En ny lag om investeringsfonder

Betänkande 2003/04:FIU14

Finansutskottets betänkande2003/04:FIU14

En ny lag om investeringsfonder

---

Sammanfattning
I betänkandet behandlas regeringens proposition 2002/03:150 En ny lag om
investeringsfonder. Regeringen föreslår ett nytt regelverk för fondsparandet.
Lagen om värdepappersfonder ersätts av en ny lag om investeringsfonder.
Utgångspunkten är att fondspararna ska ha ett gott konsumentskydd samtidigt
som konkurrensen på fondmarknaden stärks. Lagen reglerar både värdepappersfonder
och specialfonder. Genom den nya lagen genomförs ändringarna av EG:s
direktiv om fondföretag, det s.k. UCITS-direktivet (Undertakings for
Collective Investment in Transferable Securities).
Vidare föreslås följdändringar i annan lagstiftning.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2004.
I betänkandet behandlar utskottet också två motioner som har väckts med
anledning av propositionen.
Utskottet föreslår med anledning av två motionsyrkanden att fondbolagen
kostnadsfritt ska skicka ut årsberättelser och halvårsredogörelser till
enbart sådana fondandelsägare som begärt att få dem. Fondbolagen ska i
samband med att de skickar årsbeskedet till fondspararna varje år fråga
om spararna vill ha årsberättelserna och halvårsredogörelserna. Utskottet
anser att det är viktigt att stora insatser görs av fondbolagen för att
göra informationen mer tillgänglig och anpassad till spararnas behov.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i övriga delar och avstyrker
två motionsyrkanden med hänvisning till vad som redovisas i propositionen
och till utskottets uttalanden.

1 Riksdagen 2003/04. FiU14
Rättelse: S. 3 p. 3, S. 4 p..5, S. 11 rad 20 och 32

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1. Utskick av årsberättelse och halvårsredogörelse
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om investeringsfonder såvitt
avser 4 kap. 18 §, med den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som
utskottet föreslår i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen delvis proposition
2002/03:150 i denna del och motionerna 2003/04:Fi6 och 2003/04:Fi7 yrkande
3.

2. Begreppet överlåtbara värdepapper
Riksdagen antar regeringens förslag såvitt avser 1 kap. 1 § och 5 kap.
1 § lagen om investeringsfonder. Därmed bifaller riksdagen proposition
2002/03:150 i denna del.

3. Fastighetsfonder
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi7 yrkande 2.

4. Lagförslagen i övrigt
Riksdagen antar regeringens förslag (1-27) samt utskottets förslag (28
och 29) till1. lag om investeringsfonder i den mån lagförslaget inte
omfattas av vad utskottet föreslagit ovan,2. lag om införande av lagen om
investeringsfonder,3. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt,4. lag om ändring i föräldrabalken,5. lag om ändring i
kupongskattelagen (1970:624),6. lag om ändring i lagen (1972:262) om
understödsföreningar,7. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),8. lag om
ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),9. lag om ändring i
bankrörelselagen (1987:617),10. lag om ändring i lagen (1991:980) om handel
med finansiella instrument,11. lag om ändring i lagen (1991:981) om
värdepappersrörelse,12. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska
filialer m.m.,13. lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och
clearingverksamhet,14. lag om ändring i lagen (1992:1610) om
finansieringsverksamhet,
15. lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,16.
lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),17. lag om ändring i
lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,18. lag om ändring i
skattebetalningslagen (1997:483),19. lag om ändring i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension,20. lag om ändring i lagen (1999:158) om
investerarskydd,21. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),22.
lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella
företag,23. lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder
(AP-fonder),24. lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell
rättslig hjälp i brottmål,25. lag om ändring i insiderstrafflagen (2000:1086),
26. lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa
innehav av finansiella instrument,27. lag om ändring i lagen (2001:1227)
om självdeklarationer och kontrolluppgifter,28. lag om ändring i lagen
(2004:000) om investeringsfonder och29. lag om ändring i lagen (2003:1225)
om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder i enlighet med det
av utskottet framlagda förslaget i bilaga 3. Därmed bifaller riksdagen
delvis proposition 2002/03:150 i denna del.

5. Specialfond inom premiepensionssystemet
Riksdagen avslår motion 2003/04:Fi7 yrkande 1.

Stockholm den 5 februari 2004
På finansutskottets vägnar

Sven-Erik Österberg
Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Sven-Erik Österberg (s),
Mikael Odenberg (m), Carin Lundberg (s), Karin Pilsäter (fp), Sonia
Karlsson (s), Kjell Nordström (s), Lars Bäckström (v), Agneta Ringman (s),
Gunnar Axén (m), Tommy Waidelich (s), Hans Hoff (s), Tomas Högström (m),
Yvonne Ruwaida (mp), Gunnar Nordmark (fp), Olle Sandahl (kd) och Jörgen
Johansson (c).

