Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning

Betänkande 1994/95:FiU18

Finansutskottets betänkande 1994/95:FIU18

Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning (prop. 1994/95:100 bil. 8)

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1994/95

FiU18

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet de delar av budgetpropositionen
(bilaga 8, Finansdepartementet) som berör Statens fastighetsverk och Statens
lokalförsörjningsverk.

Utskottet tillstyrker förslagen till anslag inom här nämnda
verksamhetsområden och godkänner förslagen till inriktning av
besparingsåtgärder inom dessa områden. Vidare godkänner utskottet
Fastighetsverkets treårsplan för investeringar och tillstyrker att verkets
låneram i Riksgäldskontoret får uppgå till totalt 7 miljarder kronor.

I betänkandet behandlas fyra motioner från allmänna motionstiden som tar upp
frågor rörande förvaltningen av kulturfastigheter, möjligheter för
inlandssågverken att få utnyttja tillgången på skogsråvara väster om
odlingsgränsen och ett bemyndigande om försäljning av Vasakronan AB. Utskottet
avstyrker samtliga motioner.

En gemensam reservation från ledamöter tillhörande Moderata samlingspartiet,
Folkpartiet liberalerna och Kristdemokratiska samlingspartiet rörande
försäljning av Vasakronan AB har fogats till betänkandet. Därutöver har två
särskilda yttranden avlämnats.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1994/95:100 bilaga 8 Finansdepartementet

dels under littera B Fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
(s. 45--48)

att riksdagen godkänner inriktningen av de besparingsåtgärder inom
fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning för budgetåren 1997 och 1998
som regeringen förordar (avsnitt B 1 och B 2),

dels under punkt B 1 (s. 45--47)

att riksdagen till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1995/96
anvisar ett ramanslag på 31 176 000 kr,

dels under punkt B 2 (s. 47--48)

att riksdagen till Täckning av merkostnader för lokaler m.m. för budgetåret
1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr,

dels under punkt B 3 (s. 48--52)

1. att riksdagen godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. till
Statens fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,

2. att riksdagen godkänner den låneram för Investeringar m.m. vad avser de
s.k. väntelägesfastigheterna i enlighet med vad regeringen förordat,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om att Statens
fastighetsverk får ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. i
enlighet med vad regeringen förordat,

4. att riksdagen till Statens fastighetsverk för budgetåret 1995/96 anvisar
ett anslag på 1 000 kr,

dels under punkt B 4 (s. 52--53)

att riksdagen till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets
fästningar för budgetåret 1995/96 anvisar ett reservationsanslag på
75 000 000 kr.

Motionerna

1994/95:Fi401 av Sivert Carlsson (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående behovet av underhåll,
bevarande och skyddande av Dämmans fyr (kronoholmen Dämman) i Mönsterås kommun,
Kalmar län.

1994/95:Fi402 av Olle Lindström (m) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillgodose
råvarubehovet för sågverken i Norrbottens inland.

1994/95:Fi403 av Sten Tolgfors och Ulf Kristersson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kulturstiftelser för förvaltning av historiska byggnader.

1994/95:N298 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar bemyndiga regeringen att sälja Vasakronan AB.

Utfrågning

Generaldirektör Christer Wadelius, Statens fastighetsverk, har inför
utskottet gett sina synpunkter på ärendet.

Utskottet

Statens lokalförsörjningsverk och Statens fastighetsverk handhar frågor
rörande statlig fastighetsförvaltning och lokalförsörjning.

Statens lokalförsörjningsverk

Anslaget till Lokalförsörjningsverket

Statens lokalförsörjningsverk är en efterfrågestyrd stabs- och
servicemyndighet, med huvuduppgift att lämna råd och stöd till regeringen och
de statliga myndigheterna i fråga om lokalförsörjning. Det övergripande målet
för stabsfunktionen är att på uppdrag av regeringen tillhandahålla ett
objektivt och professionellt stöd på lokalförsörjningsområdet. Det övergripande
målet för servicefunktionen är att erbjuda statliga förvaltningsmyndigheter de
tjänster de efterfrågar på lokalförsörjningsområdet.

