Enskilda utbildningsanordnare och vapenfria tjänstepliktiga

Betänkande 1993/94:FöU2

Försvarsutskottets betänkande 1993/94:FÖU02

Enskilda utbildningsanordnare och vapenfria tjänstepliktiga

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionen
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga

1993/94
FöU2

Sammanfattning

I betänkandet behandlas de förslag som regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Björck -- har förelagt riksdagen i
proposition 1993/94:31 Rätt för enskild utbildningsanordnare att
besluta i fråga om förmåner och ledighet för vapenfria
tjänstepliktiga. I betänkandet behandlas också en motion (v) som
väckts med anledning av propositionen.

Utskottet föreslår att riksdagen antar de förslag till lagar
om ändringar i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst
(vapenfrilagen) och i sekretesslagen (1980:100) som regeringen
lägger fram i propositionen.

Förslaget till lag om ändring i vapenfrilagen innebär att det
får överlämnas till ett bolag, en förening eller en stiftelse
som anordnar vapenfri tjänst att fatta beslut i fråga om
förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga.

Den föreslagna ändringen i sekretesslagen är en anpassning
till ändringen i vapenfrilagen. Den innebär att enskilda
utbildningsanordnare jämställs med myndigheter vid prövning av
frågor om förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga.
Därmed blir handlingsoffentligheten tillämplig vid
utbildningsanordnarnas prövning av dessa ärenden.

Utskottet avstyrker en motion (v) där i första hand yrkas
avslag på propositionen och i andra hand en mer långtgående
tillämpning av handlingsoffentligheten hos enskilda anordnare av
vapenfri tjänst än vad regeringen föreslår.

Propositionen

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen att anta
regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,
lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslagen, som har granskats av Lagrådet, finns intagna som
bilaga till betänkandet.

Motionen

1993/94:Fö3 av Jan Jennehag (v) vari yrkas

1. att riksdagen avslår proposition 1993/94:31,

2. att riksdagen -- vid avslag på yrkande 1 -- beslutar att
lag om ändring i sekretesslagen (1980:10) andra stycket skall ha
följande lydelse:

Organ
Verksamhet

Bolag, förening eller stiftelse som enligt regeringens
bestämmande anordnar vapenfri tjänst

prövning av frågor för en vapenfri tjänstepliktig

Utskottet

Inledning

Enligt 2 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst (vapenfrilagen)
skall vapenfri tjänstepliktig fullgöra tjänst i verksamhet, som
är betydelsefull för samhället under beredskap och krig.
Tjänstgöringen skall ske hos statlig, kommunal eller
landstingskommunal myndighet eller hos bolag, förening eller
stiftelse som regeringen bestämmer. Möjligheten att fullgöra
vapenfri tjänst vid bolag öppnades genom en ändring i nämnda
paragraf år 1991 (prop. 1990/91:169, FöU9, rskr. 347) inför den
påbörjade bolagiseringen av statliga verk.

Genom 9 § kungörelsen (1966:414) med vissa bestämmelser om
vapenfri tjänstgöring (vapenfrikungörelsen) har regeringen
uppdragit åt Vapenfristyrelsen att efter samråd med
Arbetsmarknadsstyrelsen bestämma vid vilka statliga, kommunala
och landstingskommunala myndigheter den vapenfria tjänsten skall
anordnas. Vapenfristyrelsen får också enligt nämnda paragraf
anordna vapenfri tjänst hos vissa enskilda utbildningsanordnare,
nämligen Svenska röda korset, Sveriges civilförsvarsförbund,
Sveriges kristna ungdomsråd samt hos sådana aktiebolag med
uppgifter inom totalförsvaret där staten ensam har bestämmande
inflytande.

För närvarande anordnas vapenfri tjänst vid 16 olika
myndigheter, varav 12 är myndigheter hos landsting och kommuner.
Övriga myndigheter som anordnar vapenfriutbildning är de
statliga förvaltningsmyndigheterna Statens räddningsverk,
Banverket och Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö samt
affärsverket Luftfartsverket. De enda enskilda
utbildningsanordnare där vapenfri tjänst i dag fullgörs är
Svenska röda korset och Vattenfall AB. Frågan om sådan
tjänstgöring hos det nybildade Telia AB är under beredning.
Antalet enskilda utbildningsanordnare förväntas öka i takt med
att statliga verk bolagiseras.

Vapenfristyrelsen är central förvaltningsmyndighet med ansvar
för den vapenfria tjänsten. Vapenfristyrelsen har dock utnyttjat
sin författningsenliga rätt att till utbildningsanordnare som är
myndigheter delegera handläggningen av ärenden rörande förmåner
och ledighet.

