Exekutiv försäljning av fast egendom

Betänkande 1993/94:LU30

Lagutskottets betänkande 1993/94:LU30

Exekutiv försäljning av fast egendom

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionerna
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga 1

1993/94
LU30

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition
1993/94:191 om exekutiv försäljning av fast egendom. I
propositionen föreslås att reglerna om exekutiv försäljning
under hand av fast egendom närmas till den reglering som gäller
för exekutiv försäljning av fastighet på offentlig auktion.
Sålunda skall underhandsförsäljning kunna ske även om samtliga
fordringar med förmånsrätt i fastigheten inte blir
tillgodosedda. Vidare slopas kravet på fastighetsägarens
samtycke till försäljning under hand. I propositionen föreslås
också att en konkursförvaltare ges möjlighet att begära exekutiv
försäljning av konkursboets fasta egendom för sin fordran på
arvode som hänför sig till fastigheten och för konkursboets
kostnader för vård och försäljning av fastigheten. En förvaltare
skall även kunna begära exekutiv försäljning för den rätt till
betalning som följer med ett ägarhypotek i fastigheten. I
propositionen föreslås dessutom att verkan av utmätning
beträffande bl.a. fast egendom skall förfalla om borgenären
anmäler till kronofogdemyndigheten att exekutiv försäljning av
egendomen inte kommer att begäras.

Till grund för förslagen ligger vissa överväganden som gjorts
av Riksskatteverket vid dess översyn av utsökningsbalken (se RSV
Rapport 1991:1). Rapporten har remissbehandlats.

Propositionen, som inte föranlett något motionsyrkande,
tillstyrks av utskottet.

Utskottet behandlar i betänkandet också ett i proposition
1993/94:197 framlagt förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken. Utskottet tillstyrker lagförslaget.

Slutligen behandlar utskottet i betänkandet en motion från
årets allmänna motionstid om avgifter vid exekutiv försäljning
av fast egendom. Utskottet avstyrker motionen.

Propositionerna

I proposition 1993/94:191 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) -- efter hörande av Lagrådet -- att
riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

1. lag om ändring i utsökningsbalken,

2. lag om ändring i jordabalken,

3. lag om ändring i konkurslagen (1987:672).

Lagförslagen har intagits som bilaga 1 till betänkandet.

I proposition 1993/94:197 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) efter hörande av Lagrådet -- såvitt nu
är i fråga (lagförslag 4) -- att riksdagen antar i propositionen
framlagt förslag till lag om ändring i utsökningsbalken.
Lagförslaget återfinns i bilaga 2 till betänkandet.

Motionen

1993/94:L302 av Inger Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att avgifterna vid exekutiv
fastighetsförsäljning skall beräknas utifrån faktiskt
försäljningspris.

Utskottet

Efterlevnaden av civilrättsliga regler om betalningsskyldighet
garanteras i sista hand av att en gäldenärs egendom tvångsvis,
genom utsökning och konkurs, kan användas till att tillgodose
fordringsägarna. I stället för begreppen utsökning och konkurs
används också termerna specialexekution resp. generalexekution.
Med specialexekution åsyftas främst utmätning (och införsel), då
i allmänhet endast en borgenär är berättigad till betalning,
medan generalexekution avser konkurs, vid vilken den
betalningsskyldiges samtliga borgenärer konkurrerar om betalning
ur all gäldenärens egendom.

Vad gäller fast egendom kan utmätning exempelvis ske genom att
domstol eller kronofogdemyndighet fastställer att fordran, som
är förenad med panträtt i fastigheten, skall utgå med särskild
förmånsrätt i fastigheten (4 kap. 27 § första stycket
utsökningsbalken, UB).

Regler om exekutiv försäljning av fast egendom finns i 12 kap.
UB. Huvudregeln är att utmätt fast egendom skall säljas på
offentlig auktion (12 kap. 1 §). Utmätt fastighet får dock
säljas under hand om en sådan försäljning befinns mera
ändamålsenlig än försäljning på auktion och det är
tillförlitligt utrett vilka fordringar och rättigheter som
belastar fastigheten (12 kap. 57 § första stycket). Försäljning
under hand inverkar inte på inteckningar och skriftligt upplåtna
rättigheter i fastigheten. I detta hänseende är en
underhandsförsäljning i princip jämställd med en frivillig
försäljning. En förutsättning för att en underhandsförsäljning
skall få äga rum är i princip att samtliga förmånsberättigade
fordringar jämte förrättningskostnaderna täcks av köpeskillingen
(12 kap. 58 § första stycket). För att en underhandsförsäljning
skall kunna ske måste vidare i allmänhet fastighetsägaren
godkänna försäljningsvillkoren.

