Europakooperativ
Betänkande 2005/06:LU30
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 17 maj 2006
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Europakooperativ (LU30)
EU:s förordning om europeiska kooperativa föreningar (europakooperativ) ska börja gälla i augusti 2006. Ett europakooperativ ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan. De kan närmast liknas vid en ekonomisk förening. Riksdagen har nu sagt ja till ett kompletterande lagförslag från regeringen. Enligt beslutet ska Skatteverket och Finansinspektionen under vissa förhållanden kunna motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till ett annat EU-land eller att en svensk ekonomisk förening är med och bildar ett europakooperativ genom fusion. Motsvarande bestämmelser förs in i lagen om europabolag. De nya reglerna börjar gälla den 18 augusti 2006, det vill säga samma dag som EU-förordningen träder i kraft.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall till propositionen i denna del. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Motioner: 1
Propositioner: 1
Propositioner: 1
Beredning, Genomförd
Senaste beredning i utskottet: 2006-04-20
Justering: 2006-05-04
Trycklov: 2006-05-09
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-10
Trycklov: 2006-05-10
Justering: 2006-05-04
Trycklov: 2006-05-09
Trycklov till Gotab och webb: 2006-05-10
Trycklov: 2006-05-10
Reservationer: 1
Betänkande 2005/06:LU30
Betänkande 2005/06:LU30
Alla beredningar i utskottet
2006-04-20
Europakooperativ (LU30)
EU:s förordning om europeiska kooperativa föreningar (europakooperativ) ska börja gälla i augusti 2006. Ett europakooperativ ska vara en europeisk associationsform för gränsöverskridande samverkan. De kan närmast liknas vid en ekonomisk förening. Regeringen har lämnat ett kompletterande lagförslag som lagutskottet föreslår att riksdagen säger ja till. Enligt förslaget ska Skatteverket och Finansinspektionen under vissa förhållanden kunna motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till ett annat EU-land eller att en svensk ekonomisk förening är med och bildar ett europakooperativ genom fusion. Motsvarande bestämmelser föreslås i lagen om europabolag. Den nya lagstiftningen ska börja gälla den 18 augusti 2006, det vill säga samma dag som EU-förordningen träder i kraft.
Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2006-05-17
Debatt om förslag 2005/06:LU30
Webb-tv: Europakooperativ
Dokument från debatten
- 2006-05-17Protokoll 2005/06:125
Protokoll från debatten
Anf. 37 Christina Nenes (S)
Herr talman! Ledamöter och kära åhörare! I dag ska vi debattera och besluta om lagutskottets betänkande nr 30. Det handlar om en lag om europakooperativ som innehåller bestämmelser som ska komplettera EG-förordningen om europakooperativ. Det handlar om frågor där EG-förordningen delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna eller där regeringen annars har bedömt att det är lämpligt att införa svenska regler vid sidan av förordningens regler.
Skatteverket och Finansinspektionen ska under vissa förhållanden även ha rätt att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige till en annan medlemsstat eller att en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ genom fusion. Motsvarande bestämmelse föreslås gälla i lagen om europabolag.
Herr talman! EG-förordningen om europakooperativ ska träda i kraft den 18 augusti 2006, och den nya lagstiftningen är avsedd att träda i kraft samma dag.
I betänkandet finns en gemensam reservation från Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna och Centern.
Herr talman! Efter denna korta inledning föreslår jag att debatten kan börja.
Anf. 38 Bertil Kjellberg (M)
Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservationen i betänkandet.
Alliansens reservation sätter fingret på en viktig principfråga: Vilka möjligheter ska myndigheter ha att hindra civilrättsliga transaktioner som medborgarna anser vara rätt och riktiga?
För en socialist står ju kollektivets och statens intressen alltid över den enskilda medborgarens intressen, och det finns alltid en iver att begränsa medborgarnas fria val.
Vi moderater inser naturligtvis att det finns skäl att i vissa fall begränsa medborgarnas göranden och låtanden. Det ska dock alltid ske utifrån ett medborgarperspektiv och inte utifrån den fiskala statens intressen. Historien är full av exempel där de fiskala intressena allvarligt har skadat medborgarna.