En sådan möjlighet kan för närvarande däremot inte användas
när det gäller enskilda utbildningsanordnare. Dessa saknar
nämligen det lagstöd som krävs för att enskilda rättssubjekt
skall få handha förvaltningsuppgifter som innefattar
myndighetsutövning. Kravet på sådant stöd följer av 11 kap. 6 §
tredje stycket regeringsformen. Begreppet myndighetsutövning
infördes genom 3 § i 1971 års förvaltningslag och definieras
såsom offentlig verksamhet som innebär utövning av befogenhet
att för enskild bestämma förmån, rättighet, skyldighet,
disciplinpåföljd eller annat jämförbart förhållande (prop.
1971:30).

I skrivelse den 10 januari 1993 till regeringen har
Vapenfristyrelsen hemställt att få överlämna till bolag och
privaträttsliga subjekt att utöva förvaltning innebärande
myndighetsutövning mot vapenfria tjänstepliktiga.

I en till propositionen som bilaga (bilaga 1) fogad
departementspromemoria föreslås att Vapenfristyrelsen bemyndigas
att överlåta till enskilda anordnare av vapenfri tjänstgöring
att i likhet med vad som tillämpas beträffande övriga
utbildningsanordnare få överlåta handläggningen av ärenden
rörande förmåner och ledighet samt dessutom även ärenden om
tillrättavisning.

Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av
remissyttrandena finns i en annan bilaga (bilaga 3) till
propositionen.

På grundval av promemorian och remissyttrandena har regeringen
i proposition 1993/94:31 lagt fram förslag till vissa ändringar
i vapenfrilagen (1966:413) och sekretesslagen (1980:100).

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt förslaget till lag om ändring av vapenfrilagen
(1966:413) får det överlämnas till ett bolag, en förening eller
en stiftelse som anordnar vapenfri tjänst att fatta beslut i
fråga om förmåner och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga.

Vidare föreslås att bilagan till sekretesslagen (1980:100)
ändras så att enskilda utbildningsanordnare jämställs med
myndigheter vid prövning av frågor om förmåner eller ledighet
för vapenfria tjänstepliktiga. Därmed blir
handlingsoffentligheten tillämplig vid utbildningsanordnarnas
prövning av dessa ärenden.

Som motiv för de föreslagna lagändringarna anför regeringen
bl.a. att det av lätt insedda skäl är många praktiska fördelar
förknippade med att vissa ärenden som innebär myndighetsutövning
handläggs av utbildningsanordnaren själv. Denne har direkt
kontakt med den vapenfrie och känner därför till hans
förhållanden. Även för den vapenfrie måste det vara en klar
fördel att kunna kommunicera direkt med en beslutsfattare som
finns hos utbildningsanordnaren.

Vidare framhålls att den omfattande verksamheten i samband med
myndighetsutövning gentemot vapenfria hos enskilda
utbildningsanordnare också medför stora praktiska svårigheter
för Vapenfristyrelsen. Personal från styrelsen måste ofta resa
till olika orter där de enskilda utbildningsanordnarna bedriver
verksamhet. Detta har till följd en utdragen handläggning av
ärenden som avser viktiga frågor för den
vapenfrie.

Med hänsyn till rådande ovisshet om vad som i framtiden skall
gälla för den vapenfria tjänsten har man från regeringens sida
hittills bedömt det mest lämpligt att tills vidare inte anförtro
åt enskilda utbildningsanordnare att pröva frågor som innebär
myndighetsutövning. Regeringen erinrar om att såväl
värnpliktssystemet som pliktsystemet i övrigt är föremål för
översyn på grundval av olika utredningsförslag och pekar därvid
bl.a. på de förslag (SOU 1992:139 och SOU 1993:3) som
Pliktutredningen och Utredningen om författningsreglering av
totalförsvarsplikten (UFT) har lämnat till regeringen.

Det hade enligt regeringens mening i och för sig varit bra om
man kunnat avvakta beredningen av Pliktutredningens och UTF:s
förslag innan man tog ställning till de frågor som behandlas i
propositionen. Emellertid anser regeringen med hänvisning till i
propositionen redovisade olägenheter med den nuvarande ordningen
att det är angeläget att redan nu överväga åtgärder.

Såsom framgår av det föregående gäller de framlagda förslagen
endast ärenden om förmåner och ledighet. Något förslag att --
såsom förordats i departementspromemorian -- till enskilda
utbildningsanordnare delegera myndighetsutövning även rörande
disciplinära åtgärder mot de vapenfria framläggs inte i
propositionen. Det är enligt regeringens mening lämpligt att i
denna fråga avvakta den fortsatta beredningen av nämnda
utredningars förslag innan ställning tas.