Redogörelse för ärendet
Ärendet och dess beredning
I proposition 2002/03:150 En ny lag om investeringsfonder föreslår regeringen
att riksdagen antar regeringens förslag till lag om investeringsfonder m.
fl. lagar. Regeringens förslag återges i bilaga 1 och lagförslagen i bilaga
2 - efter vissa redaktionella ändringar - i betänkandet. I bilaga 3
redovisas utskottets lagförslag.
Med anledning av propositionen har två motioner väckts. Förslagen i
motionerna återges i bilaga 1.
Skrivelse
Fondbolagens förening har i en skrivelse till finansutskottet tagit upp
frågan om obligatoriskt utskick av årsrapporter samt implementeringen av
UCITS-direktivet såvitt avser begreppet överlåtbara värdepapper.
Bakgrund
Allmänt
I Sverige är fondsparandet mycket omfattande. Premiepensionssystemet har
bl.a. medfört att fondsparande blivit en produkt som rör alla medborgare.

Regeringen föreslår ett nytt regelverk för fondsparandet. Lagen om
värdepappersfonder ersätts av en ny lag om investeringsfonder. Utgångspunkten
är att fondspararna ska ha ett gott konsumentskydd samtidigt som konkurrensen
på fondmarknaden stärks. Lagen reglerar både värdepappersfonder och
specialfonder. Genom den nya lagen genomförs ändringarna av EG:s direktiv
85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag
för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag), det
s.k. UCITS-direktivet.
Värdepappersfonder är fonder som uppfyller UCITS-direktivets krav och får
marknadsföras och säljas fritt i övriga länder inom EES. Flertalet större
fonder är värdepappersfonder. Specialfonder är fonder som på något sätt
avviker från reglerna i UCITS-direktivet. Det kan vara t.ex. indexfonder
och hedgefonder.
Ändringarna i UCITS-direktivet innebär bl.a. att
de kapitalkrav som ställs på fondbolagen kommer att öka,
kraven på fondbolagens ledning och organisation samt ägare av fondbolag
kommer att skärpas,
fondbolag får möjlighet att vid sidan om fondförvaltningen erbjuda
individuell portföljförvaltning. Fondbolagen får i likhet med
värdepappersinstitut
möjlighet att ta emot förvaltaruppdrag från konsumenter och institutionella
investerare.
Regeringen anser att det är viktigt att reglera fondverksamhet eftersom
fondprodukter är riskfyllda finansiella sparprodukter som primärt
marknadsförs mot konsumenter. I fondprodukternas natur ligger även att det är
förvaltaren som förfogar över fondspararens medel. Förvaltaren sköter
således placeringen av fondmedlen utan direkt insyn av den enskilde
placeraren. Samtidigt är det fondspararen som står för risken för eventuella
förluster till följd av dålig förvaltning. Genom en reglering av fondsparandet
kan bl.a. risken för spararna att förvaltaren otillbörligen ändrar
riskstrukturen i placeringarna minskas.
Regeringen anser att fondlagstiftningen ska möjliggöra olika fondprodukter
och inte sätta alltför snäva ramar för fondverksamheten. Det är dock
viktigt med tydliga regler för konsumenterna.

Utskottets överväganden
Utskick av årsberättelse och halvårsredogörelse
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker att lagen om värdepappersfonder ersätts av en ny
lag om investeringsfonder. Utskottet föreslår att fondbolagen kostnadsfritt
ska skicka ut årsberättelsen och halvårsredogörelsen till enbart sådana
fondandelsägare som begärt att få dem. Fondbolagen ska i samband med att
de skickar årsbeskedet till fondspararna varje år fråga om spararna vill
ha årsberättelsen och halvårsredogörelsen. Därmed bifaller utskottet delvis
motionerna Fi6 (kd) och Fi7 (fp) yrkande 3.