Statens lokalförsörjningsverk inledde sin verksamhet den 1 januari 1993.
Anslaget för budgetåret 1993/94 uppgick till något mer än 56 miljoner kronor.
Regeringen bedömer nu att en anslagsnivå på drygt 31 miljoner kronor är
tillräcklig för verkets nuvarande uppgifter.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag till anslag för
Lokalförsörjningsverket för budgetåret 1995/96.

Täckning av merkostnader för lokaler m.m.

Statens lokalförsörjningsverk svarar för kostnader för tomma lokaler, för
vissa övergångsvisa lokalkostnader i samband med myndigheters flyttningar samt
för vissa avtal mellan staten och andra huvudmän, t.ex. i fråga om
undervisningssjukhusen. För detta ändamål disponerar verket ett anslag för
täckning av merkostnader i avvaktan på att tomma lokaler kan avvecklas, att
befintliga hyreskontrakt löper ut etc. Verket skall redovisa vilka utgifter som
skall belasta anslaget B 2 Täckning av merkostnader för lokaler m.m. till
Finansdepartementet varje halvår.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen att ett förslagsanslag på
35 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 anvisas för här angivet ändamål.

Statens fastighetsverk

Fastighetverkets verksamhet och finansiering

Statens fastighetsverk har till uppgift att förvalta byggnader och
markområden som skall förbli i statlig ägo. I samband med bolagisering av
Byggnadsstyrelsen, Vattenfall och Domänverket har fastigheter av nationellt
kulturintresse överförts till Fastighetsverket. Från försvaret har överförts
fästningar av riksintresse. Efterhand kan även överföring av fastigheter från
andra statliga myndigheter komma att aktualiseras.

Fastighetsbeståndet består av:

Statliga fastigheter tillhörande det nationella kulturarvet.
Regeringsbyggnaderna och statens donationsfastigheter.
Statens utrikesfastigheter.
Statliga markområden från den s.k. domänfonden.

Ägaransvaret för domänfonden överfördes till Fastighetsverket per den 1
januari 1994. Assidomän AB skall enligt nu gällande avtal med staten svara för
den operativa förvaltningen av dessa markområden som längst till 1996-06-30.

Fastighetsverket förvaltar även ett antal universitets- och
högskolefastigheter, dels s.k. väntelägesfastigheter som efterhand avses
överföras till Statliga Akademiska Hus AB, dels s.k. utredningsfastigheter som
kräver ytterligare utredning innan förvaltare utses. Till den senare kategorin
räknas också de fastigheter verket förvärvat för den verksamhet som bedrivs av
Statens institutionsstyrelse, civilförsvarsförråd och fastigheter för Sveriges
lantbruksuniversitet (SLU). SLU-fastigheterna har under verksamhetsåret
överförts till SLU. Därutöver förvaltar verket på uppdrag riksdagens byggnader
(fastighetsdrift) samt av UD inhyrda ambassader, kanslier m.m. Den ekonomiska
styrningen av verksamheten sker genom ett av regeringen fastställt
avkastningskrav på verkskapitalet.

Fastighetsverkets fastigheter indelas redovisningsmässigt i två grupper --
dels s.k. hyresfastigheter som långsiktigt ger ett positivt driftnetto, dels
s.k. bidragsfastigheter som långsiktigt ger ett negativt driftnetto, t.ex.
kungliga slott och fästningar. Överskottet från hyresfastigheterna får behållas
av Fastighetsverket och användas bl.a. till finansiering av
bidragsfastigheternas underskott och till underhållsåtgärder m.m. Investeringar
finansieras genom lån i Riksgäldskontoret.

