Folkbildning

Betänkande 1994/95:KrU9

Kulturutskottets betänkande 1994/95:KRU09

Folkbildning

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1994/95
KrU9

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande förslag som regeringen
lagt fram i budgetpropositionen beträffande statliga bidrag till
folkbildningen, dvs. bidrag till studieförbundens och
folkhögskolornas verksamhet, samt motioner som väckts i
anslutning härtill.

Utskottet föreslår att riksdagen under anslaget Bidrag till
folkbildningen skall anvisa 3 472 357 000 kronor i enlighet
med regeringens förslag. Utskottet tillstyrker därmed att
anslaget för nästa budgetår skall förstärkas med 40,5 miljoner
kronor. Således undantas detta anslag från besparingskravet på
statsbudgeten. I anslagsbeloppet ingår medel för tiden den 1
juli 1995--den 30 juni 1996 till 10 000 extra platser inom
folkhögskolan, nämligen 439 miljoner kronor, och medel till
särskilda kurser för arbetslösa förlagda till studieförbund och
folkhögskolor, nämligen 100 miljoner kronor. Motioner om ett
lägre anslagsbelopp än vad regeringen föreslagit avstyrks.

Motioner om folkbildningens framtid och om prioritering av
invandrare inom folkbildningen avstyrks med hänvisning bl.a.
till de fastlagda målen för statsbidragsgivningen till
folkbildningen, till pågående utvärdering av folkbildningen och
till arbetet inom den kulturpolitiska utredningen. En motion om
distansundervisning avstyrks då den anses tillgodosedd genom
regeringens förslag om försöksverksamhet inom området.

En motion om reducering av anslaget med ett belopp som skulle
motsvara bidraget till studiecirklar "av hobbykaraktär"
avstyrks. I motionen preciseras inte begreppet, men det
exemplifieras genom hänvisning till bl.a. cirklar med inslag av
rollspel. Utskottet erinrar om att riksdag och regering beslutat
om ett nytt anslagssystem fr.o.m. budgetåret 1991/92. Detta
system innebär att folkbildningen fått förtroendet att genom
Folkbildningsrådet själv fördela det statliga bidraget och att
folkbildningen därmed har fått ansvaret för att användningen och
fördelningen sker i enlighet med av riksdag och regering
uppsatta mål för statsbidragsgivningen. Folkbildningen har fått
regeringens uppdrag att utvärdera denna målstyrda verksamhet.
Vidare låter regeringen göra en egen utvärdering genom en
särskilt tillkallad utredare. Utskottet redovisar de principer
för fördelningen av statsbidraget till studieförbunden som
Folkbildningsrådet fastställde år 1994. Utskottet konstaterar
att Folkbildningsrådet uppmärksammar frågan och tydligt betonar
att det åligger studieförbunden att svara för en självsanering
av verksamheten.

Utskottet tillstyrker att riksdagen i enlighet med regeringens
förslag under anslaget Bidrag till vissa handikappåtgärder inom
folkbildningen skall anvisa 102 140 000 kronor och under
anslaget Bidrag till kontakttolkutbildning skall anvisa
10 806 000 kronor.

En reservation har avlämnats till förmån för lägre bidrag till
folkbildningen.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1994/95:100 bilaga 9
(Utbildningsdepartementet) under B Folkbildning

dels under punkt B 1 (s. 72--74) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/96 anvisa
ett anslag på 3 472 357 000 kr,

dels under punkt B 2 (s. 74--76) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för
budgetåret 1995/96 anvisa ett anslag på 102 140 000 kr,

dels under punkt B 3 (s. 76--77) föreslagit riksdagen att
till Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96
anvisa ett reservationsanslag på 10 806 000 kr.

Motionerna

1994/95:Kr279 av Marianne Andersson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen för budgetåret 1995/96 under anslaget B 1
Bidrag till folkbildningen anvisar 40 miljoner kronor mindre än
vad regeringen föreslagit.

1994/95:Kr501 av Karl-Gösta Svenson (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar att statsbidraget till Folkbildningsrådet
reduceras med det belopp som motsvarar stödet till den typ av
kurser som angivits i motionen.