Fråga om avslag på propositionen

I motion Fö3 (v) hemställer motionären att riksdagen avslår
proposition 1993/94:31. Han säger sig visserligen instämma i
regeringens argument rörande de praktiska fördelarna med att
ärenden som rör vapenfria handläggs av utbildningsanordnarna.
Han anser dock att de praktiska fördelarna kombinerade med
regeringens iver att undanröja alla hinder för bolagisering
dock inte bör sättas före de rättssäkerhetsproblem den
föreslagna lagändringen medför. I likhet med flera
remissinstanser anser Vänsterpartiet att man på grund av dessa
oklarheter bör avvakta med beslut om enskilda
utbildningsanordnares myndighetsutövning i avvaktan på
resultatet av beredningen av de förslag som lagts av
Pliktutredningen och UFT.

Utskottet anser att det i och för sig hade varit önskvärt
att behandla de frågor som tas upp i propositionen först sedan
alla framlagda utredningsförslag som berör den vapenfria
tjänstgöringen blivit slutligt beredda. Övervägande skäl talar
dock enligt utskottets mening för att de föreslagna
lagändringarna genomförs utan att resultatet av detta
beredningsarbete avvaktas. Utskottet vill därvid särskilt peka
på den utdragna handläggning som blir följden om det inte ges
möjlighet att från Vapenfristyrelsen till enskilda
utbildningsanordnare delegera vissa ärenden rörande vapenfria
tjänstepliktiga. Denna olägenhet är för närvarande särskilt
tydlig, eftersom de enskilda utbildningsanordnarnas antal ökar
till följd av den pågående bolagiseringen av statliga
myndigheter. Det bör i det sammanhanget beaktas att den
vapenfrie tjänstepliktiges krav på rättssäkerhet bl.a.
innefattar rätten till en skyndsam handläggning. Den ökning av
arbetsbelastningen hos Vapenfristyrelsen som följer av ett
bibehållande av den nuvarande ordningen talar också mot ett
uppskov med lagändringarna. Motionsyrkandet om avslag på
propositionen bör sålunda avslås av riksdagen.

Lag om ändring av vapenfrilagen

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst och
föreslår att den antas av riksdagen. Utskottet har vid sina
överväganden särskilt beaktat den föreslagna lagändringens
konsekvenser ur rättssäkerhetsynpunkt. Utskottet har därvid
funnit att denna väl kan förenas med de krav i detta hänseende
som rimligen kan ställas, detta i all synnerhet som möjligheten
att till enskilda utbildningsanordnare delegera
myndighetsutövning begränsas att endast gälla de vapenfrias
förmåner och ledighet.

Lag om ändring i bilagan till sekretesslagen

Andrahandsyrkandet i motion Fö3 ger utskottet anledning att
närmare uppehålla sig vid den föreslagna ändringen i bilagan
till sekretesslagen.

Rätten att ta del av allmänna handlingar gäller inte hos
enskilda rättssubjekt, vilket är en följd av att
tryckfrihetsförordningens regler om allmänna handlingars
offentlighet inte normalt gäller hos enskilda organ. Det är
alltså inte tillräckligt att enskilt rättsobjekt utövar
myndighet för att detta skall beröras av rätten för den enskilde
enligt tryckfrihetsförordningen att ta del av handlingar.
Emellertid finns det möjlighet att låta denna rätt gälla även
hos enskilda rättssubjekt. Bestämmelser därom finns i 1 kap. 8 §
andra stycket sekretesslagen. Genom den föreslagna ändringen av
bilagan till sekretesslagen betraktas enskilda
utbildningsanordnare som myndigheter vid prövning av frågor om
förmåner och ledighet för en vapenfri tjänstepliktig. Därigenom
blir också tryckfrihetsförordningens föreskrifter om rätten att
ta del av handlingar hos
myndigheter tillämpliga vid nämnda prövning.