Avkastningen på det totala verkskapitalet för budgetåret 1993/94 uppgick till
nära 8 %. Det totala överskottet i verksamheten uppgick till 344 miljoner
kronor. Bidragsfastigheterna har belastat överskottet med 34 miljoner kronor.
Nivån på verkets överskott kommer emellertid inte att bestå eftersom
väntelägesfastigheterna successivt skall föras över till annan huvudman. I
budgetpropositionen framhålls att det samlade resultatet för Statens
fastighetsverk följaktligen kommer att minska kraftigt under den närmaste
femårsperioden. Den långsiktiga intjäningsförmågan i verket bedöms dock som
god, vilket innebär att verkets övergripande uppgift att vårda och utveckla de
natur- och kulturvärden av nationell betydelse som verket givits ansvar för bör
kunna fullföljas.

Utskottet tillstyrker förslaget i budgetpropositionen att Fastighetsverket
för budgetåret 1995/96 anvisas ett anslag på 1 000 kr.

Fastighetsverkets investeringsverksamhet

Fastighetsverket redovisar årligen en rullande treårig investeringsplan.
Denna investeringsplan omfattar inte de kungliga slotten och rikets fästningar,
vilka i stället behandlas under ett särskilt anslag som utskottet behandlar
längre fram i betänkandet.

För budgetåret 1994/95 uppgick den totala låneramen för investeringar till
7 miljarder kronor. Investeringsbehovet för Statens fastighetsverks ordinarie
verksamhet under budgetåret 1995/96 beräknas uppgå till ca 600 miljoner kronor.
För de fastigheter som förvaltas av Statliga Akademiska Hus Aktiebolag,
väntelägesfastigheter, beräknas investeringsbehovet också uppgå till ca 600
miljoner kronor. Den tidigare ramen för upplåning i Riksgäldskontoret har satts
något högre än det i dagsläget beräknade medelsbehovet, eftersom det
erfarenshetsmässigt kan inträffa förändringar av investeringsvolymer. I
budgetpropositionen föreslås att Statens fastighetsverks ram för upplåning
fastställs till 7 miljarder kronor även för budgetåret 1995/96 eftersom de
redovisade investeringarna bedöms kunna rymmas inom denna ram och att det bör
ankomma på regeringen att vid oförutsedda händelser eller mindre förändringar
få justera ramen i erforderlig omfattning.

De större byggnadsprojekt som verket avser att påbörja under perioden
1995/96--1998 är följande:

1. Fastighetsverkets ordinarie fastighetsbestånd

Projekt över 50 miljoner kronor:

Ombyggnad av kemiskt övningslaboratorium vid Stockholms universitet (inrymt i
Riksmuseets fastighet).
Återuppbyggnad av vallar vid Vadstena slott.
En samnordisk ambassadanläggning byggs i Berlin.
Ombyggnad av Nordiska museet, etapp 2.
Ombyggnad av gamla Riksarkivet.

Projekt inom kostnadsramen 20--50 miljoner:

Ombyggnad av kv. Johannes större, östra delen för regeringskansliets
byggnader.
Ombyggnad av stora Tyghuset, Artillerigården, Stockholm.
Nybyggnad av kansli och chefsbostad för ambassaden i Kiev.
Nybyggnad av bostäder för ambassadpersonal i Peking.

2. Fastighetsverkets väntelägesfastigheter

Projekt över 50 miljoner kronor:

Ny- och ombyggnad av Kungl. Tekniska högskolan.
Ny- och ombyggnad av institutionen för Evolutionsbiologi vid Uppsala
universitet.
Ombyggnad av kv. Kemicum vid Uppsala universitet.
Nybyggnad av centrum för experimentell biomedicin vid Göteborgs universitet.

Projekt inom kostnadsramen 20--50 miljoner kronor:

Ombyggnad av Södra husen, etapp IV--VI vid Stockholms universitet.
Ombyggnad av institutionen för orientaliska språk vid Stockholms universitet.
Ombyggnad av f.d. institutionen för hästkirurgi vid Stockholms universitet.
Om- och tillbyggnad av Ekonomicentrum, Uppsala universitet.
Ombyggnad av djurhus för immunologi vid Karolinska institutet.
Tillbyggnad för botaniska institutionen vid Göteborgs universitet.
Ombyggnad av Idrottshögskolan.