Enligt propositionen finns det anledning förvänta sig att en
försäljning under hand resulterar i en högre köpeskilling än om
fastigheten säljs på exekutiv auktion och att en
underhandsförsäljning i ett stort antal fall skulle vara det för
alla inblandade bästa sättet att sälja en fastighet exekutivt.
En orsak till att underhandsförsäljning inte kan ske i önskad
utsträckning är enligt propositionen att fastighetsägaren skall
godkänna försäljningsvillkoren och att denne därmed kan
omöjliggöra att fastigheten snabbt bjuds ut till försäljning
under hand genom att ställa orimliga krav på köpeskillingen. I
propositionen anförs att även reglerna om att en försäljning
under hand inte inverkar på inteckningar och att köparen skall
åläggas att svara för alla förmånsberättigade fordringar vid en
sådan försäljning lägger hinder i vägen för
underhandsförsäljning. En borgenär som har accepterat ett
pantbrev med säkerhet utanför fastighetens saluvärde kan
nämligen hindra en försäljning under hand mot bättre
prioriterade borgenärers vilja.

Mot denna bakgrund finns det enligt propositionen anledning
att överväga om inte reglerna om underhandsförsäljning kan
ändras så att denna försäljningsform i nu berörda hänseenden
likställs med försäljning på auktion. En reform bör syfta till
att reglerna utformas på ett sätt som ger kronofogdemyndigheten
större handlingsfrihet att välja det försäljningssätt som passar
bäst i det enskilda fallet. En viktig omständighet när det
gäller valet av försäljningsform bör enligt vad som anförs i
propositionen vara vad som bedöms ge den bästa
nettobehållningen. Enligt propositionen lämpar sig
underhandsförsäljning bäst för den typiska villa- eller
fritidsfastigheten utan alltför många panträttshavare och utan
belastande rättigheter.

I propositionen föreslås sålunda att reglerna om exekutiv
försäljning under hand av fast egendom anpassas till reglerna
för exekutiv försäljning av fast egendom på offentlig auktion.
Förslaget innebär bl.a. att underhandsförsäljning skall kunna
ske även om samtliga fordringar med förmånsrätt i fastigheten
inte blir tillgodosedda. Såsom i dag gäller för exekutiv
försäljning på offentlig auktion (se 12 kap. 32 § och 40 § sista
stycket UB) skall sålunda som villkor för försäljning under hand
gälla att skyddsbeloppet -- dvs. det sammanlagda beloppet av
fordringar med bättre rätt än sökandens fordran och
förrättningskostnaderna -- skall täckas av köpeskillingen och
att försäljning mot sökandens bestridande inte får ske om inte
den fordran för vilken exekution sökts blir täckt. Vidare
innebär förslaget att inteckningar i en fastighet som säljs
exekutivt under hand -- i likhet med vad som redan gäller vid
försäljning på auktion -- i princip blir utan verkan till belopp
som inte täcks av köpeskillingen eller de övriga medel som kan
inflyta. I propositionen föreslås också att kravet på att
fastighetsägaren skall godkänna försäljningsvillkoren slopas.

I propositionen tas vidare upp frågan om exekutiv försäljning
av fast egendom på begäran av konkursförvaltare.

En konkursförvaltare kan enligt 8 kap. 6 § konkurslagen
(1987:672) begära att en fastighet som ingår i konkursboet säljs
exekutivt. För en sådan försäljning gäller UB:s regler om
försäljning av utmätt fast egendom (8 kap. 1 § tredje stycket
UB). Konkursboet anses därvid som sökande utan förmånsrätt (12
kap. 26 § fjärde stycket UB). Detta innebär att skyddsbeloppet
omfattar, förutom förvaltarens arvode och
förrättningskostnaderna, samtliga fordringar som är förenade med
förmånsrätt i fastigheten.

