Försäkringsrättsliga frågor

Betänkande 2002/03:LU5

Lagutskottets betänkande2002/03:LU5

Försäkringsrättsliga frågor

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet 16 motionsyrkanden
från allmänna motionstiden år 2002 i olika
försäkringsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gäller
könsneutrala pensionsförsäkringar, rätt att teckna
försäkring, företagares försäkringsskydd,
ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar,
ansvarsförsäkring för motorfordon, utvidgat ansvar
för trafikförsäkringen, jämkning av
trafikskadeersättning och handläggningen av
trafikskadeärenden.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår samtliga
motionsyrkanden.
I betänkandet finns tre reservationer och ett
särskilt yttrande.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Könsneutrala pensionsförsäkringar

Riksdagen avslår motion 2002/03:L297.

2. Rätt att teckna försäkring

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L271 och
2002/03:L279 yrkande 1.

3. Företagares försäkringsskydd

Riksdagen avslår motion 2002/03:N211 yrkande
5.

4. Ersättningsnivån i
rättsskyddsförsäkringar

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L246,
2002/03:L278 yrkande 6 och 2002/03:L340.

5. Ansvarsförsäkring för motorfordon

Riksdagen avslår motion 2002/03:L242.

6. Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen

Riksdagen avslår motion 2002/03:MJ377 yrkande
11.
Reservation 1 (m, fp, kd)

7. Jämkning av trafikskadeersättning

Riksdagen avslår motion 2002/03:L229.

8. Handläggningen av trafikskadeärenden

Riksdagen avslår motionerna 2002/03:L278
yrkandena 2 och 4, 2002/03: L279 yrkande 2,
2002/03:L291, 2002/03:L339 samt 2002/03:So359
yrkande 2.
Reservation 2 (v, c)
Reservation 3 (kd)

Stockholm den 4 mars 2003

På lagutskottets vägnar

Inger René
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Inger
René (m), Marianne Carlström (s), Raimo Pärssinen
(s), Jan Ertsborn (fp), Hillevi Larsson (s), Yvonne
Andersson (kd), Tasso Stafilidis (v), Maria Hassan
(s), Bertil Kjellberg (m), Rezene Tesfazion (s),
Martin Andreasson (fp), Viviann Gerdin (c), Anneli
Särnblad Stoors (s), Henrik von Sydow (m), Niclas
Lindberg (s), Johan Löfstrand (s) och Kerstin
Fredriksson (s).

2002/03

LU5

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet 16 motionsyrkanden
från allmänna motionstiden år 2002 i olika
försäkringsrättsliga frågor. Motionsyrkandena gäller
könsneutrala pensionsförsäkringar, rätt att teckna
försäkring, företagares försäkringsskydd,
ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringar,
ansvarsförsäkring för motorfordon, utvidgat ansvar
för trafikförsäkringen, jämkning av
trafikskadeersättning och handläggningen av
trafikskadeärenden.

En förteckning över motionsyrkandena finns i
bilagan till betänkandet.
I ärendet har utfrågningar ägt rum med företrädare
för Justitiedepartementet, Finansinspektionen och
Sveriges Försäkringsförbund.

Utskottets överväganden

Könsneutrala pensionsförsäkringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med krav på
åtgärder för att komma till rätta med
könsdiskriminerande villkor i
pensionsförsäkringar. Utskottet hänvisar
bl.a. till att regeringen inom EU och i annat
internationellt arbete skall verka för en
utveckling mot ett allmänt könsneutralt
synsätt på försäkringsområdet.

Bakgrund

I den allmänna debatten har på senare tid förts en
diskussion om förekomsten av könsdiskriminerande
villkor för pensionsförsäkringar. Mot den bakgrunden
beslutade Sveriges Försäkringsförbunds styrelse den
12 december 2000 att uppdra åt en särskild
arbetsgrupp att göra en sammanställning av vilka
försäkringar som påverkas av om den försäkrade är
kvinna eller man samt att belysa hur premierna och
förmånerna berörs liksom vilka förändringar som
skulle bli nödvändiga om ingen hänsyn tas till den
försäkrades kön vid riskbedömningen. I arbetsgruppen
har ingått representanter för Sveriges
Försäkringsförbund, Konsumenternas Försäkringsbyrå,
Statstjänstemannaförbundet, Svenska
Kommunaltjänstemannaförbundet samt Sveriges
Quinnoråd och Samverkansforum för kvinnor i Sverige.
Resultatet av arbetsgruppens arbete har redovisats i
en rapport som presenterats den 27 augusti 2001.

I rapporten pekas på att livförsäkringsbolagen i
dag som regel tillämpar könsdifferentierade premier
vid privat pensionsförsäkring, vilket innebär att
kvinnor betalar mer för sin ålderspension än män.
Enligt rapporten är det önskvärt att
försäkringsbolagen skapar könsneutrala
ålderspensionsförsäkringar i varje fall när det
gäller försäkringsprodukter med en utbetalningstid
på mellan fem och tio år. Arbetsgruppen anser också
att en översyn, i syfte att på sikt kunna åstadkomma
att även livsvariga försäkringsprodukter blir
könsneutrala, bör göras av de antaganden om
livslängd som tillämpas vid premieberäkningen.
Försäkringsbolagen bör vidare, enligt rapporten,
undersöka möjligheterna att finna metoder för att
jämna ut riskerna på andra sätt än att dela in de
försäkrade efter enbart kön vid premiesättningen.
Arbetsgruppen anser också att informationen kring
försäkringarnas olika former av efterlevandeskydd
och deras konsekvenser för premiesättningen bör
förbättras.
Enligt rapporten tillämpar samtliga länder inom EU
olika premier för kvinnor och män vid privata
pensionsförsäkringar. I rapporten understryks att
frågan om könsneutrala premier måste lösas i ett
internationellt perspektiv och att Sverige i EU-
arbetet och i annat internationellt arbete skall
verka för en utveckling mot ett allmänt könsneutralt
synsätt på försäkringsområdet.