Utskottet har ingen erinran mot den i budgetpropositionen föreslagna
investeringsplanen för Statens fastighetsverk, den föreslagna låneramen om
7 miljarder kronor och förslaget att bemyndiga regeringen att besluta om att
Fastighetsverket får ta upp lån i Riksgäldskontoret för de planerade
investeringarna.

Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar

I budgetpropositionen 1992/93:100 bilaga 8 föreslog regeringen att en
kostnadsram om 630 miljoner kronor skulle anslås för restaureringsarbeten under
en tioårsperiod. Riksdagen godkände regeringens restaurerings- och
investeringsplaner för de kungliga slotten och rikets fästningar. Kostnaderna
för dessa arbeten skall enligt riksdagens beslut anslagsfinansieras (jfr
1992/93:FiU26). Statens fastighetsverk tilldelades därför för budgetåret
1993/94 ett reservationsanslag benämnt restaureringsarbeten vid de kungliga
slotten och rikets fästningar. För budgetåret 1995/96 föreslås i
budgetpropositionen att 75 miljoner kronor anvisas för här nämnda
restaureringsarbeten.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

Inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och 1998

Utgiftsutvecklingen för den statliga fastighetssektorn framgår av följande
tabell.

Utgiftsutvecklingen för fastighetsförvaltning och statlig lokalförsörjning
(miljoner kronor)

_________________________________________________________________________

Utgift Anvisat Förslag Varav beräknat Beräknad utgift
1993/94 1994/95 1995/96 juli 95 - juni 96 1997* 1998*
_________________________________________________________________________

208,3 179,0 141,2 93,6 -6,0 -6,0

_________________________________________________________________________

* Prisnivå 1995/96

De anslag som -- räknat på budgetår fram till den 1 juli 1996 -- förutses
minska i omfattning är anslagen B 1 och B 2 till Lokalförsörjningsverket.

Utskottet tillstyrker inriktningen av de besparingsåtgärder som föreslås i
propositionen.

Motioner om statlig fastighetsförvaltning

Dämmans fyr

I motion Fi401 av Sivert Carlsson (c) anförs att tiden nu är mogen att
förklara fyrplatsen Dämman i Kalmarsund som riksintresse för kulturmiljövården
och att eventuellt få den statligt skyddad som byggnadsminne.

På kronholmen Dämman byggdes år 1873 en fyr som vägledde många sjöfarande i
Kalmarsund, innan den efter 95 års tjänst släcktes den 1 april 1968 och
ersattes med en modern automatiserad fast fyr, som byggts på s.k. kasun och
förankrats ca en halv distansminut sydost om den gamla fyren. Det finns
intressenter, som är villiga att diskutera såväl huvudmannaskap som tillsyn och
reparationsarbeten av fyren. Förutsättningen torde dock vara att fyren stannar
i statlig ägo, att åtgärder snarast vidtas för att hindra fyrplatsens rasering
och att likaledes åtgärder vidtas för att återställa och bevara fyrplatsen, ett
kulturhistoriskt objekt av mycket stort värde. Motionären föreslår även att man
bör överväga att skydda Dämman genom att förklara fyrplatsen som byggnadsminne.

Utskottet vill med anledning av motion Fi401 (c) anföra följande.

I anslutning till ombildning av den dåvarande Byggnadsstyrelsen fattades
beslut om att överföra förvaltningen av kronoholmarna till Fastighetsverket.
Det är bl.a. verkets uppgift att förvalta viktiga kulturminnesmärken på ett
sådant sätt att de bevaras för framtida generationer. Vad gäller Dämmans
fyrplats försökte Domänverket sälja fyrplatsen till en intressent som kunde stå
för ett rimligt underhåll.

På grund av att kostnaderna för att återställa och underhålla Dämman var
alltför höga för att intressera en privat ägare har emellertid inte detta varit
möjligt. Utskottet har från Fastighetsverket erfarit att, i den mån Dämman inte
är möjlig att avyttra, verket skall svara för underhållet för att säkra Dämmans
fortbestånd.