Herr talman! Min allianskollega Ingemar Vänerlöv kommer att utveckla varför vi i alliansen säger nej till myndigheternas överprövningsrätt.
Anf. 39 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Även jag yrkar bifall till reservationen i betänkandet. Jag delar uppfattningen som Bertil Kjellberg nu har redovisat. Jag överlåter sakdiskussionen i övrigt till alliansbrodern Ingemar Vänerlöv.
Anf. 40 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! Åhörare! För nästan exakt två år sedan hade vi här i kammaren en debatt om regeringens proposition om europabolag. Man kan nästan säga att den går i repris när vi nu ska debattera förslaget om europakooperativ. Vi var det enda parti som motionerade för två år sedan. Vi gjorde det då för att regeringen tydligt signalerade att man ämnade återkomma med lagar vilka riskerade att försvåra den europeiska integrationen och upprättandet av en gemensam inre marknad. Det ställde vi inte upp på. På den punkten fick vi stöd av Moderaterna och Folkpartiet då för två år sedan.
Justitiedepartementet remitterade i mars 2003 promemorian
Europabolag
. I fråga om europabolag som står under Finansinspektionens tillsyn föreslogs i promemorian att Finansinspektionen skulle få motsätta sig en flyttning av säte eller att ett sådant bolag deltar i bildandet av ett europabolag genom fusion om ett sådant motsättande grundar sig på hänsyn till allmänintresset.
När det gäller övriga bolag föreslogs inte någon möjlighet för en myndighet att motsätta sig en flyttning eller fusion. Staten, liksom andra borgenärer, behåller sina fordringar mot ett europabolag även efter det att bolaget har flyttat sitt säte. Även skattefordringar kan alltså krävas in efter det att ett bolag har flyttat sitt säte från Sverige.
I Justitiedepartementets promemoria 2003 gavs inte skattemyndigheterna någon möjlighet att motsätta sig en fusion eller flyttning av säte för att bolaget i fråga är föremål för en skatteutredning. Men det föreslog Riksskatteverket, numera Skatteverket, när man fick promemorian på remiss. Riksskatteverket hävdade att det fanns risk att europabolagsformen kunde komma att användas för att försvåra skattekontroll. Riksskatteverkets agerande var i sig inget att förvånas över. Verket förväntas hålla sig med en hög ambitionsnivå för att rädda skatteintäkter åt staten. Dessvärre tog regeringen intryck av Riksskatteverket och avsåg då att skyndsamt återkomma med förslag härom eftersom man inte hann med det innan förordningen om europabolag skulle träda i kraft den 8 oktober 2004.
Därmed kunde konstateras att regeringen antagit ett något negativt förhållningssätt till implementeringen av EG-förordningen i denna del. Det stämde inte helt överens med det faktum att regeringen som regel alltid utåt förespråkar vikten av den europeiska integrationen, även om stolta deklarationer härvidlag reducerades till en munnens bekännelse i samband med EU-utvidgningen våren 2004.
Nu två år senare har man, som det då hette, skyndsamt återkommit med förslag vilka finns i den nu gällande propositionen om europakooperativ. Den kritik vi gav för två år sedan, då regeringen aviserade sina planer, står fast. Därför har vi även i år skrivit en motion med anledning av nämnda proposition. I år har vi fått stöd från alla våra tre kamrater i Allians för Sverige, och det gläder oss.
Enligt den EG-förordning som ligger till grund för de nu föreslagna bestämmelserna får det genom lagstiftningen i en medlemsstat föreskrivas att en flyttning av en förenings säte som skulle medföra en ändring av tillämplig lag inte ska få verkan om någon behörig myndighet i medlemsstaten motsätter sig flyttningen. Motsättandet får grundas endast på hänsyn till allmänintresset.
Frågan är då vad som ingår i det så kallade allmänintresset. Enligt det nu föreliggande förslaget: Remissinstanser har invänt mot bedömningen att intresset av att förhindra skatteflykt är ett allmänintresse i förordningarnas bemärkelse. Regeringen anser att intresset av en effektiv skattetillsyn är ett sådant allmänintresse som avses i förordningarna. För att detta allmänintresse ska kunna tillgodoses i en flyttningssituation föreslår regeringen att Skatteverket ges rätten att motsätta sig exempelvis flyttande av säte.
