EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 - Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

Betänkande 2013/14:JuU41

Justitieutskottets utlåtande 2013/14:JuU41

EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020

– Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

Sammanfattning

I detta utlåtande behandlar utskottet kommissionens meddelande EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU (KOM(2014) 144).

I meddelandet redogör kommissionen för sin syn på det framtida samarbetet för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa inför det att Europeiska rådet vid sitt möte i juni 2014 ska fastställa nya strategiska riktlinjer på området.

Utskottet välkomnar kommissionens meddelande och anser att det är ett viktigt bidrag till diskussionerna inför Europeiska rådets antagande av nya strategiska riktlinjer. Utskottet delar kommissionens uppfattning om att under de kommande åren bör fokus för EU:s politik för rättsliga frågor ligga på konsolidering, kodifiering och komplettering av existerande lagstiftning. Det är positivt att kommissionen framhåller betydelsen av att den EU-lagstiftning som redan finns genomförs och tillämpas på ett effektivt sätt, att utvecklingen på området ska utgå från reella behov och att problemen i första hand bör lösas genom konsolidering av redan befintliga EU-bestämmelser.

Utskottet anser att det är av stor betydelse att respekten för medlemsstaternas olika rättsliga system och traditioner bevaras och att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras. Det är viktigt att kommissionen beaktar medlemsstaternas synpunkter i dessa hänseenden.

Utskottet vidhåller sina subsidiaritetsinvändningar mot förslaget att inrätta en europeisk åklagarmyndighet och förslaget till direktiv om skydd av personuppgifter på det brottsbekämpande området.

Utskottet anser att de strategiska riktlinjer som Europeiska rådet antar bör följas av ett flerårigt arbetsprogram för rättsliga och inrikes frågor. Detta program, som ska ersätta Stockholmsprogrammet, ska vara kortfattat, strategiskt och fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och inrikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.

I ärendet finns en motivreservation (SD).

1

2013/14:JuU41

Innehållsförteckning
Sammanfattning ..............................................................................................	1
Utskottets förslag till riksdagsbeslut ...............................................................	3
Redogörelse för ärendet ..................................................................................	4
Bakgrund ......................................................................................................	4
Ärendet och dess beredning..........................................................................	4
Utskottets granskning .....................................................................................	5
Kommissionens meddelande......................................................................	5
Faktapromemorian .....................................................................................	7
Utskottets ställningstagande.......................................................................	7
Reservation ...................................................................................................	10
EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet,
rörligheten och tillväxten inom EU – motiveringen (SD)..........	10
Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag ............................................................	11
Bilaga 2
Civilutskottets yttrande .................................................................................	12

2

2013/14:JuU41

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

Riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna.

Reservation (SD) – motiveringen

Stockholm den 3 juni 2014

På justitieutskottets vägnar

Morgan Johansson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Morgan Johansson (S), Johan Li- nander (C), Krister Hammarbergh (M), Ewa Thalén Finné (M), Kerstin Haglö (S), Anti Avsan (M), Christer Adelsbo (S), Jan R Andersson (M), Elin Lundgren (S), Johan Pehrson (FP), Anna Wallén (S), Arhe Hamednaca (S), Patrick Reslow (M), Caroline Szyber (KD), Richard Jomshof (SD), Lena Olsson (V) och Agneta Börjesson (MP).

3

2013/14:JuU41

Redogörelse för ärendet

Bakgrund

EU:s politik i frågor som gäller gränskontroll, asyl och invandring, civilrättsligt samarbete, straffrättsligt samarbete och polissamarbete ingår i politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa.

Enligt artikel 68 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF- fördraget) ska Europeiska rådet fastställa strategiska riktlinjer för lagstiftningsprogrammet och den operativa programplaneringen på området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Vid årsskiftet löper det nuvarande femåriga arbetsprogrammet för området, Stockholmsprogrammet, och den uppföljande handlingsplanen ut. Nya strategiska riktlinjer ska därför fastställas, vilket väntas ske vid Europeiska rådets möte i juni 2014.

I slutsatserna från toppmötet den 27–28 juni 2013 uppmanade Europeiska rådet kommande ordförandeskap att inleda en diskussion om de framtida strategiska riktlinjerna inom området med frihet, säkerhet och rättvisa inför dess möte i juni 2014. Diskussioner har därefter förts i rådet under hösten 2013 och våren 2014.

