Ersättning av staten till steriliserade i vissa fall

Betänkande 1998/99:SoU13

Socialutskottets betänkande 1998/99:SOU13

Ersättning av staten till steriliserade i vissa fall

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Utskottet
• Hemställan

1998/99

SoU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens proposition
1998/99:71 Ersättning av staten till steriliserade i
vissa fall. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag till lag om ersättning till steriliserade i
vissa fall. Förslaget ger vissa personer som
steriliserats mot sin vilja eller på någon annans
initiativ rätt att begära och erhålla ekonomisk
ersättning av staten.

Även i övrigt tillstyrker utskottet propositionens
lagförslag. Lagarna föreslås träda i kraft den 1
juli 1999.

Inga motioner har väckts med anledning av
propositionen.

Propositionen

I proposition 1998/99:71 föreslår regeringen
(Socialdepartementet) - efter hörande av Lagrådet -
att riksdagen antar förslagen till

1. lag om ersättning till steriliserade i vissa
fall,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen fogas till betänkandet som bilaga 1.

Utskottet

Propositionen i huvuddrag

Propositionen innehåller förslag till lag som ger
rätt för vissa personer som steriliserats mot sin
vilja eller på någon annans initiativ att begära och
erhålla ekonomisk ersättning av staten.

För att vara ersättningsgrundande skall
steriliseringen ha skett innan den nu gällande
steriliseringslagen (1975:580) trädde i kraft den
1 januari 1976. I lagen uppställs därutöver vissa
villkor för att ersättning skall beviljas. Dessa
villkor är utformade så att ersättning skall utgå om
vissa yttre omständigheter eller kriterier är
uppfyllda.

Ersättningen är ett schablonbelopp om 175 000 kr.

En särskild nämnd skall handlägga och besluta i
ersättningsfrågorna efter det att ansökan lämnats
till nämnden. Nämndens beslut skall inte gå att
överklaga.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli
1999.

I propositionen föreslås även ändringar i
sekretesslagen (1980:100). Dessa ändringar föreslås
träda i kraft samtidigt med den nya lagen.

Förslag till lag om ersättning till
steriliserade i vissa fall

Bakgrund

Den 4 september 1997 gav dåvarande chefen för
Socialdepartementet efter regeringens bemyndigande
en särskild utredare i uppdrag att allsidigt belysa
de politiska beslutsfattarnas, myndigheternas,
forskarsamhällets och den medicinska professionens
ställningstaganden och ansvar vad gäller tillkomsten
och tillämpningen av den steriliseringslagstiftning
som var i kraft i Sverige under 1930-, 1940-, 1950-,
1960- och 1970-talen, fram till dess att den
nuvarande steriliseringslagen trädde i kraft
år 1976. Utredningen lade den 26 januari 1999 fram
delbetänkandet Steriliseringsfrågan i Sverige
1935-1975, Ekonomisk ersättning (SOU 1999:2).
Utredaren har i delbetänkandet övervägt principerna
för en gottgörelse av samhället till dem som
steriliserades mot sin vilja eller på någon annans
initiativ och lämnat förslag till lagstiftning.
Utredningen skall ha slutfört sitt arbete senast den
30 september 1999.

Lagens omfattning

Enligt propositionen skall lagen reglera rätten till
ersättning för vissa personer som steriliserats med
tillämpning av 1934 och 1941 års
steriliseringslagar. Utöver dem som steriliserats
enligt dessa lagar skall vissa andra personer som
steriliserats ha rätt till ersättning under de
förutsättningar som lagen i övrigt ställer upp. Det
gäller personer som steriliserades före 1935, dvs.
innan 1934 års steriliseringslag trädde i kraft samt
personer som steriliserades under åren 1935-1941
utanför tillämpningen av 1934 års lag. Såväl före år
1935 som under åren 1935 till 1941 förekom
steriliseringar utan lagstöd. Dessa ingrepps
laglighet diskuterades under 1920- och 1930-talen.
Det förekom också före år 1935 steriliseringar av
psykiskt sjuka som var intagna på anstalt,
dokumenterade såväl i utredningar och
forskarrapporter som i artiklar i Läkartidningen.
Det är enligt regeringens uppfattning rimligt att de
som steriliserades mot sin vilja eller på annans
initiativ före år 1935 eller utanför
tillämpningsområdet för 1934 års lag också skall
omfattas av lagstiftningen. Redan det förhållandet
att man vid den tiden ansåg sådana steriliseringar
otillåtna eller tveksamma samt att lagreglering
diskuterades och genomfördes talar enligt
regeringen för att ersättning bör beviljas även i de
fallen. Vidare anför regeringen att det av
utredningens kartläggning har framkommit att det
inte kan uteslutas att steriliseringar med
myndighets medverkan utan tillämpning av lag
förekommit under åren 1941 till 1975.