I propositionen pekas på att det, när en konkursförvaltare
begär exekutiv försäljning av fast egendom som ingår i
konkursboet, inträffar att fastigheten inte går att sälja över
huvud taget på grund av att skyddsbeloppet är för högt. En
utebliven försäljning medför bl.a. att konkursboet inte kan
tillgodogöra sig ett ägarhypotek i fastigheten, dvs. inte kan
utnyttja det förmögenhetsvärde som ett obelånat eller inte fullt
belånat pantbrev representerar i fastighetsägarens hand. Det är
vidare enligt propositionen av ordningsskäl nödvändigt att en
fastighet får en ny ägare. Eftersom t.ex. aktiebolag och
handelsbolag upphör att existera när konkursen har avslutats
utan överskott, har en osåld fastighet därefter inte någon ägare
i egentlig mening. Detta ställer till problem när det gäller
frågor om ägarens allmänna ansvar t.ex. som hyresvärd och
skattskyldig, och även när det gäller inskrivningsförhållanden.
Även förvaltarens möjligheter att få täckning för konkursboets
kostnader för arvode som hänför sig till fastigheten och för
fastighetens vård och försäljning talar enligt propositionen för
att boets fastigheter alltid måste kunna säljas.

Mot den angivna bakgrunden föreslår regeringen i propositionen
att förvaltaren i en konkurs kan begära att fastigheten säljs
för den rätt till betalning som följer med ett ägarhypotek i
fastigheten. Ägarhypoteket blir därmed att anse som
exekutionsfordran och den som vill lösa ut konkursboet skall
betala pantbrevets belopp eller, om pantbrevet har överlämnats
som pant för fordran, det belopp som motsvarar den obelånade
delen av pantbrevet. Förvaltaren föreslås vidare få möjlighet --
när konkursgäldenären är en juridisk person -- att begära
försäljning för sin fordran avseende arvode och för kostnader
hänförliga till fastigheten.

Den utmätningsverkan som följer med att en domstol eller en
kronofogdemyndighet fastställer att en fordran skall utgå med
förmånsrätt i t.ex. fast egendom förfaller om inte försäljning
begärs hos kronofogdemyndigheten inom två månader från det att
beslutet eller utslaget vann laga kraft (4 kap. 27 § andra
stycket UB).

I propositionen anförs att det beträffande fastigheter som
sålunda "dömts i mät" ibland finns ett behov av att få bort
utmätningsverkan -- och den anteckning härom som skall göras i
inskrivningsregistret -- innan tvåmånadersfristen har löpt ut.
Gäldenären kan t.ex. redan ha betalt sin skuld. Han kan också ha
kommit överens med borgenären att han själv skall sälja
fastigheten och sedan betala borgenären. I propositionen anförs
att en sådan försäljning, som ofta kan inbringa ett bättre pris
än en exekutiv försäljning, kan försvåras av att fastigheten då
alltjämt anses utmätt. Det är därför enligt regeringen angeläget
att i dessa fall få bort utmätningsverkan om
utmätningsborgenären inte är av annan åsikt. I propositionen
föreslås sålunda att utmätningsverkan skall förfalla om
borgenären anmäler till kronofogdemyndigheten att exekutiv
försäljning inte kommer att begäras.

Propositionens lagförslag föreslås träda i kraft den 1 juli
1994.

Utskottet delar regeringens bedömning att reglerna för
exekutiv försäljning under hand av fast egendom bör anpassas
till reglerna för exekutiv försäljning av fast egendom på
offentlig auktion. Härigenom ges kronofogdemyndigheten större
möjligheter att välja det försäljningssätt som bedöms vara
allmänt sett mest fördelaktigt i det enskilda fallet. Enligt
utskottets mening bör vidare konkursförvaltaren ges de utökade
möjligheter att begära exekutiv försäljning av konkursboets
fasta egendom som regeringen föreslår. Man torde då komma bort
från de olägenheter som i dag är förknippade med att det
fastighetsbestånd som finns i ett konkursbo många gånger i
praktiken inte kan säljas på begäran av konkursförvaltaren.
Utskottet har inte heller i övrigt någon erinran mot
regeringens förslag i proposition 1993/94:191.

I proposition 1993/94:197 om datapantbrev läggs bl.a. fram ett
förslag till lag om ändring i UB. Propositionen har i övrigt
behandlats och tillstyrkts av utskottet i betänkande
1993/94:LU33. Förslaget till ändring i UB utgör en följdändring
till de regler om datapantbrev som föreslås i propositionen, och
utskottet har ingen erinran häremot.

