Ersättare för justitieråd och regeringsråd

Betänkande 1990/91:KU23

Konstitutionsutskottets betänkande 1990/91:KU23

Ersättare för justitieråd och regeringsråd

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1990/91
KU23

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 1990/91:66 om
ersättare för justitieråd och regeringsråd i vad avser framlagt
förslag om ändring i 11 kap. 1§ regeringsformen samt ett med
anledning av propositionen framlagt motionsyrkande.

Justitieutskottet har yttrat sig i ärendet.

Konstitutionsutskottet har tillstyrkt förslaget och avstyrkt
motionsyrkandet. I ärendet föreligger en reservation (mp) och
ett särskilt yttrande (v).

Propositionen

Proposition 1990/91:66 vari föreslås, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen antar förslag till lag om ändring i
regeringsformen.
Lagförslaget har intagits i bilaga 1 till betänkandet.

Motionen

Motion 1990/91:K31 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen avslår propositionen.

Utskottet

Inledning

I proposition 1990/91:66 föreslår regeringen
(justitiedepartementet) att justitieråd och regeringsråd som har
avgått med ålderspension skall kunna tillfälligt tjänstgöra i
högsta domstolen (HD) resp. regeringsrätten. Sådan tillfällig
tjänstgöring skall kunna komma i fråga då ett justitieråd eller
ett regeringsråd har förhinder att tjänstgöra på grund av
sjukdom eller därmed jämförlig omständighet och det behövs en
ersättare. Den föreslagna ordningen föranleder lagändringar i
regeringsformen, rättegångsbalken (RB) och lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar. Genom ändringen i
regeringsformen kommer det av bestämmelsen i 11 kap. 1§
uttryckligen att framgå att som ledamot i HD och regeringsrätten
kan tjänstgöra inte bara den som är utan också den som har varit
ordinarie domare i domstolen. Propositionens båda övriga
lagförslag innehåller bestämmelser om de förutsättningar som
skall gälla för förordnande av tillfälliga ersättare. Den
föreslagna ordningen föreslås träda i kraft den1 januari 1992.

Beträffande motiven för det framlagda förslaget gäller bl.a.
följande.

Förslaget bygger i väsentliga delar på en inom HD utarbetad
promemoria. I promemorian har som skäl för förslaget åberopats
att det vid frånvaro av ett justitieråd på grund av sjukdom
eller liknande omständighet kan finnas behov av att förordna en
tillfällig ersättare. Enligt nuvarande ordning finns inte någon
sådan möjlighet. Vidare har från HDs sida åberopats att ett
ersättarsystem skulle vara fördelaktigt också med hänsyn till
möjligheterna att på sikt minska antalet justitieråd till vad RB
föreskriver som huvudregel. -- I 3 kap. 4§ RB föreskrivs att
HD utgörs av 22 justitieråd eller det högre antal som av
särskilda skäl anses erforderligt. Motsvarande bestämmelse för
regeringsrätten finns i 3§ lagen om allmänna
förvaltningsdomstolar. Där föreskrivs att regeringsrätten består
av 18 regeringsråd eller det högre antal som av särskilda skäl
anses erforderligt. För närvarande tjänstgör 24 justitieråd i HD
och 21 regeringsråd i regeringsrätten.

I propositionen anger föredraganden inledningsvis att behovet
av en ordning med ersättare i HD naturligtvis beror på vilket
utrymme det finns i den normala organisationen att klara
oförutsedd frånvaro av ledamöter. Efter att ha redovisat olika
under senare år genomförda reformer, vilka bl.a. syftat till att
lätta HDs arbetsbörda, konstaterar föredraganden att den samlade
effekten av de redovisade reformerna torde utgöra en god grund
för HD att i framtiden i allt större utsträckning kunna ägna sig
åt sin primära uppgift, nämligen rättsbildningen. Vidare
framhålls att reformerna också torde ha medfört en minskad
arbetsbörda för justitieråden. Enligt föredraganden kan antalet
ledamöter i HD på längre sikt minskas. Föredraganden framhåller
det angelägna i att arbetet i HD kan organiseras på ett sätt som
är ägnat att främja en sådan utveckling. Ett sätt att skapa en
ökad flexibilitet i systemet anges vara att på sätt som föreslås
i promemorian ge HD möjlighet att i begränsad utsträckning
förordna vikarier för ledamöter som blir sjuka eller liknande.
Föredraganden anser att motsvarande ordning bör gälla i
regeringsrätten.

I motion 1990/91:K31 yrkande 1 av Hans Leghammar m.fl. (mp)
anges att tillräckliga skäl för en grundlagsändring inte
föreligger, varför propositionen bör avslås. Enligt motionärerna
råder en motsättning mellan vad som i propositionen anförts om,
å ena sidan, att det råder brist på domare i de berörda båda
domstolarna och, å andra sidan, att antalet ledamöter i dessa
bör nedbringas. Som skäl mot förslaget åberopas vidare att ett
genomförande av förslaget skulle komma att medföra att en liten
kvalificerad yrkesgrupp kommer att särbehandlas framför andra
yrkesgrupper.