Kristdemokraterna anser inte att Skatteverket enbart med åberopande av pågående skatteutredning ska kunna förhindra civilrättsliga transaktioner, vilket, förutom att det är negativt för det enskilda bolaget eller föreningen, även kan få en hämmande effekt på upprättandet av den gemensamma inre marknaden. Staten, liksom andra borgenärer, behåller sina fordringar mot ett europabolag eller ett europakooperativ också efter det att det flyttat sitt säte. Även skattefordringar kan alltså i och för sig krävas in efter det att bolaget eller kooperativet har flyttat sitt säte.
Om skattekontrollen skulle försvåras, vilket regeringen befarar men inte kan belägga, får regeringen, om problem uppstår, återkomma med erforderlig kompletterande lagstiftning. Den europeiska integrationen får inte försvåras på grund av regeringens negativa förväntningar när det gäller näringslivets kommande agerande för att inlemmas i den gemensamma inre marknaden. Kristdemokraterna motsätter sig därför ett införande av sådana ur systematisk synvinkel främmande inslag i svensk rätt.
Förutom att Finansinspektionen ska kunna motsätta sig att ett europabolag eller europakooperativ, som står under dess tillsyn, flyttar sitt säte från Sverige behöver det inte finnas någon möjlighet för Skatteverket att på motsvarande sätt motsätta sig att övriga europabolag eller europakooperativ flyttar sitt säte. Vi menar därför att regeringen bör skrota just de lagförslagen vilka skulle ge Skatteverket auktorisation som svensk bromskloss i upprättandet av den gemensamma inre marknaden.
Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservationen.
Anf. 41 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Vi debatterar nu lagutskottets betänkande nr 30 som behandlar propositionen om europakooperativ. Som vi fått höra handlar diskussionen om vilka befogenheter skattemyndigheten och Finansinspektionen ska ha gällande framför allt möjligheten att motsätta sig att ett europakooperativ flyttar sitt säte från Sverige eller att en svensk ekonomisk förening deltar i bildandet av ett europakooperativ.
Vad är skälen till att regeringen lagt in den möjligheten? Jag tycker att Ingemar Vänerlöv mycket tydligt beskrev hur skattemyndigheten kan gå till väga och hur regeringen har resonerat. Det är en fullgod redovisning av regeringens synsätt, dock med något undantag. Regeringen och utskottsmajoriteten har konstaterat att en effektiv skattetillsyn är viktig. Det är viktigt att vi har ordning och reda på de papper som finns.
Vi menar därför från utskottsmajoritetens sida att regeringen har rätt i sin bedömning när den ger skattemyndigheten den ökade befogenheten att kunna säga att effektiv skattetillsyn är ett allmänintresse, vilket också uppfyller det som lyfts fram och avses i förordningarna SE och SCE.
Men inte nog med det. Förutom att regeringen lyfter fram vikten av en effektiv skattetillsyn och att det är fråga om ett allmänintresse går den ett steg längre. Det ska alltså finnas ytterligare en mekanism som gör att allmänintresset uppfylls och att möjligheten inte överutnyttjas. Det införs två kriterier, vilka måste uppfyllas för att myndigheten ska få möjlighet att göra det. Det första innebär att det ska finnas ett beslut om revision. Det andra är att det ska finnas skäl att anta att en revision, som är i gång och ska genomföras, avsevärt kommer att försvåras av en sådan fusion eller av bildandet av ett sådant kooperativ.
Man har mycket tydligt poängterat att det viktigaste är att uppnå en effektiv skattetillsyn och att inte använda det oerhört goda instrumentet europakooperativ, eller europabolag som den här lagstiftningen också kommer att handla om, på ett felaktigt sätt. Jag tycker att regeringen gjort en bra avvägning när den sagt att vi ska ha en effektiv skattetillsyn och samtidigt ställt upp dessa två kriterier. Det ska alltså ha beslutats om en revision, och det ska dessutom finnas anledning att tro att revisionen kommer att försvåras avsevärt om sätet flyttas eller fusionen ingås. Jag tycker att regeringen har gjort en korrekt bedömning.