Den 11 mars 2014 presenterade kommissionen två meddelanden där den ger sin syn på den framtida utvecklingen inom området med frihet, säkerhet och rättvisa. Det ena meddelandet, KOM(2014) 144, gäller den fortsatta politiken för rättsliga frågor och omfattar i första hand det civilrättsliga och straffrättsliga samarbetet inom EU. Det andra meddelandet, KOM(2014) 154, avser den fortsatta politiken för inrikes frågor och omfattar bl.a. frågor om gränskontroll, asyl och invandring och polissamarbete. Kommissionens avsikt med meddelandena är att bidra till de nya strategiska riktlinjerna som ska fastställas av Europeiska rådet.

Rådet (rättsliga och inrikes frågor) fick vid sitt möte den 3–4 mars 2014 en muntlig presentation av kommissionen om huvuddragen i meddelandena, som vid det tillfället ännu inte hade presenterats. En mer ingående diskussion om meddelandena väntas äga rum vid rådsmötet den 5–6 juni 2014.

Ärendet och dess beredning

Kammaren har i enlighet med 10 kap. 5 § riksdagsordningen hänvisat kommissionens meddelande EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU (KOM(2014) 144) till justitieutskottet för granskning och skriftligt utlåtande.

Regeringen har lämnat en faktapromemoria till riksdagen om meddelandena – Meddelanden om framtida utveckling för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (2013/14:FPM68).

4

UTSKOTTETS GRANSKNING

2013/14:JuU41

Eftersom meddelandet även omfattar civilrättsliga frågor har utskottet gett civilutskottet tillfälle att yttra sig över meddelandet i de delar som rör civilutskottets beredningsområde. Civilutskottet inkom med ett yttrande den 27 maj 2014 (yttr. 2013/14:CU5y). Yttrandet finns i bilaga 2.

Utskottets granskning

Kommissionens meddelande

Inledning och redogörelse för framsteg

Det övergripande budskapet i kommissionens meddelande är att EU:s politik på det rättsliga området under de kommande åren bör fokusera på att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU.

I inledningen av meddelandet redogör kommissionen för utvecklingen inom området de senaste åren, inklusive de nya institutionella och rättsliga ramar för politikområdet som Lissabonfördraget fört med sig. Kommissionen uppmärksammar att EU:s politik för rättsliga frågor har gått från att vara ett till stora delar mellanstatligt område till att närma sig EU:s övriga politikområden.

Kommissionen redogör för de resultat som hittills har uppnåtts på området. Bland de åtgärder som kommissionen lyfter fram finns gemensamma minimibestämmelser för att stärka rätten till en rättvis rättegång, brottsoffers ställning i straffrättsliga förfaranden, åtgärder för att avskaffa det s.k. exekvaturförfarandet för erkännande och verkställighet av andra medlemsstaters rättsliga avgöranden, dataskydd, EU:s resultattavla på det rättsliga området och förslaget om att inrätta en europeisk åklagarmyndighet.

Utmaningarna för de kommande åren

Kommissionen anser att ett ömsesidigt förtroende bör vara själva grunden för EU:s politik för rättsliga frågor och konstaterar att det finns behov av åtgärder som stärker detta förtroendet mellan medlemsstaternas myndigheter på det rättsliga området. Ett huvudkriterium för ett ömsesidigt förtroende är oberoende, högkvalitativa och effektiva rättssystem och att rättsstatsprincipen respekteras. Kommissionen konstaterar att en mycket viktig del i detta är att framsteg i lagstiftningen görs i praktiken, vilket kräver att EU-lagstiftning som man redan kommit överens om på EU-nivå genomförs och tillämpas på ett effektivt sätt. Det kräver också effektiva instrument för att säkra efterlevnaden på nationell nivå för att garantera en bättre tillgång till rättslig prövning i alla medlemsstater.

