Europaavtalet med Slovenien

Betänkande 1996/97:UU14

Utrikesutskottets betänkande 1996/97:UU14

Europaavtalet med Slovenien

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1996/97
UU14

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens (Utrikesdepartementets)
förslag (prop. 1996/97:144) om godkännande av Europaavtalet med Slovenien.
Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen

I proposition 1996/97:144 yrkar regeringen att riksdagen godkänner
Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater, som handlar inom ramen för Europeiska
unionen, å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet om upprättandet av en
associering mellan Europeiska gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater å ena
sidan och Republiken Slovenien å andra sidan (ett s.k. Europaavtal).
I avtalet konstateras att Sloveniens slutmål är att bli medlem i Europeiska
unionen (EU) och att en associering genom detta avtal enligt parternas mening
kommer att hjälpa Slovenien att nå detta mål.
Associeringens mål är bl.a. att skapa ett ramverk för den politiska dialogen
och för Sloveniens gradvisa integration med EU samt att främja en utökad
handel och harmoniska ekonomiska förbindelser. Ett viktigt element i denna
process är det interimsavtal om handel och handelsrelaterade frågor mellan EG
och Slovenien som trädde i kraft i februari 1997. Europaavtalet lägger också
grunden till finansiellt, kulturellt och socialt samarbete samt samarbete för
att förhindra brottslig verksamhet, liksom för gemenskapens bistånd till
Slovenien.
Genom avtalet inrättas vissa gemensamma organ som skall övervaka avtalets
tillämpning.

Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen godkänner Europaavtalet om upprättandet av
en associering mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, som
handlar inom ramen för Europeiska unionen, å ena sidan och Republiken
Slovenien å andra sidan.

Bakgrund
Berlinmurens fall och enandet av de två tyska staterna, det kalla krigets slut
och Sovjetunionens upplösning innebar att det framstod som möjligt att
förverkliga visionen av en europeisk union som omfattade demokratiska stater i
hela Europa. För dåvarande EG:s medlemsländer blev det ett första rangens
intresse att stärka stabiliteten och freden i Europa genom att främja de
central- och östeuropeiska staternas integration med en europeisk gemenskap.
Dessa stater gjorde också mycket tidigt klart att medlemskap i dåvarande EG
var ett av de främsta politiska målen.
Ett första steg var att EG år 1990 erbjöd länderna i Central- och Östeuropa
att ingå traditionella handels- och samarbetsavtal med gemenskapen, s.k.
första generationens avtal. År 1990 upprättades också ett särskilt program för
tekniskt bistånd för Polen och Ungern, PHARE-programmet. Detta kom sedan att
successivt utvidgas till övriga Central- och Östeuropa. Nu omfattar PHARE-
programmet 13 länder, inklusive de baltiska staterna, Albanien, Bosnien-
Hercegovina och Makedonien.
Den politiska utvecklingen gjorde snabbt förstagenerationsavtalen föråldrade
genom att gemenskapen måste vidta mer långtgående åtgärder. Utöver krav på mer
omfattande frihandelsavtal förelåg också önskemål av inte minst
säkerhetspolitiska skäl från länderna i Central- och Östeuropa om en formell
politisk dialog med gemenskapen.
Mot denna bakgrund fick kommissionen år 1990 ett mandat att inleda
förhandlingar med Polen, Ungern och dåvarande Tjeckoslovakien (fr.o.m. år 1993
Tjeckien och Slovakien) om associeringsavtal, s.k. Europaavtal. Mandatet
utvidgades senare till att omfatta övriga Central- och Östeuropa.
Europaavtalen med Bulgarien, Polen, Rumänien, Slovakien, Tjeckien och Ungern
har nu trätt i kraft, och Europaavtal med Estland, Lettland, Litauen och
Slovenien är under godkännande av parterna.
För Slovenien är Europaavtalet av mycket stor betydelse både politiskt och
ekonomiskt. Det är ett avgörande steg mot en integration med den
västeuropeiska gemenskapen. Syftet med avtalet är Sloveniens medlemskap i
Europeiska unionen (EU). Slovenien ansökte år 1996 om medlemskap i EU.
Avtalet innebär också att Slovenien omfattas av den särskilda
förmedlemskapsstrategi som Europeiska rådet antog i Essen i december 1994.
Strategin omfattar bl.a. deltagande vid sidan av ministerrådsmöten (den
strukturerade dialogen) samt bistånd till medlemskapsförberedelser och till
EU-anpassning. Särskilt viktig är anpassningen till gemenskapens inre marknad,
för vilken kommissionen har utarbetat en vitbok där färdriktningen för
kandidatländernas anpassningsarbete är angiven.