De i propositionerna 1993/94:191 och 1993/94:197 framlagda
förslagen till ändringar i UB bör sammanföras till ett
lagförslag.

Utskottet övergår härefter till att behandla en motion som
väckts under den allmänna motionstiden 1994 och som berör frågan
om avgifter för kronofogdemyndighetens kostnader vid exekutiv
försäljning av fast egendom.

Enligt 17 kap. 1 § UB får staten i utsökningsmål ta ut
ersättning för sina kostnader för förfarandet hos
kronofogdemyndigheten i den omfattning som regeringen
föreskriver (förrättningskostnader). Bestämmelser om sådan
ersättning finns i förordningen (1992:1094) om avgifter vid
kronofogdemyndigheterna, vilken trädde i kraft den 1 januari
1993. I utsökningsmål tas ersättning ut i form av grundavgift,
värderingsavgift, försäljningsavgift och särskild avgift
(utsökningsavgifter). Grundavgift tas som huvudregel ut i varje
mål. Värderingsavgift och försäljningsavgift utgör avgifter vid
exekutiv försäljning av bl.a. fast egendom. Värderingsavgiften
utgör en procent av det belopp som egendomen värderats till. I
fråga om exempelvis fastighet är försäljningsavgiften tre
procent av det värde som fastställts för egendomen.
Försäljningsavgift tas dock inte ut bl.a. om en fastighet säljs
under hand med anlitande av en fastighetsmäklare.
Värderingsavgift och försäljningsavgift tas sammanlagt ut med
högst ett belopp som motsvarar två gånger det vid värderingen
gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Särskild avgift tas ut när det uppkommer särskild
kostnad för staten för en åtgärd i målet. Avgiften skall som
regel motsvara kostnaden. Förordningen reglerar även bl.a.
avgifter i mål enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande
och handräckning.

Enligt tidigare avgiftsbestämmelser var försäljningsavgiften
en procent av det värde som åsatts fastigheten i målet. Vidare
gällde att någon värderingsavgift inte förekom utan kostnaderna
för värdering av egendom togs ut som särskild avgift.

I motion L302 av Inger Lundberg m.fl. (s) anförs att det i
nuvarande situation på fastighetsmarknaden ofta händer att
köpeskillingen vid exekutiv försäljning ligger betydligt under
marknadsvärdet. Eftersom både värderings- resp.
försäljningsavgift numera beräknas på en fastighets åsatta värde
innebär det att avgiften för den enskilde blir oskäligt hög i
förhållande till försäljningspriset. I motionen föreslås att
avgiftsbestämmelserna vid exekutiv försäljning av fastighet
ändras så att värderingsavgift och försäljningsavgift beräknas
på det faktiska försäljningspriset. Härigenom skulle enligt
motionärerna också den orättvisa skillnad som nu föreligger
mellan dessa avgifter och de principer som gäller för en
fastighetsmäklares provision, vilken som huvudregel beräknas på
köpeskillingen, avlägsnas. Riksdagen bör som sin mening ge
regeringen till känna vad som anförts i motionen.

Utskottet vill erinra om att statsrådet Bo Lundgren besvarat
en fråga i riksdagen den 19 oktober 1993 om kostnaderna för den
enskilde vid exekutiv försäljning av fastighet. Statsrådet
anförde bl.a. att det viktigaste i sammanhanget är att
avgifterna inte sätts så högt att de överstiger de verkliga
kostnaderna för försäljningen. Vidare anförde statsrådet att han
var väl medveten om att en sådan ny avgiftskonstruktion som det
är fråga om i en del fall kan ge konsekvenser som inte
förutsetts och inte heller är önskvärda. Det fanns därför enligt
statsrådet all anledning att utvärdera de nya reglerna när de
tillämpats någon tid. Statsrådet avsåg att ta de intiativ som
behövdes för att en sådan utvärdering skulle ske inom den
närmaste tiden.

