Förbud betr. viss avkodningsutrustning

Betänkande 1993/94:KU15

Konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU15

Förbud beträffande viss avkodningsutrustning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1993/94
KU15

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om förbud mot
yrkesmässig tillverkning och spridning av sådan
avkodningsutrustning som gör det möjligt för innehavaren av
utrustningen att utan betalning få tillgång till avgiftsbelagda
radio- och TV-program. Till betänkandet har fogats en
reservation (nyd), i vilken propositionen avstyrks.

Propositionen

1993/94:53 vari yrkas att riksdagen antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om förbud beträffande viss
avkodningsutrustning.

Lagförslaget är fogat som bilaga till betänkandet.

Motionen

1993/94:K9 av Harriet Colliander (nyd) vari yrkas att
riksdagen avslår förslaget till lag om förbud beträffande viss
avkodningsutrustning.

Utskottet

Förslaget i propositionen

I propositionen föreslås en särskild lag om förbud mot viss
avkodningsutrustning. Lagen riktar sig mot yrkesmässig
tillverkning och spridning av sådan avkodningsutrustning som gör
det möjligt för innehavaren av utrustningen att utan betalning
få tillgång till avgiftsbelagda radio- och TV-program. Förbudet
avser olovlig tillverkning, överlåtelse, uthyrning, installation
eller underhåll av avkodningsutrustning i syfte att bereda någon
utanför abonnentkretsen tillgång till innehållet i kodade radio-
eller televisionssändningar som erbjuds allmänheten mot
betalning. Dessa handlingar skall vara straffbara om de företas
yrkesmässigt eller annars i förvärvssyfte.

Straffet vid överträdelse föreslås vara böter eller fängelse i
högst sex månader. Vidare föreslås en regel om förverkande. Åtal
skall få väckas endast om det av särskilda skäl är påkallat från
allmän synpunkt.

Förslaget i motionen

Harriet Colliander (nyd) hänvisar i motion 1993/94:K9 till att
dels flera remissinstanser ifrågasatt skadeverkningarnas
omfattning och menat att det är de kodande företagens sak att
finna säkra tekniska lösningar, dels Hovrätten över Skåne
och Blekinge ansett att förslaget innebär att en ny rättighet
tillskapas på bekostnad av informationsfriheten, vilket endast
kan accepteras om ett mycket stort behov av lagstiftning kan
påvisas. Motionären delar i allt väsentligt dessa synpunkter och
anser inte att behovet av förbudslagstiftning med den föreslagna
straffsanktionen är så starkt att den föreslagna lagen bör
genomföras. Hon begär därför att propositionen skall avslås.

Bakgrund

Europarådet antog år 1991 en rekommendation -- R(91)14 -- om
lagstadgat skydd för kodade televisionstjänster. Medlemsstaterna
rekommenderas att olagligförklara tillverkning, import,
spridning och marknadsföring av avkodningsutrustning med avsikt
att den skall användas för att personer utanför den avsedda
publiken skall få tillgång till kodade TV-program. Likaså
rekommenderas olagligförklaring av innehav i kommersiella
sammanhang av sådan avkodningsutrustning.

I propositionen framhålls att olovlig avkodning medför
betydande skadeverkningar för bl.a. programföretag,
rättighetshavare, konsumenter och staten. Regeringen anser att
tillhandahållande till allmänheten i stor skala av utrustning
för olovlig avkodning kan bli ett hot mot den mångfald som är
ett av målen för regeringens politik på radio- och TV-området.
Det skulle vidare enligt regeringen strida mot Sveriges
intressen om landet i övriga europeiska länders ögon framstod
som en fristad för tillverkning av piratavkodare som smugglas
till länder där de är förbjudna.

Det ankommer enligt propositionen givetvis i första hand på
dem som erbjuder program mot betalning att se till att endast de
som gör rätt för sig får tillgång till programmen. Detta kan ske
framför allt genom att effektiva kodningsmetoder utnyttjas. Det
finns emellertid, framhålls det, gränser för hur avancerad
kodningsteknik som kan användas i sändningar till
privatpersoner, och man måste därför räkna med att personer med
särskilda fackkunskaper och tillgång till specialapparatur
kommer att kunna bryta igenom de kodningsmetoder som används i
avkodare för konsumentbruk. Vidare nämns att EG:s ministerråd
nyligen fattat beslut om en handlingsplan för främjande av
avancerade televisionstjänster enligt vilken gemensamma
krypteringssystem bör eftersträvas. En eventuell standardisering
av krypteringssystemen kommer emellertid också, påpekas det i
propositionen, att göra det lättare för den som på obehörigt
sätt vill skaffa sig tillgång till många olika företags
sändningar.