Motionen

Ulla Hoffmann m.fl. (v) anser i motion L297 att
pensionsförsäkringar är könsdiskriminerande eftersom
kvinnor betalar lika mycket i premie som män men får
ut ett lägre belopp i pension per månad. Anledningen
till detta är, enligt motionärerna, att
försäkringsbolagen i sina beräkningar utgår från en
längre medellivslängd för kvinnor. I motionen yrkas
ett tillkännagivande med krav på åtgärder för att
komma till rätta med denna orättvisa.

Utskottets ställningstagande

När utskottet senast behandlade ett motionsyrkande
liknande det nu aktuella våren 2002 avstyrkte
utskottet bifall till motionen (bet. 2001/02:LU10).
Utskottet förutsatte att regeringen i lämpligt
sammanhang skulle överväga Försäkringsförbundets
förslag om att Sverige skall verka för könsneutrala
premier i EU och internationellt. Utskottet
förutsatte vidare att försäkringsbolagen tog till
sig och övervägde förbundets förslag att bolagen bör
skapa könsneutrala ålderspensionsförsäkringar med
kort utbetalningstid.

Enligt uppgift från Försäkringsförbundet har det
skett en viss ökning av könsneutrala premier vid
pensionsförsäkringar med kort utbetalningstid.
Försäkringsförbundet har också uppgett att det pågår
ett arbete med revidering av försäkringsbolagens
antaganden beträffande medellivslängden. En
revidering bedöms som nödvändig eftersom skillnaden
i medellivslängd mellan kvinnor och män minskar.
Arbetet skall vara slutfört hösten 2003.
Försäkringsförbundet gör bedömningen att efter det
att revideringen av livslängdsantagandena är klar
kommer fler bolag att erbjuda könsneutrala premier
vid pensionsförsäkringar med kort utbetalningstid.
Statsrådet Gunnar Lund har i en
interpellationsdebatt den 30 januari 2003 uttalat
att frågan om könsneutrala premier måste lösas i ett
internationellt perspektiv och att Sverige i EU-
arbetet och i annat internationellt arbete skall
verka för en utveckling mot ett allmänt könsneutralt
synsätt på försäkringsområdet. Sverige skall också
verka för att frågan om könsneutrala
pensionsförsäkringar behandlas likformigt i Sverige
och i andra länder. Enligt statsrådet är risken
annars stor att försäkringsmarknaden snedvrids (svar
på interpellation 2002/03:112).
Att Sverige i EU-arbetet och i annat
internationellt arbete bör verka för en utveckling
mot ett allmänt könsneutralt synsätt på
försäkringsområdet ligger i linje med vad utskottet
uttalade våren 2002. Utskottet välkomnar därför
regeringens initiativ i frågan. Vad gäller
förekomsten av könsneutrala premier vid
pensionsförsäkringar med kort utbetalningstid kan
utskottet konstatera att utvecklingen går i rätt
riktning genom att fler bolag erbjuder sådana
produkter.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att
någon åtgärd från riksdagens sida för närvarande
inte är påkallad med anledning av motion L297, som
därför bör avslås.

Rätt att teckna försäkring

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden angående
rätten att teckna försäkring. Utskottet
hänvisar till pågående beredningsarbete inom
Regeringskansliet med en ny
försäkringsavtalslag.

Motionerna

Håkan Juholt m.fl. (s) yrkar i motion L271 ett
tillkännagivande om att åtgärder måste vidtas för
att stärka funktionshindrades rätt att teckna
försäkring. Enligt motionärerna borde
försäkringsbolagen vara skyldiga att lämna en
skriftlig motivering när någon nekas att teckna
försäkring.

I motion L279 begär Kerstin-Maria Stalin (mp) ett
tillkännagivande om att försäkringsbolagen, när det
gäller premier och möjligheten att teckna
försäkring, inte får diskriminera människor utifrån
kön, funktionshinder, sjukdom eller förväntad
sjukdom, sexuell läggning, etnisk tillhörighet,
religion eller övertygelse (yrkande 1).

Utskottets ställningstagande

I konsumentförsäkringslagen (1980:38) finns bl.a.
tvingande bestämmelser om rätten att teckna
försäkring och förnyelse av försäkringsavtalet.
Konsumentförsäkringslagen tillämpas på försäkringar
som konsumenter tecknar hos försäkringsbolag för
huvudsakligen enskilt ändamål och som kan hänföras
till antingen hemförsäkring, villaförsäkring,
fritidshusförsäkring, reseförsäkring, båtförsäkring,
trafikförsäkring eller annan motorfordonsförsäkring.
Vad gäller rätten att teckna försäkring är
huvudregeln att en försäkringsgivare inte får vägra
en konsument att teckna en försäkring som
försäkringsbolaget normalt tillhandahåller
allmänheten. Undantag görs när försäkringsbolaget
har särskilda skäl för vägran med hänsyn till risken
för försäkringsfall, den sannolika skadans
omfattning eller annan särskild omständighet.

