Europarådet

Betänkande 2003/04:UU15

Utrikesutskottets betänkande2003/04:UU15

Europarådet

---

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens
skrivelse 2003/04:81 Redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté m.m. under år
2003 och redogörelse 2003/04:ER1 från Sveriges
delegation vid Europarådets parlamentariska
församling.
I betänkandet behandlas vidare ett motionsförslag
som väckts under allmänna motionstiden hösten 2002
och tre motionsförslag som härrör från allmänna
motionstiden hösten 2003. Förslagen behandlar behov
av ökade resurser till Europarådet och
Europadomstolen samt behov av reformer och
bibehållande av individuell ansökan vid domstolen.
Motionerna behandlas översiktligt med hänvisning
till att utskottet de två senaste åren behandlat
förslag av samma eller likartad karaktär.
Utskottet föreslår att skrivelsen och redogörelsen
läggs till handlingarna. Motionerna avstyrks.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Resurser och arbetssätt vid Europarådet
och Europadomstolen
Riksdagen avslår motionerna 2002/03:U296
yrkande 10, 2003/04:U324 yrkandena 1 och 2 och
2003/04:U352 yrkande 7.

2. Regeringens skrivelse 2003/04:81
Redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté m.m. under år
2003

Riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna.

3. Redogörelse till riksdagen 2003/04:ER1
från Sveriges delegation vid Europarådets
parlamentariska församling

Riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

Stockholm den 20 april 2004

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban
Ahlin (s), Carl B Hamilton (fp), Birgitta Ahlqvist
(s), Alice Åström (v), Anders Sundström (s), Kenneth
G Forslund (s), Ewa Björling (m), Veronica Palm (s),
Lotta N Hedström (mp), Björn Hamilton (m), Birgitta
Ohlsson (fp), Rosita Runegrund (kd), Lena Ek (c) och
Nils Oskar Nilsson (m).

2003/04

UU15

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I detta betänkande behandlas fyra motionsyrkanden.
Dessa rör frågor av samma eller likartad karaktär
som motionsförslag, vilka utskottet behandlat i
betänkandena 2001/02:UU7 och 2002/03:UU11 om
verksamheten inom Europarådet. Mot denna bakgrund
får de nu aktuella motionerna en förenklad
behandling i detta betänkande.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för
verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under 2003, vilken också omfattar
samarbetsprogrammen för demokratisk utveckling och
Europarådssekretariatets budget.

Utöver ministerkommitténs verksamhet redovisas
även frågor om Europakonventionen om de mänskliga
rättigheterna och dess övervakningsorgan, arbetet
inom verksamhetsområdena frågor om mänskliga
rättigheter och demokratifrågor, sociala frågor
respektive kulturfrågor och kulturell mångfald.
Vidare redovisas i skrivelsen arbetet inom ramen för
Europarådets partsavtal.

Huvudsakligt innehåll i redogörelsen
från Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska
församling

I redogörelsen redovisar Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska församling Europarådets
roll i det europeiska samarbetet, den
parlamentariska församlingens verksamhet under 2003
och den svenska representationen. Vidare redovisas
huvudområdena för församlingens verksamhet under
året, vilka var granskning av hur medlemsländer
uppfyller sina åtaganden, politiska frågor,
juridiska frågor och mänskliga rättigheter, ekonomi
och utveckling, kultur, vetenskap och utbildning,
sociala frågor, befolknings- och flyktingfrågor,
jordbruk och miljö samt jämställdhet mellan kvinnor
och män. De politiska frågor som behandlades av
Europarådet under året rörde bl.a. Europarådets
framtid, Irakkriget, Tjetjenien och Internationella
brottmålsdomstolen (International Criminal Court,
ICC).

Motionerna

Kristdemokraterna förespråkar i kommittémotionerna
2002/03:U296 (kd) yrkande 10 och 2003/04:U352 (kd)
yrkande 7 ökade resurser till Europarådet och
Europadomstolen. I den sistnämnda motionen betonas
att domstolen är den främsta garanten för mänskliga
rättigheter i Europa men att den lider under en
enorm arbetsbörda som lett till oacceptabla dröjsmål
i rättsprocesserna.