1994/95:Kr502 av Jan Backman och Henrik S Järrel (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att tillåta distanscirklar inom
folkbildningen.

1994/95:Kr503 av Elisabeth Fleetwood m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om folkbildningens framtid.

1994/95:Sf635 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om studieförbundens sysselsättningsåtgärder
och invandrare.

1994/95:Ub624 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas

18. att riksdagen beslutar om en besparing på anslaget till
folkbildningen motsvarande det generella besparingskravet på
11 %.

1994/95:Ub906 av Beatrice Ask m.fl. (m) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar att under littera B Folkbildning
anvisa ett i förhållande till regeringen minskat anslag med
100 000 000 kr avseende studiecirklar för arbetslösa, med
40 500 000 kr avseende föreslagen bidragsökning, med
300 000 000 kr avseende minskat bidrag till folkbildningen
riktat till studieförbunden, samt 439 000 000 kr avseende
medel motsvarande 10 000 extra platser i folkhögskolor då medel
för köp av utbildningsplatser för arbetslösa finns i
Arbetsmarknadsdepartementets ram.

Utskottet

Bidrag till folkbildningen (B 1)

Medelsanvisningen

Bidrag till folkbildning utgår sedan budgetåret 1991/92 från
ett samlat anslag som fördelas till studieförbund och
folkhögskolor av Folkbildningsrådet (prop. 1990/91:82, bet.
1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358).

Besparingar på det ordinarie anslaget har gjorts med 100
miljoner kronor för budgetåret 1991/92 (prop. 1990/91:82, bet.
1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358), med 300 miljoner kronor för
budgetåret 1992/93 (prop. 1991/92:100, bet. 1991/92:KrU12, rskr.
1991/92:189) och med 100 miljoner kronor för budgetåret 1994/95
(prop. 1993/94:100, bet. 1993/94:KrU13, rskr. 1993/94:177).

Under senare år har utöver det ordinarie anslaget medel
anvisats av arbetsmarknadsskäl för extra insatser inom
folkbildningen. För budgetåret 1992/93 anvisades dels -- efter
förslag av kulturutskottet -- 100 miljoner kronor till
arbetsmarknadsanpassad utbildning (bet. 1991/92:KrU12, rskr.
1991/92:189), dels -- i enlighet med regeringens förslag hösten
1992 -- 106 miljoner kronor till kurser vid folkhögskolor för
arbetslösa (prop. 1992/93:50, yttr. 1992/93:KrU5y, bet.
1992/93:FiU1, rskr. 1992/93:134). För budgetåret 1993/94
anvisades -- i enlighet med regeringens förslag i
kompletteringspropositionen våren 1993 -- 438,92 miljoner kronor
till 10 000 extra platser inom folkhögskolan och 100 miljoner
kronor till särskilda kurser vid folkhögskola och inom
studieförbund för arbetslösa (prop. 1992/93:150, yttr.
1992/93:KrU14y, bet. 1992/93:FiU30, rskr. 1992/93:447). I
enlighet med regeringens förslag i kompletteringspropositionen
våren 1994 har för budgetåret 1994/95 anvisats 390,71 miljoner
kronor till 8 900 extra platser inom folkhögskolan och 100
miljoner kronor till särskilda kurser för arbetslösa anordnade
av studieförbund eller folkhögskolor (prop. 1993/94:150, yttr.
1993/94:KrU10y, bet. 1993/94:FiU20, rskr. 1993/94:458).

Regeringen anför i årets budgetproposition att folkbildningen
är ett viktigt komplement till den allmänna vuxenutbildningen i
arbetet med att höja utbildningskompetensen i samhället.
Folkbildningens arbetsformer och tillgänglighet ger unika
förutsättningar för att nå de grupper som är i störst behov av
ytterligare utbildning. Mot denna bakgrund föreslår regeringen
att studieförbund och folkhögskolor skall undantas från
besparingar nästa budgetår. Ett reformtillskott om 40,5 miljoner
kronor (27 miljoner kronor räknat på 12 månader) föreslås.
Regeringen föreslår vidare att riksdagen för 12-månadersperioden
den 1 juli 1995--den 30 juni 1996 skall anvisa 439 miljoner
kronor till 10 000 extra platser inom folkhögskolan och 100
miljoner kronor till särskilda kurser för arbetslösa förlagda
till studieförbund och folkhögskolor. Anslaget föreslås föras
upp med totalt 3 472 357 000 kronor.