I fråga om den av en remissinstans -- Hovrätten över Skåne och
Blekinge -- gjorda invändningen att förslaget skulle medföra att
en ny rättighet skapas på bekostnad av informationsfriheten,
anför regeringen att det inte kan hävdas att
informationsfriheten skulle ge rätt att gratis få tillgång till
avgiftsbelagd information. I denna fråga anförde Lagrådet:

Förbudet avses gälla oberoende av innehållet i programmen och
kan därför införas utan hinder av regeln i 1 kap. 3 § tredje
stycket yttrandefrihetsgrundlagen, något som också uttryckligen
har förutsatts i motiven till den nämnda grundlagsbestämmelsen
(prop. 1990/91:64 s. 109). Med hänsyn till att det här är fråga
om program som får förutsättas vara tillgängliga för envar mot
betalning framstår lagstiftningen ej som en begränsning av den
informationsfrihet som skyddas av 2 kap. 1 § regeringsformen.

Regeringen delar i propositionen Lagrådets uppfattning att
förslaget inte kan utgöra en begränsning av den
informationsfrihet som skyddas i 2 kap. 1 § regeringsformen.

Utskottets bedömning

Utskottet delar regeringens bedömning att ett förbud behövs
mot viss avkodningsutrustning. Europarådet har rekommenderat
sina medlemsstater att stifta lag till skydd för kodade
televisionstjänster, och många länder har också en sådan
lagstiftning. Den föreslagna avgränsningen av förbudet ligger i
huvudsaklig linje med rekommendationen och kan enligt utskottets
uppfattning godtas. Vad beträffar förbudets förenlighet med den
informationsfrihet som skyddas i regeringsformen har Lagrådet
inte haft någon invändning, och utskottet delar bedömningen att
förslaget inte begränsar den grundlagsskyddade
informationsfriheten.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och
avstyrker motion K9.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med avslag på motion 1993/94:K9 antar det i
proposition 1993/94:53 framlagda förslaget till lag om förbud
beträffande viss avkodningsutrustning.

Stockholm den 25 november 1993

På konstitutionsutskottets vägnar

Bertil Fiskesjö

I beslutet har deltagit: Bertil Fiskesjö (c), Birger
Hagård (m), Stig Bertilsson (m), Catarina Rönnung (s), Ylva
Annerstedt (fp), Kurt Ove Johansson (s), Ingvar Johnsson (s),
Hans Göran Franck (s), Ingvar Svensson (kds), Harriet Colliander
(nyd), Torgny Larsson (s), Henrik S Järrel (m), Lisbeth
Staaf-Igelström (s), Ola Karlsson (m) och Elvy Söderström (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Bengt Hurtig (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservation

Harriet Colliander (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "motion K9" bort ha
följande lydelse:

Regeringens bedömning att ett lagstiftningsbehov föreligger
motsades av flera remissinstanser, som var tveksamma till
utredningsförslaget eller avstyrkte det. Utskottet anser liksom
dessa instanser att behovet av den föreslagna lagstiftningen med
ett straffsanktionerat förbud inte är särskilt starkt.
Regeringen har själv i propositionen (s. 17) uttalat att det i
första hand ankommer på dem som erbjuder program mot betalning
att se till att endast de som gör rätt för sig får tillgång till
programmen. Detta kan ske framför allt genom att effektiva
kodningsmetoder utnyttjas. Utskottet vill understryka detta
ansvar och anser inte att samhällets resurser i form av polis,
åklagare och domstolar skall tas i anspråk för att på det
föreslagna sättet främja program- och kabelföretags intressen.
Förslaget inkräktar vidare enligt utskottets mening på den i
regeringsformen skyddade informationsfriheten. Att en ny
rättighet tillskapas på bekostnad av informationsfriheten kan
accepteras, endast om ett mycket stort behov av rättigheten kan
påvisas. Något sådant behov anser utskottet som framgår ovan
inte föreligga.

Med hänsyn till det anförda föreslår utskottet att riksdagen
såsom anförs i motion K9 skall avslå lagförslaget i proposition
1993/94:53.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1993/94:K9 avslår det i
proposition 1993/94:53 framlagda förslaget till lag om förbud
beträffande viss avkodningsutrustning.

Propositionens lagförslag

Bilaga