På försäkringsområdet pågår sedan länge ett
omfattande reformarbete. För närvarande pågår
beredning i Regeringskansliet av en ny
försäkringsavtalslag som skall ersätta 1927 års lag
i ämnet och konsumentförsäkringslagen. Den nya lagen
skall bli en samlad lag för hela
försäkringsavtalsrätten. En lagrådsremiss är
planerad till april 2003.
Enligt vad utskottet har erfarit övervägs inom
ramen för det pågående beredningsarbetet frågan om
att införa även en rätt att teckna personförsäkring.
Utskottet anser att detta arbete inte bör föregripas
genom någon riksdagens åtgärd med anledning av
motionerna L271 och L279 yrkande 1, varför de bör
avslås.

Företagares försäkringsskydd

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med krav på
åtgärder för att förbättra företagares
försäkringsskydd. Utskottet hänvisar till ett
pågående beredningsarbete inom
Regeringskansliet med en ny
försäkringsavtalslag.

Motionen

Tobias Krantz (fp) anför i motion N211 att många
företagare kan ha svårigheter att teckna
försäkringar. Motionären begär ett tillkännagivande
om att företagarnas försäkringsskydd måste stärkas,
och enligt motionären bör det övervägas att införa
en skyldighet för försäkringsbolagen att erbjuda
företagare ett grundläggande försäkringsskydd
(yrkande 5).

Utskottets ställningstagande

När utskottet våren 2002 behandlade ett liknande
motionsyrkande framhöll utskottet vikten av att
försäkringsbranschen tar sitt ansvar när det gäller
småföretagares försäkringsskydd, bl.a. vad gäller
förbättrade informationsinsatser om
skadeförebyggande åtgärder (bet. 2001/02:LU10).

Motionsspörsmålet omfattas av det pågående
beredningsarbetet med en ny försäkringsavtalslag.
Utskottet anser att beredningsarbetet inte bör
föregripas av någon åtgärd från riksdagens sida med
anledning av motion N211 yrkande 5, varför motionen
bör avslås.

Ersättningsnivån i
rättsskyddsförsäkringar

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav
på att ersättningsnivåerna i
rättsskyddsförsäkringen bör höjas.

Bakgrund

Med rättsskyddsförsäkring avses en försäkring som
ersätter försäkringstagarens kostnader för det
rättsliga förfarandet i tvister som han eller hon är
inblandad i. Rättsskyddsförsäkringar ingår som en
del av de hemförsäkringar som säljs i Sverige.
Samtliga försäkringsbolag har en begränsning för hur
stor ersättning som kan betalas ut. Gränsen ligger
vanligen mellan 75 000 kr och 100 000 kr. De
försäkrade får betala en självrisk på vanligtvis 20
% av kostnaderna, dock lägst 1 000 kr.

Enligt 10 § rättshjälpslagen (1996:1619) får
rättshjälp inte beviljas i en angelägenhet som rör
trafikskadeersättning enligt trafikskadelagen
(1975:1410) eller som rör skadestånd som skall
betalas från en ansvarsförsäkring.

Motionerna

Ann-Marie Fagerström (s) framhåller i motion L246
att ersättningsnivåerna i rättsskyddsförsäkringen är
alldeles för låga. Rättsskyddsbeloppet, som är
75 000 kr i de flesta försäkringsbolag, räcker
endast till att täcka advokatkostnaderna för en
prövning i första instans. Enligt motionären medför
detta att endast personer med mycket god ekonomi kan
ta risken att processa i domstol. Motionären begär
ett tillkännagivande angående en översyn av
rättsskyddsförsäkringen.

I motion L278 yrkar Viviann Gerdin (c) ett
tillkännagivande om att ersättningsnivåerna i
rättsskyddsförsäkringen höjs till 300 000 kr. Enligt
motionären är detta nödvändigt för att stärka de
trafikskadades situation (yrkande 6).
Kenth Högström (s) påtalar i motion L340 att
ersättningsnivån i rättsskyddsförsäkringen, som i de
flesta bolag är 75 000 kr, knappt räcker till
ombudskostnader för prövning av en tvist i första
instans. Motionären begär ett tillkännagivande om
att de trafikskadades rättstrygghet i ekonomiskt
hänseende måste stärkas.

Utskottets ställningstagande

Som redovisats ovan får rättshjälp inte beviljas i
en angelägenhet som rör trafikskadeersättning enligt
trafikskadelagen eller som rör skadestånd som skall
betalas från en ansvarsförsäkring. Trafikskadade är
därför hänvisade till sin rättsskyddsförsäkring.

