Europeiskt betalningsföreläggande

Betänkande 2008/09:CU4

2008/09:CU4 Europeiskt betalningsföreläggande

Civilutskottets betänkande

2008/09:CU4

Europeiskt betalningsföreläggande

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:158 Europeiskt betalningsföreläggande. I propositionen föreslås vissa kompletterande lagbestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande.

Genom förordningen införs ett förfarande som syftar till att borgenär snabbt, enkelt och billigt ska kunna få obestridda krav fastställda i verkställbara avgöranden. Enligt förordningen ska ett utfärdat europeiskt betalningsföreläggande erkännas och kunna verkställas i alla medlemsstater utan några mellanliggande förfaranden. Förordningen är direkt tillämplig i Sverige men kräver vissa kompletterande bestämmelser i fråga om bl.a. beslutsmyndighet, ansökningsavgift och verkställighet.

Den föreslagna lagstiftningen är avsedd att träda i kraft den 12 december 2008.

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen, och utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens lagförslag.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Europeiskt betalningsföreläggande

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om europeiskt betalningsföreläggande,

2. lag om ändring i utsökningsbalken,

3. lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

4. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2007/08:158.

Stockholm den 17 september 2008

På civilutskottets vägnar

Carina Moberg

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Carina Moberg (s), Ewa Thalén Finné (m), Johan Löfstrand (s), Andreas Norlén (m), Lennart Pettersson (c), Jan Ertsborn (fp), Christine Jönsson (m), Yvonne Andersson (kd), Anti Avsan (m), Egon Frid (v), Ameer Sachet (s), Lars Tysklind (fp), Jan Lindholm (mp), Katarina Brännström (m), Eva Sonidsson (s), Fredrik Lundh (s) och Rose-Marie Carlsson (s).

Utskottets överväganden

Europeiskt betalningsföreläggande

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens lagförslag.

Bakgrund

Genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1896/2006 om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande införs ett förfarande som syftar till att borgenärer snabbt, enkelt och billigt ska kunna få obestridda krav fastställda i verkställbara avgöranden. Förordningen finns i bilaga 2.

Förfarandet varken ersätter eller harmoniserar de befintliga nationella förfarandena för fastställande av obestridda krav i verkställbara avgöranden utan utgör ett alternativ till dessa i gränsöverskridande fall.

Domstolens behörighet ska enligt förordningen fastställas i enlighet med den s.k. Bryssel I-förordningen, rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Av Bryssel I-förordningen följer att talan som huvudregel ska väckas vid domstol i den medlemsstat där svaranden har sin hemvist. Förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande gäller endast i gränsöverskridande fall, dvs. i fall där åtminstone en av parterna har sin hemvist i en annan stat än den medlemsstat där den domstol vid vilken talan väcks är belägen. En ansökan om ett europeiskt betalningsföreläggande i Sverige kommer således i princip undantagslöst att göras av en sökande med hemvist i en annan medlemsstat och vara riktad mot en svarande med hemvist här.

Domstolen ska snarast möjligt och på grundval av uppgifterna i ansökan pröva om de formella villkor som uppställs i förordningen är uppfyllda och om fordran förefaller välgrundad. Om dessa villkor är uppfyllda, ska domstolen snarast möjligt och normalt inom 30 dagar från inlämnandet av ansökan utfärda ett europeiskt betalningsföreläggande som ska delges svaranden. För att underlätta handläggningen ska standardformulär i största möjliga utsträckning användas i all kommunikation mellan domstolen och parterna.

Om svaranden lämnar in ett bestridande inom 30 dagar från delgivningen, ska förfarandet gå vidare i enlighet med reglerna för de nationella ordinarie civilrättsliga förfarandena, såvida sökanden inte uttryckligen begärt att förfarandet i sådant fall ska avbrytas.

Om något bestridande inte kommer in ska domstolen utan dröjsmål förklara det europeiska betalningsföreläggandet verkställbart. I vissa undantagsfall har svaranden rätt till en förnyad prövning trots att tidsfristen för bestridande löpt ut. Dessa undantagsfall kan jämföras med sådana situationer för vilka den svenska processordningen medger användande av extraordinära rättsmedel.

Ett europeiskt betalningsföreläggande som blivit verkställbart i en medlemsstat ska erkännas och kunna verkställas i hela EU utan att det behövs någon verkställbarhetsförklaring i den medlemsstat där verkställighet ska ske.

Sammanfattningsvis innebär förordningen om europeiskt betalningsföre-läggande att det blir enklare att i gränsöverskridande fall få obestridda krav fastställda i verkställbara avgöranden i hela EU. Förordningen trädde i kraft den 31 december 2006 och tillämpas fullt ut från och med den 12 december 2008.

Propositionen och utskottets ställningstagande

Enligt förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande bestämmer medlemsstaterna själva vilka domstolar eller myndigheter som ska pröva en ansökan om europeiskt betalningsföreläggande. I beaktandesatserna till förordningen uttalas å ena sidan att medlemsstaterna bör ta hänsyn till behovet av att garantera möjligheten till en rättslig prövning och å andra sidan att prövningen inte behöver utföras av en domare.