I den enskilda motionen 2003/04:U324 (s) yrkandena 1
och 2 framhålls vikten av att behålla rätten till
individuell ansökan vid Europadomstolen när
nödvändiga reformer av domstolen genomförs. På
längre sikt bör, enligt motionären, regionala
tribunaler införas i kombination med ett
appellationssystem. Detta kräver en ändring av
konventionen, vilket är tidsödande, konstaterar
motionären som också pekar på möjligheter att på
kortare sikt effektivisera domstolens verksamhet.

Utskottets överväganden

Utrikesutskottet konstaterar att Europarådet har en
central uppgift när det gäller att främja respekten
för de mänskliga rättigheterna, demokrati och
rättsstatens principer. Genom att främja individens
rättigheter bidrar organisationen till fred,
stabilitet och säkerhet. Av regeringens skrivelse
framgår att Sverige arbetar för att politiskt stärka
Europarådets roll på områden där organisationen har
fördelar i jämförelse med andra organisationer,
något som utskottet till fullo står bakom. Utskottet
delar regeringens uppfattning att Europarådet mot
denna bakgrund bör fortsätta att stödja den
demokratiska utvecklingen i Central- och Östeuropa,
på västra Balkan och i södra Kaukasien.

Som framgått har utskottet i betänkandena
2001/02:UU7 och 2002/03:UU11, vilka båda rör
Europarådets verksamhet, behandlat motionsförslag av
samma eller likartad karaktär som de motionsyrkanden
som nu är aktuella.