Jag har inte mycket mer att säga eftersom jag tror att jag kommer att få upprepa argumenten ytterligare en gång i replikskiftet. Jag vill avsluta med att yrka bifall till lagutskottets förslag i betänkande nr 30 i dess helhet och avslag på den reservation som finns.
Anf. 42 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! Johan Löfstrand sade bland annat att för att Skatteverket ska kunna förhindra en flyttning måste det finnas beslut om att revision kommer att ske. När man läste propositionen och remissinstansernas svar fanns det remissinstanser som hävdade att det i så fall bör finnas ett beslut eller att revision redan är inledd innan det kommer förslag från europakooperativet om att de vill flytta sitt säte.
Men så är det inte riktigt. I den föreslagna lagtexten står - s. 299, § 94 - bland annat att ett europakooperativ ska ansöka om prövning inom två veckor från det att ledningen eller förvaltningsorganet offentliggjort ett förslag om flyttning av säte. Då ska man alltså ansöka om prövning, och då ska Skatteverket kunna motsätta sig det hela. Skatteverket får bara motsätta sig det om det finns ett beslut om revision. Längre ned i samma paragraf sägs att Skatteverket, och Finansinspektionen, ska meddela beslut i frågan om flyttning av säte inom två månader från den dag då förslaget om flyttningen offentliggjordes enligt artikel si eller så.
Därför undrar jag, Johan Löfstrand, om detta ska ses enligt följande: Det kommer en förfrågan från ett europakooperativ till Skatteverket. Skatteverket har två månader på sig. Under den tiden kan Skatteverket besluta sig för att genomföra en revision, och sedan kan det dröja mycket lång tid innan flyttningen kan komma till stånd.
Anf. 43 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Man kan ställa sig två frågor. Är vi överens om att både propositionen om europakooperativ och den proposition om europabolag som vi diskuterade för något år sedan är bra? Ja, jag tror det. Jag tror att vi alla tycker att de två propositionerna är väldigt bra.
Den andra frågan är: Tycker vi alla att det är viktigt att de bolag som finns i Sverige och i Europa har en god revision och en väl uppställd ekonomi? Ja, jag tycker det i alla fall. Det tycker jag är viktigare än att kunna genomföra fusionen genast. Det är min och regeringens bestämda uppfattning att om Skatteverket finner det nödvändigt att påbörja en revision och de tror att revisionen avsevärt skulle försvåras av skapandet av europakooperativet eller fusionen, eller av flyttandet av sätet, då ska det finnas möjlighet att säga stopp. För oss är det faktiskt viktigt att alla företag som finns på marknaden har sjysta räkenskaper och har en fungerande bokföring. Jag menar att det är det viktigaste. Och då tycker jag att skattemyndigheten ska få den möjligheten, om det finns omständigheter som avsevärt försvårar för dem att genomföra en god revision.
Anf. 44 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! Det betyder alltså, Johan Löfstrand, i princip att Skatteverket, i alla fall där ett europakooperativ vill flytta sitt säte, kan fördröja och förhala det hela genom att besluta om en revision. Jag vet inte hur lång tid det kan ta, men är det en stor rörelse kan jag tänka mig att det kan ta ganska lång tid innan det här kan komma till stånd. Det kanske kan bli en fördröjning på något år innan det här kooperativet kan flytta sitt säte, till men för verksamheten och absolut till men för upprättandet av den inre marknaden.
Det blir precis som jag sade i mitt anförande. Skatteverket får auktorisation av att vara en svensk bromskloss i upprättandet av den inre marknaden.
Anf. 45 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Om det är alliansens uppfattning att skattemyndigheten är den största ondskan på jorden och att skattemyndigheten bara vill förstöra och inte på något sätt främja näringsliv och företagande har Ingemar Vänerlöv rätt. Men jag tror inte att skattemyndigheten har den viljan, utan jag tror att skattemyndigheten faktiskt i mångt och mycket vill vara
service-minded
. Man vill jobba, och man vill se till att de här företagen driver en bra verksamhet.