Utskottet kan konstatera att ersättningsnivån i
rättsskyddsförsäkringar är en del av själva avtalet
mellan försäkringstagaren och respektive
försäkringsbolag. Utskottet är inte berett att
ställa sig bakom en ordning som innebär att
ersättningsnivån regleras i lag.
Enligt uppgift från Försäkringsförbundet pågår för
närvarande en diskussion inom försäkringsbolagen om
nivåerna i rättsskyddsförsäkringen och tendensen är
att takbeloppen höjs. Ett bolag har beslutat att
fr.o.m. den 1 januari 2003 höja takbeloppet från
75 000 kr till 3 basbelopp.
Med det anförda föreslår utskottet att motionerna
L246, L278 yrkande 6 och L340 bör avslås.

Ansvarsförsäkring för motorfordon

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion i vilken
föreslås att trafikförsäkringen bör vara
knuten till föraren i stället för till
fordonet som är fallet i dag. Enligt
utskottet strider motionärernas förslag mot
det första EG-direktivet om
motorfordonsförsäkring.

Motionen

Jeppe Johnsson och Anders G Högmark (m) anför i
motion L242 att enligt gällande bestämmelser skall
fordon vara trafikförsäkrade. Eftersom det inte är
fordonet utan föraren som orsakar skadorna anser
motionärerna att trafikförsäkringen i stället bör
vara knuten till föraren.

Utskottets ställningstagande

I 2 § trafikskadelagen (1975:1410) föreskrivs en
skyldighet att ha trafikförsäkring för motordrivna
fordon med vissa i lagen angivna undantag. Denna
skyldighet är kompletterad av en skyldighet för
trafikförsäkringsbolagen att tillhandahålla sådan
försäkring (kontraheringsplikt). Bestämmelsen i
trafikskadelagen står i överensstämmelse med det
första EG-direktivet om motorfordonsförsäkring.
Enligt detta skall medlemsstaterna se till att
fordon som normalt hör hemma inom landet omfattas av
ansvarsförsäkring (rådets direktiv 72/166/EEG av den
24 april 1972 om tillnärmning av medlemsstaternas
lagar och andra författningar om ansvarsförsäkring
och kontroll av att försäkringsplikten fullgörs
beträffande sådan ansvarighet).

Som framgått ovan är EU:s medlemsstater skyldiga
att se till att fordon som normalt hör hemma inom
landet omfattas av ansvarsförsäkring. Den ordning
som motionärerna föreslår är således inte förenlig
med det första EG-direktivet om
motorfordonsförsäkring. På grund av det anförda
anser utskottet att motion L242 bör avslås.

Utvidgat ansvar för
trafikförsäkringen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå ett motionsyrkande som
förordar ett utvidgat ansvar för
trafikförsäkringen. Utskottet hänvisar till
pågående beredningsarbete inom
Regeringskansliet. Jämför reservation nr 1
(m, fp och kd).

Bakgrund

Genom trafikskadelagen (1975:1410) åläggs varje
motorfordonsägare att ha trafikförsäkring för sitt
fordon. Ersättning betalas ur trafikförsäkringen, så
snart någon i fordonet skadats. Både förare och
passagerare har rätt till ersättning. Dessutom utgår
ersättning ur trafikförsäkringen till andra, t.ex.
cyklister och fotgängare, som skadas till följd av
trafik med fordonet. Full ersättning utgår för alla
personskador, oberoende av om någon har skuld till
olyckan eller inte. Ersättning till förare och
passagerare betalas ur det egna fordonets
trafikförsäkring även om skadorna skulle ha
uppkommit vid en kollision med ett annat fordon. Om
skadorna har orsakats genom vållande i samband med
förandet av ett annat fordon, kan det
försäkringsbolag som har betalat ut ersättningen
kräva den tillbaka från försäkringen för det andra
fordonet.

Den ersättning som skall utgå från
trafikförsäkringen skall bedömas med ledning av vad
som föreskrivs i 5 kap. skadeståndslagen och lagen
(1973:213) om ändring av skadeståndslivräntor. Detta
innebär bl.a. att trafikskadeersättning till den som
orsakats personskada i följd av trafik med
motordrivet fordon skall omfatta ersättning för
sjukvårdskostnader och andra utgifter,
inkomstförlust samt ideell skada. Av 5 kap. 3 §
skadeståndslagen följer emellertid att vid
bestämmande av ersättning för inkomstförlust skall
avräknas förmån som den skadelidande med anledning
av förlusten har rätt till i form av ersättning som
betalas på grund av obligatorisk försäkring enligt
lagen (1962:381) om allmän försäkring eller på grund
av lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller
någon annan likartad förmån. Avräkning skall också
göras för pension eller annan periodisk ersättning
eller sjuklön, om förmånen betalas av en
arbetsgivare eller på grund av en försäkring som är
en anställningsförmån.

Motionen

Enligt motion MJ377 av Lars Gustavsson m.fl. (kd)
bör kostnaderna för trafikskadade ligga på
trafikförsäkringen. Det skulle, enligt motionärerna,
medföra att försäkringsbolagen blir mer aktiva på
trafiksäkerhetsområdet. I motionen begärs att
regeringen lägger fram förslag till ändring av
trafikförsäkringen i enlighet med det anförda
(yrkande 11).

