljö och hälsotillstånd i
värphönsbesättningar med golvhållning.

Etologiska studier kring djurens naturliga beteende.

Studier av riskfaktorer för utveckling av fotbölder.

Golvhållning av höns i s.k. voletagesystem. I den första
försöksomgången har hälsoläget allmänt sett varit
tillfredsställande. Vid hälsokontrollerna har dock konstaterats
dålig befjädring, långa klor, bröstbensdeformationer och
hackskador i kammarna i varierande grad.

Efter ansökan hos statens jordbruksverk startade år1990 ett
försök liknande det på Stora Segerstad i en kommersiell
värphönsbesättning. Institutionen genomför en utvärdering av
anläggningen från djurhälso- och djurskyddssynpunkt.

Institutionen för lantbrukets byggnadsteknik genomför egna
projekt samt deltar i de projekt som bedrivs vid institutionen
för husdjurens utfodring och vård och institutionen för
husdjurshygien. Ett referensmaterial har tagits fram om gaser
och damm i fjäderfästallar. Underlaget är till stor hjälp vid
fortsatt forskning när det gäller alternativa system för
inhysning av värphöns. Institutionen har utvecklat ett nytt
uppfödningssystem för unghöns. Systemet är anpassat till de nya
alternativa systemen för äggproduktion med lösgående höns. Ett
projekt där arbetsmiljön i alternativa värphönsstallar studeras
löper under tre år och skall vara avslutat år1993. Sannolikt
krävs nya former av gödselhantering samt vidareutveckling av
ventilationstekniken. Institutionen planerar att under det
kommande verksamhetsåret, om medel tillförs, utarbeta normer för
utvärdering av klimat och luftföroreningar i nya
inhysningssystem för värphöns. Om medel tillförs avser
institutionen också att utveckla ett ventilationssystem för
utsugning av gödselgaser i system för lösgående värphöns.

Statens veterinärmedicinska anstalt

Statens veterinärmedicinska anstalt har medverkat i de försök
med alternativa system för värphöns som bedrivs i Sverige och
deltagit i erfarenhetsutbyte med bl.a. Norge. I samarbete med
institutionen för husdjurens utfodring och vård pågår försök med
vaccinering mot koccidios, där målet är att inom en snar framtid
få fram ett vaccin.

Statens jordbruksverk

Jordbruksverket och skogs- och jordbrukets forskningsråd har
beslutat att ett samlat program skall utarbetas för forskning,
utveckling och försök inom området alternativ burhållning av
värphöns. Ett förslag till program har därefter utarbetats av en
särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har angett tre
problemområden, nämligen biologi, teknik inkl. arbetsmiljö och
ekonomi. Gruppen har föreslagit ett program för forskning,
försök och utveckling inom områdena koccidios, grundläggande
etologiska studier, modellförsök på Lövsta, luftkvalitet samt
uppföljning av nya system i praktisk drift. Arbetsgruppen har
föreslagit att drygt 2,5milj.kr. avsätts för dessa ändamål
budgetåret 1991/92.

Verket har nyligen tillsatt en särskild referensgrupp för
fjäderfäfrågor. I gruppen ingår bl.a. representanter för
forskningen på området, näringen och djurskyddsorganisationer.

Internationell forskning och samarbete

I Schweiz har man efter en folkomröstning år1978 beslutat
införa förbud mot konventionell burhönshållning fr.o.m.
år1992. För att inhämta utländska erfarenheter av forskning
och försök rörande alternativ till burhållning av värphöns
gjorde lantbruksstyrelsen hösten 1990 ett studiebesök i Schweiz.
För att fördjupa nordiskt samarbete har initiativ tagits av
bl.a. institutionen för husdjurshygien till en gemensam nordisk
arbetsgrupp, Nordisk Forskargrupp för Alternativ Hönshållning,
som bildades i november 1990. Institutionens forskare har också
kontakter med forskare i andra länder, och ett fördjupat
samarbete efterfrågas bl.a. från Schweiz och Tyskland.