Propositionen
Regeringen föreslår att lagen (1990:1114) om värdepappersfonder ersätts
med en ny lag om investeringsfonder. Regeringen föreslår vidare att ett
fondbolag för varje värdepappersfond ska upprätta och offentliggöra en
aktuell informationsbroschyr. Broschyren ska innehålla fondbestämmelserna
och de ytterligare uppgifter som behövs för att bedöma fonden och den
risk som är förenad med investeringen. Broschyren ska också innehålla en
tydlig och lättbegriplig förklaring av fondens riskprofil.
Ett fondbolag ska för varje värdepappersfond upprätta och offentliggöra
ett aktuellt faktablad. Bladet ska på ett lättbegripligt sätt innehålla
den grundläggande information som behövs för att bedöma fonden och den
risk som är förenad med investeringen.
Regeringen föreslår att de handlingar som ett fondbolag ska upprätta för
en värdepappersfond, dvs. informationsbroschyr, faktablad, årsberättelse
och halvårsredogörelse, på begäran ska lämnas eller skickas kostnadsfritt
till den som avser att köpa andelar i en värdepappersfond. Denne ska även
utan begäran erbjudas faktabladet innan avtal ingås.
Regeringen föreslår vidare att årsberättelsen och halvårsredogörelsen ska
lämnas eller skickas kostnadsfritt till de fondandelsägare som inte har
avstått från detta.
Nuvarande bestämmelse i lagen om värdepappersfonder anger att årsberättelsen
och halvårsrapporten ska skickas till de andelsägare som inte avsagt sig
detta. Bestämmelsen ställer mer långtgående krav än UCITS-direktivet.
Denna ordning har kritiserats vid flera tillfällen. När bestämmelsen
infördes medgav regeringen att det låg ett visst resursslöseri i att skicka
årsberättelser och halvårsredogörelser till andelsägare som inte är
intresserade (prop. 1992/93:90). Samtidigt konstaterade regeringen att det
är viktigt för andelsägarna för att de ska kunna bevaka sina intressen
att de får del av grundläggande och regelbunden information om fondens
verksamhet. Regeringen ansåg att det vore att gå för långt att inskränka
skyldigheten att skicka ut handlingar till enbart sådana andelsägare som
begärt att få dem.
Värdepappersfondsutredningen föreslog att handlingarna ska lämnas eller
skickas till fondandelsägarna först på begäran för att bestämmelsen bättre
ska överensstämma med EG-direktivet.
Regeringen föreslår således att nuvarande bestämmelse förs över till lagen
om investeringsfonder. Regeringen anser att det är viktigt att andelsägarna
regelbundet får sådan grundläggande information om fonden som årsberättelser
och halvårsredogörelser innehåller. Det finns enligt regeringen inte
anledning att i dag göra någon annan bedömning än den som gjordes vid
införandet av den nuvarande regeln (se prop. 1992/93:90 s. 47).
Motionerna
I motion Fi6 av Mats Odell och Olle Sandahl (båda kd) anförs att enligt
en undersökning har 75 % av alla vuxna fondsparare inte alls läst eller
endast bläddrat i fondbolagens års- och halvårsrapporter. Rapporterna
innehåller en för omfattande information för de flesta fondsparare,
information som de inte anser sig ha tid eller möjlighet att ta del av.
Motionärerna anför att enbart portokostnaden kan beräknas till 400 miljoner
kronor och att det är fondspararna som får betala för rapporterna, som de
flesta av dem inte läser. Motionärerna undrar vidare varför fondspararna
i Sverige inte kan få samma valmöjlighet som fondsparare i andra länder?
Samma regler bör gälla i vårt land som i alla andra länder - vill man ha
en årsrapport kan man enkelt beställa den själv via post, e-post eller
genom att hämta den på fondbolagets hemsida, helt utan kostnad. Det är
ett kundvänligt, resurseffektivt och modernt sätt att distribuera information.

Motionärerna anför att regeringen använder samma argument för ett
obligatoriskt utskick som när lagstiftningen infördes för mer än tio år sedan,
att obligatoriet ska bestå. Det är ett anmärkningsvärt förslag med tanke
på utvecklingen på informationsområdet.
I motion Fi7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 3 anförs att omfattningen
och utformningen av informationen till konsumenterna är en mycket viktig
fråga. Det är viktigt att utforma de obligatoriska reglerna så att
informationen blir effektiv, dvs. läst. Motionärerna anser att det inte är
en lämplig metod att överösa fondsparare med års- och halvårsberättelser
om de inte särskilt bett om det. Berättelserna bör bara sändas till dem
som uttryckligen begär det.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet anser i likhet med regeringen att lagen om värdepappersfonder
ska ersättas av en ny lag om investeringsfonder. Utskottet anser att det
är viktigt att reglera fondverksamhet eftersom sparprodukter i första
hand marknadsförs mot konsumenter. Utskottet delar regeringens uppfattning
att utgångspunkten för regelverket ska vara att fondspararna ska ha ett
gott konsumentskydd och att konkurrensen på fondmarknaden ska stärkas.
Utskottet anser i likhet med regeringen att för att fondsparare ska kunna
bevaka sina intressen är det viktigt att de regelbundet får grundläggande
information om de fonder som de sparar i. Fondspararnas rätt att få
information om fonden utgör en hörnsten i konsumentskyddet. Omfattningen av
den information som ska lämnas påverkas av hur det övriga konsumentskyddet
utformas, t.ex. kraven på fondbolaget, andelsägarnas inflytande och
övervakningen. Informationsplikten måste vägas mot de kostnader denna är
förknippad med.
Finansutskottet konstaterar att kravet på obligatoriskt utskick av handlingar
medför höga kostnader. Det har visat sig att få fondsparare läser rapporterna.
Vidare har samtliga EES-länder (utom Norge) nöjt sig med att införliva
direktivets lydelse som är betydligt mindre långtgående än nuvarande
lagstiftning och som regeringen vill behålla.
Utskottet anser mot denna bakgrund och i likhet med utredningen att
bestämmelsen bör ändras så att den bättre överensstämmer med direktivets
lydelse. Flertalet remissinstanser som yttrat sig i frågan har tillstyrkt
utredningens förslag. Fondbolagen bör därför enligt utskottets mening
kostnadsfritt skicka ut handlingar till enbart sådana andelsägare som
begärt att få dem. Enligt utskottet ska fondbolagen i samband med att de
skickar årsbeskedet till fondspararna varje år fråga om spararna vill ha
årsberättelserna och halvårsredogörelserna.
Utskottet anser emellertid att det är viktigt att stora insatser görs av
fondbolagen för att göra informationen mer tillgänglig och anpassad till
spararnas behov. Målet bör vara att fondspararna i framtiden i större
utsträckning tar del av informationen om hur fonderna utvecklas. Det är
viktigt att ändringen inte medför att färre andelsägare läser informationen
i framtiden. Utvecklingen bör därför noga följas. Mot denna bakgrund
föreslår utskottet en ändring av regeringens förslag på denna punkt och
tillstyrker därmed delvis motionerna Fi6 (kd) och Fi7 (fp) yrkande 3.
Begreppet överlåtbara värdepapper
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att begreppet fondpapper behålls
och används i lagen om investeringsfonder.
Jämför särskilt yttrande (fp).
Värdepappersfondsutredningen föreslog att termen överlåtbara värdepapper
ska användas i lagen om investeringsfonder. Utredningen föreslog också
att överlåtbara värdepapper ska definieras på samma sätt som i direktivet.