Utskottet vill här erinra om att uppgiften att förklara en byggnad som
byggnadsminne inte är en riksdagsfråga. Denna uppgift åligger länsstyrelsen i
varje län. Att få en byggnad förklarad som byggnadsminne kan ske genom att de
enskilda personer eller organisationer som ser detta som angeläget lämnar in
ansökan därom till den aktuella länsstyrelsen.

Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion
Fi401 (c).

Skogsråvara till inlandssågverken i Norrbotten

I motion Fi402 av Olle Lindström (m) framhålls att skogsråvarutillgången
har stor betydelse för sågverken och massaindustrierna i Norrbotten. Sågverk
och viss förädlingsindustri är basnäringen i flertalet inlandskommuner. Stora
skogsägare i inlandet, t.ex. Assidomän, investerar nu och ökar produktionen vid
sina kustindustrier och därmed går mycket stora volymer skogsråvara från
inlandet till kusten. Vid samgåendet mellan Statens skogsindustrier och Domän
AB -- Assidomän -- undantogs förutom nationalparker, naturreservat och
urskogsreservat även all statlig mark väster om odlingsgränsen. Denna mark
överfördes till och förvaltas nu av Statens fastighetsverk. I motionen anförs
att hundratusentals hektar produktiv skogsmark i omedelbar anslutning till
skogsodlingsgränsen skulle kunna upplåtas för avverkning. För att tillgodose
natur- och miljövårdsintressen bör det ske genom småskaligt skogsbruk. Om
hälften av den årliga tillväxten, ca 500 000 skogskubikmeter, gjordes
tillgänglig skulle råvara till inlandssågverken kunna tillgodoses och många
arbetstillfällen tillkomma. För att möjliggöra detta måste, menar motionären,
Statens fastighetsverk upplåta mark genom arrenden eller på annat sätt sälja
skogsråvara till de inlandssågverk som annars riskerar nedläggning.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Efter bolagiseringen av
Domänverket och ombildningen av Byggnadsstyrelsen beslöt riksdagen att
skogsmarken väster om odlingsgränsen skall förvaltas av Fastighetsverket. Den
faktiska förvaltningen av detta område ombesörjs fram t.o.m. den 1 juli 1996
av Assidomän AB. Efter detta datum kommer den faktiska förvaltningen att
övertas av Statens fastighetsverk. Den avverkning och försäljning av
skogsråvaran som -- utifrån bl.a. miljöpolitiska restriktioner -- är möjlig att
genomföra skall emellertid ske på affärsmässiga grunder. Vad utskottet här
anfört innebär att även inlandssågverken, i konkurrens med andra företag som
efterfrågar skogsråvaror, efter den 1 juni 1996 kommer att få möjlighet att
utnyttja denna råvarutillgång. Försäljningen av skogsråvara kommer, enligt vad
utskottet erfarit från Fastighetsverket, att ske i sådana former att även
mindre sågverk skall kunna lämna anbud på skogsråvaran.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört synes motionens syfte vara
tillgodosett. Yrkandet i motion Fi402 (m) avstyrks sålunda.
Den statliga förvaltningen av kulturbyggnader

Den statliga kulturpolitiken har, sägs det i motion Fi403 av Sten
Tolgfors och Ulf Kristersson (m), präglats av bristande förmåga att ta tillvara
människors engagemang för det svenska kulturarvet. Vården och driften av många
historiska byggnader, museer och kulturella institutioner har skett och sker
inom ramen för offentlig sektor. Betydande ekonomiska och verksamhetsmässiga
vinster skulle kunna göras genom att förutsättningar för en mer allsidig
finansiering av verksamheten, samt för tillvaratagande av ideella insatser,
skapas i Sverige. Motionärerna förordar att en eller flera rikstäckande
historiska kulturstiftelser formeras, med uppgift att förvalta statliga
historiska byggnader som t.ex. slott och minnesmärken. Stiftelseformen
möjliggör också ökad mångfald i finansieringen av verksamheten via
medlemsavgifter i stödföreningar, enskilda bidrag, sponsring, kommersiella
intäkter och statligt stöd. Stöd från staten kan utgå, dock inom existerande
ramar, t.ex. som grundplåt för verksamheten eller driftsbidrag. I den ökade
marknadsorientering som stimuleras fram ligger både en popularisering av det
kulturella utbudet och drivkrafter för effektivt resursutnyttjande. Eftersom
fler än staten kommer att medverka till stiftelsens finansiering och
medlemmarnas ideella arbetsinsatser kan sänka kostnaderna, så är det enligt
motionärerna mycket som talar för att statens åtaganden stegvis kan minskas
utan att verksamhetens kvalitet försämras.