Enligt vad utskottet erfarit pågår nu ett arbete med att se
över de nya avgiftsbestämmelserna beträffande
kronofogdemyndigheternas förrättningskostnader. I arbetet, som
leds av Finansdepartementet, deltar även representanter från
Justitiedepartementet, Riksskatteverket, Riksrevisionsverket och
olika kronofogdemyndigheter. När det gäller avgifter vid
exekutiv försäljning av fastighet ingår i översynen att ta reda
på hur de nya avgifterna förhåller sig till de faktiska
kostnaderna för olika åtgärder under en förrättning. Ett
särskilt spörsmål som skall behandlas är huruvida en utvidgad
möjlighet till underhandsförsäljning av fast egendom i enlighet
med regeringens förslag i förevarande proposition aktualiserar
ändringar i avgiftssystemet. Siktet är inställt på att de
ändringar i avgiftsreglerna som utvärderingen kan föranleda
skall kunna träda i kraft den 1 juli 1994.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att någon
åtgärd från riksdagens sida inte erfordras med anledning av vad
som anförs i motion L302. Utskottet avstyrker därför motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utsökningsbalken
att riksdagen med bifall till proposition 1993/94:191 i denna
del och proposition 1993/94:197 i denna del antar av utskottet i
bilaga 3 framlagt förslag till lag om ändring i
utsökningsbalken,

2. beträffande övriga lagförslag
att riksdagen antar i proposition 1993/94:191 framlagda
förslag till
dels lag om ändring i jordabalken,
dels lag om ändring i konkurslagen (1987:672),

3. beträffande avgifter vid exekutiv försäljning
att riksdagen avslår motion 1993/94:L302.

Stockholm den 5 maj 1994

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Margareta Gard
(m), Owe Andréasson (s), Bengt Harding Olson (fp), Inger Hestvik
(s), Bengt Kronblad (s), Bertil Persson (m), Gunnar Thollander
(s), Lars Andersson (nyd), Hans Stenberg (s), Stig Rindborg (m),
Carin Lundberg (s), Maud Ekendahl (m), Stina Eliasson (c) och
Kenneth Lantz (kds).

I propositionen 1993/94:191 framlagda lagförslag
1 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Bilaga 1

2 Förslag till lag om ändring i jordabalken
3 Förslag till lag om ändring i konkurslagen (1987:672)

I propositionen 1993/94:197 framlagt
Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken
Bilaga 2

Av utskottet framlagt

Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken
Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 27 §, 6 kap. 2 och 7 §§, 12
kap. 5, 13 och 56--60 §§, samt 18 kap. 6 § utsökningsbalken
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.
27 §1

Har domstol eller kronofogdemyndighet fastställt att förfallen
fordran skall utgå med särskild förmånsrätt i registrerat skepp,
registrerat luftfartyg, intecknade reservdelar till luftfartyg
eller fast egendom anses egendomen omedelbart utmätt.

Denna verkan förfaller, om Denna verkan förfaller, om
ej försäljning begärs inte försäljning
hos kronofogdemyndigheten inom begärs hos
två månader från det kronofogdemyndigheten inom
att beslutet eller utslaget två månader från det
vann laga kraft. att beslutet eller utslaget
vann laga kraft.
Utmätningsverkan
förfaller dessutom om
borgenären hos
kronofogdemyndigheten
anmäler att han inte kommer
att begära
försäljning.

Begäran om försäljning görs hos en kronofogdemyndighet som
enligt 8 § är behörig att pröva frågan om utmätning. Försäljning
av fast egendom skall dock begäras hos kronofogdemyndigheten i
det län där egendomen finns. Denna myndighet får överlämna målet
till en annan kronofogdemyndighet, om det behövs för att
samordna verkställigheten mot en gäldenär.

6 kap.
2 §2

Pengar samt löpande skuldebrev och annan handling, vars
företeende utgör villkor för rätt att kräva betalning eller
påkalla fullgörande av annan förpliktelse, skall tagas i förvar.

Utmäts pantbrev i skepp Utmäts pantbrev i skepp
eller fastighet eller eller fastighet eller
skuldebrev som är intecknat skuldebrev som är intecknat
i luftfartyg eller reservdelar i luftfartyg eller reservdelar
till luftfartyg hos den till luftfartyg hos den
intecknade egendomens intecknade egendomens
ägare, skall pantbrevet ägare, skall pantbrevet
eller inteckningshandlingen eller inteckningshandlingen
tagas i förvar. tas i förvar. Om beslutet
om utmätning av pantbrev
avser ett datapantbrev, skall
kronofogdemyndigheten
begära att
Centralnämnden för
fastighetsdata utfärdar ett
skriftligt pantbrev enligt 8
§ lagen (1994:000) om
pantbrevsregister.