Utskottets ställningstagande

I början av år 1999 beslutade regeringen att
tillsätta en parlamentarisk kommitté med uppdrag att
se över reglerna om samordningen vid personskada
mellan skadestånd, ersättning från offentlig
försäkring och ersättning från försäkringar av annat
slag (dir. 1999:18). Kommittén antog namnet
Personskadekommittén. Huvudfrågan för kommittén var
att ta ställning till vem som i olika situationer
slutligt skulle svara för ersättningen till den som
drabbats av en personskada. I direktiven anfördes
bl.a. att det för vissa verksamhetsområden satts i
fråga om det är rimligt att det allmänna svarar för
en så stor del av kostnaderna för personskador som
är fallet i dag. Kommittén skulle överväga om
ansvaret i större utsträckning kunde överföras till
dem som är upphov till kostnaderna.

Personskadekommittén har redovisat sitt arbete i
januari 2002 i betänkande (SOU 2002:1) Samordning
och regress – Ersättning vid personskada. Kommitténs
majoritet har stannat för att inte förorda ett
utvidgat ansvar för trafikförsäkringen, medan en
minoritet uttalar sig för en sådan reform.
Enligt uppgift från Justitiedepartementet pågår
för närvarande beredning av Personskadekommitténs
förslag.
Utskottet anser att det pågående beredningsarbetet
inte bör föregripas genom någon riksdagens åtgärd
med anledning av motion MJ377 yrkande 11. Motionen
bör avslås.

Jämkning av trafikskadeersättning

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå en motion med krav på att
det i större utsträckning än i dag skall bli
möjligt att jämka trafikskadeersättning när
föraren varit rattfull. Utskottet hänvisar
till pågående arbete inom EU.

Bakgrund

Trafikskadeersättning kan enligt 12 § första stycket
trafikskadelagen jämkas om den skadelidande
uppsåtligen eller genom grov vårdslöshet har
medverkat till skadan. Om föraren har gjort sig
skyldig till rattfylleri kan ersättningen till honom
även jämkas om han har medverkat till skadan genom
vårdslöshet som inte är grov.

Motionen

Marietta de Pourbaix-Lundin (m) påpekar i motion
L229 att jämkning av ersättning i dag endast kan ske
om körningen varit vårdslös. Enligt motionären är
det i högsta grad vårdslöst att köra bil berusad.
Motionären yrkar ett tillkännagivande om att det bör
införas en möjlighet att jämka
trafikskadeersättningen om föraren varit rattfull.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har senast våren 2001 behandlat en
liknande motion (bet. 2000/01:LU19). Utskottet
hänvisade då till uttalanden som utskottet gjort i
samband med tidigare behandling av frågan. I
betänkande 1998/99:LU19 uttalade utskottet att det
för sin del var ense med motionären om att det är
angeläget att se över bestämmelserna på
ifrågavarande område. Enligt utskottet fanns det av
många skäl – inte minst vad gäller hänsynen till det
allmänna rättsmedvetandet – anledning att
ifrågasätta om nuvarande bestämmelser är helt
tillfredsställande. Utskottet redovisade att
Försäkringsförbundet i en skrivelse till regeringen
föreslagit att nuvarande lagregel om jämkning av
personskadeersättning inom trafikområdet borde
ändras så att jämkning av ersättning till föraren
skall kunna ske i alla situationer där föraren varit
rattfull vid olyckstillfället, och inte bara när det
konstateras att han eller hon samtidigt varit
vårdslös. Förbundet anser vidare att jämkningen bör
gå längre än vad som sker i dag så att en rattfull
person inte får mer ersättning än den som är
hänvisad till den allmänna försäkringens
ersättningsregler.

Kommissionen lade den 7 juni 2002 fram ett förslag
till ett femte direktiv om trafikförsäkring (KOM
(2002) 244 slutlig). Utskottet har erfarit att
frågan om jämkning av trafikskadeersättning vid
rattfylleri kommer att diskuteras inom ramen för
arbetet med direktivförslaget. Med hänsyn härtill
anser utskottet att motionen inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd. Utskottet föreslår att
motion L229 avslås.

Handläggningen av trafikskadeärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bör avslå motionsyrkanden med krav
på åtgärder för att förbättra de
trafikskadades ställning. Utskottet hänvisar
bl.a. till pågående beredning av en rapport
från Finansinspektionen. Jämför
reservationerna nr 2 (v och c) samt nr 3
(kd).

Bakgrund

Under år 2001 skadades omkring 47 000 personer i
trafiken. Den som skadas erhåller till viss del
ersättning från det allmänna för vårdkostnader,
andra kostnader och inkomstförlust. Därutöver
betalas en betydelsefull del från
trafikförsäkringen. Merparten av alla trafikskador
regleras av försäkringsbolagen. I olika sammanhang
har på senare år de långa handläggningstider som
ibland uppstår vid regleringen av personskador inom
trafikförsäkringen uppmärksammats.