Kommissionen konstaterar att medborgarna har blivit bättre på att utnyttja den fria rörligheten och de rättigheter som de har enligt EU-rätten. Det finns dock fortfarande praktiska och juridiska hinder för personers fria rörlighet som

5

2013/14:JuU41	UTSKOTTETS GRANSKNING
	EU måsta arbeta med, samtidigt som EU måste fortsätta sitt arbete mot miss-
	bruk av den fria rörligheten.
	För att stödja ekonomisk återhämtning och tillväxt och för att bekämpa ar-
	betslösheten behövs enligt kommissionen strukturella reformer för att rättssy-
	stemen ska kunna erbjuda en snabb, pålitlig och tillförlitlig rättvisa.
	Lösningar på problemen
	Kommissionen anser att under de kommande åren bör fokus ligga på konsoli-
	dering, kodifiering och komplettering av existerande lagstiftning. Kommiss-
	ionen framhåller att EU i detta sammanhang bör ta full hänsyn till medlems-
	staternas olika rättsliga system och traditioner samt respektera subsidiaritets-
	och proportionalitetsprinciperna. Kommissionen framhåller också betydelsen
	av att alla EU-åtgärder, särskilt åtgärder på det rättsliga området, överensstäm-
	mer med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna.
	Kommissionen anser att EU i första hand bör fokusera på konsolidering, att
	de grundläggande rättigheterna respekteras och att de rättigheter som före-
	skrivs i EU-lagstiftningen blir verklighet. Medlemsstaterna måste se till att de
	instrument som man kommit överens om på EU-nivå införlivas, genomförs i
	praktiken och används. När grundläggande rättigheter inte respekteras bör det
	finnas effektiva rättsmedel att tillgå. Det är viktigt att EU:s institutioner och
	medlemsstaterna arbetar för att främja en effektiv tillämpning av EU:s stadga
	om grundläggande rättigheter och sekundärlagstiftning som tar sikte på sär-
	skilda rättigheter, t.ex. skydd av personuppgifter, rätten till en rättvis rättegång
	och barns rättigheter. Särskilt gäller det rättigheter för minoriteter och indivi-
	der i särskilt utsatta situationer, bl.a. barn och brottsoffer. Kommissionen
	framhåller vidare att rättigheter måste följas av effektiva rättsmedel, både i och
	utanför domstol.
	Kommissionen ser ett behov av att stärka den EU-rättsliga kompetensen
	hos nationella rättstillämpare, bl.a. för att öka förtroendet för rättssystemen i
	andra medlemsstater. Användningen av informations- och kommunikations-
	teknik bör utvecklas och uppmuntras. Även det operativa samarbetet behöver
	bli bättre. Befintliga mekanismer och nätverk för civil- och straffrättsliga frå-
	gor bör stärkas och deras potential utnyttjas fullt ut.
	Kommissionen framhåller vidare betydelsen av inrättandet av en europeisk
	åklagarmyndighet. Eurojust ska ha en fortsatt central roll, men måste bli ef-
	fektivare och dra full fördel av den pågående reformen.
	Av meddelandet framgår också att kommissionen vill undersöka behovet
	av att kodifiera EU-lagstiftningen om processuella rättigheter i straffrättsliga
	förfaranden i en enda rättsakt. Kommissionen vill även undersöka möjlig-
	heterna till ersättning till brottsoffer.

6

UTSKOTTETS GRANSKNING

2013/14:JuU41

Faktapromemorian

I faktapromemorian Meddelanden om framtida utveckling för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (2013/14:FPM68) redovisar regeringen sin samlade preliminära ståndpunkt om kommissionens båda meddelanden. Regeringen anser att det är viktigt att Europeiska rådet vid sitt möte i juni 2014 fastställer nya strategiska riktlinjer på området med frihet, säkerhet och rättvisa. Tidigare riktlinjer på området, senast i Stockholmsprogrammet, har varit betydelsefulla för utvecklingen av politikområdet.

Regeringen ser positivt på att kommissionen deltar i processen och genom meddelandena presenterar sin syn på det framtida samarbetet på området. Re- geringen stöder särskilt de delar av meddelandena som ger uttryck för att:

–medlemsstaternas olika rättsliga system och traditioner måste bevaras och att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna respekteras

–utvecklingen av området baseras på reella behov

–det finns behov av att konsolidera, genomföra och tillämpa redan antagen lagstiftning på området

–förutsättningarna för det praktiska samarbetet mellan medlemsstaternas myndigheter behöver förbättras och att kunskap om och förtroende för medlemsstaternas olika rättssystem är nödvändigt för ett välfungerande samarbete

–en fortsatt integrering av den yttre dimensionen behövs för ett mer framgångsrikt genomförande av politiken för ett område med frihet, säkerhet och rättvisa.