I motion Ub906 (m) avvisas regeringens förslag att öka
folkbildningsanslaget med 40,5 miljoner kronor och att anvisa
sammanlagt 539 miljoner kronor till extra utbildningsinsatser
inom folkbildningen. Motionärerna föreslår att en besparing om
300 miljoner kronor skall göras på anslaget. Besparingen skall
avse den del av bidraget som Folkbildningsrådet fördelar till
studieförbunden. Motionärerna anför att det finns medel inom
Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel som kan användas till
köp från folkbildningen av utbildning för arbetslösa. Totalt
föreslås ett anslag som är 879,5 miljoner kronor lägre än vad
regeringen föreslagit (yrkande 5).

I likhet med regeringen anser motionärerna bakom motion Kr279
(c) att folkbildningen skall undantas från besparingar. Mot
bakgrund av det svåra statsfinansiella läget hemställs
emellertid att riksdagen skall avslå regeringens förslag om ett
reformtillskott på 40,5 miljoner kronor (yrkande 1).

Det generella besparingskrav om 11 % som regeringen föreslår
skall läggas på högre utbildning och forskning bör enligt motion
Ub624 (fp) läggas även på folkbildningen (yrkande 18).

En reducering av folkbildningsanslaget föreslås i motion Kr501
(m). Enligt motionärens mening bör statligt stöd inte utgå till
vad som i motionen betecknas som kurser av hobbykaraktär.
Motionären preciserar inte vilka kategorier av kurser som avses
eller med vilken summa anslaget bör reduceras men lämnar några
exempel på kurser som inte skall ha statsbidrag, såsom kurser
avseende knyppling, korgmålning, näverslöjd och att sy mjuka
dockor samt kurser med inslag av rollspel.

Utskottet vill först erinra om de mål för
statsbidragsgivningen som sattes upp när det nya
statsbidragssystemet infördes den 1 juli 1991 och när
folkbildningen själv fick ta ansvaret för fördelningen av
statsbidraget och även fick ett ansvar för uppföljning och
utvärdering av hur anslagsmedlen används (prop. 1990/91:82, bet.
1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Det betonades att
folkbildningens anordnare själva lägger fast målen för
verksamheten, medan riksdag och regering lägger fast målen för
bidragsgivningen. Statsbidraget till folkbildningen skall stödja
verksamhet som syftar till att göra det möjligt för människor
att påverka sin livssituation och skapa engagemang att delta i
samhällsutvecklingen genom t.ex. politiskt, fackligt eller
kulturellt arbete. Verksamhet som syftar till att utjämna
utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i samhället skall
prioriteras. Personer som är utbildningsmässigt, socialt eller
kulturellt missgynnade skall särskilt prioriteras, varvid
invandrare särskilt skall uppmärksammas. Handikappade utgör en
annan viktig målgrupp. Resurserna från staten får inte användas
till verksamhet med kommersiellt syfte. Det främsta
kulturpolitiska motivet för det statliga stödet är att
folkbildningen skall bidra till att bredda kulturintresset i
samhället och vidga deltagandet i kulturlivet. Folkbildningens
ansvar för utvecklingen av den folkliga kulturen betonas därvid.
Vikten av en höjning av kvaliteten i den amatörkulturella
verksamheten framhålls. Folkbildningens ansvar för barns och
ungdomars deltagande i kulturlivet stryks under.

Riksdag och regering har således givit folkbildningen
förtroendet att själv fördela statsbidraget. Ansvaret för att
användningen och fördelningen sker i enlighet med uppsatta mål
för statsbidragsgivningen har överlämnats till folkbildningen.
För att både statsmakterna och folkbildningen skall kunna bedöma
hur målen uppnås har folkbildningen ålagts att följa upp och
utvärdera verksamheten. Vidare har en särskild utredare fått i
uppdrag att göra en statlig utvärdering av folkbildningen vilken
skall vara klar den 1 september 1996.