Regeringen gav Finansinspektionen i början av år
1998 i uppdrag att undersöka försäkringsbolagens
reglering av personskador inom trafikförsäkringen.
Undersökningen resulterade i en regeringsrapport
från den 18 december 1998 (dnr 1736-98-319). I
rapporten anförs att långa handläggningstider hos
försäkringsbolagen är ett problem för många personer
som blivit skadade i trafiken. I rapporten
konstateras att det finns en icke oväsentlig
skillnad i handläggningstiderna mellan
försäkringsbolagen. I syfte att skapa incitament för
försäkringsbolagen att reducera handläggningstiderna
förordar Finansinspektionen att branschen
offentliggör uppgifter om bolagens
handläggningstider. Vidare anser Finansinspektionen
att handläggningstiderna skulle kunna reduceras om
bolagen vidtog ett antal olika åtgärder, såsom att
förbättra kontrollen av skaderegleringen, för att
möjliggöra en bättre styrning av verksamheten genom
väl definierade riktlinjer och målsättningar och att
som ett komplement anlita den privata sjukvården i
större utsträckning.
Regeringen gav i juni 2002 Finansinspektionen i
uppdrag att följa upp sin rapport från december
1998. Enligt uppdraget skulle Finansinspektionen
särskilt belysa hur försäkringsbolagens
skadereglering utvecklats när det gäller rutiner och
handläggningstider. Uppdraget innefattade också att
redovisa hur bolagen i framtiden skall kunna korta
sina handläggningstider.
Finansinspektionen har den 30 januari 2003
överlämnat rapporten Stärkt skydd för trafikskadade
– åtgärder och förslag (dnr 03-513-601). I rapporten
anser Finansinspektionen att försäkringsbolagen på
ett i många delar mycket bra sätt har vidtagit
åtgärder enligt den inriktning som
Finansinspektionen föreslog i 1998 års rapport. För
att komma vidare och redovisa hållfasta resultat
föreslår Finansinspektionen att bolagen bör utöka
informationen till de trafikskadade med en prognos
eller normtid för när skadan bedöms vara
slutreglerad, förbättra statistikhanteringen för att
kunna jämföra mellan och inom bolag över tiden samt
att utveckla skaderegleringen genom att särskilt
satsa på kompetenshöjande åtgärder för att bättre
bemöta och informera trafikskadade. För att öka och
säkerställa kvaliteten i de medicinska bedömningarna
föreslår Finansinspektionen att bolagen skapar
riktlinjer för vilket medicinskt underlag som är
godtagbart och hur ett medicinskt utlåtande skall
utformas samt överväger intensifierade
utbildningsinsatser i försäkringsmedicin. Vidare
föreslår Finansinspektionen att regeringen överväger
ändrade former för överprövning av
försäkringsbolagens beslut i ett trafikskadeärende
genom att inrätta en reklamationsnämnd.
Vad gäller tillsynen över sakkunnigläkares
bedömningar har socialministern i ett frågesvar den
26 juni 2002 uttalat att han inte har fått någon
information som tyder på att det är vanligt
förekommande att sakkunnigläkare som arbetar för
försäkringsbolag utformar intyg och utlåtanden på
ett otillbörligt sätt. Enligt socialministern kan
det emellertid innebära problem att Socialstyrelsen
inte har ett klart tillsynsansvar på detta område
varför denna fråga kommer att bli föremål för en
översyn (svar på fråga 2001/02:1339).
Socialutskottet har i sitt av riksdagen godkända
betänkande 2002/03:SoU1 behandlat motionsyrkanden
med krav på att Socialstyrelsen även skall ha
tillsynsansvar över försäkringsbolagens
sakkunnigläkare. Socialutskottet ansåg att det kan
innebära problem att Socialstyrelsen inte har ett
klart tillsynsansvar när det gäller
försäkringsbolagens läkare. Socialutskottet
förutsatte att regeringen skyndsamt låter denna
fråga bli föremål för en översyn.
Regeringen har i Socialstyrelsens regleringsbrev
för budgetåret 2003 gett myndigheten i uppdrag att
göra en översyn av sin roll beträffande tillsynen
över de sakkunniga läkare som anlitas i
försäkringsärenden. I detta sammanhang skall också
tillsynen över läkares utfärdande av intyg m.m. ses
över. Om myndigheten finner det påkallat skall den
lämna förslag till förändringar. Socialstyrelsen
skall samråda med Finansinspektionen. Uppdraget
skall redovisas senast den 31 juli 2004.

Motionerna

Viviann Gerdin (c) yrkar i motion L278 ett
tillkännagivande om att tiden för utredning av
trafikskadeärenden måste kortas ned (yrkande 2).
Motionären är vidare kritisk till
försäkringsbolagens egna läkares roll i
skaderegleringsprocessen och yrkar ett
tillkännagivande om att förtroendeläkarnas
beroendeställning gentemot försäkringsbolaget måste
uppmärksammas (yrkande 4).

Kerstin-Maria Stalin (mp) framhåller i motion L279
att enskilda måste ges en möjlighet att överklaga en
förtroendeläkares beslut för att kunna få en
opartisk bedömning i sjuk- och invaliditetsärenden.
Motionären begär ett tillkännagivande med detta
innehåll (yrkande 2).
Tasso Stafilidis m.fl. (v) yrkar i motion L291 ett
tillkännagivande om att regeringen skall tillsätta
en utredning som ser över försäkringsbolagens
handläggning av trafikskadeärenden och
försäkringsbolagens egna läkares roll.
Kenth Högström (s) anser i motion L339 att
handläggningstiderna i trafikskadeärenden måste
förkortas, och motionären yrkar ett tillkännagivande
om att regeringen bör vidta åtgärder i detta syfte.
Chatrine Pålsson och Ragnwi Marcelind (kd) begär i
motion So359 ett tillkännagivande om att den s.k.
72-timmarsregeln skall tas bort. 72-timmarsregeln
innebär att en skada måste dokumenteras inom 72
timmar från det att olyckan inträffat (yrkande 2).