Utvecklingen i Slovenien
I december 1990 hölls en folkomröstning i Slovenien om självständighet. Nästan
nittio procent röstade för detta och ett halvår senare, den 25 juni 1991,
utropade landet sin självständighet. Två dagar senare angreps Slovenien av den
jugoslaviska armén. Efter starkt slovenskt motstånd upphörde
stridshandlingarna efter mindre än två veckor.
Slovenien brukar föras fram som exempel på ett land som framgångsrikt
genomfört en ekonomisk övergångspolitik. Landet har i dag en
bruttonationalprodukt per capita som placerar Slovenien bland de främsta
kandidatländerna. Tillväxten har varit hög men mattats av något under de
senaste två åren.
Slovenien har hållit parlamentsval två gånger och presidentval en gång.
Landets regering har uttalat en klar målsättning att integreras i den
västeuropeiska värdegemenskapen. Den reformpolitik som genomförs präglas av
marknadsekonomi, demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
Landets regering har förutom medlemskap i EU uttalat önskemål om att bli
medlem i Nato.

Sverige och Slovenien
Sverige upprättade diplomatiska förbindelser med Slovenien i mitten av januari
1992, samtidigt med dåvarande EG:s medlemsstater. De bilaterala förbindelserna
mellan Sverige och Slovenien är goda.

Avtalets innehåll
Genom Europaavtalet upprättas en associering mellan de europeiska
gemenskaperna och deras medlemsländer å ena sidan och Slovenien å andra sidan.
Avtalet innehåller bestämmelser om samarbete på en rad områden, bl.a. politik,
ekonomi och handel.
Europaavtalet omfattar sammanlagt 132 artiklar, 13 bilagor och sex
protokoll. Bilagorna och protokollen utgör en integrerad del av avtalet. I
slutakten anges att parterna har godkänt 21 gemensamma förklaringar och
beaktat en ensidig förklaring av Frankrikes regering och en ensidig förklaring
av Sloveniens regering.

Godkännande av avtalet
Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen godkänner Europaavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater å ena sidan och
Republiken Slovenien å andra sidan.
Som motiv för förslaget anför regeringen att Europaavtalen är en central del
av gemenskapens politik gentemot länderna i Central- och Östeuropa. De lägger
grunden för ett omfattande samarbete med syfte att dessa länder kommer närmare
EU på en rad områden och att de till slut blir medlemmar i unionen.
Sloveniens närmande till EU är ett viktigt led i denna integrationsprocess
och ett väsentligt bidrag till strävan efter stabilitet, fred och en positiv
ekonomisk och social utveckling i regionen. Ur svensk synvinkel är det därför
av stor vikt att Europaavtalet med Slovenien ingås.

Utskottets överväganden
Vid behandlingen av propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen
(prop. 1994/95:19, bet. 1994/95:UU5) påpekade utskottet att de Europaavtal som
EU vid den tidpunkten ingått med sex central- och östeuropeiska stater
bekräftade den centrala roll som EU spelar för utvecklingen av ett brett
alleuropeiskt samarbete. Motsvarande överväganden gjordes i samband med
behandlingen av Europaavtalen med Estland, Lettland respektive Litauen.
Utskottet vill nu framhålla att det Europaavtal som slutits med Slovenien
ytterligare markerar EU:s centrala roll i nämnda frågor.
Den politiska och ekonomiska utvecklingen i Slovenien är viktig ur flera
aspekter. Liksom de säkerhetsmässiga fördelarna av ett med övriga Europa
integrerat Slovenien är ekonomisk utveckling och tillväxt i Slovenien till
förmån för hela Europa.
Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner Europaavtalet med Slovenien.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen godkänner det i proposition 1996/97:144 föreslagna
Europaavtalet om upprättandet av en associering mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater, som handlar inom ramen för
Europeiska unionen, å ena sidan och Republiken Slovenien å andra sidan.

Stockholm den 17 april 1997

På utrikesutskottets vägnar

Viola Furubjelke

I beslutet har deltagit: Viola Furubjelke (s), Inga-Britt Johansson (s),
Berndt Ekholm (s), Inger Koch (m), Carina Hägg (s), Bertil Persson (m), Karl-
Göran Biörsmark (fp), Eva Zetterberg (v), Agneta Brendt (s), Bodil Francke
Ohlsson (mp), Ingrid Näslund (kd), Magnus Johansson (s), Inger Lundberg (s)
och Ronny Olander (s).