Utskottets ställningstagande

Utskottet välkomnar kommissionens meddelande EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU. Det är av stor betydelse att kommissionen, EU:s övriga institutioner, medlemsstaterna och medborgarna är nära involverade i arbetet med att ta fram de nya strategiska riktlinjer som Europeiska rådet ska fastställa. Med meddelandet tydliggör kommissionen hur den ser på den framtida utvecklingen och vilka prioriteringar den vill se på det rättsliga området de kommande åren.

Inledningsvis vill utskottet framhålla att rättsliga frågor, i synnerhet straffrättsliga frågor, återspeglar grundläggande värden, seder och bruk i medlemsstaterna. Dessa frågor utgör en central del för varje stats funktion och legitimitet och är därför av särskild betydelse för medlemsstaterna. Behovet av åtgärder på EU-nivå bör därför grundligt analyseras inför varje sådant beslut. Utskottet anser att i synnerhet straffrättslig lagstiftning på EU-nivå endast ska tas fram om det står klart att den bidrar med ett betydande mervärde. De rättsliga frågornas särskilda karaktär innebär därtill att det är viktigt att utvecklingen på området är väl förankrad hos medlemsstaterna. Av det skälet anser utskottet att det är betydelsefullt att rådet (rättsliga och inrikes frågor) har en

7

2013/14:JuU41	UTSKOTTETS GRANSKNING
	ledande roll nar det gäller förberedelserna med de strategiska riktlinjerna för
	området, utvecklingen av dessa och arbetet med att genomföra dem.
	Utskottet anser att det är viktigt att det utifrån riktlinjerna tas fram ett nytt
	femårigt arbetsprogram. Arbetsprogrammet bör vara kortfattat, strategiskt och
	fokusera på att genomföra redan antagen lagstiftning. Rådet (rättsliga och in-
	rikes frågor) bör ha en ledande roll i utformningen av ett sådant program.
	Enligt utskottet är det av avgörande betydelse att alla EU-institutioner, och
	därmed också kommissionen, åtar sig att främja de mål som angetts i strategin.
	I utskottets yttrande över regeringens årsbok om verksamheten i Europe-
	iska unionen under 2013 (yttr. 2013/14:JuU6y) betonade utskottet vikten av
	att de kommande årens strategiska riktlinjer och arbetsprogram bör fokusera
	på att se till att den lagstiftning som redan finns genomförs och tillämpas kor-
	rekt, följs upp och utvärderas och vid behov konsolideras. Utskottet ser därför
	positivt på att kommissionen uttrycker samma uppfattning genom att fram-
	hålla betydelsen av att den lagstiftning som man redan kommit överens om på
	EU-nivå genomförs och tillämpas på ett effektivt sätt. Detta innebär dock inte,
	som utskottet också tidigare anfört (se yttr. 2013/14:JuU3y s. 3 f.), att med-
	lemsstaters bristande genomförande av EU-bestämmelser är ett skäl för kom-
	missionen att lägga fram förslag till ytterligare lagstiftning, som i sig bidrar till
	mer överstatlighet. När utkast till ny lagstiftning förbereds anser utskottet att
	större vikt bör läggas vid att analysera den gällande lagstiftningen. Utskottet
	ser därför positivt på att kommissionen framhåller att utvecklingen på området
	bör utgå från reella behov och att problem som uppstår i första hand bör lösas
	genom att konsolidera redan befintliga EU-bestämmelser. Därutöver kan det
	ibland finnas behov av en kodifiering av EU:s lagstiftning och praxis. Endast
	när det finns reella behov och ett tydligt mervärde, och när det inte finns andra
	mindre ingripande alternativ att tillgå, ska kompletterande åtgärder i form av
	nya lagstiftningsinitiativ övervägas.
	Utskottet anser att det är av stor betydelse att respekten för medlemsstater-
	nas olika rättsliga system och traditioner bevaras och att subsidiaritets- och
	proportionalitetsprinciperna respekteras. Sådana avvägningar kan ibland vara
	svåra och därför är det viktigt att kommissionen beaktar medlemsstaternas
	synpunkter i dessa hänseenden.
	I meddelandet framhåller kommissionen vikten av att en europeisk åklagar-
	myndighet inrättas. Med anledning av detta vill utskottet uppmärksamma det
	faktum att förslaget (KOM(2013) 534) dels uppnådde gränsen för ett s.k. gult
	kort vid de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning av förslaget, och att
	kommissionen därmed tvingades att ompröva förslaget, dels att flera medlems-
	stater i rådet har uttryckt tveksamhet till förslaget och bedömt att de i dagsläget
	inte tänker delta i en europeisk åklagarmyndighet. Utskottet noterar att kom-
	missionen trots de starka invändningar som förslaget mött valt att behålla det
	oförändrat. Utskottet konstaterar samtidigt att kommissionen i motiveringen
	till sitt beslut att stå fast vid förslaget och i svaren på de nationella parlamen-
	tens motiverade yttranden inte framfört några argument som gör att utskottet