Enligt utskottets mening kan en sådan återgång till
detaljreglering som föreslås i motion Kr501 inte göras utan att
det nuvarande statsbidragssystemet ändras i grunden. Utskottet
anser att det inte finns skäl att överväga en sådan förändring.
Det bör således även fortsättningsvis åvila folkbildningen att
se till att studiecirklar anordnas i enlighet med de riktlinjer
för statsbidragsgivningen som riksdagen godkände år 1991.

Utskottet vill i sammanhanget nämna att Folkbildningsrådet år
1994 fastställde principer för fördelningen av statsbidraget
till studieförbunden. Principerna har redovisats i en skrift:
Bidrag till studieförbunden, Motiv, definitioner, kriterier. I
skriften redovisas ingående hur statsbidragssystemet utgår från
målstyrning och utvärdering. Bl.a. tas upp frågor om olika
kvalitetskriterier och frågor om avgränsningar av
studiecirkelverksamheten. Folkbildningsrådet erinrar om att
statsmakterna uttalat en bestämd förväntan på studieförbund och
folkhögskolor att de skall sortera ut verksamhet som inte skall
ha statsbidrag. Det sägs vidare att en förutsättning för detta
är att det ständigt pågår en debatt om etiken i
folkbildningsarbetet. Man tar också upp till diskussion frågan
om gränser mot "oönskad verksamhet" och betonar att ansvaret för
avgränsningsfrågorna ligger hos studieförbunden själva och att
detta gäller alla led inom förbunden. "Oönskad verksamhet" är
enligt Folkbildningsrådet sådan verksamhet som inte uppfyller
vare sig folkbildningsbegreppets krav eller syftena med
statsbidraget. Ett sätt att svara på frågan om gränser mot
"oönskad verksamhet" kan enligt Folkbildningsrådet vara att
studieförbunden själva beskriver vilken syn de har på de områden
som tidigare inte ansågs bidragsberättigade, nämligen "hobby,
sport och fritidsaktiviteter" samt "stödkurser och verksamhet
som erhåller samhällets stöd i annan ordning".

Utskottet kan således konstatera att Folkbildningsrådet
uppmärksammar frågan och tydligt betonar att det åligger
studieförbunden att svara för en självsanering av verksamheten.

Mot bakgrund av vad som anförts i budgetpropositionen om
folkbildningens betydelse anser utskottet det väl motiverat att
undanta folkbildningen från besparingar nästa budgetår och att
anvisa medel som innebär att folkbildningen får ett
reformtillskott i enlighet med regeringens förslag. Utskottet,
som redan tidigare år uppmärksammat folkbildningens förmåga att
snabbt nå ut till utbildningsmässigt eftersatta grupper i hela
landet, tillstyrker även regeringens förslag om bidrag till
arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser. Utskottet anser att
riksdagen med avslag på de aktuella motionsyrkandena, nämligen
Kr279 yrkande 1, Kr501, Ub624 yrkande 18 och Ub906 yrkande 5,
bör anvisa medel till folkbildningen i enlighet med regeringens
förslag.

Enligt motion Sf635 (fp) yrkande 5 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att medlen till
arbetsmarknadspolitiskt motiverade åtgärder i stor utsträckning
bör fördelas till de studieförbund vilkas verksamhet särskilt
riktas till invandrare. Invandrarna bör nämligen erbjudas en god
introduktion i det svenska samhället och få del av effektiva
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Studiecirklar är en bra
utbildningsform för de invandrare som är studieovana.

Utskottet delar motionärens uppfattning att studieförbunden
har en viktig uppgift när det gäller insatser för
invandrare. Utskottet har i det föregående erinrat om målen
för statsbidragsgivningen till folkbildningen. Ett av målen är
att invandrare skall uppmärksammas särskilt inom folkbildningen.
Utskottet anser sig kunna utgå från att Folkbildningsrådet och
studieförbunden driver sin verksamhet med hänsynstagande till
detta mål. Utskottet anser att det inte är nödvändigt med ett
sådant uttalande från riksdagen som yrkas i motionen. Riksdagen
bör avslå motion Sf635 yrkande 5.

