Förbud mot användning av synförstörande laservapen

Betänkande 1996/97:UU4

Utrikesutskottets betänkande 1996/97:UU04

Förbud mot användning av synförstörande laservapen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1996/97
UU4

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande
regeringens proposition 1995/96:210
Förbud mot användning av synförstörande
laservapen. Inga motioner har väckts med
anledning av regeringens förslag.
Utskottet föreslår att riksdagen
godkänner propositionens förslag.

Propositionen

I proposition 1995/96:210 yrkar
regeringen att riksdagen godkänner ett
protokoll (protokoll IV) av den 13
oktober 1995 till konventionen i Genève
den 10 oktober 1980 om förbud mot eller
inskränkningar i användningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara
ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar (1980 års
vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de
förklaringar och tillkännagivanden som
regeringen förordat. I det nya
protokollet förbjuds viss användning av
synförstörande laservapen.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposition 1995/96:210 föreslås att
riksdagen godkänner ett protokoll
(protokoll IV) av den 13 oktober 1995
till konventionen i Genève den 10
oktober 1980 om förbud mot eller
inskränkningar i användningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara
ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar (1980 års
vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de
förklaringar och tillkännagivanden som
regeringen förordat. I det nya
protokollet förbjuds viss användning av
synförstörande laservapen. Protokollet
träder i kraft sex månader efter det att
20 stater har lämnat samtycke till att
bli bundna av protokollet. Hittills har
Finland lämnat sådant samtycke.

Bakgrund

År 1980 ingicks konventionen om förbud mot
eller inskränkningar i användningen av
vissa konventionella vapen som kan anses
vara ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar (1980 års
vapenkonvention). Sverige tillträdde
denna konvention år 1982. Konventionen,
som trädde i kraft år 1983, är uppbyggd
som en ramkonvention, till vilken är
fogade fyra protokoll. Ursprungligen
fanns tre protokoll till konventionen,
nämligen ett protokoll om förbud mot att
använda vapen vars huvudsakliga effekt
är att skada genom icke-detekterbara
fragment (protokoll I), ett protokoll
med förbud mot eller inskränkningar i
användningen av minor, försåtvapen och
andra anordningar (det s.k.
landmineprotokollet, protokoll II) och
ett protokoll om förbud mot eller
inskränkningar i användningen av
brandvapen (protokoll III).

Protokoll II om landminor har
reviderats under en
granskningskonferens.

Förbud och inskränkningar i
användningen för andra vapentyper kan
införas genom att nya protokoll fogas
till konventionen. Protokollet om
synförstörande laservapen (protokoll IV)
är det första protokoll som tillförts
konventionen efter det att konventionen
och dess ursprungliga protokoll antogs.

Ärendet och dess beredning

På begäran av konventionsstaterna beslöt
Förenta nationernas (FN)
generalsekreterare år 1993 att
sammankalla en konferens för granskning
av 1980 års vapenkonvention
(granskningskonferensen) samt att denna
konferens skulle förberedas av en grupp
regeringsexperter. Expertgruppen
sammanträdde vid fyra tillfällen och
granskningskonferensen sammanträdde i
Wien den 25 september-13 oktober 1995.
Granskningskonferensen antog ett
protokoll om synförstörande laservapen
den 13 oktober 1995 (Laserprotokollet).
Protokollet är konventionens fjärde
protokoll.

FN:s generalförsamling antog den 12
december 1995 en resolution om 1980 års
vapenkonvention i vilken stater uppmanas
att så snart som möjligt tillträda
laserprotokollet.

Vid den 26:e Internationella rödakors-
och rödahalvmånekonferensen i Genève
antogs den 7 december 1995 en resolution
i vilken antagandet av laserprotokollet
välkomnas.

Berörda myndigheter har getts tillfälle
att lämna synpunkter under
förhandlingsarbetet. Mot bakgrund härav
har remissförfarande inte ansetts
behövligt.

Innehållet i protokollet

Protokollet består av en inledande del,
artikel 1, en huvuddel som består av
fyra artiklar och en avslutande del,
artikel 2.

I den inledande delen, artikel 1, anges
att protokollet skall fogas till
konventionen om förbud mot eller
inskränkningar i användningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara
ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar (1980 års
vapenkonvention med tillhörande
protokoll).

I artikel 1 i huvuddelen stadgas att
det är förbjudet att använda laservapen
som är särskilt konstruerade för att
bestående förstöra en normal synförmåga.
Protokollets parter får enligt artikel 1
inte heller överföra sådana vapen till
annan stat eller något icke statligt
subjekt.

Enligt artikel 2 skall fördragsslutande
parter vidta alla möjliga
försiktighetsmått för att undvika att
bestående synförstörelse uppstår när de
använder lasersystem. Sådana
försiktighetsmått inbegriper bl.a.
utbildning av militär personal och andra
praktiska åtgärder.

I artikel 3 stadgas att synförstörelse
som uppstår som en biverkan eller
indirekt verkan av legitim militär
användning av lasersystem inklusive
användning av lasersystem mot optiska
instrument, inte omfattas av förbudet i
protokollet.

Med bestående synförstörelse avses
enligt artikel 4 oåterkallelig och
okorrigerbar synförlust som innebär ett
allvarligt handikapp utan utsikt att
synen återställs. Sådan allvarlig
synskada anses föreligga om synförmågan
är nedsatt till mindre än 20/200
Snellen, mätt på båda ögonen. Detta
motsvarar en synskärpa lika med eller
mindre än visus 0,1 binokulärt.