8

UTSKOTTETS GRANSKNING

2013/14:JuU41

har ändrat sin uppfattning om att förslaget i sin helhet strider mot subsidiaritetsprincipen. De synpunkter som utskottet framförde i sitt utlåtande med förslag till motiverat yttrande kvarstår alltjämt (se utl. 2013/14:JuU13). Som utskottet underströk i sitt yttrande till utrikesutskottet över kommissionens arbetsprogram för 2014 (yttr. 2013/14:JuU3y) är det av stor vikt att kommissionen i den fortsatta lagstiftningsprocessen beaktar dels det förhållande att gränsen för ett gult kort uppnåddes, dels de synpunkter som har framförts av de nationella parlamenten.

Utskottet kvarstår också vid de subsidiaritetsinvändningar som utskottet tidigare framfört vad gäller kommissionens förslag till direktiv om skydd av personuppgifter på det brottsbekämpande området (KOM(2012) 10) och de delar som rör den renodlat nationella behandlingen av personuppgifter (se utl. 2011/12:JuU31).

Utskottet stöder avslutningsvis kommissionens uppfattning om att förutsättningarna för det praktiska samarbetet mellan medlemsstaterna behöver förbättras och att kunskap om och förtroende för medlemsstaternas olika rättssystem är nödvändigt för ett väl fungerande samarbete.

Vad gäller civilutskottets yttrande över de delar av meddelandet som rör civilutskottets beredningsområde (yttr. 2013/14:CU5y) har justitieutskottet inte någon annan uppfattning eller något ytterligare att tillägga utöver vad som framgår av yttrandet.

9

2013/14:JuU41 RESERVATION

Reservation

EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU – motiveringen (SD)

av Richard Jomshof (SD).

Ställningstagande

Jag anser att kommissionens meddelande om EU:s agenda för rättsliga frågor innehåller många sidor som inte är acceptabla. Jag motsätter mig bl.a. att den överstatligt pådrivna integrationen mellan medlemsstaterna ska fortsätta liksom att EU ska arbeta för ökad rörlighet. Vidare är jag emot att en europeisk åklagarmyndighet inrättas och att medel från EU-fonder ska bekosta projekt för integrering av romer.

Enligt min mening bör EU:s politik för rättsliga och inrikes frågor i stället främst fokuseras på åtgärder som syftar till att återupprätta de nationella gränsskydden och att stärka unionens gemensamma yttre gränsskydd.

10

RESERVATION 2013/14:JuU41

BILAGA 1

Förteckning över behandlade förslag

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt regionkommittén – EU:s agenda för rättsliga frågor till 2020 – Att stärka förtroendet, rörligheten och tillväxten inom EU

11

2013/14:JuU41

BILAGA 2

Civilutskottets yttrande

12

BILAGA 2 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE

2013/14:JuU41

13

2013/14:JuU41

BILAGA 2 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE

14

BILAGA 2 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE

2013/14:JuU41

15

2013/14:JuU41

BILAGA 2 CIVILUTSKOTTETS YTTRANDE

16	Tryck: Elanders, Vällingby 2014