Utskottets ställningstagande

Motionärerna tar upp ett antal frågeställningar som
rör försäkringsbolagens handläggning av
trafikskadeärenden. Av Finansinspektionens rapport
från den 30 januari 2003 framgår att
försäkringsbolagen, enligt inspektionens
uppfattning, på ett i många delar mycket bra sätt
har vidtagit åtgärder enligt den inriktning som
inspektionen föreslog i 1998 års rapport. För att
komma vidare och redovisa hållfasta resultat har
Finansinspektionen bl.a. lämnat ett antal förslag på
åtgärder när det gäller försäkringsbolagens rutiner
för skaderegleringen och handläggningstiderna.
Finansinspektionen har också lämnat förslag som
syftar till att öka och säkerställa kvaliteten i de
medicinska bedömningarna. Beträffande frågan om
Socialstyrelsens tillsynsansvar när det gäller de
sakkunniga läkare som anlitas i försäkringsärenden
har Socialstyrelsen fått i uppdrag att göra en
översyn av sin roll beträffande tillsynen över dessa
läkare.

Utskottet utgår från att regeringen överväger de
frågeställningar som motionärerna tar upp i samband
med den fortsatta beredningen av Finansinspektionens
rapport. Det finns därför, enligt utskottets mening,
inte skäl att för närvarande föreslå någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionerna L278
yrkandena 2 och 4, L279 yrkande 2, L291, L339 samt
So359 yrkande 2. Utskottet föreslår att riksdagen
avslår motionerna.

Reservationer

1. Utvidgat ansvar för trafikförsäkringen
(punkt 6)

av Inger René (m), Jan Ertsborn (fp), Yvonne
Andersson (kd), Bertil Kjellberg (m), Martin
Andreasson (fp) och Henrik von Sydow (m).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 6 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation nr 1.
Därmed bifaller riksdagen motion 2002/03:MJ377
yrkande 11.

Ställningstagande

Vi vill framhålla att om den obligatoriska
trafikförsäkringen ges ett utökat ekonomiskt ansvar
för personskador i trafiken bör det leda till att
medborgarna och det allmänna får en klarare bild av
de samlade kostnaderna för sådana skador. Likaså
tjänas, enligt vår mening, det eftersträvansvärda
syftet att hänföra verkliga kostnader till det
ställe där de hör hemma. Dessutom är vi övertygade
om att försäkringsbolagens intresse av att i olika
former medverka till att stärka säkerheten i
trafiken ökar ju större andel av de samlade
skadekostnaderna som belastar försäkringen.

Även andra fördelar torde, enligt vår mening, vara
att vinna med ett utökat ansvar för
trafikförsäkringen, bl.a. skulle
trafikförsäkringsbolagen bli direkt engagerade i
rehabiliteringsverksamheten.

Vi kan konstatera att Personskadekommitténs
överväganden i hithörande fråga nu är föremål för
fortsatt beredning. Vår uppfattning är att
beredningen bör leda till att regeringen lägger fram
förslag till ändring av trafikförsäkringen i
enlighet med vad som anförts i reservationen. Detta
bör riksdagen, med bifall till motion MJ377 yrkande
11, som sin mening ge regeringen till känna.

2. Handläggningen av trafikskadeärenden
(punkt 8)
av Tasso Stafilidis (v) och Viviann Gerdin (c).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation nr 2.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L278
yrkandena 2 och 4, 2002/03:L279 yrkande 2,
2002/03:L291 och 2002/03:L339 samt avslår motion
2002/03:So359 yrkande 2.

Ställningstagande

Vid regleringen av trafikskador, särskilt de
svårbedömda whiplashskadorna, hamnar ofta den
trafikskadade i underläge gentemot
försäkringsbolaget, inte minst på grund av att
skaderegleringen tenderar att dra ut på tiden. Vi
anser, liksom motionären i motion L278, att
utredningstiderna är oacceptabelt långa. Vi vill
också peka på den beroendeställning som finns mellan
försäkringsbolagets läkare och försäkringsbolaget.
Det är också anmärkningsvärt att försäkringsbolagets
läkare i sin funktion som sakkunnig inte står under
tillsyn av Socialstyrelsen.

Vi anser att regeringen, i enlighet med vad som
föreslås i motion L291, bör tillsätta en utredning i
syfte att se över försäkringsbolagens handläggning
av trafikskadeärenden och försäkringsbolagens egna
läkares roll. En möjlighet som bör övervägas är att
införa en rätt att överklaga en sakkunnigläkares
beslut för att kunna få en opartisk bedömning i
sjuk- och invaliditetsärenden.

Vad vi nu anfört bör riksdagen, med bifall till
motionerna L278 yrkandena 2 och 4, L279
yrkande 2, L291 och L339 samt med avslag på
motion So359 yrkande 2, som sin mening ge
regeringen till känna.

3. Handläggningen av trafikskadeärenden
(punkt 8)

av Yvonne Andersson (kd).