Regeringen föreslår i stället att begreppet fondpapper ska användas.
Regeringen anför att i nuvarande fondlagstiftning, lagen om värdepappersfonder,
sägs att fondernas medel får placeras i fondpapper och andra finansiella
instrument.
Den terminologi som används i lagen om värdepappersfonder och i
UCITS-direktivet överensstämmer inte riktigt med varandra. Enligt lagen om
värdepappersfonder är en värdepappersfond en fond bestående av "fondpapper
och andra finansiella instrument". I UCITS-direktivet talas i stället om
"överlåtbara värdepapper". Någon egentlig praktisk skillnad synes emellertid
inte ha åsyftats.
Såväl Värdepappersfondsutredningen som regeringen har kommit fram till
att den svenska definition av finansiella instrument som finns i dag är
alltför vid med tanke på reglerna i direktivet.
Utredningen har funnit det lämpligare att använda sig av de begrepp som
anges i UCITS-direktivet i stället för att tillämpa en egen svensk
terminologi.
Regeringen anser dock att det är en stor fördel om det så långt som möjligt
går att undvika att i fondlagstiftningen införa en särskild terminologi
som skiljer sig från den terminologi som används i övrig finansiell
lagstiftning och som enbart skulle gälla i fråga om värdepappersfonder.
Regeringen föreslår därför att ordet fondpapper ska användas i lagen om
investeringsfonder.
Finansutskottets ställningstagande
Begreppet fondpapper används som framgår av propositionen i övrig finansiell
lagstiftning. Utskottet anser i likhet med regeringen att det är en fördel
att använda samma terminologi även i fondlagstiftningen. Definitionen av
överlåtbara värdepapper i UCITS-direktivet överensstämmer i princip med
den i EG-direktivet om investeringstjänster (ISD). ISD-direktivet har
redan genomförts i svensk lagstiftning genom definitionen av fondpapper
i lagen om handel med finansiella instrument.
Finansutskottet konstaterar att regeringens avsikt är att begreppet
fondpapper ska tolkas så att det innebär samma sak som överlåtbara värdepapper.
Utskottet förutsätter att regeringen och Finansinspektionen noga följer
utvecklingen och vidtar de åtgärder som kan behövas för att upprätthålla
ett klart och tydligt regelsystem. Utskottet finner inte skäl att ändra
begreppet fondpapper till överlåtbara värdepapper.
Fastighetsfonder
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att det saknas skäl att närmare
utreda frågan om fastighetsfonder ska tillåtas och avstyrker därför
motionen i denna del.

Regeringen gör bedömningen att det saknas skäl att närmare utreda frågan
om fastighetsfonder ska tillåtas.
Regeringen anför att Värdepappersfondsutredningen i sitt delbetänkande
har gjort en utförlig analys av om fastigheter är lämpliga som
placeringstillgång
för specialfonder. Några principiella hinder mot att specialfonder skulle
få investera i fastigheter har utredningen inte funnit. Fastigheter som
placeringstillgång är enligt utredningen en sparform som har många av de
egenskaper som värdepapper har. Ett sådant förslag skulle också kunna
gynna fastighetsmarknaden. Utredningen har emellertid gjort bedömningen
att skatteproblematiken är en avgörande fråga. Att närmare ange lösningar
på dessa problem har dock legat utanför utredningens mandat. Enligt
utredningen skulle fastighetsfonder fordra relativt omfattande förändringar
av fondlagstiftningen, såvitt avser inte bara den grundläggande juridiska
konstruktionen utan också avseende placeringsbestämmelser m.m. Utredningen
gör bedömningen att det med hänsyn till skatteproblematiken för närvarande
saknas tillräckliga skäl att göra sådana förändringar i fondlagstiftningen
och i annan lagstiftning som skulle fordras för att införa fastighetsfonder.