1 Senaste lydelse 1993:893. 2
Senaste lydelse 1989:842.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kan det antagas att handling som avses i första eller andra
stycket undanhålls eller har förkommit, skall i stället
sekundogäldenären eller annan förpliktad meddelas förbud att
fullgöra sin förpliktelse till annan än kronofogdemyndigheten
eller den som myndigheten anvisar.

Utmätning av en rättighet som är registrerad enligt
aktiekontolagen (1989:827) skall säkerställas genom registrering
av utmätningen enligt den lagen. Utmäts en rättighet som
förvaltas enligt 8 kap. i sistnämnda lag skall säkerställandet i
stället ske genom underrättelse till förvaltaren om utmätningen.
Detsamma gäller om utmätningen avser en panträtt i en rättighet
som förvaltas enligt sistnämnda kap.

7 §

Egendom som är i tredje Egendom som är i tredje
mans besittning får tagas i mans besittning får tas i
förvar, förseglas eller förvar, förseglas eller
märkas, när sådan märkas, när en sådan
åtgärd föreskrivs i åtgärd föreskrivs i
2--5 §§. I fråga om 2--5 §§. Om ett beslut
pantbrev eller annan om utmätning av pantbrev
inteckningshandling som är avser ett datapantbrev och
belånad tilllämpas detta tredje man är registrerad
dock endast om särskilda som pantbrevshavare, får
skäl föreligger. Tas kronofogdemyndigheten
egendomen ej i förvar, begära att
skall förbud meddelas Centralnämnden för
innehavaren att utan fastighetsdata beslutar att
kronofogdemyndighetens inteckningen inte får tas
tillstånd utge egendomen bort från
eller vidtaga annan pantbrevsregistret och att
åtgärd med den till någon ny pantbrevshavare
skada för sökanden. inte får registreras.

I fråga om pantbrev och
andra inteckningshandlingar
som är belånade
tillämpas bestämmelserna
i första stycket endast om
det finns särskilda
skäl. Om egendomen inte tas
i förvar eller ett
sådant beslut som avses i
första stycket andra
meningen inte meddelas, skall
i stället förbud
meddelas innehavaren att utan
kronofogdemyndighetens
tillstånd lämna ut
egendomen eller vidta någon
annan åtgärd med den
till skada för sökanden.

Om tredje man har handpanträtt eller retentionsrätt i egendom
som tas i förvar, innehar kronofogdemyndigheten egendomen för
hans räkning.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.
5 §

Pantbrev som gäller i fastigheten och ej är belånat får tagas
i förvar av kronofogdemyndigheten. Sedan pantbrevet har tagits i
förvar, får det ej pantförskrivas utan myndighetens tillstånd.

I fråga om datapantbrev
skall kronofogdemyndigheten i
stället begära att
Centralnämnden för
fastighetsdata beslutar om att
inteckningen inte får tas
bort från
pantbrevsregistret och att
någon ny pantbrevshavare
inte får registreras.
När ett sådant beslut
har meddelats, får
pantbrevet inte användas
för pantsättning utan
kronofogdemyndighetens
tillstånd.

13 §

Borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i
fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen
(1970:979), kan begära att fastigheten säljs för hans fordran,
om hans rätt till betalning är ostridig eller styrks. Hör
fastigheten till konkursbo, har även borgenär, vars fordran är
förenad med panträtt i fastigheten, sådan befogenhet.

Förvaltaren i en konkurs
kan begära att fastigheten
säljs för den rätt
till betalning som följer
med ett ägarhypotek i
fastigheten. Förvaltaren
kan också begära att
fastigheten säljs för
hans fordran avseende arvode
och sådana kostnader för
fastighetens vård under
konkursen som skall utgå ur
fastigheten, om
konkursgäldenären är
en juridisk person.

Vill borgenär ansluta sig enligt första stycket, skall han
anmäla det hos kronofogdemyndigheten senast två veckor före
bevakningssammanträdet.

Om borgenär, vars fordran är förenad med förmånsrätt i
fastigheten enligt 6 § 1 eller 7 § 1 eller 2 förmånsrättslagen,
har begärt att fastigheten säljs för hans fordran, får
förfarandet ej läggas ned därför att frågan om försäljning för
annan borgenärs eller konkursboets räkning förfaller.