Regeringen anser således att ersättningsförslaget
även skall gälla personer som steriliserats före år
1976 med myndighets medverkan utan tillämpning av
vare sig 1934 eller 1941 års lag.

Regeringen erinrar om att ersättningsförslaget inte
fråntar den enskilde rätten att väcka talan vid
domstol och kräva ersättning på allmän
skadeståndsrättslig grund.

Villkor för att ersättning skall beviljas

Enligt propositionen skall den som tillhör den
personkrets för vilken ersättning kan komma ifråga
vara berättigad till ersättning om han eller hon

- varken undertecknat ansökan om sterilisering eller
skriftligen samtyckt till steriliseringsåtgärden,

- vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller
då sterilisering genomfördes var omyndig eller
underårig,

- vid tidpunkten för ansökan om sterilisering eller
då sterilisering genomfördes var intagen på anstalt,
vårdhem eller liknande institution,

- steriliserats på grund av att han eller hon var
diagnostiserad som sinnessjuk, sinnesslö eller
epileptiker,

- enligt uttryckligt myndighetskrav steriliserats
för att få dispens att ingå äktenskap, för att få
genomgå abort eller för att få mödrahjälp eller
annat statligt eller kommunalt bidrag, eller

- får antas ha samtyckt till steriliseringen på
grund av att en myndighet har utövat otillbörlig
påverkan eller varit försumlig.

Ersättningens storlek

I propositionen anförs att staten skall betala ett
belopp om 175 000 kr till den som är berättigad till
ersättning. Från detta belopp avräknas ersättning
som staten tidigare kan ha lämnat på grund av
steriliseringen. Rätten till ersättning är personlig
och kan inte överlåtas. Ersättningen är till sin art
skattefri.

Beslut om ersättning m.m.

Regeringen föreslår att en av regeringen utsedd
nämnd skall pröva ansökan om ersättning. Ordföranden
i nämnden skall vara eller ha varit ordinarie
domare. Vidare föreslås att nämnden skall hålla
muntlig förhandling, om sökanden begär det och det
inte är uppenbart obehövligt att en sådan
förhandling hålls. Sekretess skall gälla i
ersättningsärendena. Nämndens beslut skall enligt
propositionen inte gå att överklaga. Vidare skall
initiativet till en begäran komma från den enskilde
själv. Regeringen föreslår att lagen skall tillämpas
på ansökningar om ersättning som kommit nämnden till
del inom två år från det att lagstiftningen träder i
kraft. I propositionen anförs vidare att lagen bör
upphävas när nämnden avslutat sitt arbete.

Handläggningsfrågor m.m.

I propositionen anförs att handläggningen i den
nämnd som skall pröva ersättningsärendena bör göras
av personal som hämtats från Personskaderegleringen
AB (PSR) och som särskilt förordnats i nämnden.
Vidare anförs att ansvaret för information om den
nya lagen bör åvila staten och att ett särskilt
ansökningsformulär bör utformas. I propositionen
betonas att nämnden bör ha en långtgående service-
och undersökningsskyldighet.

Kostnadseffekter

I propositionen anförs att kostnaderna för den
ersättning som skall betalas till följd av förslaget
utgörs av dels det totala belopp som kan komma att
betalas ut till de steriliserade inberäknat det
belopp som kan komma att utbetalas för att
komplettera tidigare utgivna ersättningar, dels
vissa övriga kostnader av administrativ karaktär.
Ersättningen till dem som steriliserats mot sin
vilja eller på någon annans initiativ beräknas komma
att omfatta 500-1 000 personer. Regeringens
bedömning överensstämmer här med utredningens. Detta
skulle innebära att kostnaderna för utbetalda
ersättningar totalt kan beräknas uppgå till
100-175 miljoner kronor. Regeringen framhåller att
dessa uppskattningar är behäftade med stor
osäkerhet.

Utöver ersättningen till steriliserade tillkommer
vissa administrativa kostnader. Häri ingår bl.a.
kostnader för den särskilda nämnd som skall besluta
i ersättningsärendena och för den handläggande
personalen. De administrativa kostnaderna omfattar
även ersättning för inställelse vid muntlig
förhandling samt kostnader för vissa
informationsinsatser i samband med riksdagsbeslutet
om den nya lagen om ersättning till steriliserade i
vissa fall. Totalt kan de administrativa kostnaderna
beräknas uppgå till ca 7,5 miljoner kronor. Med
hänsyn till att många av dem som kan vara
berättigade till ersättning har hög ålder är det
enligt regeringen särskilt angeläget att hanteringen
av ersättningsfrågan sker snabbt.