Regeringen anser i likhet med utredningen att fastighetsfonder skulle
kräva omfattande förändringar av både fondlagstiftning och skattelagstiftning.
Enligt regeringens mening saknas skäl att utreda frågan närmare.
Motionen
I motion Fi7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 2 anförs att
Värdepappersfondsutredningen har gjort en utförlig analys av huruvida
fastigheter
är lämpliga som placeringstillgång för specialfonder. Några principiella
hinder finns inte. Fastigheter är en placeringstillgång som har många av
de egenskaper som värdepapper har. Problemet är skattemässigt. Utredningen
lämnar därför frågan åt sidan och regeringen vill inte utreda möjligheterna.
Motionärerna anser att det finns skäl att utreda möjligheterna för
specialfonder att placera i fastigheter.
Finansutskottets ställningstagande
Utskottet delar regeringens uppfattning att frågan om fastighetsfonder är
lämpliga placeringstillgångar för specialfonder skulle kräva omfattande
ändringar av lagstiftningen. Utskottet anser att det saknas skäl att
närmare utreda frågan. Motion Fi7 (fp) yrkande 2 avstyrks därför av utskottet.

Lagförslagen i övrigt
Utskottets förslag i korthet
Utskottet tillstyrker regeringens lagförslag men föreslår att 5 kap. 6 §
andra stycket 2 lagen om investeringsfonder ska justeras för att överstämma
med lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, som träder
i kraft den 1 juli 2004 samt att tidigare gjord ändring i lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder ska utgå.
Nya placeringsbestämmelser
Bestämmelser som behandlar placering av fondmedel i olika tillgångar är
centrala för fondlagstiftningen.
Bakgrunden till de nya reglerna är den finansiella marknadens och
fondmarknadens snabba utveckling sedan UCITS-direktivets tillkomst för snart
20 år sedan och genomförandet av den ekonomiska och monetära unionen. Det
har skapats ett behov av att utöka investeringsmöjligheterna för fonderna
till att omfatta även andra finansiella instrument än de som nu är tillåtna
att placera i. Det är bl.a. fråga om vissa penningmarknadsinstrument,
derivatinstrument och andelar i andra fonder, men även placeringar på
konto hos vissa kreditinstitut.
Placeringsreglerna i UCITS-direktivet är s.k. miniminormer. Dessa syftar
till att skapa en enhetlig miniminivå till skydd för investerare.
Miniminormer innebär bl.a. att medlemsstaterna kan välja att begränsa valet
av placeringsalternativ och skärpa de gränser inom vilka de får användas.
Direktivet medger således att kompletterande regler i syfte att förstärka
konsumentskyddet införs på nationell nivå, om det bedöms att det finns
behov av det.
Fondmedel får placeras i flera tillgångsslag
Regeringen föreslår att i en värdepappersfond får ingå fondpapper,
penningmarknadsinstrument, derivatinstrument och fondandelar. Fondmedel får
även placeras på konto hos vissa kreditinstitut.
Regeringen anför att en central del av fondlagstiftningen och UCITS-direktivet
är bestämmelser som "reglerar produkten", dvs. i vilken typ av tillgångar
medel i en fond får placeras och under vilka förutsättningar. Det kan
vara fråga om olika begränsningsregler som syftar till att skapa riskspridning
eller förhindra alltför stor maktkoncentration. Dessa begränsningsregler
varierar beroende på tillgångsslag. De nya reglerna i UCITS-direktivet
möjliggör nu placeringar i fler olika tillgångsslag än vad som tidigare
var möjligt. De flesta av dessa tillgångsslag kan hänföras till en vid
definition av begreppet finansiella instrument.
Särskild information om förvaltningsavgifterna
Regeringen föreslår att för en värdepappersfond vars medel till en betydande
del placeras i andra fonder eller fondföretag ska i informationsbroschyren,