Justitieutskottets yttrande

Justitieutskottet, som yttrat sig över propositionen i de
delar som berör justitieutskottets beredningsområde, har inte
funnit anledning till erinran mot de framlagda förslagen om
ändring i RB och lagen om allmänna förvaltningsdomstolar.
Avvikande mening har anmälts av företrädaren för miljöpartiet.

Yttrandet har fogats till detta betänkande som bilaga 2.

Utskottets bedömning

Utskottet får anföra följande. Genom den föreslagna ändringen
i regeringsformen kommer det av bestämmelsen i 11 kap. 1§
uttryckligen att framgå att som ledamot i HD och regeringsrätten
kan tjänstgöra inte bara den som är utan också den som har varit
ordinarie domare i domstolen. De närmare förutsättningar som
skall gälla för förordnande av tillfälliga ersättare framläggs i
de båda andra lagförslag i propositionen som inte nu är föremål
för riksdagens bedömning.

Utskottet har inte något att erinra mot förslaget såvitt nu är
i fråga. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen i
nu aktuell del. Motion 1990/91:K31 yrkande 1 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

beträffande ersättare för justitieråd och regeringsråd
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:K31 yrkande 1 som
vilande antar det i proposition 1990/91:66 framlagda förslaget
till lag om ändring i regeringsformen.

res. (mp)

Stockholm den 12 mars 1991

På konstitutionsutskottets vägnar

Olle Svensson

Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Catarina
Rönnung (s), Kurt Ove Johansson (s), Birgit Friggebo (fp),
Bertil Fiskesjö (c), Sture Thun (s), Hans Nyhage (m), Sören
Lekberg (s), Anita Modin (s), Torgny Larsson (s), Ylva
Annerstedt (fp), Bengt Kindbom (c), Hans Leghammar (mp), Ulla
Pettersson (s), Stig Bertilsson (m) och Rolf L Nilson (v).

Reservation

Hans Leghammar (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "Utskottet får" och slutar med "yrkande 1 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet får anföra följande. Av vad som anförts i den
avvikande meningen i det inhämtade yttrandet från
justitieutskottet framgår att det föreslagna ersättarsystemet
för justitieråd och regeringsråd ur rättssäkerhets- och
effektivitetssynpunkt är behäftat med vissa brister. Utskottet
delar bedömningen i motion 1990/91:K31 (yrkande 1) att
tillräckliga skäl inte anförts som motiverar den föreslagna
ändringen i regeringsformen. Propositionen bör därför avslås. I
sammanhanget får utskottet erinra om att motionen innehåller
ytterligare ett yrkande, vilket skall handläggas av
justitieutskottet, enligt vilket riksdagen hos regeringen skall
begära förslag till lag som begränsar höga statligt anställda
juristers, främst justitieråd och regeringsråd, möjligheter att
extraarbeta. Om en sådan skärpning kommer till stånd innebär det
att skälen för ett ersättarsystem ytterligare försvagas.

Med hänvisning till det anförda förordar utskottet att
riksdagen -- med bifall till motion 1990/91:K31 yrkande 1 --
avslår propositionen.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

beträffande ersättare för justitieråd och regeringsråd
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:K31 yrkande 1
avslår proposition 1990/91:66.

Särskilt yttrande

Rolf L Nilson (v) anför:

Jag vill i förevarande sammanhang erinra om att vänsterpartiet
i en motion från den senaste allmänna motionstiden
(1990/91:Ju402) tagit upp frågan om domares bisysslor. Motionen
väcktes mot bakgrund av uppgifter om att flertalet ledamöter i
HD bl.a. åtar sig olika skiljeuppdrag. I motionen begärdes en
översyn av gällande bestämmelser om domares bisysslor. Om en
skärpning av dessa bestämmelser kommer till stånd försvagas
enligt min mening behovet av ett ersättarsystem för justitieråd
och regeringsråd.

Bilaga 1

Justitieutskottets yttrande

1990/91:JuU2y

Bilaga 2

Ersättare för justitieråd och regeringsråd

Till konstitutionsutskottet

Inledning

I proposition 1990/91:66 föreslår regeringen
(justitiedepartementet) att justitieråd och regeringsråd som har
avgått med ålderspension skall kunna tillfälligt tjänstgöra i
högsta domstolen resp. regeringsrätten. Sådan tillfällig
tjänstgöring skall kunna komma i fråga då ett justitieråd eller
ett regeringsråd har förhinder att tjänstgöra på grund av
sjukdom eller därmed jämförlig omständighet och det behövs en
ersättare. Regler i ämnet föreslås upptagna i rättegångsbalken
och lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Samtidigt föreslås en ändring i regeringsformen. Den nya
ordningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1992.