Förslag till riksdagsbeslut

Jag anser att utskottets förslag under punkt 8 borde
ha följande lydelse:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som anförs i reservation nr 3.
Därmed bifaller riksdagen motionerna 2002/03:L278
yrkandena 2 och 4 samt 2002/03:So359 yrkande 2 och
avslår motionerna 2002/03:L279 yrkande 2,
2002/03:L291 samt 2002/03:L339.

Ställningstagande

Antalet skadade i trafiken ökar varje år. En ökning
har skett av mer diffusa skadetyper, såsom whiplash.
Regleringen av sådana skador är ofta komplicerad och
drar därför ut på tiden. De långa utredningstiderna
medför stor osäkerhet för den skadelidande, inte
minst beträffande ekonomin. Jag anser därför, liksom
motionären bakom motion L278, att utredningstiderna
är oacceptabelt långa. Tiden för handläggningen av
trafikskadeärenden måste kortas ned.

Jag anser också att den beroendeställning som
finns mellan försäkringsbolagets läkare och
försäkringsbolaget bör uppmärksammas. Det är
anmärkningsvärt att försäkringsbolagets läkare i sin
funktion som sakkunnig inte står under
Socialstyrelsens tillsyn. Liksom motionärerna i
motion So359 anser jag också att den s.k. 72-
timmarsregeln måste ses över.
Vad som anförts ovan bör riksdagen, med bifall
till motionerna L278 yrkandena 2 och 4 samt So359
yrkande 2 och med avslag på motionerna L279 yrkande
2, L291 samt L339, som sin mening ge regeringen till
känna.

Särskilt yttrande

Rätt att teckna försäkring

av Yvonne Andersson (kd).

Jag anser att alla individer, oavsett handikapp
eller sjukdom, bör ha en rätt att prövas som
försäkringstagare. Därefter får försäkringsbolaget
göra en prövning av om någon försäkring skall
meddelas eller inte. Ett försäkringsbolag skall ha
möjlighet att neka någon att teckna försäkring om
det föreligger särskilda skäl. Om den enskilde är
missnöjd med försäkringsbolagets beslut bör denne,
enligt min mening, ha en möjlighet att väcka talan
vid allmän domstol mot försäkringsbolaget för att
överpröva försäkringsbolagets beslut. Jag anser även
att alla individer bör ha en rätt att teckna
dödsfallsförsäkring.

Inom Regeringskansliet pågår ett arbete med en ny
försäkringsavtalslag. Jag har erfarit att arbetet
bedrivs med den inriktning som jag förordar. Jag har
därför valt att inte reservera mig utan i stället
avge ett särskilt yttrande.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Motioner från allmänna motionstiden

2002/03:L229 av Marietta de Pourbaix-Lundin (m) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av ändring i
trafikskadelagen så att full trafikskadeersättning
inte utgår till rattfull.

2002/03:L242 av Jeppe Johnsson och Anders G Högmark
(m) vari föreslås att riksdagen fattar följande
beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om att trafikförsäkringen bör
ändras.

2002/03:L246 av Ann-Marie Fagerström (s) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om beloppen i
rättsskyddsförsäkringen.

2002/03:L271 av Håkan Juholt m.fl. (s) vari föreslås
att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om åtgärder för att stärka
funktionshindrades rätt att teckna försäkring.

2002/03:L278 av Viviann Gerdin (c) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att tiden för
utredning av trafikskadeärenden bör kortas ned.

4. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om sakkunnigläkarens
beroendeställning som tjänsteman alternativt
konsult för sin uppdragsgivare,
försäkringsbolagen.

6. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
rättsskyddsbeloppet höjs till 300 000 kr och att
det värdesäkras gentemot prisbasbeloppet.

2002/03:L279 av Kerstin-Maria Stalin (mp) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att
försäkringsbolag när det gäller premier och
möjlighet att teckna försäkring inte får
diskriminera människor utifrån kön,
funktionshinder, sjukdom eller förväntad sjukdom,
sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion
eller övertygelse.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om behovet av att
utforma en möjlighet för enskilda att överklaga en
förtroendeläkares beslut och få en opartisk
bedömning i sjuk- och invaliditetsärenden.

2002/03:L291 av Tasso Stafilidis m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om behovet av att tillsätta en
utredning som ser över handläggningen av
trafikskadeärenden och försäkringsbolagens egna
läkares roll.

2002/03:L297 av Ulla Hoffmann m.fl. (v) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad i motionen anförs om könsdiskriminerande
pensionsförsäkringar.

2002/03:L339 av Kenth Högström (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager som sin mening vad som anförs
i motionen om att förkorta handläggningstiderna i
trafikskadeärenden.

2002/03:L340 av Kenth Högström (s) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening
vad som i motionen anförs om att stärka de
trafikskadades rättstrygghet i ekonomiskt hänseende.

2002/03:So359 av Chatrine Pålsson och Ragnwi
Marcelind (kd) vari föreslås att riksdagen fattar
följande beslut:

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om borttagande av 72-
timmarsregeln.

2002/03:MJ377 av Lars Gustafsson m.fl. (kd) vari
föreslås att riksdagen fattar följande beslut:

11. Riksdagen begär att regeringen lägger fram
förslag till ändring av trafikförsäkringen enligt
vad i motionen anförs.

2002/03:N211 av Tobias Krantz (fp) vari föreslås att
riksdagen fattar följande beslut:

5. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om att företagarnas
försäkringsskydd måste stärkas.