I den avslutande delen i artikel 2
stadgas att protokollet träder i kraft
enligt bestämmelserna i punkterna 3 och
4 i artikel 5 i konventionen. Detta
innebär att det krävs att 20 stater
skall ha samtyckt till protokollet för
att det skall träda i kraft.

Godkännande av protokollet

Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner protokollet av den 12 oktober
1995 om förbud mot användning av
synförstörande laservapen med följande -
till konventionsdepositarien - angivna
förklaringar och tillkännagivanden:

- Sverige avser att tillämpa protokollet
i alla slag av väpnade konflikter.

- Sverige avser fortsätta att arbeta för
en internationell överenskommelse som
innebär att protokollets regler skall
tillämpas i alla slag av väpnade
konflikter.

- Sverige har sedan länge arbetat för ett
uttryckligt förbud mot synförstörande
användning av laser som riskerar att
göra soldater blinda. En sådan verkan
har av Sverige ansetts stå i strid med
den folkrättsliga principen om förbud
mot stridsmedel och stridsmetoder som
orsakar onödigt lidande.

Sverige anser att synförstörande
användning av laser som riskerar att
göra soldater blinda står i strid med
den folkrättsliga principen om förbud
mot stridsmedel och stridsmetoder som
orsakar onödigt lidande. Denna
uppfattning utgör ett av huvudskälen
till att Sverige har engagerat sig i
laserfrågan.

Protokollet förbjuder användning av
laservapen som är särskilt konstruerade
för att förorsaka bestående
synförstörelse. Lasersystem som
pansarvärnsvapen, avståndsmätare,
målsökare, m.m. är att betrakta som
legitima system. Protokollet innehåller
således inte ett generellt förbud mot
att använda andra vapensystem, som inte
är specifikt utformade, i synförstörande
syfte. De fördragsslutande parterna
förbinder sig dock att använda även
legitima lasersystem på ett sådant sätt
att synförstörelse undviks. Detta
innebär enligt svensk uppfattning att en
instruktion att använda ett lasersystem
mot ett oskyddat öga skulle stå i strid
mot protokollet.

Regeringen understryker att man kommer
att fortsätta arbeta för en
internationell överenskommelse som klart
anger att protokollets regler även skall
tillämpas i interna konflikter. Sverige
avser tillämpa protokollet i alla slag
av väpnade konflikter. En förklaring
härom kommer att göras när Sverige ger
sitt godkännande av att bli bundet av
protokollet. Ett tillkännagivande kommer
också att göras om Sveriges ovan nämnda
uppfattning i fråga om synförstörelse
såsom stridande mot den folkrättsliga
principen om förbud mot stridsmedel och
stridsmetoder som orsakar onödigt
lidande.

Regeringen gör bedömningen att svensk
lag redan är så utformad att Sverige kan
efterleva bestämmelserna i protokollet.
Någon lagändring behövs därför inte för
att Sverige skall kunna samtycka till
att bli bundet av protokollet. I
propositionen redovisas utförligare
protokollets betydelse vis-à-vis svenska
förhållanden.

Eftersom protokollet enligt regeringens
bedömning är av större vikt skall det
enligt 10 kap. 2 § regeringsformen
godkännas av riksdagen.

Utskottets överväganden

Sverige för sedan många år en aktiv
nedrustningspolitik. Inom ramen för
dessa strävanden har Sverige även länge
verkat för att få till stånd en översyn
av 1980 års FN-konvention om särskilt
inhumana vapen och för en ökad
anslutning till konventionen. Det
protokoll om synförstörande laservapen
som nu fogas till konventionen motsvarar
bara i begränsad utsträckning de svenska
föresatserna på området. Utskottet
biträder regeringens uppfattning att
Sverige mot denna bakgrund bör tillämpa
protokollets regler i enlighet med de i
propositionen angivna förklaringarna och
tillkännagivandena.

Med det anförda tillstyrker utskottet
att riksdagen godkänner protokollet
(protokoll IV) av den 13 oktober 1995
till konventionen i Genève den 10
oktober 1980 om förbud mot eller
inskränkningar i användningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara
ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar (1980 års
vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de
förklaringar och tillkännagivanden som
regeringen förordat.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till
propositionen godkänner ett protokoll
(protokoll IV) av den 13 oktober 1995
till konventionen i Genève den 10
oktober 1980 om förbud mot eller
inskränkningar i användningen av vissa
konventionella vapen som kan anses vara
ytterst skadebringande eller ha
urskillningslösa verkningar (1980 års
vapenkonvention, SÖ 1982:27) med de
förklaringar och tillkännagivanden som
regeringen förordat.

Stockholm den 24 juni 1996

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola
Furubjelke (s), Göran Lennmarker (m),
Nils T Svensson (s), Inger Koch (m),
Yvonne Sandberg-Fries (s), Berndt Ekholm
(s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Eva
Zetterberg (v), Carina Hägg (s), Lars
Hjertén (m), Ingrid Näslund (kds),
Agneta Brendt (s), Marianne Andersson
(c) och Marianne Samuelsson (mp).

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 1
Utskottet 1
Utskottets överväganden 4
Hemställan 4
Bilaga: Tilläggsprotokoll 6