Utskottet noterade i betänkande 2002/03:UU11 våren
2003 att Europarådet fortsatt står inför stora
utmaningar. Framför allt påverkas utvecklingen inom
Europarådet av utvidgningen av EU och Nato.
Europarådets roll och verksamhet måste därför
anpassas, vilket innebär behov av reformer och i
vissa fall ökad resurstilldelning, framhöll
utskottet i det nämnda betänkandet. Utskottet
betonade att Sverige vid avvägningen av behoven för
de olika sektorer där Europarådet är verksamt bör
prioritera kärnverksamheten, dvs. främjandet av de
mänskliga rättigheterna, demokrati samt rättsstatens
principer.
Reformarbetet inom Europarådet handlar om att
Europarådets ministerkommitté skall utarbeta
rekommendationer, av vilka flera syftar till att
integrera Europakonventionen mer i de inhemska
rättsordningarna och därmed minska behovet hos
enskilda att klaga till Europadomstolen. Det avser
också ändringar av förfarandereglerna i själva
konventionen. Utskottet framhöll i betänkande UU11
att detta arbete måste uppmärksammas i än högre grad
och ges högsta prioritet för att skynda på de
nödvändiga förändringarna. Medlemsstaterna är också
tämligen ense om att det inte räcker med enbart
ändringar av domstolens arbetsmetoder och dess
rättegångsregler utan att det också krävs ändringar
i Europakonventionen för att komma till rätta med
den problematiska situationen. Vad som kan bli
aktuellt är ändringar i de processuella reglerna i
konventionen. Att begränsa de redan existerande
rättigheter som tillkommer individen är det inte
fråga om, poängterade utskottet i betänkande
2002/03:UU11. Detta är en uppfattning som utskottet
givit uttryck för även i betänkande 2001/02:UU7, där
det underströks att några förändringar av de
rättigheter som konventionen garanterar enskilda
inte får komma i fråga; samtidigt betonades vikten
av att ytterligare stärka skyddet för den enskilde.
Europadomstolen har i sin nuvarande form funnits
sedan november 1998 då den ersatte Europeiska
kommissionen för mänskliga rättigheter (MR-
kommissionen) och den gamla domstolen med samma
namn. I fråga om behovet av reformer av
Europadomstolen konstaterar utskottet att det under
senare tid blivit uppenbart att 1998 års reform av
de övervakningsorgan som skall se till att
konventionsstaterna efterlever Europakonventionen
var otillräcklig. Antalet klagomål riktade mot
Europarådets ”gamla” medlemsstater fortsätter att
öka. Samtidigt har antalet klagomål mot de stater
som blivit medlemmar av Europarådet under det
senaste decenniet nått stora volymer – under 2003
kom det in mer än 35 000 nya klagomål. Domstolens
arbetssituation är prekär redan nu och väntas bli
ytterligare förvärrad. Vissa bedömare räknar med att
antalet inkomna klagomål om 5–10 år kan komma att
uppgå till 100 000–200 000 per år.
Enligt utskottets uppfattning är det mot denna
bakgrund angeläget med ytterligare reformer för att
bevara domstolens trovärdighet och viktiga roll som
yttersta garant för att kränkningar av mänskliga
rättigheter inte passerar opåtalade. Ökad
flexibilitet behövs inte bara när det gäller
förfarandereglerna utan också genom införande av ett
nytt kriterium för när ärenden skall kunna
anhängiggöras vid domstolen så att frågor som rör
mer väsentliga kränkningar av mänskliga rättigheter
behandlas där samtidigt som det blir möjligt att
hålla rimliga handläggningstider. Utskottet ställer
sig därmed bakom den svenska regeringens linje i det
pågående arbetet med att överväga
konventionsändringar och värdesätter en konstruktiv
debatt om reformer av domstolens verksamhet.
Som framgått föreslås i en motion regionala
tribunaler kombinerade med ett appellationssystem.
Utskottet har erfarit att ett förslag om inrättande
av regionala domstolar har övervägts i ett tidigt
skede av det fortfarande pågående reformarbetet inom
Europarådet, vilket startade efter organisationens
ministerkonferens 2000. Förslaget förkastades dock
dels eftersom det ansågs medföra risk för utveckling
av varierande rättspraxis vid de olika regionala
domstolarna, dels för att det bedömdes vara alltför
kostnadskrävande att upprätta regionala domstolar.
Det ifrågasattes också om det i praktiken skulle
medföra någon lindring av Europadomstolens
arbetsbörda.
När det gäller behovet av förstärkta finansiella
resurser konstaterade utskottet i betänkande
2001/02:UU7 att Sverige tillhör de länder som gärna
hade sett en viss ökning av Europarådets budget.
Utskottet förutsatte att Sverige fortsatt och aktivt
driver den linjen som medlem i Europarådets
budgetkommitté för perioden den 1 januari 2002–den
31 december 2004. Också i fråga om Europarådets
budget för 2004 ingick Sverige bland de länder som
hade kunnat godta en något högre nivå än den som
slutligen fastställdes, vilket redovisats i
skrivelse 2003/04:81. Där framgår också att extra
resurser tilldelas Europadomstolen under 2004,
liksom var fallet 2003, vilket ger bättre
möjligheter att möta den ökande tillströmningen av
mål. Utskottet ser positivt på detta.
Sveriges andel av Europarådets budget uppgick år
2003 till 2,20 %, och år 2004 till 2,21 %. Den
svenska andelen finansieras över utgiftsområde 5
Internationell samverkan. I beräkningen av
medlemsstaternas andelar tas hänsyn till
befolkningsmängd och bruttonationalprodukt.
Riksdagen anslog för de aktuella åren 43 respektive
44 miljoner kronor för de olika obligatoriska
bidragen till Europarådets budget, inklusive vissa
partsavtal. Motsvarande anslag år 2000 var 37,5
miljoner kronor.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts föreslår
utskottet att motionerna 2002/03:U296 (kd) yrkande
10, 2003/04:U324 (s) yrkandena 1 och 2 och
2003/04:U352 (kd) yrkande 7 avstyrks och att
regeringens skrivelse 2003/04:81 och redogörelse
2003/04:ER1 läggs till handlingarna.

Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Skrivelsen

2003/04:81 Redogörelse för verksamheten inom
Europarådets ministerkommitté m.m. under år 2003.

Redogörelsen

2003/04:ER1 Redogörelse från Sveriges delegation vid
Europarådets parlamentariska församling.

Motion från allmänna motionstiden
2002/03

2002/03:U296 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

10. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade resurser
till Europarådet.

Motioner från allmänna motionstiden
2003/04

2003/04:U324 av Göran Magnusson (s):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om vikten av att
individuell ansökan bibehålls vid Europadomstolen.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om reformer av
Europadomstolen.

2003/04:U352 av Holger Gustafsson m.fl. (kd):

7. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin
mening vad i motionen anförs om ökade ekonomiska
resurser till Europadomstolen för mänskliga
rättigheter.