faktabladet och årsberättelsen lämnas särskilda uppgifter om högsta
förvaltningsavgifter.
Regeringen anför som skäl att i det förändrade UCITS-direktivet finns en
allmän regel om hur förvaltningsavgifterna ska redovisas. Regeln ska
tillämpas för de fonder vars medel till en betydande del placeras i andra
fonder.
Om medel i en värdepappersfond således placeras till en betydande del i
andra fonder ska det i informationsbroschyren, faktabladet och årsberättelsen
anges den högsta avgift för förvaltningen av värdepappersfonden och de
fonder eller fondföretag i vilka placeringar görs. Det framgår inte av
direktivtexten hur denna information ska vara utformad. Klart är att det
är en prognos eller utfästelse för framtiden och inte en uppgift om hur
stora avgifter som har debiterats. En möjlighet är att maximinivån anges
i en procentsats, vilket ansluter till det sätt på vilket förvaltningsavgifter
normalt anges. En annan möjlighet är att maximinivån ska anges i kronor.
Regeringen anser att det inte är lämpligt att i lagtexten låsa sig för
en modell. Detta får i stället regleras av regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer.
En gemensam grundstruktur
Regler för fonder som avviker från UCITS-direktivet återfinns i de flesta
europeiska länder. Hur man valt att reglera dessa fonder och vad som
tillåts varierar dock från land till land.
Regeringen föreslår att för specialfonder gäller som utgångspunkt samma
regler som för värdepappersfonder. Den grundstruktur som föreslås för
värdepappersfonder bör gälla även för specialfonder. För investeringsfonder
finns därmed en gemensam grundstruktur.
Tillstånd för förvaltning av specialfonder får, utöver för fondbolag,
beviljas även för värdepappersbolag eller svenska kreditinstitut.
Placeringsregler för specialfonder
Den fria reglering av nationella fonder som i dag finns i Sverige har
underlättat för dem som önskat starta t.ex. hedgefonder eller andra fonder
med utvidgade placeringsmöjligheter. Detta har haft positiva effekter på
fondsparandet genom ett ökat utbud till investerare, även om sparande i
nationella fonder representerar endast en mindre del av den totala
fondmarknaden i kronor räknat.
Det går dock att ha invändningar mot en alltför fri reglering för
specialfonder. Dessa fonder vänder sig liksom värdepappersfonder till en vid
krets av investerare. Syftet är att skapa ett regelverk för specialfonder
som tillgodoser de skyddsintressen som finns för konsumenter, men som
också ser till deras intresse att få ett brett utbud av produkter. Samtidigt
bör också de positiva effekter som finns från ett bra utvecklingsklimat
för fondindustrin bevaras.
Krav på riskspridning
Regeringen föreslår att medlen i en specialfond ska placeras med iakttagande
av principen om riskspridning. Kravet på riskspridning preciseras inte i
antal innehav eller i procentuella begränsningar.
Regeringen anför att kombinationer av värdepapper i en portfölj reducerar
risken i sparandet jämfört med enskilda innehav. Om olika papper kombineras
kommer den totala portföljen av värdepapper eller fonden att få en mindre
rörelse, vilket reducerar risken i portföljen. Fördelen med att sprida
riskerna gör att portföljen blir mindre beroende av enskilda innehavs
utveckling och mer liknar marknadsutvecklingen.
Regeringen anser att en allmänt hållen regel om riskspridning bör ge de
bästa förutsättningarna för att skapa bra fondprodukter och utveckla
fondsparandet. En sådan regel bör förhindra att portföljerna blir beroende
av enskilda innehav eller positioners utveckling så att fondens utveckling
i betydande utsträckning påverkas av det. Finansinspektionen ska i sin
tillståndsgivning pröva om fonden har en lämplig fördelning av placeringar.