Inom Justitiedepartementet utarbetades departementspromemorian (Ds 2008:2) Europeiskt betalningsföreläggande. Promemorian har remissbehandlats och ligger till grund för lagförslagen i den nu framlagda propositionen. I propositionen föreslår regeringen – efter att ha hört Lagrådet – dels kompletterande bestämmelser i frågor som enligt förordningen ska regleras i nationell rätt, dels andra kompletterande bestämmelser som tillåts av förordningen och som bedöms nödvändiga för att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning. Den föreslagna lagstiftningen är avsedd att träda i kraft den 12 december 2008.

Regeringens förslag finns i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga 3.

De lagbestämmelser som regeringen föreslår utgör, som tidigare nämnts, kompletterande regler till förordningen om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. Förslagen rör frågor om bl.a. beslutsmyndighet, ansökningsavgift och verkställighet och innebär i huvudsak följande.

En ansökan om europeiskt betalningsföreläggande som ska göras i Sverige ges in till Kronofogdemyndigheten. Det gäller även om ansökan avser anspråk som enligt nationella behörighetsregler ska prövas i särskild ordning. I mål om europeiskt betalningsföreläggande ska ansökningar och bestridanden lämnas in i pappersform. I framtiden ska det även vara möjligt att ge in sådana handlingar i form av elektroniska dokument. Den som ansöker om europeiskt betalningsföreläggande ska betala en ansökningsavgift. Ansökningsavgiften ska betalas i förskott. Om sökanden inte följer ett föreläggande att betala ansökningsavgift, ska ansökan avvisas. Om det europeiska betalningsföreläggandet inte har kunnat delges, ska Kronofogdemyndigheten pröva om försöken till delgivning ska fortsätta eller om ansökan ska avvisas. För att underlätta den fortsatta handläggningen av mål som inleds genom en ansökan om europeiskt betalningsföreläggande ska Kronofogdemyndigheten delge svaranden information om förenklad delgivning så att sådan delgivning kan användas i tingsrätt, Arbetsdomstolen eller Statens va-nämnd, om målet efter bestridande överlämnas dit. Utfärdas ett europeiskt betalningsföreläggande för endast en viss del av den fordran som har angetts i ansökan, ett s.k. partiellt betalningsföreläggande, ska den återstående delen av ansökan avskrivas. I mål om europeiskt betalningsföreläggande får ersättning till sökanden avse ansökningsavgift samt skäligt belopp för delgivning, för översättning av handlingar, för sökandens eget arbete med anledning av målet och för arvode till ombud eller biträde. Om förfarandet för europeiskt betalningsföreläggande ska gå vidare enligt reglerna för ordinarie civilrättsliga förfaranden, ska Kronofogdemyndigheten överlämna målet till den domstol eller myndighet som enligt vad handlingarna visar är behörig att handlägga målet. Om en domstol eller en annan myndighet finner att det inte av handlingarna framgår att den är behörig att handlägga målet, ska målet överlämnas till en annan domstol eller myndighet som kan vara behörig. Ett beslut om överlämnande ska inte få överklagas.

I mål som överlämnas till domstol eller annan myndighet ska talan anses väckt när ansökan kom in till Kronofogdemyndigheten. De handlingar som sökanden har gett in till Kronofogdemyndigheten ska i domstol anses som stämningsansökan. Stämning i målet ska anses utfärdad när domstolen beslutar om målets handläggning. En ansökan om förnyad prövning av ett europeiskt betalningsföreläggande ska göras skriftligen. Ansökan ska ges in till hovrätt. Beviljas en ansökan, ska hovrätten samtidigt besluta att ny handläggning ska ske vid Kronofogdemyndigheten. Vid hovrättens handläggning gäller i övrigt bestämmelserna om resning i 58 kap. rättegångsbalken i tillämpliga delar.

Ett europeiskt betalningsföreläggande som har förklarats verkställbart ska få verkställas i Sverige utan särskilda villkor, om inte något annat följer av förordningen om ett europeiskt betalningsföreläggande. Behandlingen av personuppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet med europeiskt betalningsföreläggande ska regleras i lag i enlighet med vad som gäller för Kronofogdemyndighetens övriga verksamhetsområden. Kronofogdemyndighetens beslut om avvisning, avskrivning och överlämnande i mål om europeiskt betalningsföreläggande ska inte få överklagas. Vissa särskilt angivna bestämmelser i utsökningsbalken, om bl.a. jäv och laga förfall, ska vara tillämpliga på förfarandet för europeiskt betalningsföreläggande.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 12 december 2008.

Utskottet kan inte komma till någon annan slutsats än att de i propositionen framlagda lagförslagen på ett ändamålsenligt sätt kompletterar EG-förordningen om införande av ett europeiskt betalningsföreläggande. Det har inte heller motionsledes framförts några invändningar mot regeringens förslag, och utskottet föreslår att riksdagen antar lagförslagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2007/08:158 Europeiskt betalningsföreläggande:

Riksdagen antar regeringens förslag till

1.    lag om europeiskt betalningsföreläggande,

2.    lag om ändring i utsökningsbalken,

3.    lag om ändring i delgivningslagen (1970:428),

4.    lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet.

Bilaga 2

Europaparlamentets och rådets förordning

Bilaga 3

Regeringens lagförslag