I fråga om rätt att I fråga om rätt att
utlösa den som har anslutit lösa ut den som har
sig enligt första stycket anslutit sig enligt första
tillämpas bestämmelserna eller andra stycket
i 12 §. tillämpas bestämmelserna
i 12 §.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

56 §

Sådant förordnande av kronofogdemyndigheten om fortsatt
inteckningsansvar som avses i 6 kap. 12 § jordabalken får
meddelas på begäran av köparen.

Har fastighet sålts i fall som avses i 6 kap. 12 § andra
stycket andra eller tredje meningen jordabalken, får förordnande
om fortsatt inteckningsansvar meddelas beträffande gemensam
inteckning som besvärar fastigheten endast om fastigheten i
förhållande till de andra gemensamt intecknade fastigheterna
svarar för hela inteckningen och den fordran som är förenad med
panträtt på grund av inteckningen har blivit täckt. Om medel som
har influtit genom särskild försäljning av tillbehör utfaller på
pantbrevets belopp, får förordnande ej meddelas beträffande
motsvarande del av inteckningen.

Begäran om förordnande Begäran om förordnande
enligt denna paragraf skall enligt denna paragraf skall
framställas senast vid framställas senast vid
sammanträdet för sammanträdet för
köpeskillingens köpeskillingens
fördelning. Därvid skall fördelning eller, vid
pantbrevet inges, om det ej försäljning under hand,
förut är tillgängligt innan kronofogdemyndigheten
för kronofogdemyndigheten. utfärdar köpebrev.
Därvid skall pantbrevet ges
in, om det inte redan är
tillgängligt för
kronofogdemyndigheten eller om
kronofogdemyndigheten i annat
fall finner skäl att medge
undantag.

57 §

Utmätt fastighet får En utmätt fastighet får
säljas under hand, om säljas under hand, om en
försäljning i sådan försäljning i sådan
ordning finnes mera ordning bedöms vara mer
ändamålsenlig än ändamålsenlig än
försäljning på försäljning på
auktion och det är auktion och det är
tillförlitligt utrett vilka tillförlitligt utrett vilka
fordringar och rättigheter fordringar och rättigheter
som belastar fastigheten. som belastar fastigheten. Vid
bedömningen av om en
försäljning under hand
är mer ändamålsenlig
skall särskilt beaktas
förutsättningarna för
att därigenom erhålla en
högre köpeskilling
för fastigheten än vid
försäljning på
auktion.

Innan fastigheten bjuds ut Fastigheten får inte
till försäljning under säljas under hand om en
hand skall ägaren och inskriven rättighet har
sökanden beredas sämre rätt än en
tillfälle att yttra sig. fordran som är förenad
med panträtt om fordringen
inte täcks av
köpeskillingen.
Försäljning får dock
ske om innehavare av sådan
fordran samtycker till en
sådan försäljning. En
fastighet som är gemensamt
intecknad med annan fastighet
får inte säljas under
hand.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

58 §3

Vid försäljning under Vid försäljning under
hand skall köparen hand skall en
åläggas att svara för sakägarförteckning
alla fordringar som på upprättas. Därvid
grund av panträtt, tillämpas 25 och 26
utmätning eller eljest §§, 27 § första
är förenade med och tredje styckena, 28 §,
förmånsrätt i 29 § första stycket
fastigheten och för 1--3, 29 § andra och tredje
förrättningskostnaderna, styckena samt 31 §.
i den mån ej borgenär
kan erhålla betalning ur I fråga om
andra tillgängliga medel försäljningen och
eller avstår från villkoren för denna
förmånsrätt i tillämpas 32 och 34
fastigheten eller sökanden §§, 37 § första
medger att försäljning stycket, 38 § första
får ske utan att stycket samt 40 §.
förrättningskostnaderna
blir täckta. Rätt på
grund av ägarhypotek anses
ej som fordran.