Av vårpropositionen 1998/99:100 framgår att ett
nytt ramanslag, A13 Ersättning till vissa
steriliserade, uppgående till 75 miljoner kronor,
anvisas för år 1999. De sammanlagda utgifterna för
den ersättning som skall betalas till följd av
förslaget bedöms uppgå till ca 180 miljoner kronor
under åren 1999-2001, vilket har beaktats i
förslaget till utgiftsområdesram.

Utskottets bedömning

Fram till år 1976 steriliserades ett stort antal
människor i vårt land med stöd av då gällande
steriliseringslagstiftning. Lagarnas utformning och
hur de kom att tillämpas i praktiken präglades bl.a.
av ett rashygieniskt synsätt och en tro på
folkrening som var förhärskande bland många
beslutsfattare, forskare och läkare under första
hälften av 1900-talet i Sverige, liksom i andra
länder. Många av dem som steriliserades blev offer
för detta synsätt. Sedan länge är detta något som
det svenska samhället starkt tar avstånd från.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är
ytterst angeläget att de som mot sin vilja utsatts
för dessa ingrepp snarast får upprättelse och
gottgörelse från staten. Den föreslagna lagen om
ersättning till steriliserade i vissa fall är enligt
utskottets uppfattning väl avvägd. Utskottet
tillstyrker lagförslaget.

Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Regeringen föreslår vissa ändringar i sekretesslagen
(1980:100). Utskottet tillstyrker lagförslagen i
sak. Propositionens lagförslag utgår från de förslag
beträffande sekretesslagen som lämnats i proposition
1998/99:72 Rättspsykiatriskt forskningsregister. De
aktuella lagförslagen i proposition 1998/99:72
föreslås emellertid träda i kraft först den 1
januari 2000. Utskottet har därför i sitt lagförslag
(bilaga 2) utgått från den nu gällande lydelsen av
sekretesslagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslaget till lag om
ersättning till steriliserade i vissa fall

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:71 antar
förslaget till lag om ersättning till
steriliserade i vissa fall, dock med den
ändringen såvitt gäller 7 § att "7 kap. 40 §"
skall bytas ut mot "7 kap. 39 §",

2. beträffande ändringar i
sekretesslagen

att riksdagen med anledning av proposition 1998/99:71 antar
förslag till lag om ändring i sekretesslagen
(1980:100) enligt utskottets bilaga 2.

Stockholm den 4 maj 1999

På socialutskottets vägnar

Ingrid Burman

I beslutet har deltagit: Ingrid Burman (v), Chris
Heister (m), Susanne Eberstein (s), Margareta
Israelsson (s), Rinaldo Karlsson (s), Chatrine
Pålsson (kd), Leif Carlson (m), Hans Hjortzberg-
Nordlund (m), Conny Öhman (s), Elisebeht Markström
(s), Rolf Olsson (v), Lars Gustafsson (kd), Cristina
Husmark Pehrsson (m), Thomas Julin (mp), Kenneth
Johansson (c), Kerstin Heinemann (fp) och Catherine
Persson (s).

I propositionen framlagda lagförslag

1 Förslag till lag om ersättning till
steriliserade i vissa fall

2 Förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Av utskottet framlagt förslag till ändring i
regeringens förslag till lag om ändring i
sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen
(1980:100)[1]

dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf,
7 kap. 39 §, av följande lydelse.

-------------------------------------------------------------------
Regeringens förslag Utskottets förslag

-------------------------------------------------------------------
7 kap.
7 kap.

40 §
39 §

Sekretess gäller i verksamhet enligt lagen
(1999:000) om ersättning till steriliserade i vissa
fall för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon honom närstående lider men.

I fråga om uppgift i allmän handling
gäller sekretessen i högst sjuttio år.

16 kap.

1 §[2]

-------------------------------------------------------------------

Nuvarande lydelse
-------------------------------------------------------------------

Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1
och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

- - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -

7 kap. 38 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §

första stycket 2

- - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -

**FOOTNOTES**

[1]: Lagen omtryckt 1992:1474.

[2]: Senaste lydelse 1998:857.

-------------------------------------------------------------------
-------------------------------------------------------------------
Utskottets förslag
-------------------------------------------------------------------

Att friheten enligt 1 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och
offentliggöra uppgifter i vissa fall är begränsad
framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 §
1-8 samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av
5 kap. 1 § första stycket samt 3 § första stycket 1
och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka
nämnda frihet enligt 7 kap. 3 § första stycket 3 och
5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3
yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är begränsad, är
de där tystnadsplikten följer av

- - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -

3. denna lag enligt

- - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -

7 kap. 38 §

7 kap. 39 §

8 kap. 3 §, 5 § första stycket 2, 6 §

första stycket 2

- - - - - - - - - - - - -
- - - - - - - - - -

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1999.