Motionen

1991/92:Jo21 av Annika Åhnberg (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna behovet av analys och
förslag till kompletterande åtgärder så att beslutet att
avveckla burhönshållningen kan genomföras planenligt.

Utskottet

Riksdagens beslut våren1988 om den nya djurskyddslagen
innebar bl.a. att burhönssystemet skulle avvecklas, främst på
den grunden att det inte i tillräcklig utsträckning tillgodoser
djurens grundläggande behov. I sammanhanget uttalade
jordbruksutskottet att forskning och försök beträffande olika
system tills vidare borde bedrivas parallellt. Utskottet
föreslog vidare att en utvärdering av detta arbete skulle göras
i form av en s.k. kontrollstation efter en femårsperiod, dvs.
år1993. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets förslag
(prop.1987/88:93, JoU22, rskr.327). I februari 1991
konstaterade utskottet att de försök med olika former av
golvuppfödning som då pågick inte i alla avsenden hade varit
framgångsrika. Det var framför allt problem med djurhälsan och
arbetsmiljön som varit svåra att bemästra. Den utveckling som
hade redovisats för utskottet föranledde utskottet att utöver
den tidigare beslutade kontrollstationen år 1993 förorda en
lägesavstämning för pågående försök under våren 1991 i samband
med att lantbruksstyrelsen och skogs- och jordbrukets
forskningsråd skulle fördela forskningsmedel för budgetåret
1991/92 (1990/91:JoU18, rskr.137).

Av regeringens skrivelse framgår att statens jordbruksverk
kommer att avsätta särskilda medel för forskning, försök och
utveckling inom området alternativ till burhållning av värphöns.
För samma ändamål har lantbruksuniversitetet, som bedriver den
huvudsakliga forskningen på området, för budgetåret 1991/92
avsatt 1113000kr. Denna forskning finansieras innevarande
budgetår även i enlighet med följande. Arbetsmiljöfonden
613000kr., statens jordbruksverk 310000kr., Stiftelsen
Lantbruksforskning 302000kr., ett flertal
djurskyddsföreningar 325000kr. samt konstruktörer av stallar
och inredningar.

Utskottet kan konstatera att jämfört med situationen för drygt
tre år sedan har de försök som pågår medfört att de alternativa
uppfödningssystemen för värphöns i flera avseenden förbättrats.
Problem kvarstår dock framför allt vad gäller det
veterinärmedicinska området, äggens kvalitet samt arbetsmiljön
för personalen. Som framhålls i motion Jo21 innehåller
regeringens skrivelse visserligen en utförlig redogörelse för
pågående forskning och försök på områdena men saknar en
bedömning av möjligheterna att komma till rätta med de brister
som kvarstår. Av skrivelsen framgår inte heller näringens bidrag
till utvecklingen eller huruvida försök förekommer som är
inriktade på en småskalig produktion. Utskottet förutsätter
emellertid att dessa frågor kommer att tas upp i samband med den
till år1993 beslutade kontrollstationen. Likaså förutsätter
utskottet att avsatta resurser är tillräckliga för att inom den
av riksdagen angivna tidsperioden åstadkomma tillfredsställande
alternativa uppfödningssystem i enlighet med djurskyddslagens
intentioner om en djurhållning som främjar djurens möjligheter
till ett naturligt beteende. Med det anförda finner utskottet
syftet med motion Jo21 i allt väsentligt tillgodosett. Motionen
bör således inte medföra någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran samt avslår
motion 1990/91:Jo21.

Stockholm den17 december1991

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson(s), Ivar
Virgin(m), Ingvar Eriksson(m), Jan Fransson(s), Bengt
Rosén(fp), Inga-Britt Johansson(s), Lennart Brunander(c),
Åke Selberg(s), Mona Saint Cyr(m), Inge Carlsson(s),
Christer Windén (nyd), Kaj Larsson(s), Carl G Nilsson (m),
Sinikka Bohlin (s) och Carl-Olov Persson (kds).