Distansundervisning

Informationsteknologins utveckling och spridning gör det
enligt motion Kr502 (m) nu möjligt att utveckla nya former för
studiecirkelverksamheten. Med hjälp av den nya teknologin skulle
studieförbunden kunna erbjuda distanscirklar och därmed nå nya
grupper av deltagare. Sådana grupper skulle dels kunna träffas
regelbundet, dels via datanät utbyta idéer och tankar mellan de
reguljära sammankomsterna. De skulle också kunna hämta
information i databaser och kommunicera med experter via
datanät. Motionärerna hemställer att riksdagen skall ge
regeringen till känna att reglerna för studiecirkelverksamheten
bör ändras om de förhindrar distanscirklar av det angivna
slaget.

Utskottet erinrar om att regeringen i budgetpropositionen
angivit att av de föreslagna medlen till extra platser inom
folkhögskolan skall 30 miljoner kronor användas för kommande
försöksverksamhet med distansutbildning vid folkhögskolor eller
studieförbund enligt bestämmelser som regeringen avser att
meddela senare. Utskottet förutsätter att motionärernas önskemål
om prövning av nya former för studiecirklar på distans därmed
kan tillgodoses. Utskottet erinrar också om att regeringen i
budgetpropositionen (bil. 9 s. 5) aviserar en utredning om
förutsättningarna för en samlad utveckling av den mediaburna
utbildningen, varvid högskolan, vuxenutbildningen,
folkbildningen och arbetsmarknadsutbildningen nämns. Utskottet
anser mot bakgrund av det anförda att det inte behövs ett
uttalande av riksdagen av det slag som motionärerna önskar.
Motion Kr502 avstyrks således.

Folkbildningens framtid

Folkbildningens framtid behandlas i motion Kr503 (m).
Motionärerna anför att folkbildningen under de senaste åren har
spelat en stor roll i kampen mot arbetslösheten, men att det är
ett problem att insatserna varit kortsiktiga. De anser att det
är viktigt att studieförbund och folkhögskolor inte stelnar i de
strukturer och arbetsförhållanden som byggts upp under många år.
Med nya arbetsformer och angreppssätt bör folkbildningen
medverka i en kontinuerlig kompetensutveckling för alla vuxna.
De cirka 1,5 miljoner vuxna som i dag saknar gymnasiekompetens
bör så snart det är möjligt erbjudas möjlighet att nå upp till
en nivå motsvarande gymnasieskolans kärnämnen. Studieförbundens
erfarenheter är en ovärderlig tillgång i ett sådant
utvecklingsarbete. Studieförbundens kulturutbud är det enda som
tränger ut till alla delar av samhället. Även denna verksamhet
kan enligt motionärernas mening utvecklas, förändras till
formerna och påverkas av nya idéer och strömningar.

Utskottet har i det föregående redovisat att en av
utgångspunkterna för det nya statsbidragssystem som infördes den
1 juli 1991 är att målen för det fria och frivilliga
folkbildningsarbetet skall läggas fast av folkbildningens
anordnare. Det fria och frivilliga folkbildningsarbetet bör
präglas av integritet och självständighet. Det ankommer på de
olika studieförbunden och folkhögskolorna att själva utveckla
sina arbetsformer och att finna nya vägar för sin verksamhet.
Statsmakterna har fastställt målen för användningen av
statsbidraget. Som tidigare redovisats pågår för närvarande
uppföljning och utvärdering både i folkbildningens egen regi och
inom en statlig utredning. Utskottet förutsätter att resultaten
från detta arbete kommer att användas vid fortsatta diskussioner
om formerna för folkbildningens verksamhet och vid ett
kontinuerligt arbete med att utveckla folkbildningen till gagn
såväl för de enskilda som för samhället. Utskottet vill i
sammanhanget också erinra om att det i direktiven (dir.
1993/94:24) för den kulturpolitiska utredningen sägs att
folkbildningsorganisationerna spelar en viktig roll för att föra
ut kultur till olika miljöer. Kulturutredningen skall enligt
direktiven bl.a. beakta att folkbildningen lever i växelspel med
den professionella kulturen och att det breda skapandet
stimuleras av de yrkesverksamma kulturutövarna.
Kulturutredningens arbete skall avslutas före utgången av maj
1995. Utskottet anser att det inte finns anledning för riksdagen
att besluta om sådana kompletterande riktlinjer för
statsbidragsgivningen till folkbildningen som skisseras i motion
Kr503. Utskottet avstyrker mot bakgrund av det anförda motionen.

Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen (B 2)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för
budgetåret 1995/96 skall anvisa 102 140 000 kronor.

Bidrag till kontakttolkutbildning (B 3)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att riksdagen till
Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96 skall
anvisa 10 806 000 kronor.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med
avslag på motionerna 1994/95:Kr279 yrkande 1, 1994/95:Kr501,
1994/95:Ub624 yrkande 18 och 1994/95:Ub906 yrkande 5 till
Bidrag till folkbildningen för budgetåret 1995/96 under
åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag på 3 472 357 000 kr,

res. (m)

2. beträffande insatser för invandrare

att riksdagen avslår motion 1994/95:Sf635 yrkande 5,

3. beträffande distansundervisning

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr502,

4. beträffande folkbildningens framtid

att riksdagen avslår motion 1994/95:Kr503,

5. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till vissa
handikappåtgärder inom folkbildningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till vissa handikappåtgärder inom folkbildningen för
budgetåret 1995/96 under åttonde huvudtiteln anvisar ett anslag
på 102 140 000 kr,

6. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
kontakttolkutbildning

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Bidrag till kontakttolkutbildning för budgetåret 1995/96
under åttonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
10 806 000 kr.

Stockholm den 23 februari 1995

På kulturutskottets vägnar

Elisabeth Fleetwood

I beslutet har deltagit: Elisabeth Fleetwood (m), Berit
Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Leo Persson (s), Stig
Bertilsson (m), Ingegerd Sahlström (s), Marianne Andersson (c),
Björn Kaaling (s), Lennart Fridén (m), Carl-Johan Wilson (fp),
Monica Widnemark (s), Charlotta L Bjälkebring (v), Agneta
Ringman (s), Jan Backman (m), Ewa Larsson (mp), Fanny Rizell
(kds) och Nils-Erik Söderqvist (s).

Reservation

Medelsanvisningen till Bidrag till folkbildningen (mom. 1)

Elisabeth Fleetwood, Stig Bertilsson, Lennart Fridén och Jan
Backman (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Mot bakgrund" och slutar med "regeringens förslag" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser att det i det kärva ekonomiska läge som råder
inte är möjligt att undanta folkbildningen från besparingar.
Utskottet anser därför att riksdagen i enlighet med förslagen i
motion Ub906 bör avslå regeringens förslag att dels öka anslaget
med 40,5 miljoner kronor, dels anvisa totalt 539 miljoner kronor
till arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser inom
folkbildningen. Utskottet anser att sådana
arbetsmarknadspolitiskt motiverade insatser bör kunna köpas hos
folkbildningen av Arbetsmarknadsverket. Inom
arbetsmarknadsområdet behövs mera långsiktiga insatser än de
särskilda punktinsatser inom folkbildningen som gjorts de
senaste budgetåren. Arbetsmarknadsverket bör ha ett
helhetsansvar för sådana insatser som motiveras av
arbetsmarknadspolitiska skäl. Vidare anser utskottet att en
besparing med 300 miljoner kronor bör göras på
folkbildningsanslaget för budgetåret 1995/96.
Folkbildningsrådet fördelar medlen till folkbildningen.
Utskottet anser att neddragningen om 300 miljoner kronor i
huvudsak bör avse den del av bidraget som Folkbildningsrådet
fördelar till studieförbunden. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen till Bidrag till
folkbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1995/96:Ub906 yrkande 5,
med anledning av regeringens förslag och motionerna
1994/95:Kr279 yrkande 1 och 1994/95:Ub624 yrkande 18 samt med
avslag på motion 1994/95:Kr501 dels till Bidrag till
folkbildningen för budgetåret 1995/96 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 2 592 857 000 kr, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
besparing på bidraget till studieförbunden,