Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiskagemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten

Betänkande 2001/02:UU9

Utrikesutskottets betänkande2001/02:UU9

Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiskagemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten

---

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i detta betänkande regeringens
förslag om godkännande av Europa-Medelhavsavtalet
mellan Europeiska gemenskaperna och deras
medlemsstater och Egypten. Inga motioner har väckts
med anledning av propositionen.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Europa-Medelhavsavtalet med Egypten

Riksdagen godkänner, med bifall till proposition
2001/02:78, Europa-Medelhavsavtalet om upprättandet
av en associering mellan Europeiska gemenskaperna
och deras medlemsstater, å ena sidan, och Arab-
republiken Egypten, å andra sidan, undertecknat i
Luxemburg den 25 juni 2001.

Stockholm den 19 februari 2002

På utrikesutskottets vägnar

Urban Ahlin

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Urban
Ahlin (s), Bertil Persson (m), Sören Lekberg (s),
Berndt Ekholm (s), Lars Ohly (v), Holger Gustafsson
(kd), Göran Lennmarker (m), Carina Hägg (s),
Liselotte Wågö (m), Marianne Jönsson (s), Murad
Artin (v), Jan Erik Ågren (kd), Sten Tolgfors (m),
Marianne Samuelsson (mp), Marianne Andersson (c),
Karl-Göran Biörsmark (fp) och Anders Berglöv (s).

2001/02

UU9

Redogörelse för ärendet

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner
Europa-Medelhavsavtalet om upprättande av en
associering mellan Europeiska gemenskaperna och
deras medlemsstater, å ena sidan, och Arabrepubliken
Egypten, å andra sidan. Syftet med
associeringsavtalet är bl.a. att inom ramen för EG:s
nya Medelhavspolitik bidra till stabilitet och en
positiv ekonomisk och social utveckling i regionen.
Avtalet innehåller bestämmelser om bl.a. politisk
dialog, frihandel samt ekonomiskt och socialt
samarbete.

Genom avtalet inrättas vissa organ som skall
övervaka avtalets tillämpning.

Ärendet och dess beredning

I enlighet med beslut av Europeiska unionens råd den
8 juni 1995 inledde Europeiska kommissionen
förhandlingar om ett nytt avtal mellan Europeiska
gemenskaperna (EG) och deras medlemsstater, å ena
sidan, och Arabrepubliken Egypten, å andra sidan.
Förhandlingarna fördes av kommissionen i samråd med
medlemsstaterna. Sverige har deltagit aktivt i
arbetet. Synpunkter har löpande inhämtats från de
närmast berörda myndigheterna. Förhandlingarna
avslutades under våren 2001 och avtalet
undertecknades den 25 juni 2001. Innan avtalet kan
träda i kraft skall det godkännas av de
avtalsslutande parterna, i enlighet med varje
avtalsslutande parts konstitutionella bestämmelser.
Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten är
ett blandat avtal. I avtalet är det Europeiska
gemenskapen och Europeiska kol- och stålgemenskapen
samt deras medlemsstater som är avtalsparter å den
ena sidan och Arabrepubliken Egypten å den andra
sidan.

Bakgrund

EG:s handelspolitik mot länderna kring Medelhavet
har länge baserats på en kombination av
associerings- och frihandelsavtal samt
samarbetsavtal med ensidiga handelspreferenser.
Riktlinjerna för Medelhavspolitiken har sedan början
av 1970-talet återkommande presenterats i särskilda
program. Dessa har innehållit tre viktiga moment:
upprättande av institutioner för politiskt
samarbete, handelsförmåner samt särskilda protokoll
för tekniskt och ekonomiskt samarbete som
återkommande förnyats. Inom ramen för dessa
protokoll har ramkrediter och biståndsmedel
angivits.

Kommissionens förslag till riktlinjer för en ny
fördjupad Medelhavsstrategi antogs av Europeiska
unionens råd i april 1995. Medelhavsstrategin syftar
till samarbete som skall stärka fred och säkerhet
samt politisk och social stabilitet i Europa och i
Medelhavsområdet. Strategin vilar på tre pelare. Den
första pelaren utgörs av nya former för en fördjupad
politisk dialog som grundas på respekten för
demokrati och mänskliga rättigheter. Den andra
utgörs av ett särskilt frihandelsområde som skall
kombineras med ökat finansiellt bistånd och den
tredje av samarbete på det sociala och kulturella
planet.
Det euromediterrena frihandelsområdet skall vara
utbyggt till år 2010 och baseras på bilaterala avtal
slutna mellan EG och följande
Medelhavsländer/områden: Algeriet, Cypern, Egypten,
Israel, Jordanien, Libanon, Malta, Marocko, Syrien,
Tunisien, Turkiet och de palestinska territorierna
samt inbördes mellan dessa. Förutom frihandelsfrågor
rymmer avtalet frågor om EG-bistånd för
modernisering av Medelhavsländernas ekonomier samt
bekämpandet av terrorism, organiserad brottslighet
och av narkotikasmuggling m.m.
Hittills har Europa-Medelhavsavtal slutits med
Tunisien, Israel, Marocko och Jordanien samt med
Palestinska myndigheten (interimsavtal). Dessa avtal
har godkänts av Sveriges riksdag.