Fordran som är förfallen Före försäljningen
till betalning skall betalas upplåten rättighet som
kontant, om ej köparen grundas på skriftlig
visar att han har avtalat handling skall
annat med borgenären eller förbehållas.
betalning skall utgå ur Förbehåll skall också
särskilt tillgängliga göras för varje
medel. Om ej sökanden har upplåten hyresrätt till
avstått från täckning en bostadslägenhet i en
av fastighet, som är taxerad
förrättningskostnaderna, som hyreshusenhet, om
skall vad som behövs för hyresgästen har
sådan täckning betalas tillträtt lägenheten. I
kontant. fråga om sådana
rättigheter gäller 47
§.
Före försäljningen
upplåten rättighet som
grundas på skriftlig
handling skall
förbehållas.
Förbehåll skall också
göras för varje
upplåten hyresrätt till
en bostadslägenhet i en
fastighet, som är taxerad
som hyreshusenhet, om
hyresgästen har
tillträtt lägenheten. I
fråga om sådana
rättigheter gäller vad
som sägs i 47 §.

Köparen skall lämna Köparen skall lämna
handpenning enligt vad som handpenning enligt vad som
föreskrivs i 35 § i föreskrivs i 35 §.
fråga om inrop på Återstoden av den kontanta
auktion. Återstoden av den köpeskillingen skall
kontanta köpeskillingen betalas senast tio veckor
skall betalas senast fyra efter det att
veckor efter det att köpehandlingen
köpehandling har upprättades. Försummas
upprättats. Försummas det, är köpet ogiltigt.
det, är köpet ogiltigt.

Blir köpet ogiltigt, gäller bestämmelserna i 43 § om
handpenning. Vad som sägs om auktion i 43 § första stycket
gäller även försäljning under hand.

I övrigt bestämmer Bestämmelserna i 45 § om
kronofogdemyndigheten vissa rättsföljder och
köpevillkoren. 56 § första stycket om
fortsatt inteckningsansvar
gäller även vid
försäljning under hand.

3 Senaste lydelse 1990:1388.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

59 §

Försäljningen sker genom Innan fastigheten bjuds ut
upprättande av till försäljning under
köpehandling som hand skall ägaren och
underskrivs av sökanden ges tillfälle
kronofogdemyndigheten och att yttra sig. Innehavare av
köparen. sådana fordringar och
rättigheter som avses i 25
§ första stycket skall
delges en underrättelse om
försäljningen och
samtidigt uppmanas att inom
viss tid anmäla sin rätt
till kronofogdemyndigheten.

Försäljningsvillkoren En borgenär vars fordran
skall godkännas av är förenad med
ägaren. Har panträtt i fastigheten
försäljningen skall, om fordringen inte blir
föregåtts av auktion täckt av erbjuden
utan att därvid godtagbart köpeskilling, ges
inrop har skett, behövs tillfälle att köpa
dock ej godkännande, om fastigheten till ett pris som
försäljningen sker på överstiger den erbjudna
gynnsammare villkor. köpeskillingen.

Om ägaren ej har godkänt
försäljningsvillkoren,
skall han genast
underrättas om
försäljningen.

60 §

Om inte något annat
följer av 58 § eller 59
§ andra stycket
bestämmer
kronofogdemyndigheten
köpevillkoren.

Försäljningen sker genom
att en särskilt
upprättad köpehandling
skrivs under av
kronofogdemyndigheten och
köparen.

Ägaren skall genast
underrättas om
försäljningen.

Har köparen fullgjort sin När köparen har
betalningsskyldighet enligt 58 fullgjort sin
§ fjärde stycket och har betalningsskyldighet enligt 58
försäljningen vunnit § fjärde stycket och
laga kraft, utfärdar försäljningen vunnit
kronofogdemyndigheten laga kraft, skall
köpebrev. kronofogdemyndigheten
utfärda köpebrev.

Bestämmelserna i 48 § gäller också i fråga om försäljning
under hand.

18 kap.
6 §4

Ett beslut i en fråga som avses i 2 kap. 10 eller 11 § får
inte överklagas. I samband med att ett beslut överklagas, genom
vilket föreläggande av vite eller annan påföljd har tillämpats,
får dock prövning av föreläggandets giltighet påkallas.

Ett beslut som innefattar endast förberedelse till senare
beslut och inte rör tredje man får överklagas endast i samband
med överklagande av det senare beslutet. Beslutet får dock
överklagas särskilt på den grund att målet onödigt uppehålls
genom beslutet.

4 Senaste lydelse 1993:516.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

En sakägarförteckning En sakägarförteckning
får överklagas endast i får överklagas endast i
samband med att en auktion samband med att den exekutiva
eller ett beslut om försäljningen eller
fördelning av influtna beslutet om fördelningen av
medel överklagas. influtna medel överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.