Men jag tror också att deras uppgift faktiskt är att se till att möjligheterna för skatteflykt undanröjs, och då tror jag att det är bra att man ger skattemyndigheten ett antal instrument. Då det, återigen, finns avsevärt försvårande skäl för skattemyndigheten att genomföra en revision tycker jag att det är helt okej att de ska kunna hålla upp sin röda flagga och säga: Vänta lite grann! Vi kanske ska kolla hur det här bolaget har skött sina räkenskaper.
För mig är det viktigt att vi har en god revision i Sverige, men jag tror att skattemyndigheten är en sådan serviceinstitution att man faktiskt inte kommer att göra detta bara för att trilskas.
Anf. 46 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! Jag menar egentligen inte att förlänga det här. Jag vill bara säga till Johan Löfstrand en sista gång att det inte handlar om vad vi tror eller inte tror om Skatteverket, utan det handlar om vad lagen säger här. Och jag menar att en lag inte får vara så luddig som den här är. Den medger att Skatteverket alltid kan bromsa ett europakooperativ som vill flytta sitt säte.
Lagförslaget hade behövt vara formulerat på ett annat sätt, så att det skulle vara möjligt att bromsa vid särskilda skäl eller vid synnerliga skäl och så vidare.
Anf. 47 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! Ärade åhörare! I dag, på den norska nationaldagen, ska vi diskutera Norden. Jag tycker att det är mycket glädjande att utrikesutskottet har lämnat ett enigt betänkande om det nordiska samarbetet. Det visar på det stora stöd för nordiskt samarbete som finns i alla riksdagens partier. Några enskilda ledamöter i riksdagen har gett en annan uppfattning till känna. De är isolerade i sina åsikter, också inom sina partier.
För egen del vill jag gärna ge uttryck för den glädje som jag känner för det nordiska samarbetet. En stor del av mitt politiska engagemang har kommit att ägnas åt nordiskt samarbete, och det är min övertygelse att i en globaliserad värld behöver vi också en förstärkt regional samverkan. De viktigaste instrumenten för detta är Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet.
Jag vill, herr talman, i denna debatt tacka alla ledamöter av denna kammare och vänner i de andra parlamenten för det konstruktiva samarbete, ofta över partigränserna, som jag har fått uppleva under mina år i Nordiska rådet. Ett särskilt tack riktar jag naturligtvis till min gode vän Gabriel Romanus som kommer efter mig på talarlistan.
Nordiska ministerrådet har reformerats för att göra arbetet mer koncentrerat, fokuserat och effektivt. Detta reformarbete har nu lett till en ny organisation för ministerrådet.
I Nordiska rådet har vi sett över vårt arbetssätt i syfte att effektivisera detta och förbättra förankringen i och återkopplingen till de nationella parlamenten.
Som ett resultat, herr talman, av detta arbete har en överenskommelse träffats med de nordiska parlamentens talmän. Rådet åtar sig att, efter samråd med talmännen, anordna ett antal temakonferenser varje år där de nationella parlamentens fackutskott deltar, i vissa fall tillsammans med motsvarande utskott i de baltiska staternas parlament.
Nordiska rådet fyller en mycket viktig funktion för att driva på och kontrollera de nordiska regeringarnas samarbete.
Det är en styrka för de nordiska länderna att ett stort antal ledamöter i de nationella parlamenten engagerar sig i samarbetet, både för att stärka det inomnordiska samarbetet och för att bygga nätverk som kan öka det nordiska inflytandet i EU och andra samarbetsorgan.
Herr talman! Nordiskt samarbete blir allt viktigare i framtiden. Det markerades inte minst av utrikesministrarna i Norge och Sverige, Jonas Gahr Støre och Jan Eliasson, för någon vecka sedan, och det är glädjande.