Den ekonomiska utvecklingen i Egypten

För att komma till rätta med strukturella problem,
fattigdomsklyftor och arbetslöshet, inleddes i
början av 1990-talet en strikt ekonomisk
reformpolitik i Egypten, där privatisering,
handelsliberalisering, avreglering och en exportledd
tillväxt gavs prioritet av statsledningen.

Genomdrivandet av reformpolitiken har inte varit
helt problemfri och har hela tiden måst balanseras
mot social hänsyn. Den ekonomiska utvecklingen i
Egypten har dock under 1990-talet förbättrats och
den egyptiska ekonomin förefaller vara fortsatt
stabil även om den just nu påverkas av den globala
ekonomiska nedgången, men framför allt av effekter
av terrordåden i USA den 11 september 2001.

Den svensk-egyptiska handeln

Handelsförbindelserna mellan Sverige och Egypten är
goda med en betydande handelspotential. Egypten är -
näst efter Sydafrika - Sveriges största marknad på
den afrikanska kontinenten. Flera svenska företag
finns etablerade genom dotterbolag, joint ventures
eller agenter.

Sverige har under hela 1990-talet haft ett
handelsöverskott i handeln med Egypten. Under åren
1999 och 2000 uppgick vår export till 2,8 miljarder
kronor respektive 4 miljarder kronor. Samtidigt
uppgick den svenska importen från Egypten till
knappt 92 miljoner kronor respektive knappt 120
miljoner kronor.

Handeln mellan EG och Egypten

EG är Egyptens största handelspartner både vad
gäller export och import. Drygt 30 % av exporten går
till EG och drygt 40 % av importen kommer från EG.

Gemenskapen har under hela 1990-talet haft ett
handelsöverskott i handeln med Egypten. Exporten
från EG till Egypten uppgick år 2000 till 75
miljarder kronor, medan den egyptiska exporten till
EG uppgick till knappt hälften, 32 miljarder kronor.

Innehållet i avtalet

Genom Europa-Medelhavsavtalet upprättas en
associering mellan gemenskaperna och deras medlemmar
och Egypten. Avtalet omfattar 92 artiklar indelade i
åtta avdelningar med följande rubriker: Politisk
dialog (I), Fri rörlighet för varor (II),
Etableringsrätt och tillhandahållande av tjänster
(III), Kapitalrörelser och andra ekonomiska
bestämmelser (IV), Ekonomiskt samarbete (V), Dialog
och samarbete om sociala frågor (VI), Finansiellt
samarbete (VII) och Institutionella och allmänna
bestämmelser samt slutbestämmelser (VIII). Avtalet
omfattar även sex bilagor och fem protokoll.
Bilagorna, protokollen samt slutakten utgör en
integrerad del av avtalet. I slutakten återfinns
parternas deklarationer.

Vidare innehåller avtalet gemensamma bestämmelser
inom ett flertal områden bl.a. ekonomiskt samarbete,
sociala frågor, tullar och avgifter, samarbete för
att förhindra och kontrollera illegal invandring,
kulturellt samarbete samt finansiellt samarbete för
att bidra till att avtalets mål uppfylls.
Artiklarna 83-88 i avtalet tar även upp frågor som
rör parternas säkerhetsintressen, produktion och
handel med krigsmateriel, icke-diskriminering och
underlåtenhet att fullgöra åtaganden enligt avtalet.

Associeringsavtalet träder i kraft den första dagen
i andra månaden efter det att alla parter har
godkänt det. Det ersätter då samarbetsavtalet mellan
Europeiska ekonomiska gemenskapen och Egypten,
vilket undertecknades den 18 januari 1977.

Kompetensfrågor

Europa-Medelhavsavtalet reglerar bl.a. frågor inom
den gemensamma handelspolitikens område. Av artikel
133 i Fördraget om upprättandet av Europeiska
gemenskapen och EG-domstolens praxis framgår att
Europeiska gemenskapens traktatkompetens inom den
gemensamma marknaden är exklusiv. Det aktuella
avtalet reglerar emellertid också förhållanden som
ligger utanför gemenskapens kompetens och således
inom ramen för den nationella lagstiftningsmaktens
kompetens, t.ex. politisk dialog, finansiellt
samarbete och brottsbekämpning. I avtalet är såväl
Europeiska gemenskapen och Europeiska kol- och
stålgemenskapen (i avtalet kallade gemenskapen) som
medlemsstaterna avtalsparter å den ena sidan.
Avtalet är därmed ett s.k. blandat avtal. Genom
avtalet åtar sig medlemsstaterna bl.a. finansiella
förpliktelser. Med hänsyn till de finansiella
åtagandena och då partnerskapsavtalet är av större
vikt skall det enligt 10 kap. 2 § regeringsformen
godkännas av riksdagen.