Hedgefonder
Regeringen gör bedömningen att någon särreglering inte bör införas för s.
k. hedgefonder. Regeringen anser att det inte har framkommit tillräckligt
starka skäl för att föreslå en särreglering för hedgefonder. Denna typ av
fonder bör i stället omfattas av de allmänna bestämmelser som föreslås
gälla för specialfonder.
Regeringen delar därmed inte utredningens förslag om att hedgefonder enbart
får säljas till allmänheten via fondandelsfonder. En av anledningarna
till detta är att fondlagstiftningen bör möjliggöra olika fondprodukter
och inte utan starka skäl inskränka allmänhetens tillgång till dessa
produkter.
Med hänsyn till den snabba utvecklingen på detta område är det möjligt
att det kommer att startas fonder som har liknande egenskaper som hedgefonder
men som skulle falla utanför definitionen eller fonder som skulle omfattas
av definitionen trots att de skulle ha väsentligt andra egenskaper.
Regeringen anser därför att det är bättre att inte införa särskilda regler.

Specialfonder och värdepappersfonder i annan lagstiftning
Regeringen föreslår att bestämmelser i skattelagar och andra lagar där
begreppet värdepappersfonder förekommer ändras till att avse investeringsfonder,
dvs. såväl specialfonder som värdepappersfonder.
Regeringen föreslår vidare att bestämmelserna i lagen (1998:674) om
inkomstgrundad ålderspension avseende vilka fonder som får förekomma i
systemet för premiepensionen dock inte ska omfatta specialfonder. I lagen
(1998:674) om inkomstgrundad ålderspension tas möjligheten att tillåta
även nationella fonder som efterbildar ett index bort. En motsvarande
ändring görs i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder)
avseende Sjunde AP-fondens förvaltning av Premievalsfonden och Premiesparfonden.
De nya placeringsbestämmelserna för värdepappersfonder ska gälla även i
Sjunde AP-fondens förvaltning.
Bestämmelsen i 1 kap. 3 b § lagen (1991:981) om värdepappersrörelse om
möjligheten för en försäkringsmäklare att som sidoverksamhet förmedla
fondandelar utan tillståndsplikt ska även gälla specialfonder.
Lagteknisk justering
Den föreslagna lagen om investeringsfonder såvitt avser 5 kap. 6 § andra
stycket 2 bör ändras på motsvarande sätt som 19 § första stycket 3 lagen
(1990:1114) om värdepappersfonder. Lagen om värdepappersfonder har tidigare
ändrats med anledning av att lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda
obligationer träder i kraft den 1 juli 2004. Bestämmelsen i 5 kap. 6 §
andra stycket 2 lagen om investeringsfonder - som motsvarar 19 § första
stycket 3 lagen om värdepappersfonder - kommer då att avse skuldförbindelser
utgivna enligt lagen om utgivning av säkerställda obligationer eller
motsvarande utländska skuldförbindelser. Denna ändring bör träda i kraft
samtidigt med lagen om utgivning av säkerställda obligationer, dvs. den
1 juli 2004. Eftersom utskottet nu föreslår att lagen om värdepappersfonder
upphävs den 1 april 2004 bör motsvarande ändring som tidigare har gjorts
i den lagen utgå (se SFS 2003:1225).

Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet tillstyrker regeringens lagförslag med den ändringen att
5 kap. 6 § lagen om investeringsfonder ska justeras för att överstämma
med lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer, som träder
i kraft den 1 juli 2004 samt att tidigare gjord ändring i lagen (1990:1114)
om värdepappersfonder ska utgå.
Specialfond inom premiepensionssystemet
Utskottets förslag i korthet
Utskottet delar regeringens bedömning att specialfonder inte bör tillåtas
inom premiepensionssystemet och avstyrker därför motion Fi7 (fp) yrkande
1.
Den nya lagen ska innehålla regler för både värdepappersfonder och
specialfonder. Regeringen föreslår att termen värdepappersfonder ska användas
i fondlagstiftningen och i övriga regelverk för de fonder som i alla delar
uppfyller UCITS-direktivets regler. De nationella fonder som på något
sätt avviker från UCITS-direktivet ska benämnas specialfonder. Dessa två
fondtyper benämns investeringsfonder.
Regeringen anför att det finns skäl att införa en enhetlig och tydlig
terminologi i syfte att klargöra skillnaderna mellan värdepappersfonder
och nationella fonder. Denna terminologi bör enligt regeringen givetvis
vara densamma i såväl fondlagstiftningen som i andra författningar.
En enhetlig terminologi gör det lättare för konsumenter att skilja på
olika fondtyper. En nationell fond är ur risksynpunkt inte farligare än
en värdepappersfond. Däremot är fonden en annorlunda fondprodukt och detta
bör framgå på ett tydligare sätt än i dag.
Regeringen delar den bedömning som har gjorts av Värdepappersfondsutredningen,
nämligen att specialfonder, i varje fall tills vidare, inte bör tillåtas
inom premiepensionssystemet.
Motionen
I motion Fi7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp) yrkande 1 anförs att motionärerna
delar den uppfattning som flera remissinstanser framför - att det inte
finns några egentliga skäl att utesluta specialfonder. Värdepappersfonder
har väl så hög risknivå som specialfonder. I nuvarande läge med en ny
lagstiftning vill motionärerna inte direkt yrka på en sådan förändring.
Motionärerna anser att regeringen noga bör följa utvecklingen i avsikt
att senare bedöma om placeringsmöjligheterna inom premiepensionssystemet
bör vidgas till att fullt ut avse även specialfonder.
Finansutskottets ställningstagande
Finansutskottet anser att det finns skäl att följa utvecklingen av den
praxis som kommer att utvecklas innan man tar ställning till om specialfonder
bör tillåtas inom premiepensionssystemet. Någon särskild åtgärd med
anledning av motionen bör emellertid inte vidtas, varför motion Fi7 (fp)
yrkande 1 avstyrks av utskottet.

Särskilt yttrande
Utskottets beredning av ärendet har föranlett följande särskilda yttrande.
I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut
som behandlas i avsnittet.

Begreppet överlåtbara värdepapper, punkt 2 (fp)
Karin Pilsäter (fp) och Gunnar Nordmark (fp) anför:

Vi anser att lagstiftaren på sikt ska använda samma terminologi i svensk
lagstiftning som i EG-rätten. Detta bör göras för att underlätta tolkningen
inom EU.