En lämplig väg är enligt motionärerna att regeringen låter utreda formerna
för den ovan beskrivna verksamheten, för att sedan återkomma till riksdagen med
förslag till inriktning av ett överförande av förvaltningen av statliga
historiska byggnader till historiska stiftelser.
Utskottet vill med anledning av motion Fi403 (m) anföra följande.

Som utskottet inledningsvis i detta betänkande redogjort för har efter
ombildningen av Byggnadsstyrelsen, Fastighetsverket fått till uppgift att bl.a.
förvalta de statliga fastigheter som tillhör det nationella kulturarvet. En
grundläggande och viktig del i verkets uppgifter är att levandegöra och bevara
byggnader och miljöer. Innebörden av detta är att ge allmänheten tillträde till
dessa byggnader och den närliggande miljön men också att utarbeta och sprida
information om fastigheterna och möjliggöra för lokala intressen att utnyttja
dessa fastigheter.

Det bör i detta sammanhang även nämnas att regeringen i september 1988
tillkallade en särskild utredare för att utreda frågan om förvaltning av vissa
kulturmiljöer. I betänkandet Att förvalta kulturmiljöer (SOU 1991:64) tar
utredaren bl.a. upp frågor som behandlas i den nu aktuella motionen.
Kulturutskottet uttalade (1991/92:KrU18) att den lösning av
förvaltningsproblemen som under vissa förutsättningar föreslagits av utredaren
och som skulle innebära inrättandet av en nationell stiftelse för
kulturmiljöförvaltning synes ha så många fördelar att utskottet ville förorda
att förslaget snarast möjligt blev föremål för ingående överväganden. Därvid
borde, framhöll kulturutskottet -- med hänsyn till intresset av att
kulturmiljöerna är tillgängliga för allmänheten -- särskild uppmärksamhet ägnas
åt tillgänglighetsfrågan. Vid övervägandena skulle självfallet hänsyn tas till
innehållet i de beslut som kan komma att fattas i en nära framtid då det gäller
formerna för statens ägande och förvaltning av fastigheter.

Med anledning av kulturutskottets betänkande gjorde riksdagen ett
tillkännagivande med den innebörd som här redovisats.

Förslagen i den här nämnda utredningen är alltjämt under behandling i
Kulturdepartementet. Av regeringens redogörelse för behandlingen av riksdagens
skrivelser till regeringen (skr. 1994/95:15 s. 144) framgår att sedan
förvaltningen av statens slott m.m. har överförts till Fastighetsverket
fortsätter beredningen av frågan om en nationell stiftelse som en del av
kulturmiljöförvaltningen. Utskottet har även erfarit att en interdepartemental
arbetsgrupp kommer att tillsättas under våren för att bl.a. behandla frågan om
stiftelseformen kan utnyttjas när det gäller icke-statliga kulturfastigheter.

Mot här angiven bakgrund avstyrker utskottet motion Fi403 (m).

Försäljning av Vasakronan AB

I motion N298 yrkande 3 av Carl Bildt m.fl. (m) anförs att över hela
världen har det under senare år genomförts omfattande program för privatisering
av statliga företag. Skälen har i stort varit desamma oavsett vilka som
innehaft regeringsmakten. Spridning av ägandet, tydligare ägarroll, renodling
av statens roll i ekonomin, minskad statsskuldsättning och starkare,
kommersiellt mer kompetenta företag har varit några av de viktigaste motiven.
Det finns, menar motionärerna, inte något självändamål i ett statligt
företagande som binder skattepengar och förhindrar angelägna verksamheter.