Godkännande av avtalet

Regeringen betonar att EG:s Medelhavsstrategi syftar
till att ge en ny dimension till relationerna med de
icke-europeiska Medelhavsländerna och att
understödja den politiska, ekonomiska och sociala
utvecklingen i dessa länder. Målsättningen är att
säkerställa en fredlig utveckling i Medelhavsområdet
samt att främja stabilitet och en positiv ekonomisk
och social utveckling.

Regeringen påpekar även att Medelhavsområdet,
sedan Sveriges EU-inträde, har fått en ökad
betydelse för vårt land.

Utskottets överväganden

Sverige medverkar aktivt till att EU visar öppenhet
mot omvärlden och ett starkt globalt engagemang. Ett
uttryck för EU:s ambitioner i detta avseende är den
Medelhavsstrategi som beslöts av rådet i april 1995
och som fick sin slutliga utformning i den s.k.
Barcelonadeklarationen, vilken antogs vid ett möte i
november samma år av de 15 EU-staterna, de 11
Medelhavsstaterna utanför unionen samt av den
palestinska myndigheten.

Hittills har Europa-Medelhavsavtal slutits med
Tunisien, Israel, Marocko och Jordanien samt
därutöver ett interimsavtal med Palestinska
befrielseorganisationen (PLO) för den palestinska
myndigheten på Västbanken och i Gaza.
Associeringsavtalet med Egypten är således det
sjätte avtalet som sluts inom ramen för den nya
Medelhavsstrategin. Därefter har även förhandlingar
om avtal med Algeriet och Libanon slutförts, i
december 2001 respektive januari 2002. Förhandlingar
med Syrien pågår. Cypern, Malta och Turkiet är
kandidatländer till EU och har sedan tidigare
associationsavtal. Målsättningen är att det
euromediterrena frihandelsområdet skall vara utbyggt
till år 2010.
Avtalet med Egypten ger ramar för en politisk
dialog, definierar ett brett spektrum av
samarbetsområden och öppnar vägen för frihandel med
industriprodukter. Avtalet möjliggör även en
liberalisering av handeln med jordbruksprodukter.
När det gäller handeln med jordbruksprodukter är
Sveriges målsättning att Egypten skall ges villkor
för tillträde till EU:s marknad som inte är mindre
fördelaktiga än de mest fördelaktiga villkor som
tidigare erbjudits någon associeringspartner i
Medelhavsområdet. Genom frihandels-komponenten i
avtalet kommer ytterligare krav att ställas på
Egypten avseende landets pågående omstrukturering
och modernisering av ekonomin.
I avtalets inledning hänvisas bl.a. till de
traditionella banden mellan parterna och önskan om
att stärka dessa och upprätthålla bestående
förbindelser grundade på partnerskap och
ömsesidighet. Vidare erinras om den betydelse som
parterna fäster vid principerna i FN-stadgan, om de
skillnader som finns i ekonomisk och social
utveckling mellan Egypten och gemenskapen samt om
behovet av att förstärka den ekonomiska och sociala
utvecklingen i Egypten. Associeringsavtalet beaktar
gemenskapens och Egyptens frihandelssträvan och de
rättigheter och skyldigheter som följer av bl.a.
frihandelsavtal i enlighet med
Världshandelsorganisationen (WTO).
Genom avtalet etableras en regelbunden politisk
dialog mellan parterna, vilken skall behandla alla
frågor av gemensamt intresse. En politisk dialog
skall även föras mellan Europaparlamentet och
Egyptens parlament.
Sammanfattningsvis utgör associeringsavtalet med
Egypten ytterligare ett steg på vägen mot ett utökat
partnerskap mellan EU och länderna kring Medelhavets
östra och södra strand, och syftar till att på ett
positivt sätt fördjupa och utöka de europeisk-
egyptiska förbindelserna.
Utskottet vill särskilt framhålla att respekten
för demokratiska principer och mänskliga rättigheter
utgör en viktig beståndsdel i avtalet. Detta ger
stöd för det nödvändiga fortsatta arbetet med att
utveckla demokratiska institutioner och förbättra
situationen när det gäller mänskliga rättigheter.
Med det anförda tillstyrker utskottet att
riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet med
Egypten.
Bilaga

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

I proposition 2001/02:78 föreslår regeringen att
riksdagen godkänner Europa-Medelhavsavtalet om
upprättandet av en associering mellan Europeiska
gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan,
och Arabrepubliken Egypten, å andra sidan,
undertecknat i Luxemburg den 25 juni 2001.