I motion 1990/91:K31 av Hans Leghammar m.fl. (mp) yrkas såvitt
nu är i fråga att riksdagen avslår propositionen (yrk. 1).

Konstitutionsutskottet har berett justitieutskottet tillfälle
att yttra sig i ärendet.

Utskottet

Utskottet -- som vill hänvisa till sina överväganden i
betänkandet JuU 1973:27 -- kan inte finna att det i motionen
anförts någon omständighet som utgör skäl för avslag på
regeringens förslag om ändring i rättegångsbalken och lagen om
allmänna förvaltningsdomstolar. Inte heller eljest finner
utskottet anledning till erinran mot dessa förslag.

Stockholm den 5 mars 1991

På justitieutskottets vägnar

Britta Bjelle

Närvarande: Britta Bjelle (fp), Birthe Sörestedt (s),
Ingbritt Irhammar (c), Bengt-Ola Ryttar (s), Göthe Knutson (m),
Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s), Björn Ericson (s), Göran
Ericsson (m), Lars Sundin (fp), Anders Svärd (c), Berith
Eriksson (v), Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Barbro
Andersson (s), Ingegerd Wärnersson (s) och Birgit Henriksson
(m).

Avvikande mening

Krister Skånberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Utskottet -- som" och slutar med "dessa förslag"
bort ha följande lydelse:

Justitieutskottet har framför allt att bedöma
regeringsförslaget från rättssäkerhets- och
effektivitetsynpunkt.

Den första frågan är om högt ställda krav från
rättssäkerhetssynpunkt är förenliga med att domare som avgått
med ålderspension får tjänstgöra i rikets båda högsta domstolar
efter pensioneringen. Regeringsförslaget innehåller ingen högsta
åldersgräns, vilket i princip innebär att domare som är 70 år
eller äldre kan få tjänstgöra. Den nuvarande lagstiftningen
förutsätter att domare som blivit pensionerade inte längre skall
tjänstgöra vid domstol som domare. Detta hänger samman med våra
höga krav på rättssäkerhet.

Ett exempel på detta rättssäkerhetstänkande återfanns tidigare
i reglerna för nämndemän i vilka bl.a. stadgades att den som
fyllt 70 år inte fick väljas till nämndeman. I samband med att
man ville föryngra nämndemannakåren togs emellertid regeln bort
och ersattes av en regel som sade att vid val till nämndemän
skall eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig
sammansättning med hänsyn till ålder, kön och yrke. Syftet var
att förstärka rättssäkerheten. Gamla nämndemän ansågs utgöra en
fara för rättssäkerheten. Motsvarande resonemang går att anlägga
på de ålderspensionerade domarna i de högsta domstolarna. Åldern
i sig liksom föråldrade attityder kan faktiskt utgöra en inte
försumbar fara för rättssäkerheten.

Utskottet finner heller inte att det finns särskilt goda skäl
från effektivitetssynpunkt att nu öppna för ålderspensionerade
justieråd och regeringsråd att tjänsgöra efter pensioneringen,
även om man skulle ha velat låta rättssäkerheten få stå tillbaka
för effektiviteten. Regeringens motiv för förslaget är att det
skulle råda brist på domare i de båda domstolarna. Motivet kan
ifrågasättas. I motionen har påpekats att det inte är ovanligt
att justitieråd och regeringsråd har s.k. extraknäck. Regeringen
har själv framhållit att antalet ledamöter i de båda högsta
domstolarna är för stort och att det måste nedbringas. De båda
motiven att det råder brist på domare och att antalet ledamöter
måste bli färre är till synes oförenliga. Någon godtagbar
förklaring därtill har inte lämnats i propositionen. Inte heller
har man visat på vilket sätt ekonomiska besparingar skulle kunna
göras med den föreslagna ändringen, snarare tycks förslaget
öppna för ytterligare effektivitetsförluster.

Någon effektivitetsvinst eller tillräckligt stor vinst synes
således inte följa av förslaget om det genomförs.
Rättssäkerhetsaspekten väger allt för tungt och propositionen
bör därför avslås. Det kan tilläggas att det vore önskvärt att
de båda högsta domstolarna också fick en allsidigare
sammansättning än i dag med avseende på kön, ålder, attityder
och tidigare yrkeserfarenheter. Att medge tjänstgöring för
ålderspensionerade domare strider uppenbarligen mot nödvändiga
föryngringssträvanden i de båda domstolarna.

Under hänvisning till vad nu anförts föreslår
justitieutskottet att konstitutionsutskottet hemställer att
riksdagen med bifall till motion 1990/91:K31 yrkande 1 avslår
proposition 1990/91:66.