I sitt andrahandsyrkande i motion Fö3 (v) framhåller
motionären att full offentlighet enligt tryckfrihetsförordningen
av sekretesskäl är nödvändig i all verksamhet som rör den
vapenfrie. Bl.a. undanröjer enligt motionären full offentlighet
problemet med gränsdragningen mellan myndighetsutövning och
annan verksamhet. Han pekar på några konkreta handlingar inom
andra områden som rör den vapenfries rättssäkerhet. En sådan
handling kan, framhåller motionären, vara brev av den enskilde
utbildningsanordnaren som rör den vapenfries tjänstgöring.
Begäran från den vapenfrie att ändra uttagning eller byta
tjänstgöringsplats och avtal mellan en kommun och den enskilde
utbildningsanordnaren om förläggning och måltider är andra
handlingar som motionären pekar på som exempel. I alla dessa
fall bör enligt hans mening vad som föreskrivs i
tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna
handlingar gälla. Motionären föreslår en ändring av tillägget i
bilagan till sekretesslagen i enlighet med detta synsätt.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att
Vapenfristyrelsen för närvarande handhar all myndighetsutövning
när det gäller vapenfria som tjänstgör hos enskilda anordnare av
vapenfri utbildning. Beträffande dessa ärenden är självklart
tryckfrihetsförordningens regler om rätten att ta del av
handlingar tillämpliga. Genom förslaget om ändring i bilagan
till sekretesslagen blir handlingsoffentligheten tillämplig
också hos de enskilda utbildningsanordnarna som övertar
Vapenfristyrelsens myndighetsutövning i fråga om de vapenfrias
förmåner och ledighet. Någon annan ändring i tillgängligheten
till handlingar rörande vapenfria hos enskilda
utbildningsanordnare är enligt regeringen inte aktuell. Det kan
i sammanhanget erinras om att handlingar rörande vapenfria
hittills varken är eller har varit tillgängliga enligt
tryckfrihetsförordningens bestämmelser hos enskilda
utbildningsanordnare.

Utskottet anser i likhet med regeringen att det saknas
anledning att i detta lagstiftningsärende göra
tryckfrihetsförordningen tillämplig i fråga om rätt att ta del
av handlingar hos enskilda utbildningsanordnare utöver vad som
föreslås i propositionen. Regeringens förslag till ändring i
bilagan till sekretesslagen gäller endast en anpassning till den
föreslagna ändringen i vapenfrilagen. I propositionen berörs
därför inte frågan om en utvidgning av offentlighetsprincipen
utöver den som den föreslagna ändringen i vapenfrilagen
påkallar. I avvaktan på resultatet av pågående beredning av
olika utredningsförslag av betydelse för den vapenfria tjänsten
bör även andrahandsyrkandet i motion Fö3 avslås av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen avslår motion 1993/94:Fö3 yrkande 1,
men. (v) - delvis

2. beträffande lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst
att riksdagen antar regeringens förslag,

3. beträffande lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1993/94:Fö3 yrkande 2 antar regeringens förslag.
men. (v) - delvis

Stockholm den 16 november 1993

På försvarsutskottets vägnar

Arne Andersson

I beslutet har deltagit: Arne Andersson (m), Sture Ericson
(s), Wiggo Komstedt (m), Lars Ulander (s), Lars Sundin (fp),
Iréne Vestlund (s), Gunhild Bolander (c), Ingvar Björk (s),
Robert Jousma (nyd), Karin Wegestål (s), Jan-Olof Franzén (m),
Britt Bohlin (s), My Persson (m), Åke Carnerö (kds) och Åke
Selberg (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Jan Jennehag (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Jan Jennehag (v) anför:

Såsom anförs i motion Fö3 (v) medför de föreslagna
lagändringarna vissa rättssäkerhetsproblem. I likhet med vad
flera remissinstanser har anfört bör därför ställning till
enskilda utbildningsanordnares myndighetsutövning tas först
sedan större klarhet nåtts i denna fråga i samband med
beredningen av de förslag som framlagts av Pliktutredningen och
den särskilda Författningsutredningen (SOU 1992:139 och SOU
1993:36). Propositionen bör därför avslås av riksdagen.

Skulle riksdagen inte ställa sig bakom förslaget till avslag
på propositionen bör en ändring i regeringens förslag till
ändring i bilagan till sekretesslagen vidtas i enlighet med det
andrahandsyrkande som framförs i samma motion -- Fö3 (v). Full
offentlighet enligt tryckfrihetsförordningen är såsom
närmare utvecklas i motionen nödvändig i all verksamhet som rör
den vapenfria tjänsten.

Med hänvisning till det anförda anser jag

dels att utskottet under moment 1 borde ha hemställt:

1. beträffande avslag på propositionen
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Fö3 yrkande 1
avslår proposition 1993/94:31,

dels att utskottet -- vid avslag på yrkandet vid moment
1 -- under moment 3 borde ha hemställt:

3. beträffande lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
att riksdagen med bifall motion 1993/94:Fö3 yrkande 2 och med
anledning av propositionen antar regeringens förslag med den
ändring att i bilagan till sekretesslagen under rubriken
Verksamhet de föreslagna orden "prövning av frågor om förmåner
och ledighet för en vapenfri tjänstepliktig (SFS 1966:413 och
1993:000)" ersätts med orden "prövning av frågor för en vapenfri
tjänstepliktig".

Propositionens lagförslag
1. Förslag till
Lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Bilaga

2. Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga

Bilaga