I motionen anförs att Vasakronan AB med sitt stora kommersiella
fastighetsbestånd har en stor potential. Bolaget har ett starkt behov av ett
strikt kommersiellt beslutsfattande. Av detta följer, enligt motionärerna, att
Vasakronan AB är ett av flera statliga företag (yrkande 3 i motion N298 (m))
där en försäljning bör påbörjas.

Bl.a. med hänsyn till det rådande läget på fastighets- och aktiemarknaden
saknar, enligt utskottets mening, en försäljning av Vasakronan AB aktualitet.
Det kan även nämnas att regeringen bereder frågan om vilka principer som skall
gälla vid försäljning av statliga företag. Utskottet avstyrker därför motion
N298 (m) yrkande 3.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Statens lokalförsörjningsverk
att riksdagen med bifall till
proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 1
till Statens lokalförsörjningsverk för budgetåret 1995/96 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 31 176 000 kr,

2. beträffande anslag till Täckning av merkostnader för lokaler m.m.
att riksdagen med bifall till
proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 2
till Täckning av merkostnader för lokaler m.m. för budgetåret 1995/96
under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 35 000 000 kr,

3. beträffande Fastighetsverkets verksamhet och finansiering
att riksdagen med bifall till
proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkande 4
till Statens fastighetsverk för budgetåret 1995/96 under sjunde
huvudtiteln anvisar ett anslag på 1 000 kr,

4. beträffande Fastighetsverkets investeringsverksamhet
att riksdagen med bifall till
proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 3 yrkandena 1--3

dels godkänner den nya treårsplanen för Investeringar m.m. till Statens
fastighetsverk i enlighet med vad regeringen förordat,

dels godkänner en låneram på 600 miljoner kronor för
Investeringar m.m. vad avser de s.k. väntelägesfastigheterna,

dels bemyndigar regeringen att besluta om att Statens fastighetsverk får
ta upp lån i Riksgäldskontoret för Investeringar m.m. inom en låneram på totalt
7 miljarder kronor,

5. beträffande anslag till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och
rikets fästningar
att riksdagen med bifall till
proposition 1994/95:100 bilaga 8 punkt B 4
till Restaureringsarbeten vid de kungliga slotten och rikets fästningar
för budgetåret 1995/96 under sjunde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 75 000 000 kr,

6. beträffande inriktningen av besparingsåtgärder för budgetåren 1997 och
1998
att riksdagen godkänner inriktningen av de i
proposition 1994/95:100 bilaga 8 under littera B
förordade besparingsåtgärderna inom fastighetsförvaltning och statlig
lokalförsörjning för budgetåren 1997 och 1998,

7. beträffande Dämmans fyr
att riksdagen avslår motion
1994/95:Fi401,

8. beträffande skogsråvara till inlandssågverken i Norrbotten
att riksdagen avslår motion
1994/95:Fi402,

9. beträffande den statliga förvaltningen av kulturbyggnader
att riksdagen avslår motion
1994/95:Fi403,

10. beträffande försäljning av Vasakronan AB
att riksdagen avslår motion
1994/95:N298 yrkande 3.
res. (m, fp, kds)

Stockholm den 2 april 1995

På finansutskottets vägnar

Jan Bergqvist

I beslutet har deltagit: Jan Bergqvist (s), Per-Ola Eriksson (c), Per
Olof Håkansson (s), Sören Lekberg (s), Lisbet Calner (s), Sonja Rembo (m), Arne
Kjörnsberg (s), Sonia Karlsson (s), Lennart Hedquist (m), Susanne Eberstein
(s), Johan Lönnroth (v), Kjell Nordström (s), Fredrik Reinfeldt (m), Roy
Ottosson (mp), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp).

Reservation

Försäljning av Vasakronan AB (mom. 10)

Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik Reinfeldt (m), Mats Odell
(kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Bl.a.
med" och slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill med anledning av motion N298 (m) yrkande 3 anföra följande.