Nordiskt samarbete har växande betydelse. Norden är viktig för hela Europa. Och vi måste även sätta detta i ett globalt sammanhang. Det gäller bland annat frågor om vår framtida energiförsörjning, om vår säkerhetspolitik och om vår miljö- och klimatpolitik.
Många av de nordiska medborgarna har sina rötter utanför Nordens gränser. Hos oss gäller det var tionde sverigebo. En av de stora utmaningarna för framtiden för nordiskt samarbete är att erbjuda en nordisk gemenskap till dem som har sina rötter långt borta men som nu bor i Norden.
I betänkandet betonar utrikesutskottet, herr talman, den centrala plats gränshinderarbetet har haft och fortsatt kommer att ha inom det nordiska samarbetet. Trots framgångar inom många områden är undanröjandet av gränshinder en pågående process som hela tiden ställs inför nya problem och utmaningar. Utskottet betonar att Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet fortsatt ska arbeta med dessa frågor.
Det nordiska samarbetet har stärkts av att samtliga nordiska länder deltar i den europeiska inre marknaden.
Sverige verkar inom Nordiska ministerrådet för att utveckla det nordiska samarbetet som en del av Sveriges Europapolitik, vilket jag tycker är bra. Samrådet på nordisk nivå ger de nordiska länderna möjlighet att tillvarata gemensamma intressen i det europeiska arbetet.
Herr talman! Det nordiska samarbetet är mer än Norden. Det är också samarbete med våra närområden, de baltiska länderna, nordvästra Ryssland, Arktis och Barentsregionen.
När Nordiska rådets utskott möttes i riksdagen i slutet av april var människohandel och sexuellt utnyttjande av minderåriga på rådets dagordning.
Rådet krävde en ökad insats mot handel med kvinnor. Det behövs kraftfulla åtgärder för de nordiska länderna för att få stopp på den handel med människor som också äger rum i våra nordiska länder.
Fotbolls-VM i sommar har visat att prostitutionen följer med stora arrangemang. Vid mötet i Stockholm deltog också flera nordiska parlamentariker i det socialdemokratiska kvinnoförbundets kampanj: Ja till VM - Nej till prostitution.
Riksdagens manliga nätverk redogjorde för vilka insatser som enskilda parlamentariker kan göra för att motverka prostitution och människohandel. Det tycker jag är ett mycket bra initiativ.
För dem som vill veta mer om nordiskt samarbete hänvisar jag till vår årsberättelse
Ett år av förnyelse
. Det är en mycket läsvärd skrift.
Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i utrikesutskottets betänkande UU:16
Norden
.
Herr talman! Detta är min absolut sista debatt i denna kammare. Tusen tack till er alla som har servat mig under alla dessa år, 27 år. Jag vill tacka skatteutskottet, utrikesutskottet och inte minst Eva Smekal med medarbetare, alla som har sett till att magen har fått sitt, grabbarna i Bankhallen, alla som städat och personal på förvaltningen, och tack alla ni som har burit all denna post till mig! Tusen tack till er alla!
Beslut, Genomförd
Beslut: 2006-05-17
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1
Protokoll med beslut
- 2006-05-17Protokoll 2005/06:125
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Europakooperativ
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
a) lag om europakooperativ,
b) lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,
c) lag om ändring i lagen (1974:174) om identitetsbeteckning för juridiska personer m.fl.,
d) lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
e) lag om ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud,
f) lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
g) lag om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
h) lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
i) lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,
j) lag om ändring i lagen (1993:768) om åtgärder mot penningtvätt,
k) lag om ändring i lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora exponeringar för kreditinstitut och värdepappersbolag,
l) lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
m) lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
n) lag om ändring i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument,
o) lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar,
p) lag om ändring i lagen (2002:444) om straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i vissa fall, m.m.,
q) lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,
r) lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
s) lag om ändring i lagen (2004:575) om europabolag.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:150 i denna del och avslår motion 2005/06:L15.- Reservation 1 (m, c, fp, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 121 0 0 23 m 0 47 0 8 fp 0 39 0 9 kd 0 24 0 9 v 22 0 0 6 c 0 18 0 4 mp 15 0 0 2 - 1 0 0 1 Totalt 159 128 0 62
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.