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag
Propositionen
Proposition 2002/03:150 En ny lag om investeringsfonder:
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till
lag om investeringsfonder,
lag om införande av lagen om investeringsfonder,
lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,
lag om ändring i föräldrabalken,
lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
lag om ändring i lagen (1972:262) om understödsföreningar,
lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),
lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617),
lag om ändring i lagen (1991:980) om handel med finansiella instrument,
lag
om ändring i lagen (1991:981) om värdepappersrörelse,
lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
lag om ändring i lagen (1992:543) om börs- och clearingverksamhet,
lag om ändring i lagen (1992:1610) om finansieringsverksamhet,
lag om ändring i lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande,
lag om ändring i mervärdesskattelagen (1994:200),
lag om ändring i lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt,
lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
lag om ändring i lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,
lag om ändring i lagen (1999:158) om investerarskydd,
lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
lag om ändring i lagen (2000:35) om byte av redovisningsvaluta i finansiella
företag,
lag om ändring i lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder),

lag om ändring i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i
brottmål,
lag om ändring i insiderstrafflagen (2000:1086),
lag om ändring i lagen (2000:1087) om anmälningsskyldighet för vissa
innehav av finansiella instrument och
lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Följdmotioner
2003/04:Fi6 av Mats Odell och Olle Sandahl (båda kd):
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs
om att slopa krav på obligatoriskt utskick av fondrapporter.
2003/04:Fi7 av Karin Pilsäter m.fl. (fp):

1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att noggrant följa utvecklingen vad gäller specialfonder i syfte
att så snart som möjligt lämna förslag om möjlighet att även inom
premiepensionssystemet kunna placera i specialfonder.
2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om att utreda vilka förändringar som krävs i skattereglerna för
att möjliggöra fastighetsfonder som specialfonder.
3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen
anförs om ändring i 18 § i förslaget till lag om investeringsfonder så
att års- och halvårsberättelser bara behöver sändas till den som så begär.

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Bilaga 3
Utskottets lagförslag
1 Utskottets förslag till ändring i regeringens förslag till lag om
investeringsfonder
Regeringens förslag Utskottets förslag
4 kap.
18 §
Fondbolaget skall för varje investeringsfond som det förvaltar lämna
1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång, och
2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två
månader från halvårets utgång.
Årsberättelser och halvårsredogörelser skall innehålla den information
som behövs för att man skall kunna bedöma varje investeringsfonds utveckling
och ställning. Handlingarna skall kostnadsfritt skickas till de andelsägare
som inte har avstått från detta och finnas att tillgå hos fondbolaget och
förvaringsinstitutet. Årsberättelser och halvårsredogörelser skall innehålla
den information som behövs för att man skall kunna bedöma varje
investeringsfonds utveckling och ställning. Handlingarna skall på begäran
kostnadsfritt skickas till andelsägarna och finnas att tillgå hos fondbolaget
och förvaringsinstitutet. Fondbolaget skall i samband med att bolaget
lämnar sådan information som avses i 22 § tillfråga andelsägarna om de
vill ha årsberättelsen och halvårsredogörelsen.

2 Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2004:000) om
investeringsfonder

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 6 § lagen (2004:000) om investeringsfonder
skall ha följande lydelse.

Regeringens förslag Utskottets förslag
5 kap.
6 §
I en värdepappersfond får, om inte annat följer av andra stycket eller
19-22 §§, fondpapper och penningmarknadsinstrument från en och samma
emittent inte uppgå till mer än 5 procent av fondens värde.
Fondpapper och penningmarknadsinstrument från en och samma emittent får
uppgå till
1. högst 35 procent av fondens värde om de är utgivna eller garanterade
av en stat, av en kommun eller en statlig eller kommunal myndighet i ett
land inom EES eller av en mellanstatlig organisation i vilken en eller
flera stater inom EES är medlemmar,

2. högst 25 procent av fondens värde om de består av obligationer utgivna
av ett kreditinstitut som har säte i ett land inom EES och som enligt
författning är underkastat särskild offentlig tillsyn avsedd att skydda
innehavare av institutets obligationer, under förutsättning att det
sammanlagda värdet av fondens innehav av sådana obligationer är högst
80 procent av fondens värde, och 2. högst 25 procent av fondens värde om
de består av skuldförbindelser utgivna enligt lagen (2003:1223) om
utgivning av säkerställda obligationer eller av motsvarande utländska
skuldförbindelser, under förutsättning att det sammanlagda värdet av fondens
innehav av sådana skuldförbindelser är högst 80 procent av fondens värde,
och
3. högst 10 procent av fondens värde i andra fall än som sägs under 1
eller 2, under förutsättning att det sammanlagda värdet av sådana tillgångar
som har högre värde än som sägs i första stycket är högst 40 procent av
fondens värde.
I en värdepappersfond får det inte ingå fondpapper och penningmarknadsinstrument
som getts ut av emittenter i en och samma företagsgrupp till sammanlagt
mer än 20 procent av fondens värde.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2004.

3 Utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2003:1225) om ändring
i lagen (1990:1114) om värdepappersfonderHärigenom föreskrivs att lagen
(2003:1225) om ändring i lagen (1990:1114) om värdepappersfonder skall
utgå.