Under perioden 1991--1994 genomfördes ett omfattande statligt
privatiseringsprogram i Sverige som inbringade över 23 miljarder kronor, gav
ca 400 000 nya aktiesparare och skapade de två mest spridda -- i förhållande
till befolkningen -- köpta folkaktierna i Europa. Endast privatiseringar via
gratisaktier har gjort en större andel av befolkningen i något enskilt land
till aktieägare. Köpet av folkaktierna betalades med sparmedel, och de nya
ägarna uppgav till 80 % att de såg köpen som långsiktiga investeringar.

De viktigaste motiven till en fortsatt privatisering av statliga företag är
en spridning av ägandet, tydligare ägarroll, renodling av statens roll i
ekonomin, minskad statsskuldsättning och starkare, kommersiellt mer kompetenta
företag.

Det finns i detta sammanhang anledning att understryka att det inte finns
något självändamål i ett statligt företagande, som binder skattepengar och
förhindrar andra angelägna verksamheter. Men självfallet måste försäljningen av
de statliga företagen ske på ett ansvarsfullt sätt. Varje enskilt företag skall
bli starkare och mer konkurrenskraftigt efter slutförd privatisering än det var
före densamma. Det innebär att starka hänsyn måste tas till företagens
intressen bl.a. vid valet av tidpunkt för försäljningarna, ägarstruktur och
metoder för genomförande.

Inom den sektor som behandlas i detta betänkande, fastighetssektorn, är det
det statliga företaget Vasakronan AB som är aktuellt för en privatisering. Även
om en försäljning av aktier i Vasakronan inte är omedelbart förestående bör
regeringen erhålla ett bemyndigande så att en sådan försäljning kan inledas när
goda marknadsförutsättningar föreligger. Vasakronan har enligt utskottets
mening ett starkt behov av ett strikt kommersiellt beslutsfattande. Av detta
följer att en försäljning bör kunna genomföras under innevarande mandatperiod.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion N298 (m) yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande försäljning av Vasakronan AB
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:N298 yrkande 3 bemyndigar
regeringen att sälja Vasakronan AB.

Särskilda yttranden

1. Skogsråvara till inlandssågverken i Norrbotten (mom. 8)

Per-Ola Erikssson (c), Sonja Rembo (m), Lennart Hedquist (m), Fredrik
Reinfeldt (m), Mats Odell (kds), Per Bill (m) och Karin Pilsäter (fp)
anför:

Skogsbruket är en väsentlig del av näringslivet i Norrlands inland. En god
tillgång till skogsråvara är därför av avgörande betydelse för utvecklingen av
bl.a. sågverksindustrin och därmed sysselsättningen. Vi anser att
Fastighetsverkets ambition att medverka till att trygga inlandssågverkens
råvarubehov är vällovlig. Enligt vår uppfattning skall emellertid inte
Fastighetsverket bygga upp en egen administration för skogsförvaltning.

Långsiktigt bör en annan ägandeform eftersträvas för den produktiva och
avverkningsbara skog som Fastighetsverket nu har ansvar för. Målsättningen bör
vara en lokal förvaltning, t.ex. via skogsallmänningar eller försäljning av
skogen till lokala intressenter. Försäljningen bör ske på affärsmässiga villkor
med beaktande av småskaliga lösningar så att lokala intressenter kan hävda sig
i konkurrensen. Ett ökat lokalt och enskilt ägande av skogsmarken är en viktig
förutsättning för sysselsättningen och utvecklingen av de små sågverken i
Norrlands inland.

2. Den statliga förvaltningen av kulturbyggnader (mom. 9)

Johan Lönnroth (v) anför:

Det är viktigt att staten som fastighetsägare och genom stöd till enskilda
mer aktivt än vad som sker i dag slår vakt om vårt gemensamma
byggnadskulturarv. Stiftelseformen kan i många fall vara lämplig när det gäller
att överföra vanvårdade kulturfastigheter till kulturhistoriskt engagerade
ägare. Staten bör dock inte sälja sina egna kulturfastigheter, men utveckla
former för att decentralisera förvaltningen och ta till vara enskildas
engagemang inom ramen för sitt eget aktiva ägaransvar.